Till innehåll på sidan

Ytterligare åtgärder för en terrorlistning av IRGC

Skriftlig fråga 2023/24:340 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-12-04
Överlämnad
2023-12-05
Anmäld
2023-12-06
Svarsdatum
2023-12-13
Sista svarsdatum
2023-12-13
Besvarad
2023-12-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

I dag hölls en interpellationsdebatt mellan utrikesminister Tobias Billström och undertecknad samt en rad andra riksdagsledamöter. Debatten handlade om den sedan länge omdiskuterade frågan om att terrorlista det blodbesudlade islamiska revolutionsgardet IRGC – den iranska regimens främsta verktyg för att terrorisera och förtrycka såväl sitt eget folk som människor i andra länder.

Ett av de argument som återkommande används för att EU inte går vidare med en terrorlistning av IRGC är att det inte ännu har presenterats att någon individ skulle ha gjort sig skyldig till terroristbrott eller förberedelse till terroristbrott i domstol. Även utrikesminister Tobias Billström använde sig i sitt interpellationssvar av denna grund till att framsteg i frågan inte har skett. Trots påpekanden från såväl undertecknad som en meddebattör om att det inte stämmer, använde utrikesministern denna argumentation även i sitt slutanförande.

Detta argument härrör från EU:s utrikeschef Josep Borrell men är och har konstaterats vara helt felaktigt, vilket bland annat den ideella organisationen Lawfare som granskar juridiska frågor har tydliggjort.

EU:s rättsliga grund för att utse en terroristgrupp är Common Position 931, även kallat CP 931, vilken anger att en rättslig myndighet eller en likvärdig behörig myndighet kan meddela ett sådant beslut, men den måste inte. Dessutom skulle till och med bara inledandet av en utredning kunna räcka för att stödja en utnämning, och detta skulle utföras av polis eller andra utredningsmyndigheter, åklagare, nationella utpekande myndigheter eller andra. Dessutom klargör CP 931 specifikt att en föreslagen terroristlistning kan göras på basis av information från tredje part, inte bara information ifrån EU:s medlemsländer. Det står bland mycket annat följande i CP 931: Persongrupper och enheter kan läggas till listan på grundval av förslag som lämnats av medlemsstaterna på grundval av ett beslut av en behörig myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland.

Det är således klarlagt att ett domstolsbeslut inte behövs för en terrorlistning, utan det är enbart ett av flera verktyg för att genomföra en terrorlistning – som också är en åtgärd med fullt stöd ifrån riksdagen.

Mot bakgrund av detta önskas utrikesminister Tobias Billström svara på följande fråga:

 

Kan vi förvänta oss ytterligare åtgärder från ministern och regeringen för att säkerställa en terrorlistning av IRGC, och i sådana fall vilka?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:340 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

UD2023/ 17185 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/24:340 av Markus Wiechel (SD)
Ytterligare åtgärder för en terrorlistning av IRGC

Markus Wiechel har frågat mig om ytterligare åtgärder kan förväntas av mig och regeringen för att säkerställa en terrorlistning av IRGC och i sådana fall vilka.

Låt mig inleda med att understryka, liksom jag även gjorde i interpellationsdebatten den 4 december, att regeringen verkar för att skapa EU-enighet för att terrorlista det islamiska revolutionsgardet (IRGC) i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Vi bedriver diplomatiskt arbete i detta syfte och har aktivt konsulterat andra EU-medlemsstater i frågan.

Låt mig samtidigt konstatera att det saknas brett stöd inom EU för en sådan listning idag. En av anledningarna är, precis som Markus Wiechel nämner, att de juridiska förutsättningarna för att EU ska kunna lista revolutionsgardet under EU:s terrorismsanktioner inte är uppfyllda.

Rättsakten för EU:s sanktionsregim mot terrorism, rådets gemensamma ståndpunkt 2001/931/GUSP, anger att förteckningen över listade individer och enheter som omfattas av sanktionsregimen ”skall upprättas på grundval av exakta uppgifter eller fakta i det relevanta ärendet som visar att ett beslut har fattats av en behörig myndighet” (art. 1.4). Ett sådant beslut är således en förutsättning för att EU ska kunna vidta rättsliga sanktioner mot en person eller enhet.

I Rättsakten framgår vidare att i detta sammanhang avses med behörig myndighet ”en rättslig myndighet eller, om rättsliga myndigheter inte har behörighet på det område som omfattas av denna punkt, en likvärdig myndighet som är behörig på det området” (art. 1.4 andra stycket). Jag nämnde i mitt tidigare interpellationssvar att exempel på en sådan myndighet kan vara en domstol men, som Markus Wiechel mycket riktigt nämner i sin fråga, och som jag också tog upp i mitt repliksvar den 4 december, kan det förutom en fällande dom för terroristdåd även t.ex. vara ett beslut av en åklagare om att inleda förundersökning eller om att väcka åtal för sådana dåd. Riksdagen eller regering har i Sverige däremot ingen behörighet att utreda terroristbrott.

Ett sådant beslut måste också uppfylla grundläggande krav på rätten till försvar och rättssäkerhet. Rådet måste vidare verifiera att händelserna som ligger till grund för listningen inte inträffat alltför långt tillbaka i tiden. Som tidigare nämnts har hittills inget sådant underlag presenterats.

Avslutningsvis vill jag upprepa att det är regeringens bestämda uppfattning att det internationella trycket på Iran måste upprätthållas och att åtgärderna för att förhindra fortsatt iranskt stöd till terroristorganisationer i regionen måste stärkas. Sådana diskussioner pågår också inom EU. Regeringen fortsätter att följa utvecklingen i Iran och i regionen nära. Tillsammans med övriga EU och internationella partner fortsätter Sverige att se över alla tillgängliga verktyg och möjliga åtgärder för att påverka Irans agerande, inklusive det som anförs i riksdagens betänkande.

Stockholm den 13 december 2023

Tobias Billström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.