Vidarebosättning
Skriftlig fråga 2016/17:916 av Mikael Cederbratt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-02-22
- Överlämnad
- 2017-02-23
- Anmäld
- 2017-02-24
- Svarsdatum
- 2017-03-01
- Sista svarsdatum
- 2017-03-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den pågående flyktingkrisen berör alla länder, men Sverige är ett av de länder som tagit störst ansvar för att hantera den. Sverige har haft ett mycket stort flyktingmottagande de senaste åren. 2015 tog vi emot 163 000 asylsökande, vilket är det största antalet asylsökande som något land någonsin tagit emot i förhållande till folkmängd.
Regeringen har talat om fler lagliga vägar för asylsökande att ta sig till EU. Om fler medlemsstater tog emot fler asylsökande via lagliga vägar skulle det minska människosmugglares möjligheter att profitera på utsatta människors situation
I förhållande till folkmängden har Sverige tagit emot flest kvotflyktingar. Skulle övriga medlemsstater, i förhållande till folkmängden, ta emot lika många som Sverige skulle över 100 000 flyktingar ta sig till EU på ett säkert sätt. Intresset från EU:s medlemsstater har emellertid varit svalt. Därför borde det finnas ekonomiska styrmedel som ökar incitamenten för medlemsstaterna att vidarebosätta ett större antal kvotflyktingar.
Med anledning av det som ovan anförs vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern och regeringen att i förhandlingar på EU-nivå om vidarebosättningar driva linjen att det måste finnas ekonomiska styrmedel för att ge ökade incitament för EU:s medlemsstater att ta ett större ansvar?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:916 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Dnr Ju2017/ 01857/POL | ||
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:916 av Mikael Cederbratt (M) Vidarebosättning
Mikael Cederbratt har frågat mig om regeringen i förhandlingar på EU-nivå om vidarebosättningar kommer att driva linjen att det måste finnas ekonomiska styrmedel för att ge ökade incitament för EU:s medlemsstater att ta ett större ansvar.
Förslaget om ett EU-gemensamt system för vidarebosättning från juli 2016 är ett av flera lagstiftningsförslag från kommissionen som ingår i reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet.
Medlemsstaterna erbjuds enligt kommissionens förslag finansiering från asyl- migrations- och integrationsfonden (AMIF) med 10 000 euro per person som vidarebosätts under det gemensamma EU-ramverket.
Kommissionen uppmuntrar medlemsstaterna att parallellt behålla nationella program utöver vad de kommer att bidra med inom det gemensamma ramverket. Men vidarebosättning enligt nationella program kommer enligt kommissionens förslag inte att stödjas ekonomiskt via unionens budget.
Flera medlemsstater, däribland Sverige, som sedan länge har välfungerande nationella vidarebosättningsprogram har i förhandlingarna i rådet lyft fram frågan om finansieringsmöjlighet från AMIF också för de nationella programmen.
Det behövs ökade ansträngningar för att genom ökad vidarebosättning erbjuda säkra och lagliga vägar in i EU för personer som är i behov av internationellt skydd. Det är samtidigt viktigt att minska trycket på de länder som tagit emot ett stort antal flyktingar. För Sverige är det en viktig prioritering att samtliga medlemsstater är med och tar sitt ansvar och vidarebosätter fler personer som är i behov av skydd till EU.
Regeringen kommer att fortsätta att driva på för att det ska finnas ekonomiska incitament på EU-nivå för att öka vidarebosättningen.
Stockholm den 1 mars 2017
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.