Utredning om hantering av framtida prischocker

Skriftlig fråga 2023/24:220 av Mikael Damberg (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-11-07
Överlämnad
2023-11-07
Anmäld
2023-11-08
Svarsdatum
2023-11-15
Sista svarsdatum
2023-11-15
Besvarad
2023-11-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Under våren 2022 lämnade Moderaterna och Vänsterpartiet in ett gemensamt förslag till utskottsinitiativ i finansutskottet med förslag om att tillsätta en utredning för hantering av framtida prischocker. Finansministern anförde, då i rollen som vice ordförande i riksdagens finansutskott, att regeringen skyndsamt ska utreda hur ett system skulle kunna utformas för att överföra risken för prischocker för bränsle vid kris från hushåll och företag till staten. Tillkännagivandet röstades igenom i riksdagen den 7 april 2022 (betänkande 2021/22: FiU47 s. 15).

I budgetpropositionen för 2024 skriver regeringen att den anser att tillkännagivandet har slutbehandlats i och med att Regeringskansliet remitterade promemorian Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (KN2023/03617) den 27 juni 2023. Regeringen skriver följande: I promemorian föreslås att kraven på minskade utsläpp i reduktionsplikten för bensin och diesel sänks till sex procent för åren 2024–2026. Det föreslås även att reduktionsnivåerna för 2027–2030 ska slopas. Slutligen har Konjunkturinstitutet fått ett utökat anslag om 5 000 000 kronor för att analysera drivmedelspriser (prop. 2022/23:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.6.2 s. 88).

Med anledning av det anförda vill jag ställa följande fråga till finansminister Elisabeth Svantesson:

 

På vilket sätt menar ministern att en sänkning av reduktionsplikten innebär att risken vid prischocker på bränslepriser överförs från hushåll och företag till staten?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:220 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

KN2023/ 04287 Klimat- och näringslivsdepartementet Energi- och näringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/24:220 av Mikael Damberg (S)
Utredning om hantering av framtida prischocker

Mikael Damberg har frågat finansministern på vilket sätt en sänkning av reduktionsplikten innebär att risken vid prischocker på bränslepriser överförs från hushåll och företag till staten.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

I regeringens proposition Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel föreslås att kraven på minskade utsläpp i reduktionsplikten för bensin och diesel sänks till sex procent för åren 2024–2026. Vidare görs bedömningen att regeringen kommer att återkomma till riksdagen om reduktionsnivåer för 2027–2030. I propositionen redogörs för hur drivmedelspriserna förväntas sjunka som en följd av dessa förslag. Störst kommer effekten att bli på dieselpriset som förväntas sjunka kraftigt redan 2024, jämfört med priset 2023.

Regeringen har även gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera drivmedelsprisernas utveckling. I en första delrapportering av detta uppdrag från första november 2023, konstaterar myndigheten att det höga svenska dieselpriset till stor del beror på en hög inblandning av biodrivmedel genom den så kallade reduktionsplikten och att effekten av att sänka reduktionsplikten till 6 procent kan uppskattas till en sänkning av dagens prisnivå med omkring 5 kronor per liter diesel.

I sammanhanget vill jag även nämna att regeringen i budgetpropositionen för 2024 aviserade att skatten på vissa drivmedel ska sänkas från de nivåer som skulle ha gällt från årsskiftet. Detta för att motverka ökade pumppriser och för att mildra inflationens konsekvenser. Regeringen har därefter lämnat ett sådant förslag. Den offentligfinansiella effekten, dvs statens minskade inkomster som en följd av de ändrade skattesatserna, uppgår till 5,76 miljarder.

Stockholm den 15 november 2023

Ebba Busch

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.