Till innehåll på sidan

Uppföljning av sjukdomsincidens och optimering av antibiotikaanvändning

Skriftlig fråga 2020/21:566 av Staffan Eklöf (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-18
Överlämnad
2020-11-18
Anmäld
2020-11-19
Svarsdatum
2020-11-25
Sista svarsdatum
2020-11-25
Besvarad
2020-11-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Sverige har under årtionden gjort ett mycket gott arbete med att minska antibiotikaanvändningen för både människor och djur. Bland annat åtgärder för friskare djurbesättningar och restriktivitet i förskrivningen av antibiotika har lett till den låga användningen. De samlade åtgärderna har också gjort att vi i Sverige har mycket mindre problem med antibiotikaresistenta bakteriestammar än de flesta andra länder.

Antibiotikaanvändningen i djurhållningen följs och redovisas i resultatredovisningen till statsbudgeten. Användningen minskar fortfarande. Försäljningen av antibiotika till användning på djur används som indikator för ett gott djurhälsoläge. I miljö- och jordbruksutskottets uppföljningsgrupp uppstod nyligen en diskussion kring resultatuppföljningen och om det inte vore ett gott komplement i uppföljningen att ha en indikator även för sjukdomsincidens i djurhållningen. Tanken är att det givetvis finns en gräns för hur restriktiv man kan vara med förskrivning av antibiotika innan det påverkar besättningarnas hälsa negativt. I värsta fall kan man få fler sjuka djur och mer lidande, produktionsbortfall och smittspridning.

Jag vet inte om vi är nära den gränsen. Det finns anekdotiska uppgifter om svårigheter på mjölkgårdar, men jag har inte sett några siffror. Precis som i all annan verksamhet finns sannolikt ett optimum. I annat fall hade ju ett totalförbud för antibiotika varit det enklaste.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Hur följer statsrådet och regeringen upp den restriktiva antibiotikapolicyn inom djurhållningen med avseende på sjukdomsincidens i besättningar, och kan data säga något om huruvida vi ligger på ett optimum i dag?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:566 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Svar på fråga 2020/21:566 av Staffan Eklöf (SD)
Uppföljning av sjukdomsincidens och optimering av antibiotikaanvändning

Staffan Eklöf har frågat mig hur jag och regeringen följer upp den restriktiva antibiotikapolicyn inom djurhållningen med avseende på sjukdomsincidens i besättningar, och om data kan säga något om huruvida vi ligger på ett optimum i dag.

Att minska uppkomst och spridning av antibiotikaresistens har länge varit en prioriterad fråga, oavsett regering, och det finns en blocköverskridande samsyn om mål och innehåll i det svenska arbetet. Det är i detta arbete grundläggande att minska behovet av antibiotika genom ett sjukdomsförebyggande arbete. Friska djur behöver inte antibiotika. Friska djur innebär också en högre produktion, vilket innebär att det sjukdomsförebyggande arbetet ger positiva effekter både då det gäller folkhälsa och produktion. Berörda aktörer i Sverige arbetar i dag alltså inte för att primärt minska användningen av antibiotika ytterligare utan för att uppnå ett så gott djurhälsoläge som möjligt och en så hög kompetens bland djurhälsopersonal att antibiotika inte behöver användas. Genom detta arbete har Sverige kunnat bibehålla en hög produktion samtidigt som antibiotikaanvändningen har minskat. Ett förebyggande djurhälsoarbete genom bland annat samverkan mellan staten, näringen och forskningen har bidragit till att förekomsten av smittor är låg och att antibiotikaanvändningen till djur är mycket låg i Sverige i förhållande till andra länder.

Förutom försäljningen av antibiotika till djur används även antalet utbrott av vissa smittsamma djursjukdomar som indikator för ett gott djurhälsoläge i resultatredovisningen till statsbudgeten. Baserat på denna kontinuerliga uppföljning av indikatorerna så bedömer regeringen att Sverige fortsatt har ett gott djurhälsoläge. En stor del av övervakningen och uppföljningen av djurs hälsoläge görs av intresseorganisationer och rådgivningsföretag. Målet är även här att skapa förutsättningar på besättningsnivå för en god djurhälsa och därigenom ett minskat behov av antibiotika.

Statens jordbruksverk har på uppdrag av regeringen 2019 utvärderat hur systemet för inrapportering av läkemedelsbehandlingar och behandlingar av smittsamma sjukdomar hos livsmedelsproducerande djur (djursjukdata) fungerar och myndigheten arbetar nu med förbättringsförslag parallellt med den översyn som pågår med anledning av en ny förordning (EU) om veterinärmedicinska läkemedel (2019/6) som ska börja tillämpas 2022. Med hjälp av djursjukdata ska det vara möjligt att följa trender och förändringar i djurhälsoläget för att kunna säkerställa en god djurhälsa och en rationell läkemedelsanvändning, särskilt avseende antibiotika.

Stockholm den 25 november 2020

Jennie Nilsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.