Vitryssland

Skriftlig fråga 2015/16:144 av Christian Holm Barenfeld (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-10-14
Överlämnad
2015-10-14
Anmäld
2015-10-15
Svarsdatum
2015-10-21
Sista svarsdatum
2015-10-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Återigen har ett så kallat presidentval hållits i Vitryssland, och liksom vid tidigare val har OSSE varit mycket tydliga i sin kritik. Valet lever inte upp till internationella standarder för demokratiska val. Öppenheten och transparensen var mycket bristfällig, rösträkningen var mycket undermålig och missvisande, politiska fångar har hållits fram till strax före valet och mediesituationen är ofri. Många kandidater har förvägrats rätten att delta i valet, däribland de som varit politiska fångar och därmed anses vara kriminella. Valet kan på inga sätt anses ha varit demokratiskt, och eventuella framsteg måste anses försumbara.

Ett av de framsteg som brukar nämnas är att fler internationella valobservatörer fick komma till landet och att processen att uppnå detta varit enklare än tidigare. Argumentet att man nu släppt de politiska fångarna är ett annat.

Det är förvisso bra att internationella valobservatörer får vara på plats och kanske ännu viktigare att politiska fångar släpps. Däremot blir ju situationen för det vitryska folket och för den demokratiska utvecklingen inte speciellt mycket bättre av att vi är fler som får komma till landet och i större omfattning få se hur dess ledning bestjäl medborgarna i landet deras rätt att välja sina politiska företrädare. Att ett land alls har eller nyligen har haft politiska fångar är ju alltid oacceptabelt. Att de nu är släppta är bra, men detta brukar ske före varje val och bör inte utan vidare åtgärder ses som en stadigvarande demokratisk framgång utan att gällande lagstiftning reformerats. Gällande valövervakningen har också den nationella valövervakningen avdemokratiserats ytterligare genom att sammansättningen har förändrats och gett oppositionella och andra oliktänkande mindre möjligheter att observera. Ja, listan kan göras lång med liknande exempel.

Nu finns tendenser och klara strömningar som vill luckra upp sanktionerna och driva en mindre kraftfull politik mot regimen i Vitryssland. Inför valet gick rykten om att EU kommer att frysa de sanktioner som infördes efter det förra valet. Enligt uppgifter vi kunnat ta del av i medierna har EU:s utrikesministrar redan den 12 oktober diskuterat frågan, och Tysklands och Frankrikes utrikesministrar säger att beslut i frågan kommer att fattas inom kort. Med det nyligen genomförda manipulerade valet är tidpunkten för detta minst sagt anmärkningsvärd och högst olämplig.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga utrikesminister Margot Wallström följande:

 

Har frågan om att luckra upp och avlägsna sanktionerna mot den vitryska regimen diskuterats vid rådsmötet, och stämmer det att beslut ska fattas i denna fråga? Vilka ståndpunkter har utrikesministern och den svenska regeringen framfört och drivit i frågan, och hur avser man agera framgent?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:144 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:144 av Christian Holm Barenfeld (M) Vitryssland

Christian Holm Barenfeld har frågat mig ifall frågan om att luckra upp och avlägsna sanktionerna mot den vitryska regimen diskuterats vid rådsmötet utrikesministerformat den 12 oktober 2015, om det stämmer att beslut ska fattas i denna fråga, vilka ståndpunkter jag och den svenska regeringen framfört och drivit i frågan samt hur man från regeringens sida avser agera framgent.

EU:s sanktioner mot Vitryssland infördes 2004 med anledning av ett antal personers s.k. försvinnanden och har därefter skärpts vid ett flertal tillfällen som svar på myndigheternas repressalier mot oppositionella i landet. Som en följd av att Vitryssland 2008 släppte samtliga politiska fångar suspenderade EU tillfälligt sanktionerna för att uppmuntra till en positiv demokratisk utveckling.

Efter presidentvalet 2010 återinfördes och skärptes dock sanktionerna, sedan myndigheterna återigen ingripit med våld mot fredliga demon-stranter och frihetsberövat ett stort antal oppositionella. Beslut om ytterligare skärpningar av sanktionerna fattades under 2011 och 2012.

I samband med dessa sanktionsbeslut har EU tydliggjort för Vitryssland att sanktionslättnader först är möjliga när samtliga politiska fångar har släppts.

Den 22 augusti i år beslutade Vitryssland att släppa återstående politiska fångar. Om vi vill bevara trovärdigheten i vår sanktionspolitik mot Vitryssland måste vi också förmå att svara med sanktionslättnader när steg tas i rätt riktning.

Det rådsbeslut som fastställer sanktionerna avseende Vitryssland löper

ut den 31 oktober 2015 och den årliga sanktionsöversynen kommer att slutföras dessförinnan. Det råder samsyn bland EU:s medlemsstater om att göra lättnader i sanktionerna, som ett svar på frigivandena. Samtidigt är det viktigt att vi är tydliga med våra fortsatta förväntningar på Vitryssland vad gäller respekt för mänskliga rättigheter och demokratins principer.

Det finns ingen anledning att vara naiv när det gäller situationen avseen-de mänskliga rättigheter och demokrati i Vitryssland. De positiva steg som togs under sommaren, i enlighet med EU:s krav, beror sannolikt inte på att regimen har omvärderat sin syn på demokrati och mänskliga rättigheter. Bevekelsegrunden från regimens sida är snarare att man insett behovet av närmare relationer med EU för att balansera sitt ensidiga beroende av Ryssland. Skulle utvecklingen på MR-området

gå bakåt, är regeringen beredd att vidta åtgärder, inklusive på sanktionsområdet.

När det gäller utrikesministermötet i Luxemburg den 12 oktober så

stod sanktionerna inte på dagordningen. Givet att mötet skedde dagen efter det vitryska presidentvalet den 11 oktober valde dock flera utrikes-ministrar att kommentera genomförandet i anslutning till mötet.

EU bör bedriva en politik mot Vitryssland som bidrar till en demokra-tisk utveckling samtidigt som den stärker landets fortsatta självständig-het och oberoende. Sanktionerna är ett av flera instrument i EU:s Vitrysslandspolitik. Ett annat är det samarbete som vi har utvecklat

inom Östliga Partnerskapet som har inneburit ökade möjligheter till kontakter med det vitryska samhället på en rad områden och som involverar såväl civilsamhället som beslutsfattare och experter. Denna breda ansats återspeglas även i Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete, som spänner från stöd till MR-försvarare, oberoende journalister och studenter till insatser till stöd för marknadsekonomiska reformer och

ett stärkt miljöskydd i Vitryssland.

Vi bör regelbundet pröva hur vi sammantaget, med dialog och på andra sätt, kan främja en positiv utveckling i Vitryssland och för det vitryska folket. Vitrysslands intresse av närmare relationer med EU kan användas till att förmå landet att också närma sig EU:s värdegrund. Det gör vi genom att tydliggöra våra förväntningar på fortsatta demokratiska steg samtidigt som vi breddar kontaktytorna med befolkningen i landet. Sverige kommer att förbli pådrivande i detta arbete.

Stockholm den 20 oktober 2015

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.