Våra flickors förutsättningar att nå sin fulla potential
Skriftlig fråga 2022/23:821 av Rickard Nordin (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-06-26
- Överlämnad
- 2023-06-27
- Besvarad
- 2023-07-11
- Sista svarsdatum
- 2023-07-11
- Svarsdatum
- 2023-07-11
- Anmäld
- 2023-08-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Sverige har fantastiska förutsättningar och är ett land som ligger långt fram i jämställdhetsarbetet. Önskan om ett jämställt samhälle är stark, men trots det finns det fortfarande många förutsättningar som skiljer sig mellan könen under olika delar av livet. Kunskapen skiljer sig också åt mellan olika delar av samhället beroende på hur lätt och svårt det är att mäta.
Vi vet dock att tjejer oftare får sämre förutsättningar ekonomiskt från det offentliga och på idrottsanläggningar. Återkommande rapporteras i medier om hur kvinnliga konståkare får sämre istider än ishockeyspelande killar, eller hur det satsas på nya träningsmöjligheter för killars fotboll medan flickors ridanläggningar underfinansieras eller förväntas skötas privat. Rimligheten i det här kan verkligen ifrågasättas.
Staten har en viktig roll i att synliggöra dessa skillnader. Trots att beslutandet ofta sker lokalt kan staten hjälpa till med exempelvis underlag och generella riktlinjer för utjämnande av förutsättningar.
Ett annat exempel skulle också kunna vara studier, eller metastudier som visar på problemets omfattning. När en sådan finns på plats blir det enklare för både staten och kommunerna att kunna agera.
Vi vet däremot att jämställdhet är bra för människors välmående, för samhällsekonomin och för företags lönsamhet. I dag tas dock dessa frågor inte på allvar, och avsaknaden av styrmedel är påtaglig.
Därför hade det varit önskvärt att bredda det offentliga engagemanget i dessa frågor.
Ministern och regeringen har ett uttalat starkt engagemang för jämställdheten, men frågan är vad regeringen är beredd att göra i praktiken? Om tjejer generellt sett särbehandlas inom civilsamhället, vad är regeringen beredd att göra? När kommer vi att se ett jämställt civilsamhälle? Under tiden får barn, unga, lag, patruller och andra inte de förutsättningar som de rimligtvis borde ha. Min åsikt är att den fulla potentialen hos våra flickor behöver tas till vara. En bra start vore att regeringen också såg problemet med konkurrens från andra, som inte behöver stärkas ytterligare, vilket är risken i rådande strukturer. När civilsamhälle och kommuner nu står inför utmaningar är det extra viktigt att agera.
Tänk vilken kraft som kan realiseras om den fulla potentialen hos våra flickor kan förverkligas.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Tycker regeringen att våra flickor har de förutsättningar som behövs för att nå sin fulla potential, och vad kommer man annars att göra för att realisera den?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:821 besvarad av Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på fråga 2022/23:821 av Rickard Nordin (C)
Våra flickors förutsättningar att nå sin fulla potential
Rickard Nordin har frågat jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministern om regeringen tycker att våra flickor har de förutsättningar som behövs för att nå sin fulla potential, och vad man annars kommer att göra för att realisera den.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
I Sverige ska alla barn och unga, både pojkar och flickor, ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. I likhet med vad Rickard Nordin skriver håller jag med om att studier som visar på problemets omfattning kan vara ett viktigt instrument i civilsamhällets arbete för mer jämstäldhet, där flickor ges lika möjlighet som pojkar att nå sin fulla potential. Studier på området synliggör och skapar möjligheter för att möta dessa utmaningar.
Under 2023 avsätter regeringen över 2 miljarder kronor för stöd till idrotten, där en majoritet av dessa medel fördelas av Sveriges Riksidrottsförbund. Regeringen följer här den av riksdagen beslutade ordningen för uppföljning och återapportering av statens stöd till idrotten, där Centrum för idrottsforskning ansvarar för att genomföra en regelbunden och långsiktig uppföljning av statens idrottsstöd. Resultaten från utvärderingarna har kontinuerligt presenterats i regeringens årliga budgetproposition. Sammantaget indikerar statistiken på att pojkar redan i unga år är något mer aktiva inom föreningsidrotten än flickor, och att skillnaderna därefter tilltar under ungdomsperioden. Detta visar på behovet av ett fortsatt ökat fokus på jämställdhet inom idrotten i stort, men också inom idrottens alla separata delar. Regeringen anser därför att idrottsrörelsen fortsatt ska verka för en mer jämställd idrott.
Regeringen ser behov av insatser för att förbättra förutsättningarna att organisera sig och bedriva verksamhet. Under 2023 inrättades därför ett nytt permanent statsbidrag om 20 miljoner kronor till stöd för ideella organisationer som arbetar för att stödja kvinnors och flickors organisering i utsatta områden. Här pågår ett mycket aktivt arbete, vilket regeringen vill uppmärksamma och stödja. Regeringen har också under 2023 avsatt 100 miljoner kronor till Sveriges Riksidrottsförbund för att utveckla idrottsverksamhet främst för barn och unga i utsatta områden. Detta med målsättningen att både öka antalet idrottsföreningar och antalet barn och unga, flickor och pojkar, som deltar i föreningsledd idrottsverksamhet i angivna områden.
Regeringen verkar för goda förutsättningar för civilsamhället i stort. Ett aktivt och engagerat civilsamhälle skapar en meningsfull fritid för alla, både för flickor och pojkar, som för kvinnor och män. Som framgått finns särskilda behov av insatser för vissa grupper i samhället, där regeringen agerat för att motverka ojämlikheter i personers förutsättningar att ta del av civilsamhällets möjligheter. Genom att fortsatt verka för att förbättra civilsamhällets villkor skapar vi förutsättningar för ett samhälle där alla har samma möjligheter att nå sin fulla potential.
Stockholm den 11 juli 2023
Jakob Forssmed
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.