Våtmarker
Skriftlig fråga 2005/06:1637 av Brodén, Anita (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-05-17
- Anmäld
- 2006-05-17
- Besvarad
- 2006-05-24
- Svar anmält
- 2006-05-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 maj
Fråga 2005/06:1637 av Anita Brodén (fp) till statsrådet Lena Sommestad (s)
Våtmarker
Riksdagen har antagit miljömålet Myllrande våtmarker. För att uppnå målet måste ytterligare åtgärder vidtas. Det som nu krävs är en strategi och en förenklad byråkrati för att möjliggöra en ökad omfattning av återställda och anlagda våtmarker.
Det handlar som i många andra sammanhang om samarbete, effektivitet och tillvaratagande av resurser @ också mellan departement.
Det finns EU-medel avsatta för detta ändamål. Det finns dessutom engagerade bönder som är villiga att ta sig an dessa uppgifter men som förhindras av en krånglig byråkrati.
Världsnaturfonden har bland annat pekat på nödvändigheten av ett våtmarkscenter för att samordna, underlätta och effektivisera insatserna.
Avser statsrådet att ta till sig Världsnaturfondens synpunkter och genomföra lösningsförslagen för att öka takten på anlagda och återställda våtmarker?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1637 besvarad av
Svar på frågorna 2005/06:1636 och 1637 om våtmarker
Statsrådet Lena Sommestad
Anita Brodén har frågat mig om jag avser att ta till mig Världsnaturfondens (WWF) synpunkter och genomföra lösningsförslagen för att öka takten på anlagda och återställda våtmarker.
Anita Brodén har också frågat jordbruksminister Ann-Christin Nykvist, vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att möjliggöra en ökning av våtmarkerna. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara även på denna fråga.
Jag vill understryka att jag delar Anita Brodéns syn på betydelsen av våtmarker för den biologiska mångfalden och att dessa marker även är viktiga för att minska de negativa effekterna av kväveläckage från jord- och skogsbruksmark. Det är därför viktigt att skapa förutsättningar för att bevara, återställa och även skapa nya våtmarker. Regeringen har prioriterat denna fråga och har därför under en rad år satt av pengar för att göra det möjligt att restaurera och skapa nya våtmarker. Fram till och med 2005 hade ca 4 800 hektar våtmarker anlagts i odlingslandskapet tack vare sådana insatser. Av denna areal hade 8 % finansierats via de lokala investeringsprogrammen (LIP), 5 % via EU-strukturfonder samt 87 % inom ramen för det pågående Miljö- och landsbygdsprogrammet. Anläggningstakten har varit lägre än förväntat och den främsta orsaken har varit att antalet markägare som ansökt om medel har varit lågt. Det blir därför viktigt att i det fortsatta arbetet ta fasta på de förslag på åtgärder som främjar en ökad anläggningstakt och som finns redovisade i den nationella våtmarksstrategin som regeringen låtit Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet ta fram. Strategin bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Arbetet med att ta fram ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2007@2013 pågår för närvarande inom Regeringskansliet. Utan att gå in på detaljer om det nya programmets utformning, kan jag redan här informera att liknande åtgärder kommer att finnas med i programmet som startar i januari 2007, samt att de anpassningar som gjorts ska underlätta för den som ansöker om ersättningar. Jag vill därför påstå att det nya landsbygdsprogrammet kommer att vara ett viktigt verktyg för att öka våtmarksarealen i odlingslandskapet.
Regeringen ser positivt på lokala och regionala initiativ som tas för att inrätta våtmarkscentrum och där det centrum som initierats av Högskolan i Halmstad utgör ett utmärkt exempel. Där har man arbetat med metodutveckling för att få mer effektiv hantering av växtnäringsämnen i våtmarkerna samt att dessa blir mer betydelsefulla för bevarandet av den biologiska mångfalden. Kopplingen mellan ett våtmarkscentrum och en regional högskola ger också fördelar när det gäller att föra ut de nya kunskaper och erfarenheter som arbetet resulterat i.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.