2001 år redogörelse för företag med statligt ägande
Skrivelse 2000/01:120
Regeringens skrivelse
2000/01:120
2001 års redogörelse för företag med statligt
Skr.
2000/01:120
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 31 maj 2001
Lena Hjelm-Wallén
Björn Rosengren
(Näringsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av
statens företagsägande samt för verksamheten i de företag som
Regeringskansliet hade ägande i vid årsskiftet 2000/01 samt
affärsverken.
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120
Innehållsförteckning
Skr. 2000/01:120
1 Introduktion.......................................................................................4
Bilaga 1 2001 års redogörelse för företag med statligt ägande.............7
Bilaga 2 Kompletteringar och riktlinjer............................................154
2 Hel- och delägda företag...............................................................154
2.1 A-Banan projekt AB.......................................................154
2.2 AB Swedcarrier..............................................................155
2.3 ALMI Företagspartner AB.............................................155
2.4 Akademiska Hus AB......................................................156
2.5 Apoteket AB...................................................................156
2.6 AssiDomän AB...............................................................157
2.7 Bostadsgaranti, AB.........................................................158
2.8 Civitas Holding AB, Vasakronan AB, Vasallen AB......158
2.8.1 Civitas Holding AB......................................159
2.8.2 Vasallen AB.................................................159
2.8.3 Vasakronan AB............................................159
2.9 A/O Dom Shvetsii..........................................................160
2.10 Stattum, Förvaltningsaktiebolaget..................................160
2.11 Green Cargo AB.............................................................161
2.12 Göta Kanalbolag, AB.....................................................161
2.13 Imego AB.......................................................................162
2.14 1RECO Institute for Research and Competence Holding
AB...................................................................................162
2.15 Kasernen Fastighets AB.................................................163
2.16 Kungliga Dramatiska Teatern AB..................................164
2.17 Kungliga Operan AB......................................................164
2.18 I,ernia AB.......................................................................165
2.19 Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB...........................166
2.20 Luftfartsverket................................................................166
2.21 NordeaAB......................................................................167
2.22 Norrland Center AB........................................................168
2.23 OM Gruppen AB............................................................168
2.24 Posten AB.......................................................................168
2.25 Samhall AB.....................................................................169
2.26 SAS Gruppen..................................................................170
2.27 SIS Miljömärkning AB...................................................171
2.28 SJ AB..............................................................................171
2.29 Sjöfartsverket..................................................................172
2.30 SOS Alarm Sverige AB..................................................172
2.31 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, AB......173
2.32 Specialfastigheter Sverige AB........................................174
2.33 Statens Väg- och Baninvest AB.....................................175
2.34 Sveaskog AB..................................................................175
2.35 Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB.....................176
2.36 Svensk Bilprovning, AB.................................................177
2.37 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.............178
2.38 Svensk-Danska broförbindelsen AB, SVEDAB............178
2.39 Svenska kraftnät, Affärsverket.......................................179
2.40 Svensk Exportkredit, AB................................................179 Skr. 2000/01:120
2.41 Svenska Lagerhusaktiebolaget.......................................180
2.42 AB Svenska Miljöstymingsrådet....................................181
2.43 Svenska rymdaktiebolaget..............................................182
2.44 Svenska skeppshypotekskassan......................................182
2.45 Svenska Skogsplantor AB..............................................183
2.46 Svenska Spel, AB...........................................................184
2.47 Sveriges Rese- och Turistråd AB...................................184
2.48 Swedesurvey AB............................................................185
2.49 Swedfund International AB............................................186
2.50 Swedish National Road Consulting AB (SweRoad AB)186
2.51 Systembolaget AB..........................................................187
2.52 Telia AB.........................................................................188
2.53 Teracom AB...................................................................189
2.54 Vattenfall........................................................................190
2.55 VenantiusAB.................................................................190
2.56 V&S Vin & Sprit AB......................................................191
2.57 Voksenåsen A/S..............................................................192
3 Avvecklingsbolag..........................................................................193
3.1 Grängesbergs Gruvor AB...................... 193
3.2 SKD företagen AB..........................................................193
3.3 Sveriges Geologiska AB, SGAB (i likvidation).............193
3.4 Zenit Shipping AB..........................................................193
4 Avvecklade bolag..........................................................................194
4.1 AB Kurortsverksamhet................................................... 194
4.2 Statens Premiefond AB..................................................194
Bilaga 3 Tabell över föreslagna och definitiva utdelningar
våren 2001...........................................................................195
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 maj 2001.........196
Introduktion
Skr. 2000/01:120
Regeringen lämnar varje år en redovisning till riksdagen av förvaltningen
av foretag med statligt ägande samt en redogörelse for företagens
verksamhet, resultatutveckling m.m. I det följande lämnas uppgifter om
utvecklingen i fråga om förvaltningen av statens företagsägande under
2000 fram till och med mars 2001. I redovisningen ingår dels aktiebolag
vars aktier ägs av departementen, dels de vid årsskiftet fyra
affärsdrivandc verken Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens järnvägar
och Svenska kraftnät. Statens järnvägar ombildades till aktiebolag den 1
januari 2001.
Ursprungligen fattades ett beslut i riksdagen i februari 1982 (prop.
1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147) om att regeringen
skulle lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande. År
1999 utgav regeringen för första gången en mer lättillgänglig version av
skrivelsen. Liksom förra året utgör denna i sin helhet regeringens årliga
redogörelse (bilaga 1). I syfte att öka genomlysningen av staten som
ägare och företagen med statligt ägande publicerar Regeringskansliet
sedan 2000 kvartalsrapportcr över företag med statligt ägande. 1
skrivelsen ingår också uppgifter om de riktlinjer och riksdagsbeslut som
ligger till grund för företagens verksamhet, uppgift om de nya styrelser
som utsetts på bolagsstämmorna under våren 2001 eller genom
regeringsbeslut våren 2001 (bilaga 2). I tabell redovisas föreslagna och i
vissa fall definitiva utdelningar gjorda våren 2001 avseende
verksamhetsåret 2000 (bilaga 3).
Även i årets redogörelse har en rad förbättringar genomförts. En
grundläggande förändring är att för varje företag redovisas mer
fullständiga resultat- och balansräkningar, vilket gör redovisningen
tydligare. 1 sammanställningarna följer Regeringskansliet nu också
sedvanliga konventioner rörande redovisningsinformation. En ytterligare
förbättring är att en konsoliderad balans- och resultaträkning redovisas.
Denna redovisning ger en mer samlad, rättvisande och tydlig bild över
statens samlade företagsengagemang och de totala värden som finns i
den företagssfären.
Liksom föregående år ingår bland annat uppgifter om miljö- och
jämställdhetsarbete och mångfald samt andel kvinnor och män. För att
den intresserade skall kunna finna mer information finns uppgifter om
respektive företags hemsida.
I kapitlet om de statliga ägarpolitiken har framför allt
förvaltningsavsnittet utökats med en redovisning över Regeringskansliets
förvaltningskostnader avseende bland annat departementens interna
kostnader och köpta tjänster.
I avsnittet om den statliga företagssfären har införts branschöversikter
för att belysa under vilka förutsättningar företagen med statligt ägande
verkar.
1 den siffermässiga presentationen och även i den skriftliga analysen av
den statliga företagssfären har en väsentlig förändring införts i och med
att företagen delats upp i två huvudgrupper: företag som verkar under
marknadsmässiga villkor och krav, och företag som har särskilda
samhällsintressen. Genom denna uppdelning ges en mer rättvisande bild
samtidigt som analysen av såväl hela portföljen som de enskilda Skr. 2000/01:120
företagens resultat och måluppfyllelse underlättas.
Denna redogörelse liksom kvartalsrapportema finns även att tillgå på
engelska eftersom regeringen mött ett stort intresse från utlandet for den
svenska modellen for förvaltningen av företag med statligt ägande.
Bilaga 1 och 3 finns endast i det tryckta dokumentet och saknas alltså i
det elektroniska dokumentet.
2001 års redogörelse för företag med statligt ägande MagT?0 01 l2°
7
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
FORETAG MED STATLIGT ÄGANDE-I SAMMANDRAG
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
en statliga bolagssfären innehåller bolag av mycket skiftande karaktär där verk-
samheterna spänner från gruvindustri till opera, från fastigheter till spel.
Det övergripande målet för regeringen är att företagen skall skapa värde och i före-
kommande fall se till att de uttryckta samhällsintressena infrias. Företagen utgör en
stor del av den inhemska ekonomin och deras verksamhet har därför en stor påver-
kan på ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Staten har därför ett stort ansvar att
vara en aktiv och professionell ägare.
Verksamhetsberättelsen är ett verktyg för att öka genomlysningen av företagen
med statligt ägande.
■ SJ bolagiserades vid årsskiftet för att
förbättra förutsättningarna att foku-
sera på kärnverksamheten och
bedriva en konkurrenskraftig verk-
samhet. Verksamheten bedrivs nu i
tre av staten direktägda bolag.
■ V&S Vin & Sprit AB fortsatte att
expandera under 2000. Under 2001
har bolaget genom avtal med, och
delägande i, det amerikanska alko-
hold ryckesföretaget Jim Beam
Brands, samt ett avtal med det euro-
peiska distributionsföretaget Maxxi-
um, förstärkt inflytandet över den
globala distributionen av bolagets
produkter.
■ Dramaten AB hade år 2000 en
rekordhög publikbeläggning på 91
procent och Dramatens Lilla scen
återinvigdes.
