Ytterligare åtgärder för en terrorlistning av IRGC

Skriftlig fråga 2023/24:340 av Markus Wiechel (SD)

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

I dag hölls en interpellationsdebatt mellan utrikesminister Tobias Billström och undertecknad samt en rad andra riksdagsledamöter. Debatten handlade om den sedan länge omdiskuterade frågan om att terrorlista det blodbesudlade islamiska revolutionsgardet IRGC – den iranska regimens främsta verktyg för att terrorisera och förtrycka såväl sitt eget folk som människor i andra länder.

Ett av de argument som återkommande används för att EU inte går vidare med en terrorlistning av IRGC är att det inte ännu har presenterats att någon individ skulle ha gjort sig skyldig till terroristbrott eller förberedelse till terroristbrott i domstol. Även utrikesminister Tobias Billström använde sig i sitt interpellationssvar av denna grund till att framsteg i frågan inte har skett. Trots påpekanden från såväl undertecknad som en meddebattör om att det inte stämmer, använde utrikesministern denna argumentation även i sitt slutanförande.

Detta argument härrör från EU:s utrikeschef Josep Borrell men är och har konstaterats vara helt felaktigt, vilket bland annat den ideella organisationen Lawfare som granskar juridiska frågor har tydliggjort.

EU:s rättsliga grund för att utse en terroristgrupp är Common Position 931, även kallat CP 931, vilken anger att en rättslig myndighet eller en likvärdig behörig myndighet kan meddela ett sådant beslut, men den måste inte. Dessutom skulle till och med bara inledandet av en utredning kunna räcka för att stödja en utnämning, och detta skulle utföras av polis eller andra utredningsmyndigheter, åklagare, nationella utpekande myndigheter eller andra. Dessutom klargör CP 931 specifikt att en föreslagen terroristlistning kan göras på basis av information från tredje part, inte bara information ifrån EU:s medlemsländer. Det står bland mycket annat följande i CP 931: Persongrupper och enheter kan läggas till listan på grundval av förslag som lämnats av medlemsstaterna på grundval av ett beslut av en behörig myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland.

Det är således klarlagt att ett domstolsbeslut inte behövs för en terrorlistning, utan det är enbart ett av flera verktyg för att genomföra en terrorlistning – som också är en åtgärd med fullt stöd ifrån riksdagen.

Mot bakgrund av detta önskas utrikesminister Tobias Billström svara på följande fråga:

Kan vi förvänta oss ytterligare åtgärder från ministern och regeringen för att säkerställa en terrorlistning av IRGC, och i sådana fall vilka?