Uppklaringsprocenten för personrån
Skriftlig fråga 2020/21:3463 av Boriana Åberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-08-17
- Överlämnad
- 2021-08-17
- Besvarad
- 2021-08-31
- Sista svarsdatum
- 2021-08-31
- Svarsdatum
- 2021-08-31
- Anmäld
- 2021-09-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Enligt statistik från Brå anmäldes 7 370 personrån under 2020. Endast 14 procent klarades upp. Detta indikerar att det är väldigt låg risk att bli lagförd om man begår ett personrån. För brottsoffret brukar rånen dock få mycket allvarliga konsekvenser. Dessutom förmodas det finnas ett stort mörkertal eftersom många inte vågar anmäla på grund av rädsla för repressalier från förövarnas sida.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att höja andelen uppklarade personrån?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3463 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:3463 av Boriana Åberg (M)
Uppklaringsprocenten för personrån
Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att höja andelen uppklarade personrån.
Kampen mot brottsligheten är ett långsiktigt arbete som är högt prioriterat av regeringen. Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. Vi arbetar beslutsamt med att förstärka brottsbekämpningen och förbättra det brottsförebyggande arbetet. Vi bedriver också ett intensivt arbete på straffrättens område.
Att öka den brottsutredande kapaciteten inom Polismyndigheten är ett av flera viktiga syften bakom den pågående, omfattande utbyggnaden av myndigheten. Vid halvårsskiftet 2021 hade antalet polisanställda ökat med 7 000 i förhållande till januari 2016. Vi är således på god väg mot målet om 10 000 fler anställda till och med 2024. Därtill har Åklagarmyndigheten i vårändringsbudgeten för 2021 tillförts 90 miljoner kronor för att hantera det ökande antalet ärenden som rör grova och svårutredda brott.
Personrån är allvarliga och integritetskränkande brott som Polismyndigheten lägger stor kraft på att bekämpa. Utifrån lokala lägesbilder och analyser av platser, tider och tillvägagångssätt för rån arbetar polisen med olika åtgärder. Det kan t.ex. handla om ökad närvaro, kamerabevakning och samverkan med andra aktörer såsom näringsliv och socialtjänst. Detta ligger väl i linje med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott som regeringen tog fram under förra mandatperioden.
Vid Polismyndigheten bedrivs också ett aktivt arbete för att öka effektiviteten i brottsutredningsverksamheten. Det görs inom ramen för en s.k. utredningsstrategi, som inbegriper frågor om tidig bevissäkring, effektiv och rättssäker förundersökningsledning, ärendesamordning med särskilt fokus på brottsaktiva, daglig ledning och styrning samt ändamålsenlig uppföljning.
På det straffrättsliga området har regeringen nyligen tagit emot Gängbrottsutredningens betänkande. Där lämnas ett stort antal straffrättsliga förslag och när det gäller rån föreslås att brottets minimistraff ska skärpas och att straffbestämmelsen ska utvidgas. Det föreslås också att häktning ska vara huvudregeln även vid rån. Vidare har regeringen i en lagrådsremiss föreslagit slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet, exempelvis rån och grov misshandel.
Vid grova brott måste samhället kunna reagera kraftfullt, och en kriminell livsstil avbrytas i tid. Reformerna innebär ett rejält steg i den riktningen.
Stockholm den 31 augusti 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.