visumansökningar vid svenska ambassaden i Turkiet
Skriftlig fråga 2001/02:195 av Artin, Murad (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-11-12
- Anmäld
- 2001-11-20
- Besvarad
- 2001-11-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 november
Fråga 2001/02:195
av Murad Artin (v) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om visumansökningar vid svenska ambassaden i TurkietEfter att ha varit i kontakt med kurdiska organisationer och enskilda kurder som länge levt och verkat i Sverige står det klart för mig att turkiska medborgare av kurdiskt ursprung icke beviljas besöksvisum till Sverige i samma utsträckning som andra turkiska medborgare. Medborgare i Turkiet av turkisk nationalitet erhåller utan större svårigheter visum medan turkiska medborgare av kurdisk nationalitet behandlas annorlunda. Detta torde betyda att Sverige följer samma diskriminerande principer om särbehandling som den turkiska staten gör. Denna princip om diskriminering grundad på etnicitet fördöms i andra sammanhang ytterst skarpt av Sverige. Sverige fördömer varje form av diskriminering på etnisk grund. Något undantag från denna regel betraktar jag som utesluten.
Jag vill därför fråga statsrådet Maj-Inger Klingvall:
Vad avser statsrådet att göra för att motverka denna diskriminering grundad på etnicitet när det gäller turkiska medborgare av kurdisk nationalitet och handläggningen av deras besöksvisum till Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:195 besvarad av
den 22 november
Svar på fråga 2001/02:195 om visumansökningar vid svenska ambassaden i Turkiet
Utrikesminister Anna Lindh
Murad Artin har frågat bistånds- och migrationsministern vad hon avser göra för att motverka diskriminering när det gäller turkiska medborgare av kurdisk nationalitet och handläggningen av deras besöksvisum till Sverige. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.
Enligt förordning om instruktion för Migrationsverket ska verkets styrelse besluta om riktlinjer för beslut i ärenden om visering. Migrationsverket, eller efter Migrationsverkets bemyndigande, svensk utlandsmyndighet, har därefter att i enlighet med dessa riktlinjer besluta om visering. Migrationsverket ska också hålla utlandsmyndigheterna underrättade om de riktlinjer styrelsen fastställer och den praxis som verket tillämpar i viseringsärenden. Migrationsverkets riktlinjer är offentliga och för turkiska medborgare, oavsett etnicitet, föreskrivs generellt en generös inställning till visering om det är fråga om släktbesök eller affärsbesök som bedöms vara seriösa.
Utgångspunkten är att viseringsansökningar ska prövas i positiv anda och inte onödigtvis hindra en utlänning att besöka Sverige. Dock måste det poängteras att en ansökan om visering prövas på sina egna meriter och på de skäl den enskilde anfört. Bedömning av om det finns risk att den sökande, på grund av personliga eller andra förhållanden, inte återvänder till hemlandet måste göras i varje enskilt ärende.
Jag vill understryka att ett av migrationspolitikens övergripande mål är att medge så stor frihet som möjligt för kontakter över gränserna men samtidigt att upprätthålla den reglerade invandringen. Det innebär ibland en svår avvägning att vid beslutsfattandet å ena sidan värna om möjligheten för personer som bor i olika länder att besöka vårt land, och å andra sidan att upprätthålla de migrationspolitiska kraven. Individen bör dock alltid sättas i centrum utan att man bortser från intresset att upprätthålla den reglerade invandringen.
Låt mig avsluta med att poängtera att det finns en stark medvetenhet bland våra utlandsmyndigheter om de migrationspolitiska målen enligt ovan och jag kan inte hålla med om att det förekommer diskriminering i samband med handläggning av viseringsärenden.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.