Värdering av internationella gymnasieprogram
Skriftlig fråga 2016/17:149 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-18
- Överlämnad
- 2016-10-19
- Anmäld
- 2016-10-20
- Svarsdatum
- 2016-10-26
- Sista svarsdatum
- 2016-10-26
- Besvarad
- 2016-10-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna Ekström (S)
Universitets- och högskolerådet (UHR) har nyligen sett över föreskrifterna om grundläggande behörighet och urval (UHRFS 2013:1). Översynen har resulterat i ett förslag som innebär att avgångsbetyg för elever som studerar på IB-programmet (international baccalaureate) och Europaskolan kommer att värderas lägre än i dag då de söker till svenska universitet och högskolor. Beslutet, som presenteras i ett pm daterat den 19 september 2016, innebär dessutom att förslaget ska träda i kraft redan den 1 januari 2017. Detta trots att UHR i samma pm särskilt poängterar vikten av att ändringar i regelverk generellt bör vara kända i god tid för presumtiva sökande. Beslutet är därför ytterst förvånande, i synnerhet som några övergångsbestämmelser för dagens elever inte heller föreslås.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Ekström:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att elever som studerar på internationella gymnasieprogram, och som har avgångsbetyg som i dag jämställs med betyg från gymnasieskolan, inte ska förfördelas då de söker till svenska universitet och högskolor?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:149 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Dnr U2016/04435/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:149 av Betty Malmberg (M) Värdering av internationella gymnasieprogram
Betty Malmberg har frågat gymnasie- och kunskapslyftsministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att elever som studerar på internationella gymnasieprogram, och som har avgångsbetyg som i dag jämställs med betyg från gymnasieskolan, inte ska förfördelas då de söker till svenska universitet och högskolor.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Boriana Åberg har den 19 oktober 2016 ställt en fråga om sänkt värde på internationella betyg som i sak inte skiljer sig från Betty Malmbergs fråga. Mitt svar på de två frågorna blir därför likalydande.
Universitets- och högskolerådet (UHR) är en självständig myndighet, som med stöd av ett bemyndigande i högskoleförordningen, meddelar föreskrifter om meritvärdering av betyg. I detta ingår att ta ställning till hur betyg från utländsk gymnasial utbildning ska värderas för att i konkurrens med betyg från den svenska gymnasieskolan kunna användas för urval till högskolan.
Gymnasiereformen 2011 innebar bl.a. en ny betygsskala med fler steg än den som användes tidigare. I den reformerade gymnasieskolan har det blivit svårare än tidigare att få högsta betyg.
Utländska betyg har värderats i förhållande till betygsfördelningen i den äldre gymnasieskolan eftersom det tidigare inte har funnits ett tillräckligt stort statistiskt underlag om betygssättningen i den nya gymnasieskolan. Nu finns ett sådant underlag och utifrån det har UHR remitterat ett förslag med syfte att utländska betyg ska värderas i förhållande till aktuell svensk betygsstatistik.
UHR har ett klart och tydligt bemyndigande att meddela föreskrifter om hur bl.a. betyg från utländsk gymnasial utbildning ska värderas. För att skaffa ett underlag inför beslut om ändring av föreskrifterna har UHR skickat ut ett förslag på remiss och jag utgår ifrån att myndigheten kommer att beakta sakliga synpunkter på förslaget. Det är UHR som myndighet som har detta ansvar och jag har inte skäl att misstro myndighetens sätt att genomföra sitt uppdrag. I UHR:s uppdrag ligger självklart att så långt som möjligt se till att olika grupper av sökande till högskolan konkurrerar på likvärdiga villkor.
Stockholm den 26 oktober 2016
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.