Välfärden

Skriftlig fråga 2022/23:22 av Eva Lindh (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

För att stärka välfärden såg den tidigare socialdemokratiska regeringen till att stora tillskott av medel tillfördes kommuner och regioner genom generella statsbidrag. Ekonomiska resurser tillfördes också för att öka kapaciteten i hälso- och sjukvården, bland annat genom att öka antalet vårdplatser, anställa fler i vården och förbättra arbetsmiljön.

Behovet och betydelsen av en stark välfärd blev tydligt under pandemin. För att värna välfärden och ge förutsättningar för att klara pandemins utmaningar var det viktigt för den socialdemokratiska regeringen att ersätta kommuner och regioner. Under pandemin sköt därför den socialdemokratiska regeringen till tre gånger så mycket som det beräknade skattebortfallet till välfärden i form av generella bidrag.

Rysslands invasion av Ukraina har lett till en ekonomisk utveckling med stigande inflation, höjda räntor och svåra utmaningar med energiförsörjningen. Detta får såklart en kraftigt negativ påverkan på den ekonomiska situationen för Sveriges kommuner och regioner, vilket riskerar en försämrad välfärd för många människor.

Kommunsektorns utgifter för investeringar har ökat kraftigt det senaste decenniet. Många kommuner har en växande befolkning och är i behov av nya lokaler för skol- och förskoleverksamhet. Samtidigt har antalet äldre ökat, vilket har ökat behoven inom sjukvården och äldreomsorgen. Äldre byggnader och infrastruktur behöver dessutom renoveras eller bytas ut.

Vad Sverige behöver är större satsningar på välfärden som skapar likvärdiga förutsättningar i hela landet för ett mer sammanhållet och jämlikt samhälle.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till finansminister Elisabeth Svantesson:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att kommuner och regioner har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att klara sina välfärdsåtaganden?