Till innehåll på sidan

Utökad statistik om och uppföljning av förlossningsskador

Skriftlig fråga 2020/21:1569 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-01
Överlämnad
2021-02-01
Anmäld
2021-02-02
Svarsdatum
2021-02-10
Sista svarsdatum
2021-02-10
Besvarad
2021-02-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Trots att viss statistik finns kring förlossningsskador finns mycket kvar att göra för att få en helhetsbild av hur det faktiskt ser ut i dag för nyblivna mammor. I förlossningsskaderegistret hos Socialstyrelsen (det som kallas medicinska födelseregistret) registreras enbart de svåraste bristningarna, grad 3 och 4. Den bristande statistiken gör därmed att vi inte helt säkert vet hur många som drabbas av förlossningsskador totalt sett, även om mindre studier pekar på att nästan 80 procent av alla födande kvinnor drabbas av någon bristning.

Faktum är dock att även de mindre bristningarna, grad 1 och 2, kan innebära problem för den nyblivna mamman. Många kvinnor tvingas nämligen att leva med långvariga komplikationer efter en förlossning där skador upptäcks för sent eller inte alls.

När det saknas tydlig statistik kring komplikationer inom förlossningsvården, så kallade mindre bristningar inkluderat, försvåras möjligheten till att göra någonting åt det. Av den anledningen bör det ligga i regeringens intresse att verka för en utökad insamling av statistik om samtliga förlossningsskador i våra sjukvårdsregioner. Det bör även ligga i regeringens intresse att verka för ett tydligare ansvar att följa upp den såväl psykiska som fysiska situationen för nyblivna mammor.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Kan vi förvänta oss att ministern vidtar några åtgärder för att möjliggöra utökad statistik om förlossningsskador eller för en förstärkt uppföljning av den psykiska och fysiska situationen för nyblivna mammor?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1569 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

S2021/ 00971 Socialdepartementet Socialministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1569 av Markus Wiechel (SD)
Utökad statistik om och uppföljning av förlossningsskador

Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att möjliggöra utökad statistik om förlossningsskador eller för en förstärkt uppföljning av den psykiska och fysiska situationen för nyblivna mammor.

Kvinnors hälsa är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har sedan 2015 satsat på att förstärka förlossningsvården, kvinnors hälsa och neonantalvården. Under 2021 satsar regeringen totalt 1,5 miljarder kronor och satsningen ska bidra till ökad kvalitet och tillgänglighet i förlossningsvården i hela landet. Regeringen vill, genom satsningen, skapa en sammanhållen vårdkedja för den födande kvinnan. Satsningen ska även öka möjligheten till kvalitativ eftervård där vården enklare ska fånga upp de mammor som lider av fysiska och psykiska problem efter en förlossning. Dessutom omfattar satsningen uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram nationella riktlinjer för området. Andelen kvinnor som får allvarliga bristningar i bäckenbotten vid vaginal förlossning har minskat och det är en tydlig nedåtgående trend nationellt enligt statistik från Socialstyrelsen. Mellan åren 2013–2018 har andelen kvinnor som drabbats av allvarliga bristningar i bäckenbotten, grad tre och fyra, minskat från 3,6 till 2,6 procent. Det innebär en nedgång på nästan 30 procent.

Nationellt tillgänglig och kvalitetssäkrad statistik är en viktig källa för uppföljning. Därför har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att lämna förslag på författningsändringar avseende Patientregistret och Medicinska födelseregistret. Syftet med uppdraget avseende Patientregistret är att möjliggöra ytterligare datainsamling från öppen specialistvård som bedrivs av andra yrkesgrupper än läkare. Detta kommer att bidra till förbättrad datatillgång från mödrahälsovården och från barnhälsovården

Stockholm den 10 februari 2021

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.