Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och dess konsekvenser för jordbruket
Skriftlig fråga 2021/22:1736 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-06-16
- Överlämnad
- 2022-06-16
- Anmäld
- 2022-06-17
- Svarsdatum
- 2022-06-22
- Sista svarsdatum
- 2022-06-22
- Besvarad
- 2022-06-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
När riksdagen i september 2021 debatterade det svenska genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten hade vi ett digert kunskapsinhämtande bakom oss. De inspel vi fick från olika myndigheter visade också på att samsynen myndigheterna emellan hade brister och att en ökad politisk tydlighet krävs när det gäller hur vattenförvaltning bör vara organiserad. Sett till jordbruket uppskattade vattenmyndigheterna i sitt åtgärdsprogram att kostnaderna för övergödningsåtgärder kommer att uppgå till 3,6 miljarder kronor för nästa period, varav drygt en tredjedel ska betalas av lantbrukarna och resterande finansieras via ersättningssystemen. Detta menar vi i Moderaterna är en alldeles för hög kostnad att belägga jordbruket med, och vi befarar att det kommer att få stora konsekvenser för lantbruksföretagarna.
I ett pressmeddelande den 9 juni 2022, som publicerades efter det att regeringen hade fastställt ovannämnda åtgärdsprogram, uttrycker statsrådet kryptiskt att regeringen vill samtidigt uppmärksamma behovet av en tryggad livsmedels- och råvaruförsörjning. Detta måste förklaras. För självklart kommer finansieringen och kravet på åtgärder att påverka lantbrukets konkurrenskraft och lönsamhet negativt, tvärtemot vad som står i livsmedelsstrategin. Vi moderater bedömer dessutom, liksom expertmyndigheten Jordbruksverket, att det finns en stor osäkerhet i beräkningarna.
Regeringen har fastställt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för åren 2022–2027, trots de negativa konsekvenser som befaras för lantbruket.
Med hänvisning till det ovanstående vill jag ställa följande fråga till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att vi ska ha en tryggad livsmedels- och råvaruförsörjning?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1736 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2021/22:1736 av Betty Malmberg (M)
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och dess
konsekvenser för jordbruket
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vi ska ha en tryggad livsmedels- och råvaruförsörjning.
Regeringen har de senaste åren gjort stora satsningar inom ramen för livsmedelsstrategin, exempelvis på åtgärder i handlingsplanen som är ett viktigt steg i att öka konkurrenskraften och lönsamheten. Satsningarna inom ramen för livsmedelsstrategin är viktiga för vår försörjningsförmåga. Genom satsningar på exempelvis forskning, livsmedelsexport och ökad hållbarhet i produktionskedjan skapas konkurrenskraft, jobb och tillväxt i hela landet, som även bidrar till en tryggad livsmedelsförsörjning.
Samtidigt når huvuddelen av de svenska vattendrag, sjöar och kustvatten som omfattas av kraven enligt EU:s ramdirektiv för vatten inte den kvalitet de ska ha. Ramdirektivet syftar till att stoppa försämringen och nå ”god status” för Europas yt- och grundvatten.
För att vi ska säkerställa en framtida tillgång till vatten av rätt kvalitet och kvantitet behöver vi fortsätta arbeta med återställande och skydd av våra vatten. Samtidigt är det viktigt att verksamheter som negativt påverkar vatten inte ska behöva vidta längre gående skyddsåtgärder eller begränsningar än vad som är nödvändigt. Regeringen har sedan tidigare genom ändringar i vattenförvaltningsförordningen infört en skyldighet för vattenmyndigheterna att vid beslut om miljökvalitetsnormerna fullt ut använda alla de möjligheter som ramdirektivet för vatten ger avseende undantag och förklarande av vatten som konstgjorda och kraftigt modifierade.
Åtgärdsprogrammen ska bland annat innehålla uppgifter om de åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för vatten består nästan uteslutande av grundläggande åtgärder. Till sin art är de administrativa åtgärder i form av styrmedel. En övervägande del av dessa administrativa åtgärder handlar om att myndigheter och kommuner ska bedriva tillsyn och prövning med stöd av befintlig lagstiftning med avseende på verksamheter som påverkar vattenförekomster. De administrativa åtgärderna anger således inte vilka närmare fysiska och tekniska åtgärder som ska vidtas, utan ska leda till att sådana fysiska och tekniska åtgärder vidtas i nästföljande led vid till exempel tillsyn och prövning i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas.
Den ekonomiska analysen av åtgärdsprogrammen utgår från förslag till de fysiska och tekniska åtgärder som är lämpliga i förhållande till en specifik vattenförekomst i syfte att följa miljökvalitetsnormerna. Analysen är en scenarioanalys vilket betyder att den är baserad på ett antagande om vilket styrmedel som kan komma att användas av respektive åtgärdsmyndighet och vilka fysiska åtgärder i vatten dessa i sin tur kan leda till.
Åtgärdsprogrammen för vatten innehåller inga krav på åtgärder som är riktade direkt mot verksamhetsutövare. För lantbruk finns det endast frivilliga åtgärder i åtgärdsprogrammen, dessa är till stor del finansierade via landsbygdsprogrammet.
Mot bakgrund av detta ser jag att regeringen har skapat de bästa förutsättningar för att lantbrukare ska kunna bedriva ett åtgärdsarbete som inte innebär negativa konsekvenser för lantbrukets konkurrenskraft eller lönsamhet.
Stockholm den 22 juni 2022
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.