Veterinärbristen

Skriftlig fråga 2020/21:2028 av Staffan Eklöf (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-01
Överlämnad
2021-03-01
Anmäld
2021-03-02
Svarsdatum
2021-03-10
Sista svarsdatum
2021-03-10
Besvarad
2021-03-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Det råder brist på veterinärer i Sverige. Det är glädjande att regeringen anslog extra medel till utökad veterinärutbildning i höstens budget. Brist på veterinärer har dock funnits under många år i Sverige. Utbildningen har inte varit dimensionerad för behovet. Därför är det synd att mer inte har skjutits till tidigare, särskilt som det naturligt nog finns en fördröjning innan nya veterinärer kan komma ut i verksamhet.

Det finns även tecken på att den ihållande veterinärbristen närmar sig en negativ spiral där bristen gör att veterinärernas arbetsförhållanden blir dåliga och att vissa därför mår dåligt och slutar. Detta gör bristen än större.

Vi i Sverigedemokrater lade årligen 10 miljoner mer än regeringen i vår höstbudget till veterinärutbildningen. Detta hade kunnat få god effekt på sikt, men det är bråttom. Alltför få väljer att utbilda sig till lantbruksveterinärer, även om ett trendbrott kan anas. Antalet veterinärer på smådjurskliniker har ökat under flera år, även om det finns brist också där. Det viktigaste nu är att jordbruksnäringen inte drabbas av en situation där djurskyddet inte kan upprätthållas. Det skulle kunna leda till en allvarlig förtroendeskada för svensk livsmedelsproduktion i ett läge där behovet av att uppmärksamma svenska mervärden är stort för att klara jordbrukets lönsamhet och framtida överlevnad.

För att snabbare lösa bristen på lantbruksveterinärer skulle regeringen kunna inrätta en spårbytesutbildning för smådjursveterinärer där de ges möjlighet att komplettera sin utbildning med lantbruksmoment samt att uppmuntra tillräckligt många smådjursveterinärer att byta spår genom betald utbildning, förmåner till lantbruksveterinärer eller subventioner som tillåter högre löner just för lantbruksveterinärer.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Vad avser regeringen att göra på lång sikt för att nå en balans i veterinärutbildningarna och på kort sikt för att säkerställa att det finns tillräckligt med lantbruksveterinärer samt för att arbetssituationen för landets veterinärer ska bli god?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2028 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

N2021/ 00745 Näringsdepartementet Landsbygdsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2028 av Staffan Eklöf (SD) Veterinärbristen

Staffan Eklöf har frågat mig vad regeringen avser att göra på lång sikt för att nå en balans i veterinärutbildningarna och på kort sikt för att säkerställa att det finns tillräckligt med lantbruksveterinärer samt för att arbetssituationen för landets veterinärer ska bli god.

Frågan om brist på veterinärer har nyligen analyserats av Agrifood i rapporten Brist på veterinärer? (Rapport 2020:3). Av denna framgår bland annat att det med tillgängliga data är svårt att belägga brist på veterinärer generellt men att det finns tecken på att det kan finnas brist inom vissa sektorer och län.

Regeringen anser att det är det mycket viktigt att djur får den vård som de behöver. Regeringen har därför förstärkt anslaget för veterinär fältverksamhet, som delfinansierar distriktsveterinärernas verksamhet, med 15 miljoner kronor 2020 och 2021, samt 20 miljoner kronor 2022. Distriktsveterinärerna har en viktig roll i att säkerställa tillgången till vård i hela landet och vid alla tidpunkter på dygnet.

Regeringen har vidare, i sin satsning för att bygga ut bristyrkesutbildningar, tilldelat Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) extra medel på 3,4 miljoner kronor för utbildning till bristyrken under 2020. Från 2021 permanentas nivåhöjningen till 6,7 miljoner kronor.

Den som har en svensk veterinärlegitimation får utöva veterinäryrket på alla djurslag. Som smådjursveterinär har man alltså rent formellt rätt att arbeta med lantbrukets djur. Det finns därför inga planer på den typ av ”spårbytesutbildning” som nämns i frågan.

SLU arbetar med andra verktyg för att öka intresset för lantbrukets djur hos veterinärstudenterna, bland annat utökade moment i den ordinarie utbildningen samt informationsinsatser.

Ansvaret för att arbetsmiljön är god vilar primärt på arbetsgivaren. Detta gäller såväl inom djurens hälso- och sjukvård som inom andra områden.

Regeringen och jag följer den här frågan noga.

Stockholm den 10 mars 2021

Jennie Nilsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.