■ Affärsverket svenska kraftnät fick
uppdraget att bygga ett landsomfat-
tande stamnät för optofiber.
■ Vattenfall AB har genom förvärv etab-
lerat sig som ett av Nordeuropas stör-
sta energibolag, med en stark närvaro
på Europas största marknad, Tysk-
land.
■ AB Svenska Spel introducerar
Greyhound Racing och 310 mkr av
bolagets totala vinst tilldelas före-
ningslivet.
■ Telia AB börsintroducerades i juni
och köpte senare den norska opera-
tören NetCom ASA. Bolaget bildade
ett gemensamt bolag med Tele2 för
att bygga UMTS-nät i Sverige.
■ Vasakronan AB vann bästa årsredo-
visning 1999.
■ Andelen kvinnor i styrelser i företag
med statligt ägande är 30 procent,
och målet om 40 procent till 2003
bedöms uppnås.
■ Regeringskansliet började ge ut
kvarta Israpporter. Genomlysningen
av företagen med statligt ägande
och förvaltningen av dessa är unik
i Europa.
::
::!
ii!
:ii»s
:!: ; !!! ■ !!:
t!
::
litijijtiiiiiii
■iiiii
IHi; IHIHHI!
!|!!|!ill!!!:!! II!
::::: :i;i:
iiiii
s:
::
:::
ii-
! !!!
iiihm
::
i:
ii=
Innehåll
ii
i:
::
ii:
in ii n
ii
iiiii
i (ii
■i:
iii
:::
iiiii uiii
iii i hi
ii- i !•!
:: ::
• tt ttt:::
Hm Bffl Hm
t::
:i.
-tti
41.iiiii:
II!
-t».
!t
i»!.»
:t:
:: : ::
::
::
:!!!!::l!
nm n
‘-i
::
::
ii?
:!! ; !:!
::: : :::
:::
!!: H!
iiiiii iiiii!
jlllt
i'
! rT
i:'::
iii:iiii!i
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
li.Hti:
:•
II Ili
iii!
:■
uiti
}!
I!
::
il!
iiiii
:•
■tip:
uin
10
I N NEHÅLL
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Förord: Staten - en aktiv ägare 6
Statens ägarpolitik: Målet är att skapa värde 8
Ägarens tre verktyg:
- Ökad genomlysning 9
- Ökad fokus på kärnverksamheten 10
- Effektiva styrelser 11
Viktiga policyfrågor 12
Miljöfrågor är affärsmässiga 12
Könsperspektivet en självklarhet 12
Mångfald lönar sig 12
Statliga företag i IT-samhället 12
Incitamentsprogram 13
Anställningsvillkor i statligt ägda företag 13
Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design 13
Regeringens förvaltningsmandat 13
Regeringskansliets ägarförvaltning 14
Förvaltningskostnader 15
Den statliga företagssfären 2000 16
Företag med marknadsmässiga krav 19
Dagligvaror 19
Transport 19
Telekom 21
Basindustri 21
Kraft 22
Finans 23
Fastighet 23
Företag med särskilda samhällsintressen 24
Dagligvaror 24
Industrivaror och -tjänster 25
Kraft 25
Finans 26
År 2000 för företag med statligt ägande 28
Statens ägande i börsnoterade företag 29
Investeringar 30
Anställda 31
Utlandsverksamhet 32
Omsättning och resultat 33
Förädlingsvärde 38
Förändringar i ägandet 39
Redovisningsprinciper 39
Definitioner 40
Branschindelning 40
Företag med statligt ägande 43
Historiska tillbakablickar 126
Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet
för företag med statligt ägande 130
Personregister 2000 134
Adressregister 142
VD- och ordförandeförändringar under år 2000 145
Bolagiseringen av SJ 146
Tabeller och diagram
Könsfördelning 11
Företag med statligt ägande ordnade efter huvudman 14
Företag med statligt ägande, 2000
Resultaträkning 17
Balansräkning 17
Resultaträkning 18
Balansräkning 18
Företag med marknadsmässiga krav
Dagligvaruhandeln
Resultaträkning 19
Balansräkning 19
Transport
Resultaträkning 20
Balansräkning 20
Telekom
Resultaträkning 21
Balansräkning 21
Basindustri
Resultaträkning 22
Balansräkning 22
Kraft
Resultaträkning 22
Balansräkning 22
Finans
Resultaträkning 23
Balansräkning 23
Fastighet
Resultaträkning 24
Balansräkning 24
Företag med särskilda samhällsintressen
Industrivaror och -tjänster
Resultaträkning 25
Balansräkning 25
Kraft
Resultaträkning 26
Balansräkning 26
Finans
Resultaträkning 26
Balansräkning 26
Kursutveckling för börsföretag
där staten har ägandeintressen 29
Marknadsvärden för den statliga
portföljen kvartalsskiften 2000 29
Investeringar av företag med statligt ägande 30
Anställda i företag med statligt ägande 31
Utlandsverksamhet i företag med statligt ägande 32
Omsättning i företag med statligt ägande 33
Sammanfattande tabell för företag med statligt ägande, 2000 34
Majoritets- eller halftenägda företag (50-90 procent) 35
Minoritetsägda företag (20-49 procent) 35
Minorltetsägda företag (1-19 procent) 35
Börsnoterade företag 35
Utdelning i företag med statligt ägande 36
Grad av kommersiell verksamhet 37
Förädlingsvärde i företag med statligt ägande 38
Förändringar i ägandet i noterade bolag 39
11
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
FÖRORD: STATEN — EN AKTIV ÄGARE
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Staten är i dag den största aktören på de finansiella marknaderna, dels via AP-
fondernas innehav av noterade aktier och obligationer, dels via de noterade
innehaven i den statliga bolagssfären. Staten har dessutom ett direkt inflytan-
de i svenskt näringsliv eftersom företagen med statligt ägande omfattar cirka 25
procent av det inhemska näringslivet. Det är därför ett stort ansvar som åligger
regeringen att med omsorg och skicklighet utöva förvaltningen av den statliga
bolagssfären eftersom detta får betydande konsekvenser inte bara för de enskil-
da företagen, utan för hela den svenska ekonomin.
mvärlden för företagen med statligt ägande har
förändrats kraftigt sedan slutet av 1980-talet. I
dag är närmare 85 procent av företagen med
statligt ägande aktiva inom konkurrensutsatt verksam-
het. Flera av de tidigare monopolen och affärsverken
arbetar nu på konkurrensutsatta marknader. Globalise-
ringen gör att många fler av företagen med statligt
ägande kommer att se konkurrensen skärpas ytterligare
med än fler internationella etableringar i Sverige.
För att möta denna förändrade omvärld har rege-
ringen förstärkt den professionella förvaltningen och
det aktiva ägandet av de statliga företagen.
Den förbättrade ägarförvaltningen stärker konkur-
rensneutraliteten i en avreglerad marknad. Regeringen
har infört värdeskapande som övergripande mål, och i
förekommande fall infria vissa samhällsintressen, samt
preciserat hur regeringen utnyttjar de tre ägarverktygen
genomlysning, ökad fokus på kärnverksamheten och
effektivare styrelser.
Vi är stolta över att kunna säga att genomlysningen
av företagen med statligt ägande ökat under det gångna
året. Bolagens externa redovisning har förbättrats. Rege-
ringskansliet har producerat en allt utförligare skrivelse
om företag med statligt ägande samt börjat publicera
kvartal srapporter. Arbetet med att få in mer kvinnor i
styrelserna fortsätter. Vid utgången av 2000 var andelen
kvinnor 30 procent, och målet om 40 procent 2003,
skall uppfyllas.
En del bolag har valt att införa ett incitamentspro-
gram för de anställda. Rätt genomfört kan det vara ett
instrument för att sätta fokus på värdeskapande.
Under det gångna året har regeringen satt som mål
att Sverige skall bli världens första informationssamhäl-
le för alla. Informationsteknologin är ett redskap som
kan underlätta för att uppnå viktiga mål inom ett antal
angelägna områden, bland annat tillväxt och sysselsätt-
ning, regional utveckling, mångfald och hållbart sam-
hälle. Med tanke på att företagen med statligt ägande
utgör en så stor del av det svenska näringslivet är dessa
företags aktiviteter på detta område av stor betydelse
för att Sverige skall behålla sin ledande ställning som en
av världens främsta informationsekonomier. Ett fram-
gångsrikt arbete inom detta område kommer att ge
bättre förutsättningar för en sund ekonomisk tillväxt
och sysselsättning.
Regeringens ambition är att vara en professionell
ägare.
Från vissa håll ifrågasätts från tid till annan statens
roll som ägare. Regeringen ser emellertid pragmatiskt
på frågan om huruvida staten skall äga vissa företag
eller ej. Regeringens avsikt är att vårda det staten äger,
det vill säga att vara en aktiv, långsiktig ägare.
Regeringens övergripande mål är att ge företagen
med statligt ägande bästa möjliga förutsättningar att
fortsätta utvecklas eftersom värdefulla företag skapar
värdefulla jobb. Med staten som aktiv och professionell
ägare kan välfärden öka i Sverige.
Värdefulla företag skapar värdefulla jobb
Göran Persson
Statsminister
-o
Björn Rosengren
Näringsminister
13
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
.......
