utvisning av kristna iranier

Skriftlig fråga 1997/98:875 av Rizell, Fanny (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-06-12
Anmäld
1998-06-15
Besvarad
1998-06-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:875 av Fanny Rizell (kd) till statsrådet Pierre Schori om utvisning av kristna iranier

I dag finns i Sverige ett hundratal iranier, som konverterat från islam till kristen tro. Dessa s.k. konvertiter har fått avslag på sin asylansökan från Statens invandrarverk eller från Utlänningsnämnden. Nu gömmer de sig av rädsla för att bli skickade tillbaka, några har flytt vidare till Kanada där de fått en fristad.

Enligt juristen Marina Rosing har det under det senaste året skett en ökad förföljelse i Iran mot konvertiter. Även här i Sverige pågår ett omfattande flyktingspionage och flera mordhot har uttalats. Rädslan hos de som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd är stor. Trots detta är regeringen inte beredd att ändra sin policy vad gäller denna grupp. Den stränga sharialagen fördömer både de homosexuella och de som konverterat från islam till annan tro. Regeringen har helt riktigt tagit fasta på detta och nyligen beviljat uppehållstillstånd för en homosexuell man från Iran med hänvisning till förhållanden i Iran.

Min fråga blir därför till statsrådet Pierre Schori:

Avser statsrådet verka för att alla s.k. konvertiter behandlas lika av svenska myndigheter?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:875 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:875 om utvisning av kristna iranier
    Statsrådet Pierre Schori

Fanny Rizell har frågat mig om jag avser att verka för att alla s.k. konvertiter från Iran behandlas lika av svenska myndigheter.

De asylskäl som åberopas av iranska medborgare är ofta svårbedömda och ett felaktigt beslut kan få mycket allvarliga konsekvenser. Det är emellertid mycket vanskligt med generella bedömningar i dessa ärenden. En bedömning måste därför göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och bl.a. ske mot bakgrund av våra kunskaper om sharialagstiftningen och dess tillämpning i praktiken. Regeringen följer fortlöpande utvecklingen i Iran. Enligt bedömningar regeringen tagit del av har det inte skett någon ökad förföljelse i Iran av konvertiter. Tvärtom finns indikationer på att läget för konvertiter i Iran kan ha förbättrats sedan valet förra året.

Det enskilda fall som Fanny Rizell hänvisar till i frågan rörde en homosexuell man från Iran som beviljades uppehållstillstånd av regeringen. Regeringen konstaterade i beslutet att enbart den omständigheten att en iranier åberopar att han är homosexuell inte kan grunda rätt för honom att stanna i Sverige. Mannen beviljades uppehållstillstånd därför att hans ärende hade tilldragit sig så stor uppmärksamhet både i Sverige och utomlands att det inte kan uteslutas att hans fall kommit till de iranska myndigheternas kännedom. Uppmärksamheten kring mannen hade nått sådana proportioner att regeringen bedömde att han måste anses ha en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin homosexualitet vid en återkomst till Iran.

Ärendet handlade alltså inte om konvertiter och regeringen kunde därför inte pröva den frågan. Avgörandet kan ändå ha betydelse på så sätt att regeringen fann att situationen i Iran skiljer sig från vad som stadgas i den islamiska rätten så till vida att det stadgas dödsstraff för både homosexuella och konvertiter men att konvertiter erfarenhetsmässigt inte blivit utsatta för rättsliga ingripanden enligt shariarätten när de återvänt till Iran. Regeringen angav samtidigt att det är viktigt att fortlöpande följa utvecklingen i Iran och att alltid göra individuella prövningar. Regeringens beslut nyligen hade föregåtts av upprepade förfrågningar och efterforskningar genom svenska ambassaden i Teheran.

Jag vill samtidigt betona att regeringen inte har någon möjlighet att pröva enskilda ärenden eller att förändra praxis om inte Statens invandrarverk eller Utlänningsnämnden överlämnar ärenden till regeringen för avgörande. Överlämnande kan bara ske i de fall som stadgas i utlänningslagen, bl.a. när myndigheterna behöver vägledning för hur utlänningslagen skall tillämpas. Däremot får regeringen inte begära att ett ärende skall överlämnas.

Svaret på frågan är alltså att myndigheterna handlägger ärenden självständigt. Jag varken kan eller får påverka myndigheterna i deras myndighetsutövning. Följaktligen har jag ingen möjlighet att påverka besluten rörande konvertiter på annat sätt än som skett genom det regeringsbeslut som jag redogjort för där regeringen betonat vikten av att stor försiktighet iakttas vid prövningen av iranska asylsökandens skäl samt vikten av individuella prövningar. Enligt min uppfattning skall inte alla konvertiter behandlas lika, utan en prövning bör göras i varje enskilt fall.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.