Värnplikt på männens villkor
Skriftlig fråga 2005/06:1461 av Grönlund Krantz, Anna (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-04-21
- Anmäld
- 2006-04-21
- Besvarad
- 2006-04-26
- Svar anmält
- 2006-04-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 april
Fråga 2005/06:1461 av Anna Grönlund Krantz (fp) till försvarsminister Leni Björklund (s)
Värnplikt på männens villkor
I genomsnitt avbröt 13,4 % av kvinnorna sin värnplikt under 2005. På Norrbottens regemente I 19 avbröt 29 % av kvinnorna sin värnplikt vilket ska jämföras med 16 % av männen.
Trots att försvaret i dag är öppet för kvinnor har alltför lite hänt på jämställdhetsområdet. I en uppmärksammad artikelserie i Norrbottens Kuriren under april månad framstår en tydlig bild av ett försvar som vill ha in kvinnor @ men som inte är berett att anpassa verksamhet och utrustning för att passa båda könen. Trots att vi i dag skriver år 2006 har försvaret material som inte är anpassat för kvinnor. Det finns inga underkläder för kvinnor, kroppsskyddet är inte anpassat efter en kvinnlig kropp och så vidare.
Det svenska försvarets organisation och funktion har förändrats under de senaste åren. I dagsläget är fysisk styrka inte det allenarådande för att vara en bra militär eller befäl. Kvinnorna i det svenska försvaret gör stora insatser och försvaret är många gånger helt beroende av kvinnorna, exempelvis vid internationella insatser där det har visat sig att kvinnor har lättare än män att nå civilbefolkningen.
Om det svenska försvaret inte ska förlora en viktig del av sin kompetens är det nödvändigt att försvaret blir mer jämställt. Det gäller givetvis tonläge och synen på fysisk styrka men det handlar också om att planera verksamheten och att utrustningen är anpassad utifrån den enskilda värnpliktigas behov @ oavsett om den värnpliktiga är en man eller kvinna.
Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga försvarsministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att göra försvaret mer jämställt.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1461 besvarad av
den 26 april
Svar på fråga 2005/06:1461 om värnplikt på männens villkor
Försvarsminister Leni Björklund
Anna Grönlund Krantz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att göra försvaret mer jämställt.
Regeringen är angelägen om att fler kvinnor tjänstgör inom försvaret, inte minst i de internationella insatserna. Försvarsmakten arbetar idag till exempel för en fortsatt implementering av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet. Regeringens inställning är oförändrad när det gäller att Försvarsmakten och övriga myndigheter inom det militära försvaret ska verka för ökad jämställdhet, bland annat genom förbättrad arbetsmiljö och bättre arbetsvillkor för kvinnor.
Regeringens krav förmedlas till Försvarsmakten genom sedvanliga styrmedel, till exempel i regleringsbrev. Utöver dessa styrmedel har särskilda uppdrag getts. Regeringen har till exempel ställt utökade krav på Försvarsmakten, Försvarshögskolan och Totalförsvarets pliktverk. Den 20 januari 2004 fick myndigheterna i uppdrag att redovisa en gemensam strategi för hur det militära försvaret ska motverka ogynnsamma attityder och skapa ett ledarskap som bidrar till en arbetsmiljö som främjar jämställdhet och mångfald. Regeringen inväntar denna redovisning i slutet av april.
Som ett led i Försvarsdepartementets övergripande arbete med jämställdhetsintegrering har departementet gett samtliga myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsområde i uppdrag att kartlägga och analysera den egna verksamheten utifrån de jämställdhetspolitiska målen. De uppdrogs också att ta fram förslag till jämställdhetsintegrerade mål och resultatindikatorer. Syftet är att ytterligare tydliggöra de enskilda myndigheternas ansvar och möjligheter att bidra till förverkligandet av regeringens jämställdhetspolitik. Arbetet resulterade i nya skrivningar i 2006 års regleringsbrev till de berörda myndigheterna. Ett exempel är att forskning för det militära försvarets behov ska bidra till jämställdhet mellan kvinnor och män, ett annat att det vid anskaffning och utveckling av materiel ska säkerställas att män och kvinnor har samma goda förutsättningar och möjligheter att använda materielen. Således fortsätter arbetet med att anpassa utrustning och uniformer till kvinnor i Försvarsmaktens verksamhet. Jag håller med om att det tagit lång tid innan man börjat göra något åt denna problematik, men nu sker det stora framsteg. Under 2006 sker leverans av utrustning i mindre storlekar av hjälm, kängor, stridshandske, stridsbälte och stridsväst. Vidare kommer bland annat leverans av AK 5 med kortare kolv att ske. Försök med underkläder och värmeställ för kvinnor kommer även att ske under 2006.
I medierna har under den senaste tiden rapporterats om kvinnors villkor i försvaret. I samband med detta har det förekommit uppgifter om att framgent skärpa de fysiska kraven för kvinnor som gör sin värnplikt. Totalförsvarets pliktverk och Försvarsmakten har i anslutning till detta dementerat att befattningskraven för kvinnor kommer att skärpas. Myndigheterna har framhållit att möjligheterna för kvinnor att antagningsprövas bör utökas och förbättras. En lägre fysisk förmåga kan kompenseras av att kvinnor tillför andra erfarenheter till försvaret, vilket är betydelsefullt, inte minst i internationella insatser. Kravprofiler för olika befattningar och utbildning behöver fortlöpande ses över och här är det viktigt att Försvarsmakten och Totalförsvarets pliktverk har en god dialog.
Det bedrivs överlag ett bra jämställdhetsarbete lokalt ute på förbanden bland annat i enlighet med den jämställdhetsplan som är fastställd för Försvarsmakten 2006@2008. De uppgifter som framkommit vid till exempel jägarutbildningen i Arvidsjaur tyder dock på att arbetet lokalt ute på förbanden ytterligare behöver förbättras och intensifieras.
Arbetet när det gäller värderingar och attityder är centralt. ÖB har genom sitt initiativ Vägen framåt på ett förtjänstfullt sätt verkat för att förankra Försvarsmaktens värdegrund ute i organisationen. Den senaste attitydundersökningen visar på vissa positiva resultat men även att arbete kvarstår. Bland de värnpliktiga uppgav ca 90 % av både män och kvinnor att de sällan eller aldrig upplevt sig bli kränkta. Dock är det vanligare för männen att kränkning inte förekommer alls. Kvinnor som gör sin värnplikt upplever i högre grad att de blivit diskriminerade, och då främst av andra värnpliktiga.
Försvarsmakten har en tydlig målsättning att öka andelen kvinnor inom sin verksamhet och det är även fortsättningsvis ett prioriterat mål.
Regeringens arbete för att göra försvaret mer jämställt fortsätter. Det är oacceptabelt att unga kvinnor hoppar av sin värnplikt eller yrkeskarriär för att de har blivit dåligt bemötta under sin utbildning. Jag följer därför Försvarsmaktens jämställdhetsarbete mycket noggrant och avser att fortsätta med detta.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.