Utvärderingar av forsknings- och innovationsmodeller
Skriftlig fråga 2017/18:715 av Pål Jonson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-02-02
- Överlämnad
- 2018-02-05
- Anmäld
- 2018-02-06
- Svarsdatum
- 2018-02-14
- Sista svarsdatum
- 2018-02-14
- Besvarad
- 2018-02-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Det finns fyra myndigheter som finansierar forskning. Vetenskapsrådet, Formas, Vinnova och Forte finansierar tillsammans olika former av forskningsprojekt för närmare 12 miljarder kronor per år. Vid sidan av detta finns det även en mängd privata stiftelser som också finansierar olika former av forskningsprojekt. På regional nivå finns det också en rad aktörer som bidrar med finansiering och fördelning av medel. Det brukar i allmänhet vara regioner, kommunförbund eller länsstyrelser som organiserar denna verksamhet.
En region som kommit långt med att utveckla och finansiera forsknings- och innovationsmiljöer är Värmland. Genom en modell som bygger på konceptet smart specialisering har länets forskningsmiljö blivit utsedd till ett center of excellence i EU inom fyra specifika områden. Men de regionala modellerna för att främja och finansiera innovation och attraktiva forskningsmiljöer ser väldigt olika ut runt om i Sverige.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Är statsrådet villig att verka för en utvärdering av de regionala finansierings- och innovationsmodellerna i Sverige i syfte att identifiera vilka modeller som är mest framgångsrika?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:715 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
U2018/00446/F
Utbildningsdepartementet
Ministern för högre utbildning och forskning
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:715 av Pål Jonson (M)
Utvärderingar av finansierings- och innovationsmodeller
Pål Jonson har frågat mig om jag är villig att verka för en utvärdering av de regionala finansierings- och innovationsmodellerna i Sverige i syfte att identifiera vilka modeller som är mest framgångsrika.
Som Pål Jonsson anger finansieras forskning och innovation av olika typer av aktörer, på nationell såväl som regional nivå. EU-medel är därtill en allt viktigare finansieringskälla, där projektmedel under vissa förutsättningar kan erhållas både från ramprogrammet för forskning och innovation (Horisont 2020) och strukturfonderna (främst ERUF, Europeiska regionala utvecklingsfonden).
I den forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) står som titeln indikerar samverkan i fokus. Inom regeringens samverkansprogram, som omfattar fem tematiska delprogram, är en övergripande målsättning att åstadkomma tvärsektoriell samverkan och samordning av innovationsinsatser för att finna innovativa lösningar på samhällsutmaningar och därigenom stärka Sveriges konkurrenskraft. De strategiska innovationsområdena som inrättades genom den forskningspolitiska propositionen 2012 vidareutvecklades i den senaste propositionen för att stärka både Sverige och svenska regioners konkurrenskraft, attraktivitet och exportmöjligheter. Universiteten och högskolorna har sedan länge som huvuduppgift, jämte att bedriva forskning och utbildning, att samverka med det omgivande samhället.
Aktörer med regionalt utvecklingsansvar ansvarar för tillväxtarbetet i respektive län. Det regionala tillväxtarbetets utgångspunkt utgörs av respektive läns utvecklingsstrategi, som exempelvis kan inkludera insatser för forskning och innovation samt utveckling av starka miljöer inom dessa områden. Flera regioner har varit framgångsrika i detta arbete, bland annat Värmland som Pål Jonsson lyfter fram som ett exempel i sin fråga där regionen i samarbete med Karlstads universitet har flera gemensamma projekt och plattformar för forsknings- och innovationssamarbeten med olika sektorer och aktörer.
Tillväxtverket genomför löpande utvärderingar av investeringarna från ERUF i Sverige för perioden 2014–2020, bland annat inkluderande regionalfondens roll i det regionala tillväxtarbetet. Därtill har Tillväxtverket i uppdrag att fram till och med 2020 stödja aktörer med regionalt utvecklingsansvar i deras arbete med smart specialisering samt att sprida kunskaper och erfarenheter från detta arbete. Näringsdepartementet organiserar Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020, vilket innebär regelbundna möten mellan regeringen och regionföreträdare på såväl politisk nivå som tjänstemannanivå, vilket ytterligare ger möjligheter till erfarenhetsutbyte och dialog inom exempelvis regionala forsknings- och innovationsfrågor. Regeringen har med andra ord genomfört en rad insatser för att ge berörda regionala aktörer goda förutsättningar för att utveckla starka miljöer inom forskning och innovation.
Sammantaget anser jag att befintliga ansvar och insatser på området borgar för att regionala finansierings- och innovationsmodeller kontinuerligt jämförs och utvärderas i tillräcklig utsträckning.
Stockholm den 14 februari 2018
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.