:::: : ::::::
!tiin!iiiii!iiiii>iiii>!t>ii!!iii»ihiiiiiiiiiiiiiniNmi
S 55 ?!•■!!’!! • 15 ?5t • 55 555:»?!!IS! •!! !}!!•• >!! !•! !••:!! >!!!
iiiisiniiiiiilritBiiiililiiiiilgiigiiiiiiiigiinigsiiiiii:
duitsisiihisttirhtitihgiiMitigrhgitfHiisistir
'?i|ilii$fiiiw-i!i®|iiy$i$|tK|i£WHin«^
:ijs!":!i:!!isj:"itj!!!ij»!:*tni!::ii:!ieh!i!ii8!!:H:i!:t!j:!:t!s:!nis:!:ii::i::is"!ti:!!!:ij!!ts::'.!:t::::::!:::t:i:::::i::i:t::i:!!::i:
| •,[ (■[ IJ ; ■ - - , ■ |-
I/‘M.i«.7:? .Iis
i i Ht HH HH PH? HH-HH HH i
iiNiii Hiii-i-isiN isi-i HUrK
NfbSlfflibiab.....
i:ii:ii:ii>gi:i:iu:iiii!!iiiii:iiiii:!!.....
i ijs is: :si :s: :::::: iii :j::s!!is:8!
::5i»5::55?5s:5st5::55?5s:5??é::5f J?8:5é?R':5é?5:
iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiijiiiii:
iiiiiiiiiiIs:: i:iiiiiiii:iiiIiiisiiii:ii iii•ii is:
■~ £ [j-jj[
|'W
■ • ■
Hk/;-: k/ki-Hkk kdMhklkk ib/k;
i
ipiiiii
iiii
:::: iii:
.. . ::: ::::
ni':':‘H':::ulsi'i:?j
i;;;:iiiii iii?: i;;:: iiii' iiii iiii: iiii iiii iiii. ::::: i-;-;
iHisi l::::
•é:is:it«;t:isi.it:é«is:iitisiisjjt:
iiiiiiiiiiiiiiiyHiHiiiHiHiyHbiHBiH
^iHHsiinyiiHiiiiiyfefeii niipHiii i
iiHniÉiJiiiiiHiiiiuihiiBnifeiHiiiH
iin feli feii
::i:i ::::: ::i:: i:ii: ::
ii :: ::::: ::
j::::sj:::iii:jji:::::iij:::::::••
>; ii: iiiii i iI[iiiU j»iit Ii:iil J«:
■ j H —I t: , tntpt nt t n
:t;t:::ii::::ttii::ii:ii::t:ii:i:iii:iiiiitiiiii:tiiit:titii:iitii:it liiiHitiiuigiiutnitittiigiigiinigiiutnintniuiniiiigiigiigi
:i:iii:i;iih:;iij:::iii:i;iij;i:iij:i:iij:j:iij;i;iij:i:iii;::iij:::iij:::i:j:;:iij:::i;i:::iij:uiij:i:tij;i:iij:uiij:i:iij:i:jij::yij:i^ .....
ipiitiii:m:i:gig:i:tig:::gign:titti:iitH3tig:utiiM:thcntn:i3igiai>tntt3nin:tn:i:t»:::t:::F::::u:t:s:pt:g:::::t:i:ng:i:iig:»tii:j:::ii::ggiji^
tiigtlcitgttststitsistissiigtgsiigttiistigiiittiiistigiiittgiissnshtiKittissiistgsisgissiigiuissisiiittgiiiiigiiiiiinisigiiiginiuiiiusifgiigsuiitttgiittigiititgiigittiisiiiiiiiiiiiiiiiiigiiiiitiigiittigiigiiiiiiisgiigtitiisttiiignsiittttiitgiiiitiigiigiuiiiiniiiiigiitiigiigii:::
ci:iij:titii:i:iij:::iij:t:tij:i:tij;::iij:t:iij:::jij:i:iij;::iij:t:tii:::iij:::iij:::tis:i;tij:i:ti[:::ii^::iij:i::ij:i:;ii:iu:i:i:tij:i:iiigi:ii[ii:iijii;:iiigniiiii:iiigiiiiigi:giiij:iili::iiii:u
utsigqtsigingiKi-.iisiiiiisJ-.siisitiigusiigritgigriigigxisiissiJijunisittsigtusigsinisuåij.-iisisrhiigtiiiijriiiijriJiju-.sis.-hsiiiiiii^iiiifsiiijiii.isHiiisiiiiiiuiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiijsiiiiiiiiiiniiiiiiiin
:i:tij:i:jiiy:iit:t:iij:ujij:i:«ij:::iii:t:m:i;tiin:;iui:5ii:i;jij:i:«u;::ti{:::ti::i;sH:::tii;:;ii;;::;i;:i;tii:iäii:i:tij:i;sit;::tiiii.:ii[i::i:iii:itji::i:[i::iiiit:it[it:iiiM^
:::itg:i:i^g:t:!:ttK:::i::t:tit:Kti::;:gis:;:npi;gtt:::gn:::gti:::g:i:;:t:t:;:t:t;::^^
:i;iii:i.iii:::;i::::iii:::i:j:i:iii-.i;iij:i:jii:i:iij;::i:i;;:s:i:::iij:;:ii;:i:iii:::i:;:i;::i;u^
:i:ii::t:iii:i:iii:pm:i:in:i:iig:nti::i::ii:i3iig:t:ii::uiis:Kti::i:i:i:i:ii::::in:i:iiKi:ti:::::i::::ii:;i:iH^^^
::-iii:::iii^:tii:i:i:j:::iij::
:::tn::;iii:::ii::i:ti::::tit:ii:iii:i;gi::i:é:::ii::n:i:tii:i:ti::i:i:::i:iii:ittisiii::::;i;i:::i:iig;i:::i:i::i::i:iis::::::::::is:::si::::::::i::::ii:ii:gi:i:::::i:::i;g:i:iii:?:: iiiiiliiigiiiiiiiiiiiiiisiiiiisiisiiiiiiiiiiiiiiiiii^iiigiiiijgsiisiiiisiisiiitiiiiiiiiiiisiiiiiiiiiiii::::
" ijjjijg^.:jj^iQjj!;:fjjii:ij^ij|jii!jjiiiiiijiijiijii;iijjiiiiij§;:ii[:i:ij^ig|^iiiiii;:ijiii;:iiijojj§i;:ij|ji;:ijiiiiijgf:tiji:i
iiiiiiiiiitiiiiiisiiiiiiiiittgiiiiiiiiuiiiifiiiiiiiigiiiitiiiHiiiiiitiiiiitgiiiiiiiiftiiiiiiiiiiKiiiii::::::::::::::::::::::!:::::!::::::::::::
.....:i:j.ii:i:iii:iiu::i:ii[:iiiii:ii[ii:ii[ii:iiiii:iiiii:iiiii:ii:ii:iiii::ii[ii:i:iiiiiii:iii[i::iiii:i:iii::ii[i::i::i:iii[iii
Éiiiijiiijij:i:iiiu:iij:i:iii:i:jihi:iij:i:jii:i3iiiti:jij:i:iiici:iiiii:tii:i:tihi:ii(:i:iii:i:jijti:iii:
*;;Ui
il
b:
iii i iiitiiiiiiiii;i iii:hii:i
:i:j:i:i:j:i:iijiiiiijiiiiij:::ti[iiiii [ii:ii[iiiii[i
s:: H iiii'i:•:
ii »: ii •!< «• H » n i 11 *,H 1 iii11*! iii iiiii iiiiiliiii iiii
i: - ;■;: :i; ■ ii;; ;ii ■ /; /;; * / ■ ;i; ■;;;[ / i;;; ■ ii; -;;; i :i; * ii/ ii:;- Sb ii:i
iihi:! i
hiih;
iii «ii
iii
::
Hli»
,r r 1 j j" ;
i iiiii: iiiii iii-i! iiii! ■ iiiii! iiiii! iiiii! iii- i • ii iiiii iii i h iii iii iii i ii iii iii iii i
. .i;:..:;:..:::..:::..:;:..:;:.:::..:.:.:::.:.:. .....
tiiiHiriiiijiiiiitijiiiEisiiiiiiiijiiitM-isMjMiiMiiiiiinJHKhiijiiiiijwMi-hisinstiKiiiiuiitiitiitiiiiiiijiiiiiiiiisijiiisiitiiiitii:
| t.: t.; t.i ? t:..;..-'..... .
tniiiniiitititiiitiiiiitiiiiitttiutiiititivHttinniiiiNiistiiniMiihiiiMiitiiiiihniitjiiiiiiitiiiiiniisMiiniMiiiitiiiiiiitiii:!
fei
iitiiiiiiMiiiiiiiitiiitiiimiiuniuiniiiiiiiiiiiiiititiiiiitiitimi
■t;?;;.;:}::.;:;::*;::;;;;:.::i
iiiii! i
•s5?ii:ss?ti:é??ji:8S?si:si?i:!SS??i:St?St:jj?!i:tsts::ss?ii:!!?!!iiiii::
it»
:: i: [i:: :i ii:.: si [i:: i i ii:: i i [ij
yJBWIWip--..,. j-g --■'-g-
:K!ti:i:t:i;[:m:::(!t:::g:tt::iii:i:i:::i:!tt:i:!ii:iEtis:i:m:::iipi:iis:::m:t:!:i:::n!:i:i:i:::it»:i:!i^^
4:iji:i:5ii:.i:*is:t:iti:::iti:!:jti:::iii:i:i:i:isiji:i:iii:::iij:i:iij:::iii:::iij:::iij:::iii:::iij;i:iiSi::iii:i:i:j:i:iii::.:jii:i:iij:::iiii::iijsiiii[ii:iiu
‘PHVittiKtiiiitHtsnimrtsgiirniiinsiiisngininiphiigingistiitigtKiigti-.tH^^^^
:!£i*!£!;!!i£i£iii£:-'j!j£:>ii>t::j!j::!j!j£i£iij£:-itf£!££H>i£:Hii:*:!!£-::!!!£i;iii:i.-^
:i:tit:::tit:i:gt::Ktitn:t:tn:ttt::::ig:i:tiKi:gtt:i:gi::i:t:t:::gsg:i;tt::::ti::i:ttg::::it:i:in:i::is:tigt>:i:t&^
: i" iiiii :::: :. :: :: :: i:::::::::: ::::: ::::: iiii: ::::: iiiii
»»
14
STATENS ÄGARPOLITIK
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Regeringens övergripande mål för företagen med statligt ägande är att de skall
skapa värde och i förekommande fall se till att uttryckta samhällsintressen infrias.
