Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

visumkrav

Skriftlig fråga 2001/02:979 av Rizell, Fanny (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-02
Anmäld
2002-04-09
Besvarad
2002-04-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 april

Fråga 2001/02:979

 av Fanny Rizell (kd) till utrikesminister Anna Lindh om visumkrav

För att få resa in och vistas inom Schengenområdet krävs antingen uppehållstillstånd eller visum. Visum söks hos utlandsmyndigheten i det land man kommer ifrån och det kan beviljas för tillfälliga besök. För Sveriges del tas beslut om visum av utlandsmyndigheten eller Migrationsverket. För närvarande har Sverige visumkrav gentemot ca 134 länder. Sedan Schengeninträdet har antalet länder utökats med ytterligare 18.

I dag går det inte att söka asyl från utlandet. Man kan heller inte få visum till Sverige för att söka asyl. Samtidigt är det inte tillåtet att resa till Sverige utan visum. Åtgärder som visumkrav kan inte accepteras om konsekvensen blir att människor i behov av skydd genom åtgärderna nekas detta. I rapporter från bl.a. UNHCR kritiseras EU:s allt striktare flyktingpolitik. Man menar att det finns allt färre lagliga sätt att ta sig in i EU och att personer i behov av skydd därför tvingas ta till olagliga metoder. Således bidrar politiken till att öka människosmugglingen. Om så är fallet utgör åtgärderna en urholkning av rätten att söka asyl. Därför bör visumsystemet i EU ses över, en åtgärd som Sverige snarast bör ta initiativ till, liksom till en undersökning av hur s.k. "nödvisum" till asylsökande flyktingar skulle fungera.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta så att visumsystemet i EU ses över?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:979 besvarad av

den 10 april

Svar på fråga 2001/02:979 om visumkrav

Statsrådet Jan O Karlsson

Fanny Rizell har frågat utrikesminister Anna Lindh vilka åtgärder hon avser att vidta för att visumsystemet i EU ska ses över. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Låt mig först konstatera att Schengensamarbetet inneburit ett viktigt steg för ett öppnat Europa genom den fria rörligheten för människor. Vi får också ökade möjligheter att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten @ också det något som gagnar människorna som bor i Europa.

Jag kan vidare konstatera att Schengensamarbetet inte har inneburit någon minskning av antalet asylsökande. Tvärtom har antalet asylsökande som kommit såväl till vårt land som till EU-området ökat.

Genom Schengensamarbetet har vi nu också gemensamma viseringsregler. Låt mig i detta sammanhang understryka att viseringsinstrumentet är till för tillfälliga besök och inte för att tillgodose ett långsiktigt skyddsbehov.

I Sverige ska vi även fortsättningsvis ha en viseringspolitik som medger ett naturligt och öppet besöksutbyte med andra länder. Över 90 % av alla de viseringssökande beviljas i dag visering till Sverige. Sverige kommer även inom ramen för det europeiska viseringssamarbetet verka för att fler länder beviljas viseringsfrihet så fort de lever upp till grundläggande migrationspolitiska krav och också återtar sina egna medborgare som inte fått uppehållstillstånd i annat land.

Inom ramen för EU-arbetet råder det enighet om det system som nu finns. Detta innebär emellertid inte att systemet inte kan eller kommer att utvecklas. Diskussioner inom EU:s olika arbetsgrupper pågår kontinuerligt, vilket är ett arbete som Sverige självklart deltar i och där vi är med och påverkar. Eftersom detta arbete redan pågår erfordras inget initiativ om en allmän översyn av EU:s viseringspolitik. Regeringen avser i stället att föra en aktiv viseringspolitik inom ramen för EU-samarbetet.

Utöver en gemensam politik på asyl- och migrationsområdet är det viktigt att också komma åt orsakerna till varför människor lämnar sina hemländer. För att göra detta måste vi driva på demokratiseringsprocesser och få ett stopp på väpnade konflikter, men det kan också handla om att genom internationellt utvecklingssamarbete bidra till att bygga upp samhällen där människor kan känna hopp om framtiden.

När en person flyr undan förföljelse eller krig, är det skyddsbehovet som måste stå i centrum, inte att han eller hon ska komma till ett visst land. UNHCR är, som bekant, den organisation som har det internationella samfundets uppdrag att hjälpa flyktingar runtom i världen. Sverige tillhör de största bidragsgivarna till UNHCR.

Via UNHCR ger vi skydd för skyddsbehövande i närområdet. Vi har också ett system med organiserad överföring till Sverige av s.k. kvotflyktingar varje år.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.