Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

utbildning i kost- och näringslära

Skriftlig fråga 2004/05:525 av Kristiansson Karlstedt, Kerstin (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-12-06
Anmäld
2004-12-06
Besvarad
2004-12-15
Svar anmält
2004-12-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 december

Fråga 2004/05:525

 av Kerstin Kristiansson Karlstedt (s) till statsrådet Ibrahim Baylan om utbildning i kost- och näringslära

Svenskarna tenderar att bli alltmer överviktiga. Undersökningar görs och larmrapporter visar gång på gång detta, men den negativa utvecklingen fortsätter. Vi blir alltmer överviktiga, barnfetman och hjärt- och kärlsjukdomarna ökar liksom fallen av diabetes. Samtidigt är många äldre undernärda.

Många människor i vårt samhälle är till stor del beroende av mat som tillagas och serveras av andra. En viktig del för att kunna komma till rätta med problemet är att de som på något vis arbetar med att servera och laga mat till andra får adekvat utbildning i kost- och näringslära. Lika betydelsefull som utbildningen i kost- och näringslära är för lärare och förskolelärare, lika viktigt är det att vårdbiträden och undersköterskor i sin utbildning får den kunskap som behövs. Samma sak gäller de som går hotell- och restaurangprogram i gymnasiet där undervisningen i kostlära i dag är knapp. Kost- och näringslära borde få statusen som självständigt ämne i utbildningen till dessa yrken. Detta för att förebygga fetma och undernäring samt även för att utbilda personalen så att de har kunskap om allergier och andra kostavvikelser.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att införa kost- och näringslära som självständigt ämne inom ovan nämnda utbildningar?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:525 besvarad av

den 15 december

Svar på fråga 2004/05:525 om utbildning i kost- och näringslära

Statsrådet Ibrahim Baylan

Kerstin Kristiansson Karlstedt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att införa kost- och näringslära som självständigt ämne inom vissa utbildningar såsom lärarutbildningen, utbildningar inom områdena vård och omsorg samt hotell och restaurang.

Övervikt och fetma utgör i dag ett allvarligt folkhälsoproblem. Regeringen har därför vidtagit ett antal åtgärder för att utvecklingen ska kunna vändas. Jag vill framför allt peka på insatser som görs för barn och ungdomar. Skolans ansvar för att erbjuda daglig fysisk aktivitet för alla barn och ungdomar har skrivits in i läroplanerna. Skolmyndigheterna har fått i uppdrag att följa upp hur skolorna arbetar med att förverkliga detta mål. Ett nationellt resurscentrum för idrott och hälsa har inrättats vid Örebro universitet. I grundskolan har ämnet hem- och konsumentkunskap en viktig roll. Ämnet idrott och hälsa är ett av kärnämnena i gymnasieskolan. Ett av de mål alla elever ska uppnå i ämnet är kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa och att kunna diskutera sambanden mellan hälsa, livsstil och miljö.

Regeringen har även givit Statens folkhälsoinstitut och Statens livsmedelsverk i uppdrag att ta fram en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Uppdraget ska redovisas den 30 december 2004.

Innehållet i de nationella programmen i gymnasieskolan liksom i lärarutbildningen måste utgå från ett helhetsperspektiv. Det är självklart så att gymnasieutbildningar som riktar sig till dem som ska arbeta med vård och omsorg av gamla och unga liksom till dem som ska arbeta med att tillaga och servera mat kan behöva ge ytterligare kunskap om sambanden mellan kost och hälsa utöver de grundläggande kunskaper som alla medborgare behöver. Detta sker också, vilket även frågeställaren nämner. Omfattningen måste emellertid övervägas i förhållande till andra behov. Dagsaktuella problem och frågor kan inte resultera i förändringar utan att detta helhetsperspektiv beaktas. Statens skolverk gör just nu en översyn av kursplaner och kunskapsinnehåll i gymnasieskolan med anledning av de förändringar som föreslås i gymnasiepropositionen Kunskap och kvalitet @ elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140). Skolverket arbetar i kursplanearbetet i nära samverkan med de aktörer som är berörda, till exempel kommuner, branscher och högskolor. Skolverket ska också i övrigt regelbundet se över styrdokumenten, så att de speglar arbetslivets, samhällslivets och individens aktuella behov.

Arbetslivets förändring och omvärldsförändringar ställer således kontinuerligt nya krav på kompetens hos medarbetarna och därmed på den gymnasiala yrkesutbildningen. Å ena sidan behöver eleverna få en förberedelse för en bredare yrkesverksamhet, å andra sidan specialistkunskaper för att kunna ta arbete direkt efter gymnasieutbildningen. En del av den enskildes färdigutbildning och kompetensutveckling kommer därför att behöva ske i arbetslivet. I kommuner och landsting finns till exempel nutritionister och andra kostexperter som kan medverka till att personalens kompetens höjs.

I den mån förändringar görs av skolans styrdokument måste motsvarande avvägning göras av innehållet i lärarutbildningen. Huvudmännen för skolan har också ett ansvar för att de aktiva lärarna kompetensutvecklar sig inom detta område.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.