cn svenska staten, som är Sveriges största förc-
tagsägarc, har cn unik möjlighet att påverka
Sveriges ekonomi. Detta medför ett stort ansvar
och ställer krav på en professionell förvaltning för att
säkerställa sysselsättning och tillväxt. Med avrcglcringar
inom många stora branscher möter nu de statliga företa-
gen en allt hårdare konkurrens. Flera av de statliga bola-
gen tillhör redan de mest kostnadseffektiva i sin bransch,
medan andra har genomfört betydande förändringar för
att stärka sin konkurrenskraft under 2000. Den nya
informationsteknologin skapar också nya möjligheter för
företagen. Sverige ligger i framkanten med bland annat
ett av världens högsta Internetanvändande, vilket ger
goda förutsättningar att snabbt förstå och utnyttja den
nya informationsteknologin. Sammantaget har företagen
med statligt ägande goda möjligheter att fortsätta bidra
till en sund ekonomisk tillväxt för hela landet.
Den statliga bolagssfären består av 59 företag varav 4
är avvecklingsbolag. Staten äger 45 bolag helt och därut-
över 16 bolag tillsammans med andra. Totalt är cirka
240 000 personer anställda i dessa bolag. Till detta kan
läggas alla kunder, leverantörer och kreditgivare som
direkt eller indirekt påverkas av statens ägarengagemang.
Statens ägarpolitik kräver därför uppmärksamhet och
granskning. Staten är direktägare i fem noterade företag
och värdet av detta innehav var 180 miljarder kr den 18
maj. Staten var därmed Stockholmsbörsens största ägare
med cirka 5 procent av det totala börsvärdet.
Statens ägarroll är mycket komplex då staten äger
bolag aktiva i verksamheter som spänner från gruvindus-
tri till opera, från fastigheter till spel. Regeringen har
dock slagit fast att det övergripande målet för samtliga
företag är att skapa värde, och i förekommande fall infria
uttryckta samhällsintressen. Formen för värdeskapande
beror på typen av bolag där företagen i princip kan delas
in i två typer; företag som verkar under marknadsmässiga
villkor och krav, och företag som har särskilda samhälls-
intressen att uppfylla inom ramen för ett resultatkrav.
För den första gruppen utgår ägarpolitiken från mark-
nadsmässiga krav. För flera av dessa bolag används det
gängse måttet för värdeskapande, det vill säga att nuvär-
det av de framtida kassaflödena skall vara större än före-
tagets sammanvägda kostnad för det lånade kapitalet och
ägarens kapital. Under de senaste två åren har regering-
ens förvaltning varit inriktad på en finansiell omvandling
av bolagen i syfte att maximera aktieägarvärdet. Aktieä-
garvärdet maximeras när kapitalkostnaden minimeras
och kassaflödet från investerat kapital maximeras.
I den andra gruppen, där företag som bland annat
Systembolaget AB och Apoteket AB återfinns, kan inte
ett traditionellt mått av värdeskapande användas. Ägar-
politiken är här i stället inriktad på att företagen skall
bedriva sin verksamhet så effektivt som möjligt, givet att
uppställda mål och ekonomiska krav uppfylls. För de här
företagen kommer således värdeskapandet ur den sam-
hällsnytta som de åstadkommer. Om dessa företag
enbart fokuserade på värdeskapande i gängse mening
skulle aktieägarvärdet kunna maximeras, dock på bekost-
nad av att samhället riskerar att de samhällspolitiska
målen inte nås. Icke desto mindre skall även dessa före-
tag hushålla med sina ekonomiska tillgångar, vilket inne-
bär att nuvärdet av framtida kassaflöden åtminstone bör
möta kostnaden för kapitalet i bolaget.
Utvärderingen av företagen blir således också olika
beroende på vilken av ovanstående två grupper som
företaget tillhör. För de företag med statligt ägande som
verkar under marknadsmässiga villkor och krav måste
ägaren utvärdera lönsamheten hos företaget och avgöra
om företaget producerar en acceptabel avkastning. För
företagen med särskilda samhällsintressen blir uppgiften
mer komplex då även andra faktorer än lönsamhet måste
utvärderas. Kravet på tydlighet för de uppsatta målen
och en aktiv ägarförvaltning blir därmed än större inom
den gruppen av företag.
Regeringskansliet har som ägare tre verktyg till hands
för att nå sina mål; genomlysning, fokus på kärnverksam-
het och effektiva styrelser. I det följande kommer rege-
ringens ägarpolitik att presenteras och redogörelsen
inleds med en beskrivning och en utvärdering av dessa
tre verktyg. Därefter följer en redogörelse för regeringens
policy i några frågor av principiell karaktär.
Ägarens tre verktyg
- Ökad genomlysning
Regeringens mål är att företagen med statligt
ägande skall hålla cn hög nivå på sin rapporte-
ring och vara väl genomlysta. Som exempel på
en hög genomlysning kan nämnas att det i årsredovis-
ningen bland annat skall framgå vilka finansiella mål,
inklusive miljönyckeltal, som organisationen arbetar
efter samt i vilken mån de uppfyllts. Kravet på genom-
lysning och hög kvalitet på rapporteringen kan också
ställas i relation till företagets relativa storlek samt dess
ställning på marknaden och inte minst antalet ägare i
svenska folket. För statligt ägda företag blir därmed
genomlysningen cn demokratifråga eftersom bolagen
ytterst ägs av svenska folket.
Den externa rapporteringen är hörnstenen på vilken
marknadens kapitalallokering sker och en effektiv kapi-
tal-allokering är nödvändig för cn välmående ekonomi.
Ur ägarens synvinkel är rapporteringen av speciell vikt
eftersom ledning och styrelser ansvarar för att ta fram
det önskade materialet och ställa sig de frågor som äga-
ren, det vill säga investeraren, vill ha svar på. Rapporte-
ringen blir således ett viktigt styrinstrument för ägaren i
den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av
företaget.
Den finansiella och kvantifierbara informationen är
grunden förföretagens offentliga rapportering. Den skall,
för att uppfylla kravet på en hög genomlysning, komplet-
15
STATENS ÄGARPOLITIK
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Regeringskansliet har i samråd med företagen med statligt ägande strävat
efter att öka fokus på kärnverksamheten och optimera kapitalstrukturen.
Exempelvis kan nämnas att SJ har avyttrat ett flertal verksamheter utanför
kärnverksamheten, däribland restaurangverksamhet och färjor.
teras med beskrivande information för att ge vägledning i
tolkningen av företagets utveckling och de faktorer som ska-
par värde i det specifika företaget. I vilken mån de särskilda
uppgifterna uppfyllts, i de fall sådana finns, bör betraktas
som varande lika väsentligt som annan redovisning. Även
den miljörelaterade rapporteringen bör i möjligaste män
integreras i årsredovisningen. De generella krav som kan
ställas på en årsredovisning är bland annat att möjligheter
och hot som har betydelse för att bedöma den framtida för-
mågan att skapa värde beskrivs på ett balanserat sätt.
Regeringen ställer emellertid inte bara krav på de
enskilda företagen att förbättra sin rapportering, utan
Regeringskansliet arbetar också strukturerat med att för-
bättra den egna rapporteringen kring det statliga ägandet.
Detta innebär att Regeringskansliet arbetar kontinuerligt
med att öka kunskapen och därmed medvetenheten kring
hur förvaltningen av statliga bolag bör ske. Från och med
2000 ger Regeringskansliet ut kvartalsrapporter. Dessa
innehåller cn redogörelse för utvecklingen i företagen
med statligt ägande under det gångna kvartalet, och i viss
mån en beskrivning av hur ägaren ser på framtiden och
utvecklingen för de enskilda företagen och branscherna.
Sedan augusti 1999 ger Regeringskansliet också ut en
mer lättillgänglig version av den formella skrivelsen till
riksdagen om företag med statligt ägande. Den lättill-
gängliga versionen riktar sig till allmänheten, media,
fackföreningar, med flera intressegrupper.
Inom Regeringskansliet pågår arbetet med att ytterli-
gare höja kvaliteten i den externa rapporteringen. Detta
sker bland annat genom att säkerställa kvaliteten i inrap-
porterat material, förenkla rapporteringsrutinerna för
företagen och införa en konsekvent och tydlig rapporte-
ring för att därigenom underlätta läsningen och tolkning-
en av siffermaterialet. Dessutom har Regeringskansliet
ambitionen att påskynda rapporteringen så att kvartals-
rapporterna och denna skrivelse publiceras i en närmare
anslutning till rapporteringstidpunktens slut. De föränd-
rade rapporteringsrutinerna beskrivs närmare på sidan 39
under rubriken Redovisningsprinciper.
