Utredning om att göra människor statslösa

Skriftlig fråga 2023/24:288 av Annika Hirvonen (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-11-22
Överlämnad
2023-11-22
Anmäld
2023-11-23
Svarsdatum
2023-11-29
Sista svarsdatum
2023-11-29
Besvarad
2023-11-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Enligt 2 kap. 7 § regeringsformen råder ett absolut förbud mot att frånta en svensk medborgare sitt medborgarskap. Det får dock föreskrivas att barn under 18 år i fråga om sitt medborgarskap ska följa föräldrarna eller en av dem.

Den 12 juni 2023 tillsatte regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté som bland annat ska bedöma om rätten till medborgarskap bör ändras för att möjliggöra återkallelse av medborgarskap för den med dubbla medborgarskap som har begått systemhotande brottslighet, brott mot mänskligheten eller vissa andra internationella brott eller andra mycket allvarliga brott, eller vars medborgarskap förvärvats till följd av oriktiga uppgifter eller genom annat otillbörligt förfarande. Av direktiven – sidan 10 – framgår tydligt att utredningen endast ska överväga möjligheten att återkalla uppehållstillstånd för den som har ett dubbelt medborgarskap. Samma avgränsning anges i Tidöavtalet på sidan 39.

I en intervju med Sveriges Radio den 21 november 2023 öppnade justitieministern för att återkalla ett svenskt medborgarskap även för personer som inte är medborgare i något annat land. Detta skulle göra dessa personer statslösa. Han påstod vidare att frågan omfattas av den aktuella utredningen. Regeringspartiet Liberalernas riksdagsledamot Anna Starbrink reagerade starkt på uttalandet och sa att förslaget inte hör hemma i en anständig demokrati. Justitieministern har alltså påstått att kommittén fått i uppdrag att utreda något som tydligt faller utanför utredningsdirektiven. Regeringspartierna verkar dock vara oeniga, och det lämnas motstridiga besked.

Av detta skäl vill jag ställa följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Utreds nu frågan om att göra människor statslösa inom ramen för nämnda utredning eller på något annat sätt?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:288 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)


Svar på fråga 2023/24:288 av Annika Hirvonen (MP)
Utredning om att göra människor statslösa

Annika Hirvonen har frågat mig om frågan att göra människor statslösa nu utreds inom ramen för 2023 års fri- och rättighetskommitté eller på något annat sätt.

Regeringen tillsatte i somras en parlamentariskt sammansatt kommitté, 2023 års fri- och rättighetskommitté, för att utreda några frågor om det skydd för grundläggande fri- och rättigheter som gäller enligt 2 kap. regeringsformen. Kommittén ska överväga om detta skydd i vissa delar bör ändras och om helt nya grundläggande fri- och rättigheter bör införas.

I kommitténs uppdrag ingår flera deluppdrag, däribland det som Annika Hirvonen nämner och som rör grundlagsskyddet för rätten till medborgarskap. Av kommittédirektiven framgår att kommittén ska bedöma om detta grundlagsskydd bör ändras för att möjliggöra återkallelse av medborgarskap för den med dubbla medborgarskap som har begått systemhotande brottslighet, brott mot mänskligheten eller vissa andra internationella brott eller andra mycket allvarliga brott, eller vars medborgarskap förvärvats till följd av oriktiga uppgifter eller genom annat otillbörligt förfarande.

Det ligger förvisso i sakens natur att det ytterst ankommer på kommittén, i vilken samtliga riksdagspartier finns representerade, att överväga vilka förslag som ska lämnas. Men några andra direktiv än de ovan angivna har kommittén inte fått, och den aktuella frågan utreds inte heller på annat sätt. Det gäller även om det i och för sig skulle vara förenligt med Sveriges folkrättsliga förpliktelser enligt den europeiska konventionen den 6 november 1997 om medborgarskap att göra en person statslös om medborgarskapet förvärvats till följd av oriktiga uppgifter, bedrägligt beteende och liknande.

Det övergripande syftet med kommitténs samlade uppdrag är att möjliggöra för Sverige att ta ytterligare steg för att stärka fri- och rättighetsskyddet och i förlängningen därmed också utveckla och stärka den svenska rättsstaten.

Jag ser givetvis fram emot att så småningom få ta del av vad kommittén har kommit fram till.

Stockholm den 29 november 2023

Gunnar Strömmer

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.