Yttrandefriheten på internet

Skriftlig fråga 2020/21:1163 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-12-29
Överlämnad
2020-12-30
Anmäld
2021-01-04
Svarsdatum
2021-01-12
Besvarad
2021-01-12
Sista svarsdatum
2021-01-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

Youtube, Facebook, Twitter och Instagram. De olika kanalerna för det fria ordet är många, och sociala medier har därför blivit en viktig yta för alla de aktörer som önskar sprida sina budskap. Dessa tjänster har kommit att bli mycket av det offentliga samtalets infrastruktur, och de möjliggör för närapå vem som helst med tillgång till en mobiltelefon eller dator med internetuppkoppling att höras. Yttrandefriheten har med andra ord, tack vare dessa kanaler, fått sig ett ordentligt uppsving, då det kanske är lättare än någonsin att yttra sin åsikt.

Av just den anledningen är vi många som förfasas över den censur av internet som råder i ett antal totalitära stater. Likväl vet vi att vi själva inte är helt befriade från just censur på internet. Riksdagsledamöter och andra folkvalda spärras samtidigt som diverse olika mediesatsningar censureras. Ofta hänvisar de mäktiga kanalerna till "communityregler" när de släcker ned stora konton med många följare. Det finns naturligtvis en poäng i att privata företag ska få ha egna regler, men någonstans finns en gräns när det stora antalet användare gör att företaget i fråga med hjälp av sitt inflytande blir en maktspelare.

I ett antal länder har man förstått allvaret med den censur som sker. I Polen, men även i den brittiska regeringen, har man påbörjat arbetet med en ny lag vars syfte är att säkerställa att stora internetaktörer inte godtyckligt censurerar användares kommentarer. Vid ett brott mot lagen kan företaget i fråga komma att dömas till hårda böter alternativt själva riskera att blockeras från att verka i landet.

I dagarna har vi sett ett exempel på den typ av censur som här diskuteras. Den kanal som stängts ned hade enligt uppgifter en stor skara följare, varför en rad så kallade alternativmedier solidariskt har protesterat mot censuren. Med all rätt: Den typ av censur som enligt dessa sidor skett kan inte betraktas som något annat än allvarliga inskränkningar av yttrandefriheten och därmed även demokratin i Sverige. Den svenska rättsstaten måste ge olika aktörer ett skydd mot såväl påtryckningar som andra inskränkningar som syftar till att begränsa fundamentala fri- och rättigheter.

Undertecknad har aldrig sett ett klipp från den kanal som nu släckts ned. Det var mitt val. Det ska fortsätta vara upp till mig att bestämma vad jag vill se och inte så länge det inte bryter mot svensk lag – inte upp till en it-jätte.

Mot bakgrund av vad vi har sett önskas kultur- och demokratiminister Amanda Lind svara på följande fråga:

 

Avser ministern att verka för att ta fram en lagstiftning som försvårar för it-jättar att inskränka yttrandefriheten på internet eller på annat sätt agera för att förhindra godtycklig censur när innehållet inte bryter mot svensk lag?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1163 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Svar på fråga 2020/21:1148 av Björn Söder (SD) Skyddande av yttrandefriheten på internet, fråga 2020/21:1150 av Mattias Bäckström Johansson (SD) Techjättarnas inskränkningar av yttrandefriheten och fråga 2020/21:1163 av Markus Wiechel (SD) Yttrandefriheten på internet

Björn Söder har frågat mig om jag avser vidta några åtgärder likt Storbritannien och Polen för att skydda yttrandefriheten på internet. Frågan är ställd mot bakgrund av att svenska riksdagsmän och europaparlamentariker enligt Björn Söder har fått sina inlägg godtyckligt censurerade av Facebook utan att dessa stred mot svensk lag.

Mattias Bäckström Johansson har frågat mig om jag och regeringen anser att den typ av agerande från globala teknikföretag som enligt Mattias Bäckström Johansson bl.a. innebär att folkvalda oppositionspolitiker och medborgarjournalister stängs av godtyckligt från sociala plattformar är ett problem för demokratin och yttrandefriheten, och om jag eller regeringen avser vidta några åtgärder för att grundlagsskyddande rättigheter inte ska kränkas på sociala medieplattformar.

Vidare har Markus Wiechel frågat mig om jag avser verka för att ta fram en lagstiftning som försvårar för it-jättar att inskränka yttrandefriheten på internet eller på annat sätt agera för att förhindra godtycklig censur när innehållet inte bryter mot svensk lag.

Yttrandefriheten har en lång tradition och en stark ställning i Sverige. Den är en nödvändig förutsättning för en fri allmän debatt och för den fria åsiktsbildningen och utgör därför en av demokratins hörnstenar.

Det senaste årtiondet har enskilda fått helt nya möjligheter att sprida tankar och idéer och att delta i den allmänna debatten. Den digitala utvecklingen och tillgången till det fria internet i västvärlden ger stor möjlighet att skapa och distribuera olika typer av innehåll som kan nås av alla. Internetplattformar med användargenererat innehåll har utvecklats till viktiga förmedlare av det fria ordet och har skapat möjlighet för användarna av tjänsterna att nå väldigt många fler än tidigare. Utvecklingen är i grunden mycket positiv eftersom den stärkt förutsättningarna för den fria åsiktsbildningen.

De stora privata digitala plattformarna har en grundläggande frihet att själva ställa upp villkoren för vad som ska gälla för användningen av deras tjänster. Men denna frihet måste utövas med omdöme och ansvar. Med tanke på dessa aktörers genomslagskraft och betydelse för yttrandefriheten i en vidare bemärkelse är det givetvis viktigt att både deras användarvillkor och arbetet med villkorens efterlevnad präglas av tydlighet och transparens.

Inom EU liksom inom en rad andra internationella organisationer pågår arbete med att undersöka behoven av en ny eller förändrad reglering för att säkerställa att principer som är grundläggande offline upprätthålls också online. Kommissionen presenterade i december 2020 ett paket av åtgärder som syftar till att säkerställa den inre digitala marknaden mot bakgrund av den allt starkare ställning som vissa internetplattformar har. En viktig del i kommissionens förslag till förordning om en inre marknad för digitala tjänster (DSA) är att de allra största plattformsföretagen ska leva upp till högre krav på ansvar för innehåll, transparens och information till användarna och rapportering till myndigheter än mindre aktörer. I paketet ingår också ett förslag till förordning för konkurrensdrivna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn (DMA) som innehåller förslag på skyldigheter för stora plattformsföretag med en grindvaktsfunktion.

Som kultur- och demokratiminister med ansvar för mediefrågor följer jag arbetet inom det här området noga. Det direkta ansvaret för förhandlingarna

på EU-nivå och för den svenska lagstiftningen på området ligger dock i huvudsak på andra statsråd i regeringen.

Stockholm den 11 januari 2021

Amanda Lind

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.