Ägarens tre verktyg
- Ökad fokus på kärn-
verksamhet
Generellt sett finns två problem inom den stat-
liga bolagssfären, ineffektiv kapitalbalans och
expansion utanför kärnverksamheten.
För det första är vissa bolag med statligt ägande överkapi-
taliserade, det vill säga har för mycket eget kapital i rela-
tion till lånat kapital. En optimal kapitalstruktur innebär
att ägaren, i nära samråd med företaget, söker nå cn för-
delning mellan eget kapital och lånat kapital som mini-
merar kostnaden för det totala kapitalet utan att riskera
bolagets finansiella ställning. Genom att minska den
totala kapitalkostnaden ökar företagets möjligheter att
öka avkastningen och använda kapitalet mer effektivt.
Därmed ökar också värdet på företaget. En anledning till
överkapitaliseringen är en osäkerhet om ägaren, det vill
säga staten, är beredd att skjuta till nytt kapital om det
uppstår ett investeringsbehov. Detta försvårar möjligheten
för företagen att öka utdelningen till ägaren eftersom före-
taget vill försäkra sig om att ha cn buffert för eventuella
framtida investeringar.
Anledningen till att ett företag inte skall vara över-
kapitalägt är bland annat att det egna kapitalet är dyra-
re än det lånade. Vid en obeståndssituation står aktieä-
gare efter andra kreditgivare i prioritetsordningen. För
att kompensera det större risktagandet kräver aktieäga-
re därför generellt en högre riskpremie. Denna riskpre-
mie ligger enligt externa bedömare nu inom intervallet
3,5-5,C) procentenheter baserat på ett genomsnitt. Utö-
ver detta tillkommer, i bolagets perspektiv, att vinsten
är skattepliktig medan räntan på lånat kapital är
avdragsgill. En optimal kapitalstruktur är därmed belå-
ning upp till en sådan nivå att den sammanlagda kapi-
talkostnaden minimeras. Detta underlättar för företaget
att uppnå högre avkastning och effektivare kapitalan-
vändning. Den överkapitalisering som kan uppstå går
att hantera genom att till exempel utdelningen till
ägare höjs. Detta måste dock vägas mot bolagets finan-
siella ställning.
Det andra problemet är att flera av företagen med
statligt ägande har expanderat inom verksamheter som
ligger utanför kärnverksamheten. Generellt sett ökar
detta risken i företaget eftersom det på så sätt börjat
konkurrera inom områden där företaget har ringa eller
ingen erfarenhet. Ledningen riskerar således att förlora
sitt fokus på kärnverksamheten och kreditgivarna i sin
tur kan börja begära en högre riskpremium för att låna
ut pengar. Dessutom löper ägaren risken att företagets
mål inte uppfylls eller åsidosätts.
Under åren 1999 och 2000 har Regeringskansliet i
samråd med företagen med statligt ägande strävat efter
att öka fokus på kärnverksamheten och optimera kapital-
strukturen. Exempelvis kan nämnas att SJ har avyttrat
ett flertal verksamheter utanför kärnverksamheten, där-
ibland restaurangverksamhet och färjor. Telia AB har
markerat sitt fokus genom att placera icke-kärnverksam-
het i ett separat bolag, och man har också breddat ägan-
det i sin katalogverksamhet genom börsintroduktionen
av Eniro AB. Vattenfall håller på att avyttra större delen
av sin verksamhet utanför Europa. AssiDomän AB har
genomfört ett inlösenprogram samt avyttrat flertalet
industriella verksamheter. Det finns samtidigt många
bolag där verksamheten på det hela taget är väl fokuse-
rad på kärnverksamheten.
För flera bolag i hela den statliga bolagssfären kvarstår ] fr
dock problemet att det egna, dyrare, kapitalet utgör en
10
STATENS ÄGARPOLITIK
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
alltför stor andel av det totala kapitalet.
Styrelserna kan också överväga att företagen inrättar
så kallade värdebaserade styrsystem kopplade till incita-
mentsprogram. Regeringen har beslutat om riktlinjer för
sådana program för anställda i statliga bolag, dock inne-
bär inte det att regeringen rekommenderar att det införs
sådana program i samtliga bolag som ägs av staten.
LKAB och Vasakronan har infört värdebaserade styrsys-
tem kopplade till incitamentsprogram för de anställda.
Läs mer om regeringens principer för incitamentsprogram
på sidan 13.
Ägarens tre verktyg
- Effektiva styrelser
Som ägare är staten aktiv i styrelsenominering-
ama till företagen.
Regeringens mål är att styrelserna skall inne-
hålla hög kompetens anpassad till respektive bolags verk-
samhet, situation och framtida utmaningar. Det är därför
viktigt att styrelsens sammansättning ändras i takt med
att företaget utvecklas och omvärlden förändras. Varje
nominering skall således utgå från kompetensbehovet i
respektive företags styrelse.
Själva nomineringen och tillsättningen av nya ledamö-
ter föregås av en löpande dialog mellan ansvarigt depar-
tement, styrelseordförande, andra ledamöter, företagsled-
ning och eventuellt andra delägare samt övriga berörda. I
den här processen kan det många gånger vara till stöd för
ägaren eller ägarna om styrelsen utvärderat sig själv och
inventerat eventuella förändringsbehov avseende sam-
mansättningen och framtida kompetensbehov. Regering-
ens ambition är att styrelse förändringar skall utlysas i
god tid före stämman.
Vad beträffar kriterierna för att komma ifråga för en
styreLscplats fordras cn hög allmän kompetens inom
antingen löpande affärsverksamhet, affärsutveckling,
branschkunskap, finansiella frågor eller andra relevanta
områden.
I flera av de börsnoterade företagen finns så kallade
informella nomineringskommittéer vilka utgörs av de
största ägarna. Detta har skett i exempelvis Telia AB och
AssiDomän AB. Det avgörande är att eventuella nomine-
ringar tydligt motiveras och dokumenteras för bästa möjli-
ga genomlysning. Sammansättningen av styrelserna skall
också ske så att en balans uppnås avseende kompetens,
bakgrund, ålder och kön. Målet för de onoterade företagen
är en jämn könsfördelning och ett delmål är att andelen
kvinnor skall vara minst 40 procent 2003. År 2000 upp-
gick andelen kvinnor till 30 procent och året innan var
andelen 29 procent.
Styrelsens ordförande har en särställning i företagets
styrelse. Därför bör särskilt höga krav ställas på styrelsens
ordförande när det gäller kompetens och förmåga att
leda styrelsearbete. Det är styrelsens ordförande som
skall tillförsäkra att styrelsearbetet i företagen med stat-
ligt ägande håller en hög kvalitet och sker med viss
enhetlighet. Enligt aktiebolagslagen är ansvaret mellan
verkställande direktören och styrelsen fördelat så att VD
skall sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens
riktlinjer och anvisningar. Det är värdefullt om styrelsen,
som kollektiv och av respektive individ, utvärderas. Den
samlade utvärderingen, som vanligen görs årligen, kan
tjäna som underlag för utveckling av styrelsernas arbets-
sätt och också som underlag för ägarcn(na).
För att uppnå effektiva styrelser bör dessa inte vara för
stora. År 2000 bestod styrelserna i företag med statligt
ägande i snitt av 7,6 ledamöter inklusive suppleanter, 1999
var medelstyrelsen 7,8 inklusive suppleanter. Styrelsernas
storlek varierar från som minst 3 till som mest 14 ledamöter.
Regeringskansliets avsikt är att endast ha ordinarie leda-
möter i styrelserna, om inte särskilda skäl kräver annat,
eftersom varje ledamot bör ha samma ansvar och ha samma
drivkraft för ett stort engagemang i företagets utveckling.
För insynens skull och för att som huvudägare direkt
kunna medverka till bolagets utveckling kan det många
gånger vara en fördel för staten med direkt ägarrepresen-
tation i styrelsen, det vill säga att styrelserna innehåller
representanter från Regeringskansliet med insikt i bola-
gets verksamhet och den bransch den verkar i. Samtidigt
som ägarens insyn ökar, kan styrelsen också tillföras kun-
skap om ägarens förhållningssätt i viktiga frågor. Ett 40-
tal tjänstemän från Regeringskansliet, både politiskt till-
satta och opolitiska, sitter i bolagsstyrelser. Åv dessa har
ett knappt tiotal personer mer än ett styrelseuppdrag.
Styrelsenomineringar i börsnoterade bolag där staten
är delägare skall ske i samråd med övriga huvudägare,
företrädesvis genom en nomineringskommitté. De för-
slag som därvid framkommit bör publiceras i god tid före
bolagsstämman och kommitténs ledamöter skall vara
närvarande på stämman för att kunna motivera valet av
de föreslagna personerna. I de noterade bolag där staten
har cn stor ägarandel bör minst en ledamot av nominc-
ringskommittén representera staten. Nomineringskom-
mittén bör bestå av tre till fem ledamöter och majorite-
ten skall representera huvudägarna. Det är lämpligt att
nomineringskommittén även föreslår styrelsearvodena.
