uppvärmningen av bostäder

Skriftlig fråga 2000/01:723 av Skårvik, Kenth (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-15
Anmäld
2001-02-20
Besvarad
2001-03-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 februari

Fråga 2000/01:723

av Kenth Skårvik (fp) till miljöminister Kjell Larsson om uppvärmningen av bostäder

Uppvärmningen av bostäder har för många blivit alltmer kostnadskrävande. Bakgrunden är starkt stigande priser inte minst på eldningsolja. Eluppvärmning är i längden inget alternativ mot bakgrund av de politiska beslut som fattas. I detta läge kommer rapporter om att villaägare ser sig om efter billigare sätt att värma husen. Det är tydligt att statsmakternas plädering och vilja för övergång till biobränslen väcker intresse för bl.a. träpellets, som uppskattningsvis sänker värmekostnaden med hälften. Fler och fler företag, inte minst inom skogs och glesbygder, producerar nu pellets och har etablerat sig på marknaden. Tillgången på råvara för pellets är närmast obegränsad. Trenden mot minskad användning av olja och mer av biobränslen, hämmas tyvärr av oklarhet om beskattning. Allmänheten förväntar sig nog, efter de positiva förtecken som omger biobränslen, att staten på alla sätt ska underlätta för t.ex. träpellets att bli ett realistiskt alternativ till olja, värmepumpar och el. I dag finns statliga energibidrag för solvärme, men inte för biobränsle. Vad värre är finns uttalanden om att träpellets ska beskattas, vilket måste ligga på tvärs med en energipolitik som söker sig bort från olje- och elberoendet.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till miljöministern:

Är statsrådet beredd att lämna förslag så att biobränslen för uppvärmning får en skattepolitisk profil som verksamt minskar olje- och elberoendet?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:723 besvarad av

den 2 mars

Svar på fråga 2000/01:723 om uppvärmningen av bostäder

Finansminister Bosse Ringholm

Kenth Skårvik har frågat miljöministern om han är beredd att lämna förslag så att biobränslen för uppvärmning får en skattepolitisk profil som verksamt minskar olje- och elberoendet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Kenth Skårvik har farhågor för att biobränslenas konkurrenskraft skulle kunna försämras med anledning av regeringens uttalanden om att införa energiskatt också på biobränslen.

I budgetpropositionen för år 2001 föreslogs som ett led i en grön skatteväxling att koldioxidskatten på fossila bränslen skulle höjas från 37 till 53 öre per kg utsläppt koldioxid. Samtidigt föreslogs en viss sänkning av energiskatten. Riksdagen har bifallit förslagen. För exempelvis eldningsolja medför förslagen sammantagna att energi- och koldioxidskatten på eldningsolja höjs med 414 kr per m3, vilket motsvarar en höjning på 23 %. Samtidigt höjs även energiskatten på el.

Skattehöjningarna är ett uttryck för regeringens ambition att minska utsläppen av växthusgaser och därigenom bidra till att uppfylla Sveriges åtagande enligt Kyotoprotokollet. Biobränslena får genom skatteväxlingen en stärkt konkurrenskraft. Detta kan på sikt bidra till att ytterligare minska våra utsläpp av växthusgaser.

Om en energiskatt införs också på biobränslen kommer den endast att ingå som en mindre del i en större reformering av energiskattesystemet. I budgetpropositionen för år 2001 anförs att den principskiss som Skatteväxlingskommitténs betänkande (SOU 1997:11) innehåller utgör en god utgångspunkt för en sådan reform. Reformen ska ske stegvis och inrymma flera delkomponenter.

Konkurrensförhållandet mellan olika energislag påverkas av energiskattesystemets utformning och nivåer såväl som av bränslepris, kostnader för pannor etc. Biobränslenas konkurrenskraft är således inte endast beroende på om de energibeskattas eller inte, utan deras konkurrenssituation måste betraktas i ett vidare perspektiv. En av utgångspunkterna för Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell är en ökad miljörelatering av skattesystemet. Biobränslenas konkurrenskraft finns därför med som en förutsättning vid den fortsatta reformeringen av energibeskattningen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.