Varselvågen i Västerbotten
Skriftlig fråga 2008/09:137 av Rådström, Britta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-10-24
- Anmäld
- 2008-10-24
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2008-11-03
- Besvarad
- 2008-11-04
- Svar anmält
- 2008-11-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 oktober
Fråga
2008/09:137 Varselvågen i Västerbotten
av Britta Rådström (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
En stor våg av varsel har svept in över landet. Nu i september varslades 7 989 personer, en siffra som ska jämföras med 4 045 i augusti och med 2 951 i september 2007. Varslen om uppsägning har nästan fördubblats i september jämfört med augusti i år och ökat med 170 procent i september 2008 jämfört med september 2007. Siffrorna för Västerbotten är 646 varslade september 2008 mot 15 i augusti och 69 i september 2007. Västerbottens län står alltså för 8,1 procent av varslen i Sverige under september månad medan länet bara har ca 2,8 procent av landets befolkning. Länet ligger också på femte plats vad gäller antalet varsel i länen. Utöver de tre befolkningsrika storstadslänen är det bara Jönköpings län som har fler varsel än Västerbottens län i september.
I Västerbotten är särskilt den norra länsdelen med Skellefteå drabbad. Den senaste månaden har företagen i Norsjöbygden varslat närmare 65 trä- och industriarbetare – människor som nu riskerar att stå utan jobb inom några månader. Men på Arbetsförmedlingen i Norsjö finns det bara ett enda jobb att söka. Den 21 oktober varslade tre olika företag sammanlagt 67 anställda om uppsägning. I Malå riskerar ett tjugotal personer att förlora jobbet, i Skellefteå varslas nyligen 12 respektive 35 personer på två arbetsplatser. Tidigare under sommaren och hösten har det också varit andra varsel i Skellefteå.
Varslen i respektive län bör ses i ljuset av respektive läns andel av arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiska förutsättningar. Därför är situationen i Västerbotten allvarlig. Arbetsmarknadsverket påpekar i sitt pressmeddelande att det var 16 år sedan lika många varsel var aktuella i länet.
Genom vilka insatser avser statsrådet att möta varselvågen i Västerbotten?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:137 besvarad av Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Svar på frågorna
2008/09:122 Ökad arbetslöshet i Gävleborg
2008/09:134 Insatser för nytillkomna arbetslösa i Jönköpings län
2008/09:137 Varselvågen i Västerbotten
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Raimo Pärssinen har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta mot den allvarliga och växande regionala arbetslösheten i Gävleborgs län. Helene Petersson i Stockaryd har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att möta de behov som nu finns i Jönköpings län av stöd till dem som riskerar att gå ut i öppen arbetslöshet på grund av det ökade antalet varsel inom trä- och fordonsindustrin. Britta Rådström har frågat mig genom vilka insatser jag avser att möta varselvågen i Västerbotten.
Jag förstår att många är oroliga i dag. Varseltalen, som de senaste åren minskat och nått mycket låga volymer, ökar. Det är en signal på att det goda arbetsmarknadsläget håller på att vända. Samtidigt vill jag understryka att varseltalen inte är en indikator på dagens arbetsmarknad utan är en indikator på vad som kan komma att hända i framtiden. Vi ska komma ihåg att alla varsel inte behöver leda till uppsägningar och att alla uppsägningar i sin tur inte behöver leda till arbetslöshet.
Ser vi till situationen på arbetsmarknaden visar statistiken fortsatt goda resultat. Antalet sysselsatta har ökat under det senaste året. I september var 44 000 fler personer i åldern 15–74 år sysselsatta jämfört med september i fjol. Antalet tillsvidareanställda var 92 000 personer fler jämfört med september i fjol.
Landet står väl rustat att hantera de varsel som i framtiden resulterar i faktisk arbetslöshet. Vår politik bygger på att det ska vara mer lönsamt att arbeta, enklare och billigare för arbetsgivare att anställa samt mer attraktivt att starta och driva företag. Den här politiken har skapat bättre förutsättningar för en hållbar ekonomisk utveckling och frigjort resurser för att hantera den konjunkturavmattning som vi nu ser. Jag tycker inte att särlösningar riktade mot till exempel Gävleborgs län är det bästa sättet att hantera de utmaningar vi står inför. Historisk erfarenhet visar att riktade insatser har kostat mycket men haft relativt liten effekt. I höstens budgetproposition har vi i stället föreslagit tre reformpaket som ska rusta Sverige för framtiden, förstärka välfärden och stimulera sysselsättningen.
Dessutom har Arbetsförmedlingen nyligen omorganiserats, bland annat för att få en förbättrad styrning genom att en rak och tydlig ansvars- och beslutslinje etableras inom organisationen. Jag anser att Arbetsförmedlingen numera har goda förutsättningar för att flexibelt kunna prioritera och omfördela resurser där behoven uppstår. Därigenom har myndigheten också ett stort ansvar för att kunna möta utvecklingen om och när arbetslösheten ökar i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.