KÖNSFÖRDELNING
1 Befattning |
Kvinnor |
' • Män '■ ■ |
Andel kvinnor 1 | |
Ordförande |
4 |
53 |
57 |
7% |
Wce ordförande yv v / |
2 |
Z7 i |
19 |
ri# |
Andra ordinarie |
119 |
214 |
333 |
36% |
Suppleådl |
22 |
30 |
27% | |
Ledamöter utsedda av | ||||
bolagsstämma, total* |
133 |
306 |
439 |
30% |
Arbetstagare, ordinarie |
13 |
62 |
75 |
17% |
Arbetstagare, suppleant |
13 |
°34 |
47 |
28% |
VO/GO |
■ z |
■ ' 50’ : |
57 |
12% |
‘omfattar ordinarie ledamöter, suppleanter samt ordförande och vice ordförande
Regeringens mål är att styrelserna skall innehålla hög kompetens anpassad
till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. Det är
därför viktigt att styrelsens sammansättning ändras i takt med att företaget
utvecklas och omvärlden förändras.
17
STAT ENS ÄGARPOLITIK
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Viktiga policyfrågor
det följande redogörs för regeringens policy i
Hn v*ssa frågor av principiell karaktär och hur de
BäS berör företagen ined statligt ägande. Dessa poli-
cyfrågor ger uttryck för en viljeyttring hos rege-
ringen på områden som är angelägna för hela samhället
medan de tre verktyg som tidigare beskrivits är de tradi-
tionella metoder som en företagsägare kan använda i sin
ägarutövning.
Miljöfrågor är
affärsmässiga
regeringsförklaringen slås fast att Sverige skall
vara ett förcgångsland i omställningen till ett
ekologiskt hållbart samhälle. Vidare i propositio-
nen Svenska Miljömål - Miljöpolitik för ett hållbart Sve-
rige (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MjU06, rskr.
1998/99:183) anges i avsnitt 8.3 om staten soin ägare.
Som ett resultat av att miljöfrågorna mer och mer upp-
fattas som affärsmässiga och strategiska, uppmärksam-
mas allt oftare ägarnas möjligheter att påverka företagens
miljöarbete. Välskötta företag behöver ha ett seriöst mil-
jöarbete och god miljökompetens för att undvika miljö-
relaterade risker och kostnader. Kostnaderna kan bestå
clels i höga åtgärds- eller saneringskostnader, dels i kost-
nader på grund av försämrat anseende hos leverantörer,
kunder och allmänhet. Miljöanpassning är i många fall
en förutsättning för lönsamhet. De statliga företagen bör
därför sträva mot en hållbar utveckling och bidra till att
de nationella miljömålen uppfylls.
Det åligger styrelserna att slå fast företagets miljöpolicy
samt att beakta de krav som ställs på verksamheten när
det gäller en ekologiskt hållbar utveckling.
Könsperspektivet
en självklarhet
et svenska jämställdhetsarbetet är på väg in i en
ny fas där inriktningen är att integrera ett köns-
perspektiv i den ordinarie verksamheten från
att främst varit en egen sidoordnad struktur med jäm-
ställdhetsansvariga och jämställdhetskommittéer.
Genom könskonsekvensanalyser skall både kvinnors och
mäns villkor, förutsättningar och behov tydliggöras och
därmed blir dessa analyser ett instrument för att höja
kvalitet och effektivitet. Staten skall därför se till att
företagen i sitt arbete analyserar sin verksamhet utifrån
såväl kvinnors som mäns förutsättningar och villkor.
Könskonsekvensanalyser bör ingå i bolagens verksamhet
som en del i utvecklingsarbetet. När det gäller den mer
avgränsade frågan om könsfördelningen i de statliga
bolagsstyrelserna är målet en jämn könsfördelning och
ett delmål att andelen kvinnor skall vara minst 40 pro-
cent 2003 (regeringens skrivelse 1999/2000:24). För
2000 uppgick andelen kvinnliga styrelseledamöter till
30 procent, jämfört med 29 procent 1999. Detta kan
jämföras med att cirka 5 procent av ledamöterna i de
svenska börsnoterade bolagen utgörs av kvinnor. Genom
att intensifiera ansträngningarna för att öka andelen
kvinnor vid tillsättningar i statliga bolagsstyrelser, samti-
digt som det aktuella kompetensbehovet i varje bolag
tillgodoses, kan regeringen uppnå ett av delmålen för
jämställdhetspolitiken inom rimlig tid. Det svenska jäm-
ställdhctsarbctct har varit, och skall även framlcdcs för-
bli, framgångsrikt och en internationell förebild.
Mångfald lönar sig
rfarenheten från företag i såväl Sverige som
utomlands visar att mångfald lönar sig. En ökan-
de internationalisering med skärpt konkurrens
ställer krav på högre kompetens hos de anställda. Arbetet
med mångfald innebär att dra nytta av mänskliga olikhe-
ter och skapa kraft ur det faktum att varje medarbetare
har sina personliga kompetenser, egenskaper och särskil-
jande drag. Mångfaldsarbetets övergripande mål är att
införa organisationssystem som gör det möjligt för alla
medarbetare att medverka med sin fulla potential.
Exempelvis kan handlingsplaner upprättas för hur före-
tagen skall ta tillvara det humankapital som finns hos
personer som kommer från skilda kulturella, etniska och
sociala miljöer. Handlingsplanerna skall användas som
verktyg för att kunna rekrytera de bäst lämpade genom
att bredda basen för rekrytering.
Regeringen anser att arbetet med mångfald är viktigt
och utgår från att företagen med statligt ägande beaktar
detta bland annat i sin verksamhet och personalpolitik.
Statliga företag
i IT-samhället
egeringens IT-politiska mål är att Sverige som
första land skall bli ett informationssamhälle för
alla. Regeringen anser att IT är ett redskap som
underlättar möjligheterna att nå mål inom ett antal
angelägna områden, bland annat tillväxt och sysselsätt-
ning, regional utveckling, mångfald och för att nå ett
hållbart samhälle. Företagen med statligt ägande utgör en
stor del av den inhemska företagssektorn, därmed kom-
Könskonsekvensanalyser bör ingå i bolagens verksamhet som en del i
utvecklingsarbetet. När det gäller den mer avgränsade frågan om könsför-
delningen i de statliga bolagsstyrelserna är målet en jämn könsfördelning
och ett delmål att andelen kvinnor skall vara minst 40 procent 2003
18
12
STATENS ÄGARPOLITIK
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
mer också dessa företags utveckling på IT-området vara
viktigt för svensk tillväxt och bidra till fler jobb och ökad
produktivitet. Redan i dag ligger många långt framme,
till exempel SJ, SBAB och Luftfartsverket.
För ägaren handlar det om att försäkra sig om att
företagen skapar de bästa förutsättningarna för att kunna
konkurrera. För att mäta denna utveckling har Närings-
departementet skapat ett e-mognadsindex som skall vara
ett verktyg både för ägaren och de enskilda företagen.
Incitamentsprogram
egeringen beslutade den 25 november 1999 om
riktlinjer för incitamentsprogram för anställda i
statliga bolag. Ett incitamentsprogram är ett sys-
tem för belöning av arbetstagares arbetsinsats där belö-
ningen är beroende av att arbetstagarens arbetsinsats
höjer värdet i bolaget. Det ankommer på bolagets styrel-
se att säkerställa att regeringens riktlinjer för incita-
mentsprogram för anställda i statliga bolag följs, om ett
incitamentsprogram införs.
Riktlinjerna avser bolag som är helägda av staten. I
bolag där staten är delägare bör riktlinjerna enligt rege-
ringsbeslutet så långt möjligt tillämpas efter cn dialog
med övriga aktieägare.
Det förhållandet att regeringen beslutat om riktlinjer
för incitamentsprogram skall inte uppfattas som att rege-
ringen rekommenderar att det införs sådana program i
samtliga bolag som helt eller till en del ägs av staten.
Syftet med incitamentsprogram för anställda är att
bidra till att stimulera alla i bolaget att arbeta för de
övergripande verksamhetsmål som ställts upp för bola-
get. Incitamentsprogram är ofta kopplade till så kallade
värdebaserade styrsystem.
Dessa system är ett instrument för att rikta upp-
märksamheten mot värdeökning genom effektivare
kapitalutnyttj ande.
Anställningsvillkor
i statligt ägda företag
örhandling om verkställande direktörernas
anställningsvillkor är i första hand en fråga för
styrelseordförande i förening med ytterligare
personer från styrelsen.
Bolagets valda styrelse skall dock i sin helhet ta ställ-
ning till anställningsvillkoren för VD samt också ta ställ-
ning till om villkoren överensstämmer med de riktlinjer
regeringen utfärdat i december 1996. Styrelsen och VD
skall säkerställa att dessa riktlinjer även tillämpas för
övriga personer med företagsledande eller därmed jäm-
förliga uppgifter och i dotterbolagen.
I regeringens riktlinjer sägs bland annat att löner och
andra förmåner till företagsledare skall vara konkurrens-
kraftiga, men att företag som ägs av staten inte skall vara
löneledande jämfört med motsvarande privatägda före-
tag. Vid uppsägning från bolagets sida kan avgångsersätt-
ning utgå. Denna ersättning får motsvara högst 24
månadslöner inklusive uppsägningstid. Denna ersättning
skall utbetalas månadsvis.
Vid ny anställning eller inkomst från annan förvärvsverk-
samhet skall avgångsersättningen reduceras med belopp
motsvarande ny inkomst under 24-månadersperioden.
En genomgång av cirka 500 anställningsavtal gjordes
1996 och en uppföljning gjordes 1997/98 för att se till
att riktlinjerna följdes.
