Västra Skånes behov av fungerande flygtrafik
Skriftlig fråga 2019/20:1987 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-08-19
- Överlämnad
- 2020-08-20
- Anmäld
- 2020-08-27
- Svarsdatum
- 2020-09-03
- Sista svarsdatum
- 2020-09-03
- Besvarad
- 2020-09-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Västra Skåne har ett behov av kommunikationer och infrastruktur. Ängelholms flygplats fyller en väsentlig del av behovet för invånare, näringsliv och besökare. Flygningarna är också avgörande för att man ska kunna ta sig till och från Stockholm över dagen samt kunna ta sig vidare i landet från Arlanda och Bromma.
Regionen har besöks- och turistnäring där flygplatsen utgör en hubb för företag inom bland annat kulturella upplevelser, hotellverksamhet, restaurangverksamhet, evenemang såsom tennisveckorna och närheten till Helsingör i Danmark.
Regionen är växande inom tjänstebranschen, med huvudkontor och utlandsägda företag som i dag finns och verkar här. Konsult- och kontorstjänster spelar också en viktig roll för det lokala näringslivet.
Näringslivet är i behov av enkla snabba flygförbindelser, och tillgängligheten till Stockholm är avgörande för företagens fortsatta etablering och nyetablering i området.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Hur avser ministern att agera för att säkerställa att regionen får tillgång till fungerande flyginfrastruktur med anledning av de konsekvenser av covid-19 som påverkat flygplatsen?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1987 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
I2020/02141/TP
Infrastrukturdepartementet
Infrastrukturministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1987 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Västra Skånes behov av fungerande flygtrafik
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om hur jag avser att agera för att säkerställa att regionen får tillgång till fungerande flyginfrastruktur med anledning av de konsekvenser av covid-19 som påverkat flygplatsen.
Spridningen av coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har inneburit kraftigt reducerad flygtrafik. Detta är en tydlig konsekvens av att smittspridningen ska minska i samhället. Som en följd av detta har också ekonomin för flygplatserna i Sverige påverkats.
Det generella statsbidraget till kommuner och regioner har höjts med cirka 28,5 miljarder kronor för 2020, varav 12,5 miljarder kronor utgör ett permanent tillskott. Kommunerna kan bland annat använda dessa medel till sina flygplatser. Enligt förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur kan länsplanerna omfatta bidrag för icke-statliga flygplatser, som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen. Det är respektive region som gör en sådan bedömning. Därutöver har regeringen tillfälligt utökat det befintliga statliga driftstödet till regionala flygplatser under 2020 för att mildra effekten av pandemin, riktat till samma flygplatser som tidigare erhållit statligt driftsstöd.
Ägare av såväl icke statliga flygplatser som statliga flygplatser har även möjlighet att använda sig av generella statliga åtgärder med anledning av det nya coronaviruset, t.ex. statligt stöd vid korttidspermitteringar.
Sverige är ett land med långa avstånd och som är glest befolkat. Det innebär att flyget har en viktig roll i transportsystemet när det gäller resor och transporter över långa avstånd. Flyget, liksom övriga trafikslag, ska samtidigt bidra till målet om att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Flyget är en del av transportsystemet vilket innebär att flyget måste utvecklas i samverkan med övriga trafikslag för att skapa ett effektivt och hållbart transportsystem. Flygets stora klimatpåverkan ska minska och flyget ska i högre grad stå för kostnaderna för sina utsläpp.
Jag följer den fortsatta utvecklingen avseende de regionala flygplatserna noga.
Stockholm den 2 september 2020
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.