Utredningen om informationsutbyte vid samverkan mot terrorism
Skriftlig fråga 2019/20:294 av Johan Forssell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-30
- Överlämnad
- 2019-10-31
- Anmäld
- 2019-11-05
- Svarsdatum
- 2019-11-06
- Sista svarsdatum
- 2019-11-06
- Besvarad
- 2019-11-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Sverige saknar fortfarande viktiga verktyg i kampen mot terrorism. Exempelvis saknar vi fortfarande ett förbud mot samröre med och deltagande i terroristorganisationer. Den svenska terrorhotnivån är fortsatt förhöjd, och det finns en risk för ytterligare attentat i Sverige. Riskbilden är internationell, men den är också i allra högsta grad inhemsk.
Den 15 augusti 2018 överlämnade Utredningen om informationsutbyte vid samverkan mot terrorism sitt betänkande (SOU 2018:65). I utredningen föreslås ett antal lättnader i sekretessreglerna mellan myndigheterna för att enklare komma åt radikalisering och terrorism. Enligt utredningen, som har remitterats, skulle förslagen kunna träda i kraft den 1 november 2019.
Trots att datumet närmar sig med stormsteg har regeringen ännu inte aviserat någon tidpunkt för när den avser att lägga fram förslag om lättnader i sekretessreglerna på riksdagens bord. Med andra ord talar det starkt för att ytterligare viktiga reformer i kampen mot att förebygga och bekämpa terrorism kommer att försenas avsevärt.
Bland annat fann utredningen att befintliga sekretessbrytande undantag inte är tillräckliga för att möjliggöra viss informationsdelning från Polismyndigheten till kommunala myndigheter inom socialtjänsten som behövs och är befogad i det förebyggande arbetet mot terrorism. Därför föreslog utredningen att Sverige ska införa ett sekretessbrytande undantag i offentlighets- och sekretesslagstiftningen, vilket skulle utvidga Polismyndighetens möjligheter att lämna ut uppgifter till socialtjänsten om bland annat vuxnas kopplingar till våldsbejakande extremism och terrorism.
Vidare föreslog utredningen att myndigheterna inom socialtjänsten ska få möjlighet att lämna sekretessbelagda uppgifter till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen vid misstanke om brott som rör rekrytering, finansiering, förberedelse och stämpling till terroristbrott samt att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen på begäran ska kunna få tillgång till trängselskatteuppgifter avseende passager från Transportstyrelsen.
Samtliga av förslagen bedöms få positiva konsekvenser för arbetet med att förebygga terroristbrottslighet och hantera konsekvenserna av ett terroristattentat, men trots detta släpar regeringen efter. Regeringen har även förbundit sig att införa nya sekretessbrytande bestämmelser för bland annat Polismyndigheten i och med den överenskommelse som slöts efter terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm våren 2017.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
När kan riksdagen förvänta sig att ministern och regeringen presenterar förslag för hur myndigheter på ett mer effektivt sätt ska kunna dela sekretessbelagd information sinsemellan i syfte att förebygga och bekämpa terrorism?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:294 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
2019-11-06
Ju2019/03560/POL
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:294 av Johan Forssell (M) Utredningen om informationsutbyte vid samverkan mot terrorism
Johan Forssell har frågat justitie- och migrationsministern när riksdagen kan förvänta sig att ministern och regeringen presenterar förslag för hur myndigheter på ett mer effektivt sätt ska kunna dela sekretessbelagd information sinsemellan i syfte att förebygga och bekämpa terrorism. Frågan har överlämnats till mig att besvara.
Utredningen om informationsutbyte vid samverkan mot terrorism tillsattes den 22 juni 2017, som en del av den senaste överenskommelsen om åtgärder mot terrorism. Den 20 juli samma år gav regeringen, i avvaktan på utredningens redovisning, Polismyndigheten i uppdrag att redogöra för hur aktuellt informationsutbyte kunde utvecklas inom ramen för befintlig lagstiftning.
Regeringen har den 31 oktober i år, i enlighet med ett av förslagen från Utredningen om informationsutbyte vid samverkan mot terrorism, beslutat en förordningsändring som innebär att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen på begäran ska få tillgång till uppgifter om trängselskatt vid t.ex. ett terroristattentat. Utredningens övriga förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Ambitionen är att en lagrådsremiss ska presenteras i vinter.
I Förebygga, förhindra och försvåra – den svenska strategin mot terrorism (skr. 2014/15:146), fastslås att en förutsättning för att det förebyggande arbetet mot terrorism ska bli framgångsrikt är att relevanta myndigheter och aktörer samverkar och får del av den information som krävs för att de ska kunna bidra i arbetet. I strategin konstaterar regeringen vidare att det, på det förebyggande området, är tydligt att aktörer som inte har uttalade uppdrag att arbeta mot terrorism har en central roll i arbetet med att motverka radikalisering och därmed förebygga terrorism.
Regeringen ser det som mycket angeläget att nuvarande sekretesslagstiftning inte innebär omotiverade begränsningar i informationsutbytet vid samverkan mot terrorism. Det är också viktigt att berörda myndigheter och aktörer har kunskap om vilka åtgärder de kan vidta med anledning av den information som de tar del av. Min bild är att kunskapsnivån hos yrkesverksamma på lokal nivå har höjts genom Center mot våldsbejakande extremisms arbete med att ge vägledning, t.ex. om hur de kan ta fram lägesbilder, tillämpa lagstiftningen och göra olika insatser.
Det finns heller inga vattentäta skott mellan det förebyggande arbetet mot terrorism och övrigt brottsförebyggande arbete. Det är därför i detta sammanhang också värt att nämna att regeringen den 10 oktober i år gav Brottsförebyggande rådet i uppdrag att undersöka förutsättningarna att dela information mellan olika aktörer i arbetet med att förebygga brott. Uppdraget syftar till att ge kunskap om förutsättningarna att dela uppgifter mellan olika aktörer är tillräckliga för ett effektivt brottsförebyggande arbete och att belysa vad som annars krävs för att tillgodose sådana behov på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt.
Stockholm den 6 november 2019
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.