Verkställighet av utvisningsbeslut avseende personer som utgör säkerhetshot
Skriftlig fråga 2021/22:1503 av Maria Malmer Stenergard (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-04-27
- Överlämnad
- 2022-04-27
- Anmäld
- 2022-04-28
- Svarsdatum
- 2022-05-04
- Sista svarsdatum
- 2022-05-04
- Besvarad
- 2022-05-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Av årsboken Säkerhetspolisen 2021 framgår bland annat följande.
Under 2021 har antalet individer som Säkerhetspolisen identifierat som säkerhetshot och som finns kvar i landet fortsatt att öka. Totalt rör det sig om drygt 250 individer.
En mindre andel av de ärenden som rör individer som utgör ett säkerhetshot verkställs. Orsakerna till detta är flera. I en stor del av ärendena föreligger verkställighetshinder. Men Säkerhetspolisen ser även en ökning av antalet personer som är bedömda som säkerhetshot och som fortsätter att vistas i Sverige, trots att det inte föreligger hinder att verkställa utvisningen. Det handlar delvis om att berörda individer inte självmant medverkar till att lämna Sverige, delvis om bristande samverkan från mottagande länder.
Säkerhetspolisen måste lägga stora resurser på uppföljning av individer som egentligen saknar rätt att vistas i landet.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa att fler utvisningsbeslut avseende personer som utgör säkerhetshot verkställs?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1503 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:1503 av Maria Malmer Stenergard (M) Verkställighet av utvisningsbeslut av personer som utgör säkerhetshot
Maria Malmer Stenergard har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att fler utvisningsbeslut avseende personer som utgör säkerhetshot verkställs.
Det är en grundläggande princip att den som har fått ett avvisnings- eller utvisningsbeslut ska lämna landet. Detta gäller givetvis särskilt personer som utvisats på grund av brott eller som annars utgör ett hot mot Sverige.
Oavsett grund för avvisning eller utvisning kan det finnas hinder mot att verkställa ett avlägsnandebeslut. Detta gäller till exempel om det finns skälig anledning att anta att en person vid ett återvändande riskerar att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling.
När det gäller personer som har bedömts som ett säkerhetshot finns det då vissa möjligheter att minska den säkerhetsrisk det innebär att personen kvarstannar i landet. I så kallade kvalificerade säkerhetsärenden har Säkerhetspolisen möjlighet att besluta om anmälningsplikt eller tvångsmedel i enlighet med lagen om särskild utlänningskontroll (1991:572).
Den 1 mars i år lade regeringen fram propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131) till riksdagen. Där föreslås en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller de utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet. I den nya lagen föreslår regeringen bland annat utvidgade möjligheter att utvisa utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet, att förutsättningarna för att få ta en utlänning i förvar enligt den nya lagen förtydligas, att fler tvångsmedel ska få användas och att kraven för att få ett tillstånd till hemliga tvångsmedel sänks och att anmälningsskyldigheten ska bli mer ingripande. I ett sådant beslut om anmälningsskyldighet föreslås även att en utlänning i fortsättningen också ska kunna förbjudas att lämna ett bestämt vistelseområde. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Regeringen arbetar med frågan om att undanröja verkställighetshinder och med att möjliggöra för Säkerhetspolisen att verkställa flera beslut, och har även en fortlöpande och intensiv dialog med flera länder som historiskt sett har varit ovilliga att återta sina egna medborgare.
Stockholm den 4 maj 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.