Handlingsprogram för
arkitektur, formgivning
och design
iksdagen har beslutat om mål för statens arbe-
te med arkitektur, formgivning och design
(prop. 1997/98:117, bet. 1997/87:KrU14,
rskr. 1997/98:225). Statens engagemang i dessa frågor
skall bland annat ha följande mål: Kvalitet och skön-
hetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekono-
miska överväganden, och kulturhistoriska och estetiska
värden i befintliga miljöer skall tas till vara och förstär-
kas. Vidare skall offentligt och offentligt understött
byggande, inredande och upphandlande på ett före-
dömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.
Regeringens
förvaltningsmandat
amverket kring förvaltningen av företag med
statligt ägande styrs genom ett så kallat förvalt-
ningsmandat från riksdagen.
Enligt 9 kap. 8 § regeringsformen, står statens medel och
dess övriga tillgångar till regeringens disposition. Enligt 9 §
skall riksdagen fastställa grunderna - i den omfattning som
behövs - för förvaltningen av statens egendom och förfo-
gandet över den.
Regeringen skall således höra riksdagen vid väsentliga
ändringar av företagets inriktning, utspädning av ägan-
det, kapitaltillskott, bolagisering (ombildning av, vanli-
gen, affärsverk till aktiebolag) samt försäljningar och köp
av aktier. Beträffande det sistnämnda har riksdagen givit
regeringen bemyndigande att avveckla ägandet i Nord-
banken Holding AB, numera Nordea AB, och Svenska
Skogsplantor AB (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10
rskr. 1991/92:92). Riksdagen har bemyndigat
(prop.1999/ 2000:84, bet. !999/2000:NU18
rskr. 1999/2000: 204) regeringen att minska statens ägan-
de i Telia till lägst 51 procent av samtliga aktier samt
minska ägandet i AssiDomän AB och AB Svensk Export-
kredit (Prop. 1995/96:141, bet 1995/96: NU26 rskr.
1995/96: 302)
I lagen (1996:1059) om statsbudgeten sägs vidare att
regeringen får sälja statens aktier i bolag där staten har
mindre än hälften av rösterna för samtliga aktier eller
andelar om inte riksdagen beslutat annat. Regeringen får
däremot inte minska statens ägarandel i bolag där staten
har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga
aktier eller andelar. Riksdagsbeslut krävs inte för extraut-
delningar eller nedläggningar eftersom det ingår i den
normala förvaltningen.
19
13
STATENS ÄGARPOLITIK
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Ansvaret inom Regeringskansliet för förvaltningen av ett
visst bolag ligger pä ett med hänsyn till företagets verk-
samhet utpekat departement.
Det är detta departement som handhar den dagliga
förvaltningen och uppföljningen samt utvärderingen av
företaget.
1 de fall företaget har särskilda samhällsintressen sker
utvärderingen också utifrån hur företaget uppfyllt sitt
uppdrag samt hur marknadens förändringar kan komma
att påverka uppdragets innehåll.
Regeringskansliets
ägarförvaltning
ainlade resurser och kompetens för förvaltning-
en av det statliga ägandet finns inom särskilda
ägarenheter på Näringsdepartementet och
Finansdepartementet för att få bättre förutsättningar att
bedriva en enhetlig ägarpolitik och utforma tydliga mål
och riktlinjer för företagen.
FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE ORDNADE EFTER HUVUDMAN
NÄRINGSDEPARTEMENTET |
FINANSDEPARTEMENTET (forts.) | ||
Företag med marknadsmässiga kra» |
VawileuAB1 |
1W% | |
AssiDomän AB |
35.5% |
Dom Sbvetsii. A/O |
36% |
l errtia AB |
103% |
Kaserner) fasbghets AB |
100% |
Luossavaara Kiitunavaara AB. LKAB |
100% |
Nordea AB” |
18.2% |
BotfRrl AB |
1DO% |
OM Onippfld AB |
9.4?% |
SAS Gruppen |
21.4% |
Speoallastigheter Sverige AB |
100% |
SIS MiQöhWtkt^rig AB |
10% |
Slaisns BosUdstaiisieriiigsaklietulis. SBAB |
100% |
SJ. Statens Järnvägar |
100% |
Vin Ä Sprit AB. VAS |
100% |
Stattum, rénrattnmffsaktieMswH |
100% |
Företag med särskilda samhällsintressen | |
Sveaskog AB |
100% |
Bostadsgaranti. AB |
50% |
Svenska 1 agnrhusaktiebolagflt |
100% ' |
VenanfhA AB |
100% |
Svenska rymdaktieboteget |
100% |
Svenska Spel. AB |
100% |
Sveuslu SkBppsliycwtekskdiSan |
100% |
Avrecklrngsbolag | |
Svenska Skogsplantor AB |
100% |
SKD företagen |
100% |
SweRcad AB |
100% | ||
teila AR VäftenfaH AB |
70.6% ioo% : |
KULTURDEPARTEMENTET Företag med särskilda samhällsintressen | |
Företag med särskilda samhällsintressen |
......lt»% |
Kungliga Dramatiska Teatern AB Kungliga Operan AB |
100% 100% |
Al Ml Företagspartner AB |
100% |
Teracom AB |
100% |
GOta tanalLrolag. AB |
100% |
Voksenåscn A/S |
100% |
IRECOAB |
55% 100% ; |
MILJÖDEPARTEMENTET |
hvSvÄvftvS |
Norrland Center AB |
33.3% 100% ; |
Företag med marknadsmässiga krav Swedesurvny AB |
100% |
S|6fartsverket |
100% |
Sydkraft SA KA B |
1 aktie’ |
SOS Alarm Sverige AB |
50% |
Företag med särskilda samhällsintressen | |
SP Sveriges Provnings och Forskningsinstitut AB |
100% |
Svenska Mil|östyrningsrådet, AB |
90% |
100% | |||
Svensk Bilprovning. AB Svenska fcraltnéi, Affärsverket |
52% 100% |
SOCIALDEPARTEMENTET Företag med särskilda samhällsintressen | |
Svensk Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB |
100% |
Apoteket AB |
100% |
Srer ges Re$e vch TurlsUSd AB |
. 50% |
Systerntofagei AB |
100% |
Avveckllngsbolag : G'»ngr<.b*rgGruw> AR |
100% : |
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET | |
Sveriges Geologiska AB 7en:l Shipping AR |
100% |
Företag med marknadsmässiga krav Imego AB |
100% |
FINANSDEPARTEMENTET |
UTRIKESDEPARTEMENTET | ||
Företag med marknadsmässiga krav AWdeml$M HtK AB |
100% |
Företag med marknadsmässiga krav Svensk rxportkrMft, AR -' |
64.7>. |
Civitas Holding AB |
100% 100% |
Företag med särskilda samhällsintressen Swedfund Internshonel Afi |
100% |
50 procenl hv SAS Sverige AR
’ Dotterbolag till Civitas Holding AB
” Genom samgåendet med UniDanmark minskade den svenska statens ågarandel från 25,9 till 18.2 procent.
' Slalen Irfljde i pili-angiisli DgriraiKlelen Irån 7,7 lill 9.42 procenl. Statens ägarandel är beräknad på anlal utestående aktier i OM Giuppcn efter full konvertering och utnyttjande
av lecktilrigsojilinner, dvs 84 818 818 stycken aktier.
■* Svensk Exportkredit ägs sedan augusti 2000 till 64,7 procent av staten och till 35.3 procent av ABB Ltd Staten ägde tidigare 50 procent och de stora bankerna lika mycket.
Sydkrall SAKAR ingår ej i sarrirnarislällnirigen grund av deri låga ägarandelen
20
14
STATENS ÄGARPOLITIK
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Näringsdepartementet förvaltar merparten av företagen
med statligt ägande, 31 stycken samt tre avvecklingsbo-
lag. Huvuddelen avser företag inom kraft-, telekom-,
skog- samt transportbranscherna och företagen är i de
flesta fall konkurrensutsatta och flertalet har värdemaxi-
mering som mål.
Näringsdepartementets enhet för statligt ägande bil-
dades i samband med sammanslagningen hösten 1998 av
Arbetsmarknadsdepartementet, Närings- och Handelsde-
partementet samt Kommunikationsdepartementet.
Enheten består av 13 personer varav sju företagsförvalta-
re, tre analytiker som också arbetar med ägarstymingsfrå-
gor, två assistenter samt cn chef
Finansdepartementet förvaltar statens ägande i 14
företag (inklusive Civitas Holding AB:s dotterbolag
Vasakronan AB och Vasallen AB samt ett avvecklings-
bolag), företrädesvis verksamma inom den finansiella
sektorn, fastighets- och spelbranscherna samt V&.S Vin
& Sprit AB. Finansdepartementets bolags- och fastig-
hetsenhet består av sex personer som arbetar med
bolagsfrågor varav fyra som företagsförvaltare, en ana-
lytiker samt en chef.
Ägarenheternas uppdrag är att aktivt bevaka och
sköta statens tillgångar så att värdeutvecklingen blir den
bästa möjliga och - i de fall det är aktuellt - de särskilda
samhällsintressena uppfylls.
Ägarenhetema förmedlar ägarens uppdrag och krav
samt bevakar, genom ett aktivt analysarbete, de olika
branschernas utveckling. Tjänstemännen är också i vissa
fall ä gar represen tanter i företagens styrelser. Enheternas
medarbetare fungerar också som kontaktlänkar mellan
företagen och de politiskt tillsatta vilka är ytterst ansvari-
ga. Enheterna utformar underlag och bereder ärenden
för beslut inom Regeringskansliet.
