Utländsk finansiering av verksamheter i Sverige
Skriftlig fråga 2021/22:870 av Robert Hannah (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-21
- Överlämnad
- 2022-01-23
- Anmäld
- 2022-01-25
- Svarsdatum
- 2022-02-02
- Sista svarsdatum
- 2022-02-02
- Besvarad
- 2022-02-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Det pågår en debatt i Sverige om lämpligheten i att fotbolls-VM ska hållas i Qatar i år. Korruption, brist på mänskliga rättigheter och extrema arbetsförhållanden för gästarbetare har uppmärksammats. Men Qatars extrema ideologi tillämpas inte bara i Qatar – utan även i Sverige. I dag köper sig extrema och penningstarka regimer makt i Sverige. Bland annat Saudiarabien, Iran, Qatar och Turkiet finansierar moskébyggen och ställer motkrav på att ta kontroll över verksamheten där.
Det behövs ett bättre arbete i Sverige för att öka transparensen. Flera andra europeiska länder har numera krav på öppen redovisning av inkomna bidrag till religiösa samfund och även öppenhet om vem som givit en gåva över en viss summa. Politiska partier måste redovisa finansiering över vissa belopp. Myndigheten för statens stöd till trossamfund ställer i sina allmänna regler upp ett antal villkor för utbetalning av bidrag, bland annat att bidra till att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande värderingar och att verksamheten i huvudsak ska finansieras av personer bosatta i Sverige.
Liberalerna menar att reglerna behöver tydliggöras för att motverka finansiering från länder som är odemokratiska eller stöder extremism. EU:s inrikesministrar gjorde så sent som i november 2020 ett uttalande om att den oönskade utländska finansieringen från nationella civila och religiösa organisationer genom icke-transparent finansiering bör begränsas.
Regeringen bör därför, motsvarande vad flera andra europeiska länder har gjort, lägga fram lagstiftning som hindrar icke-demokratiska stater och organisationer med nära koppling till icke-demokratiska stater från att finansiera verksamheter i Sverige. En sådan lagstiftning behöver föregås av en noggrann analys av lagarna i andra liberala rättsstater samt förhållandet till grundlagen.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Är ministern och regeringen beredda att utreda lagstiftning för att hindra icke-demokratiska stater att finansiera verksamheter i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:870 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:870 av Robert Hannah (L)
Utländsk finansiering av verksamheter i Sverige
Robert Hannah har frågat mig om jag och regeringen är beredda att utreda lagstiftning för att hindra ickedemokratiska stater att finansiera verksamheter i Sverige.
Att förebygga radikalisering till våldsbejakande extremism är en prioriterad fråga för regeringen. En självklar del av det arbetet är att motverka att antidemokratiska verksamheter får pengar, oavsett varifrån pengarna kommer.
Problemet som Robert Hannah beskriver är globalt. Regeringen arbetar därför aktivt med frågan på EU-nivå. Den 5 oktober 2020, i anslutning till terrordåden i Österrike, gjorde Sverige ett gemensamt uttalande tillsammans med Österrike, Danmark, Finland och Nederländerna. I uttalandet nämns behovet av åtgärder på EU-nivå för att begränsa icke-transparent utländsk finansiering av civila och religiösa organisationer i medlemsstaterna. Detta är också något som betonas i EU-inrikesministrarnas gemensamma uttalande om terrorism den 13 november samma år.
I december 2020 lade EU-kommissionen fram sin breda agenda rörande terrorismbekämpning och aviserade att man på nytt kommer att bedöma hoten och sårbarheterna med anknytning till utländsk finansiering av terrorism samt insamling och överföring av medel genom icke vinstdrivande organisationer. Regeringen stödjer detta arbete och arbetet med att ta fram en gemensam EU-modell för att förhindra riskerna för att finansiering från tredje länder används för radikaliserande ändamål.
I samband med ett möte med EU:s råd för rättsliga och inrikesfrågor i december diskuterade jag ytterligare åtgärder för att förebygga och bekämpa extremism. Jag lyfte då frågan om att vi måste få stopp på utländsk finansiering av radikala islamistiska grupper i EU.
Regeringen anser att det är viktigt att förhindra finansiering av antidemokratisk verksamhet oavsett varifrån pengarna kommer. Säkerhetspolisen har lyft fram att det finns behov av ett kunskapscentrum som kan bistå myndigheter i att göra fördjupade granskningar, t.ex. vid ansökningar om statsbidrag. Regeringen har därför låtit utreda frågan. Betänkandet Rätt mottagare – granskning och integritet (SOU 2021:99) ska nu remitteras.
För det fall vissa finansiella flöden skulle betraktas som finansiering av terrorism blir särskilda regelverk tillämpliga. Regeringen har inom detta område vidtagit ett stort antal åtgärder under senare tid. Utredningen om stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism har också i sitt betänkande Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (SOU 2021:42) lagt fram förslag som ska göra det lättare för bl.a. Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och banker att utbyta information om penningtvätt och finansiering av terrorism. Frågan bereds i Regeringskansliet.
Arbetet med att bekämpa alla aspekter av våldsbejakande extremism är högt prioriterat för regeringen och jag kommer naturligtvis att fortsätta mitt engagemang i frågan.
Stockholm den 2 februari 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.