Vinstuttagen från de statligt ägda bolagen Akademiska Hus och Statens Järnvägar
Skriftlig fråga 2015/16:276 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-11-05
- Överlämnad
- 2015-11-06
- Anmäld
- 2015-11-10
- Svarsdatum
- 2015-11-18
- Sista svarsdatum
- 2015-11-18
- Besvarad
- 2015-11-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Det statligt ägda bolaget Akademiska Hus, som förvaltar universitet och högskolor, har fått ett nytt och bredare uppdrag om att även kunna bygga och förvalta studentbostäder. Samtidigt med det bredare uppdraget sker det under 2015 en utdelning på 1,45 miljarder kronor som bolagsstämman fastslagit under våren, för att därefter på en extra bolagsstämma den 19 oktober besluta om en efterutdelning på 6,5 miljarder kronor. Dessutom har det statligt ägda bolaget Statens Järnvägar på liknande sätt först på bolagsstämma i april delat ut 229 miljoner för att sedan i september hålla extra stämma där det delas ut 1,7 miljarder i vinstutdelning från ett bolag som ansvarar för vitala delar av rikets infrastrukturs funktionssätt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg om hur han ser på vinstuttagen från de statligt ägda bolagen Akademiska Hus och Statens Järnvägar i nuvarande läge.
Svar på skriftlig fråga 2015/16:276 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
N2015/07769/SB | ||
Näringsdepartementet | |||
Närings- och innovationsministern | |||
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:276 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Vinstuttagen från de statligt ägda bolagen Akademiska Hus och Statens Järnvägar
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om hur jag ser på vinstuttagen från de statligt ägda bolagen Akademiska Hus AB och SJ AB i nuvarande läge.
Det finns en vedertagen metodik för att styra de statliga bolagen, bland annat för att fastställa bolagens ekonomiska mål, något som är tydligt kommunicerat till riksdagen sedan flera år tillbaka. Under 2011 tog Finansdepartementet, som då ansvarade för förvaltningen av de statligt ägda bolagen, fram en förstärkt process för att revidera de ekonomiska målen i bolagen med statligt ägande. Det har medfört att de ekonomiska målen i bolagen ses över.
Vid årsstämman 2014 beslutades om nya ekonomiska mål för SJ till följd av ett projekt som genomfördes i samarbete mellan ägaren, styrelsen och SJ:s ledning. De nya målen baseras på bolagets affärsplan inklusive planerade investeringar, rörelserisk och marknadsutveckling samt även branschjämförelser. I samband med projektet gjordes en översyn av kapitalstrukturen. Som ett led i detta beslutade styrelsen att en extra utdelning är nödvändig för att bolaget ska kunna leva upp till sina ekonomiska mål och komma in i målintervallet för skuldsättningsgraden. I sin långsiktiga planering arbetar SJ med planer för kommande investeringar i bland annat höghastighetståg. I samband med att dessa planer konkretiseras är det lämpligt att på nytt analysera frågor om bolagets finansiering och kapitalisering.
För Akademiska Hus fastställdes de ekonomiska målen av den tidigare borgerliga regeringen, 2014. Då förblev målet för kapitalstrukturen (soliditeten) oförändrat jämfört med beslutet från 2010, dvs. mellan 30 och 40 procent.
Under de senaste tio åren har Akademiska Hus haft en soliditet mellan 46 och 48 procent, med något enstaka undantag. Akademiska Hus har alltså under en lång tid haft en för hög soliditet i förhållande till det uppsatta målet. Det är främst en följd av den marknadsvärdering av fastigheter, enligt regelverket IFRS, som infördes för tio år sedan och som markant höjde soliditeten. Därför konstaterades det av den tidigare borgerliga regeringen 2014 att en justering av kapitalstrukturen skulle vara nödvändig för att nå målet. Den ineffektiva kapitalstrukturen har inte varit till nytta för vare sig kunderna eller ägaren staten.
Regeringen ser ett ökat byggande av studentbostäder som en mycket viktig fråga. Därför har regeringen också förtydligat att Akademiska Hus enligt uppdraget har full möjlighet att också själva bygga och äga studentbostäder. En viktig del i bolagets uppdrag är en långsiktigt hållbar campusutveckling, vilket också innefattar att möjliggöra nya studentbostäder.
Akademiska Hus har som en följd av detta ytterligare intensifierat sina satsningar för att skapa förutsättningar för nya studentbostäder, både genom externa aktörer och i egen regi. Bolaget har i dag drygt 10 000 studentbostäder i sin planering för de kommande 5–6 åren. Bolagets förutsättningar att satsa på studentbostäder kommer inte på något sätt att förändras på grund av extrautdelningen. Efter utdelningen kommer bolaget att ha en soliditet på ca 40 procent, det vill säga i allra översta delen av målintervallet. Detta innebär en stark balansräkning även framöver med full kapacitet att satsa på studentbostäder i enlighet med uppdraget.
Utdelningen har ingen påverkan på Akademiska Hus åtagande och verksamhet gentemot universitet och högskolor. Bolaget kommer att fortsätta utveckla samarbetet i enlighet med uppdraget och bidra till att stärka Sverige som kunskapsnation. Akademiska Hus har även fortsättningsvis starka finanser för att kunna genomföra stora årliga investeringar åt universitet och högskolor.
Stockholm den 17 november
Mikael Damberg
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.