Vinstbegränsning i välfärden
Skriftlig fråga 2017/18:719 av Sofia Fölster (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-02-02
- Överlämnad
- 2018-02-05
- Anmäld
- 2018-02-06
- Sista svarsdatum
- 2018-02-14
- Svarsdatum
- 2018-02-15
- Besvarad
- 2018-02-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Tillgänglighet och individens personliga inflytande ska vara avgörande i valet av skola, vård och omsorg. Trots detta har regeringen och Vänsterpartiet nu lagt ett gemensamt förslag med syfte att begränsa vinstuttaget till 7 procent av det operativa kapitalet för friskolor och fristående omsorgsaktörer.
I stället för att motverka bristerna inom välfärden, såväl offentlig som fristående, väljer regeringen att motverka mångfalden av aktörer. Det begränsar valfriheten för brukare, patienter och elever samt skiftar fokus i välfärdsfrågan från kvalitet till driftsform.
Kvaliteten ska vara hög inom både kommunala skolor och friskolor precis som den ska vara hög inom såväl offentliga som fristående äldreboenden. Därför krävs högre kvalitetskrav på alla aktörer. Regeringens förslag riskerar i stället att slå undan benen på tusentals fristående aktörer inom välfärdssektorn. Det slår mot valfriheten, enskilda entreprenörer och alla de människor som valt ett fristående äldreboende, en fristående vårdplats eller en friskola.
Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
Varför ämnar ministern och den samlade regeringen begränsa entreprenörskap och valfrihet i stället för att motverka kvalitetsbristerna inom välfärden?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:719 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2017/18:719 av Sofia Fölster (M)
Vinstbegränsning i välfärden
Sofia Fölster har frågat närings- och innovationsministern om varför han och regeringen, enligt Sofia Fölsters uppfattning, avser begränsa entreprenörskap och valfrihet i stället för att motverka kvalitetsbristerna i välfärden. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
När beslutet om att tillåta privata företag i välfärden fattades på 1990-talet var tanken att valfriheten skulle öka genom att såväl företag som föreningar, kooperativ och andra former av aktörer erbjöd en mångfald av exempelvis pedagogiska metoder och inriktningar inom välfärden. Reformen har inte lett till den stora mångfald i utbudet som var avsikten. Den idéburna sektorn spelar fortfarande en väldigt blygsam roll i välfärden. Den övergripande bilden inom välfärdssektorn är att utvecklingen går mot att stora koncerner står för en allt större andel av marknaden. De nya vinstsyftande aktörerna erbjuder ofta samma tjänster som de offentliga aktörerna. Valfriheten riskerar då att mer handla om ett val mellan olika varumärken och mindre ett val av innehållet i tjänsten. En verklig mångfald innebär enligt regeringen inte bara att det finns ett antal olika aktörer, utan framför allt att brukarna kan välja mellan tjänster med olika innehåll.
Regeringen har varit tydlig med att enskilda aktörer även fortsättningsvis ska kunna vara verksamma i välfärden. En mångfald av aktörer inom välfärden kan bidra till ökad innovation och utveckling. De som bedriver seriösa välfärdsverksamheter och som regelmässigt återinvesterar i verksamheten kommer även fortsättningsvis kunna bedriva verksamhet med hög kvalitet.
De kvalitetskrav som i dag styr skolväsendet och socialtjänsten är omfattande. Trots att utökade krav och kontroller ofta lyfts fram som lösningen på välfärdens problem saknas en samsyn kring vilka ytterligare krav som specifikt avses. Fler och mer detaljerade krav riktade mot professionen riskerar att inskränka handlingsutrymmet utan att kunna garantera att målen nås.
För att förbättra förutsättningarna för ökad kvalitet i välfärden har regeringen utöver förslag om krav på tillstånd att ta emot offentlig finansiering nyligen beslutat om en lagrådsremiss med förslag om en utökad prövning av ägare och ledning för fristående förskolor och skolor samt för privat utförd socialtjänstverksamhet. Regeringen har också sedan 2015 en stor satsning på ökad bemanning i äldreomsorgen, som finansierar ca 5 000 årsarbetare.
Stockholm den 15 februari 2018
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.