Socialdepartementet, Kulturdepartementet, Miljödepar-
tementet, Utrikesdepartementet samt Utbildningsdeparte-
mentet förvaltar ägandet i 12 företag.
Socialdepartementet förvaltar bolag med socialpolitis-
ka mål och Kulturdepartementet bolag med kulturpoli-
tiska mål. Inom Miljödepartementet förvaltas bolag som
verkar inom miljöområdet.
För en översikt över vilka branscher och företag
respektive tjänsteman ansvarar, hänvisas till tabellen
"Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet för företag
med statligt ägande” på sidorna 132-135.
mkr. Detta utgör cirka 0,05 promille av värdet på bolags-
sfären som har uppskattats till mellan 430 och 500 mil-
jarder kr. Uppskattningen är beroende av vilka antagan-
den som görs för respektive bolag. Inom interna kostna-
der ingår löpande kostnader som löner, resor, kontorsma-
terial ctc. Köpta tjänster innefattar främst köpta tjänster
inom finansiell och juridisk rådgivning samt framställan-
det av verksamhetsberättelser och kvartal srapporter.
Finansdepartementets bolagsenhet hade förvaltnings-
kostnader på cirka 3,3 mkr för holagsförvaltningen.
Näringsdepartementets ägarenhet hade totala förvalt-
ningskostnader på 18,6 mkr, varav 9,2 mkr avser interna
kostnader. Sammanlagt användes 9,4 mkr för köpta
tjänster, varav cirka 8 mkr avser finansiell och juridisk
rådgivning. Näringsdepartementet står för drygt 7 mkr
av dessa, och Utrikesdepartementet har köpt tjänster för
cirka 0,6 mkr.
För Teliaintroduktionen i juni betalades cirka 73,1
mkr för finansiell och juridisk rådgivning. Dessutom
betalades 984,5 mkr för försäljningsomkostnader och
reklam i samband med introduktionen. Försäljningen
inbringade cirka 62 miljarder kr till staten.
Förvaltningskostnader
Regeringskansliet finns två bolagsenheter, på
Näringsdepartementet och på Finansdeparte-
mentet, och dessa två enheter förvaltar 46 av
57 företag, exklusive de fyra avvecklingsbolagen. Övri-
ga bolag har handläggare som också har andra uppgifter
och som är spridda på olika departement. Förvaltnings-
kostnaderna för dessa finns inte upptaget här då de
främst består av lönekostnaderna för handläggarna, och
för att dessa handläggare också har andra uppgifter. I
den mån externa tjänster har upphandlats för förvalt-
ningen av dessa bolag, så har den kostnaden bokförts på
ett gemensamt anslag för förvaltningen av företag med
statligt ägande.
Den totala kostnaden för förvaltningen av företagen
med statligt ägande under 2000 uppgick till cirka 22
21
15
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
22
DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Under 2000 förbättrades resultatet efter finansiella poster med 12 procent
till 29 767 mkr jämfört med 1999 förföretagen med statligt ägande. Samtidigt
steg omsättningen med 6 procent till 247 781 mkr under samma period.
ammantaget genererade företagen med statligt
ägande ett kassaflöde från den löpande verk-
samheten på 47,7 miljarder kr 2000. Det egna
kapitalet uppgick till cirka 161 miljarder kr.
Utdelningen till staten minskade till 9,6 miljarder kr för
verksamhetsåret 2000 från 21,9 miljarder kr 1999. Under
1999 ingår cirka 11 400 mkr i utdelning från Stattum avse-
ende försäljningen av aktierna i Pharmacia Upjohn. Sam-
manlagt arbetade 237 000 personer i foretag med statligt
ägande under 2000 jämfört med 252 000 under 1999.
De företag som har särskilda samhällsintressen att
fylla har under året uppfyllt de flesta av dessa mål.
Företagen med statligt ägande utgör en så stor del av
det inhemska näringslivet eftersom de är mycket mer
beroende av hemmamarknaden än de privatägda svenska
företagen. Av de tio svenska företagen med störst omsätt-
ning i Sverige, exklusive finansföretag, äger staten sju, och
tre av de tio största arbetsgivarna har staten som ägare.
Statens andel av den inhemska bolagssektom är grovt
uppskattad till cirka 25 procent. Siffran bygger på en
genomgång av värdet i statliga bolag, kommunala bolag,
samt börsbolagens svenskbaserade verksamhet och onote-
rade privata bolag. Bland de kommunala bolagen ligger det
största värdet i energi- och fastighetsbolagen. Sammanta-
get ger delvärderingama en procentuell andel av de statliga
bolagen i den svenska bolagssektom om cirka 25 procent.
I årets redogörelse har en uppdelning skett i två grup-
per. Den första omfattar företag som verkar under mark-
nadsmässiga villkor och krav, den andra omfattar företag
som har särskilda samhällsintressen att uppfylla inom
ramen för ett resultatkrav. Gränsdragningen mellan
grupperna är inte alltid självklar. Ambitionen i verksam-
hetsberättelsen är dock att göra redovisningen av statens
foretagsengagemang och de enskilda företagen så tydlig
som möjligt. Med uppdelningen blir bilden av såväl hela
bolagssfären som de enskilda företagens resultat och
måluppfyllelse tydligare och därmed mer rättvisande.
Resultatet skiljer sig också från det som redovisades i
den senaste kvartalsrapporten. Det beror på att en kon-
soliderad resultat- och balansräkning upprättats som
bland annat innebär att delägda bolag därmed räknas in
efter vilken ägarandel staten har. Konsolideringen, som
är en form av summering, är gjord utan att det finns ett
egentligt moderbolag. Principerna för redovisningen och
uppdelningen av företagen redovisas i kapitlet redovis-
ningsprinciper på sidan 39.
FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE, 2000
Resultaträkning, Mkr |
247 781 |
233 697 |
Kostnader ' |
-215 256 |
: -211523 |
Jämförelsestörande |
-1 383 |
-5 589 |
i Resultat från andefar i intresseföretag |
::" \ 1194 |
1200 |
Rörelseresultat |
32 336 |
17 785 |
Fmansiella Intäker |
6 222 |
15718 |
Finansiella kostnader |
8 791 |
-6831 |
Resultat före skatt |
29 767 |
26 672 |
Minoritet |
-3 800 |
-644 |
Skatt |
■5 334 |
-6 544 |
Årets resultat |
20 633 |
19 484 |
Tillgångar | ||
Ej räntebärande anläggningstillgångar |
321 134 |
248 044 |
Räntebärande anläggningstillgångar |
274 593 |
279 701 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
69 442 |
67 152 |
Räntebärande omsättningstillgångar |
193 318 |
156 233 |
Totala tillgångar |
858 487 |
751 130 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | ||
Eget kapital |
161 436 : |
155 447 |
Minoritet |
23 665 |
5 543 |
Räntebärande avsättningar |
IZI5? : |
12 145 |
Ej räntebärande avsättningar |
33 980 |
28 331 |
Räntebärande iSngfnstiga skulder |
400 068 |
356755 |
Ej räntebärande långfristiga skulder |
24 289 |
18 238 |
Räntebärande kortfristiga skulder |
138 625 |
112 117 |
Ej räntebärande kortfristiga skulder |
64 272 |
62 554 |
Totala skulder och eget kapital |
858 487 |
751 130 |
Kassaflöde Irån löpande verksamhet |
47745 |
29 514 |
Kassaflöde från in vester mgar |
-83 611 |
-41 750 |
Kassaflöde frän tinanslerlng |
36 404 |
16283 |
Övriga upplysningar | ||
Bruttoinvesteringar |
91 012 |
42 555 |
Av- och nedskrvning |
21 407 |
18 865 |
Omsättning som avser anslag från staten |
21 623 |
20 767 |
Räntabilitet pä eget kapital. % |
13X |
12.7 |
Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt) | ||
Räntabilitet pä sysselsatt kapital, % (genousnitt) | ||
Räntabilitet på operativt kapital. % (genomsnitt) | ||
Nettoskuldsättning (+ nettoskuld} f ( nettotillgång) | ||
Sysselsatt kapital | ||
Operativt kapital | ||
Soliditet, % |
21.6 |
21.4 |
Samtliga av dessa siffror ar justerade för statens agarandol. sc sid 39.
23
17
DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE, 2000
Nelloomsältnlng |
160 7 |
152 375 |
06 982 |
Hl 322 |
Kostnader |
-134 267 |
•136 022 |
-80 988 |
•75 501 |
lämfftreisestörande |
■ ' "■ -1495 |
6.12 - |
■1093: | |
Resultat från andelar i intresseföretag |
1 190 |
1 087 |
4 |
113 |
Rheleetetultat 25 706 12 945 6 630 4 841
finansiella intakter |
4 651 |
13 923 |
1 571 |
1 795 | |
rinansteila kostnader |
? h , oVä’» u’d"? h’*»'i, ’ » . |
7 241 |
4911 |
-1 550 |
1920 |
Resultat före skatt |
23 116 |
21 957 |
6 651 |
4716 | |
Minoritet |
■3756” """T |
-668 |
-44 |
25 | |
Skatt |
4 715 |
6 293 |
619 |
252 | |
Axets resultat |
4“ii“ä‘:H“s“H“a‘‘iiuH“a‘‘H‘*H“u“6“a‘!ti‘'i |
14 645 |
14 996 |
5 988 |
4 489 |
Fj rftnlpbéianrjö omsättnjngsNlEÄngar 54 372..... 53 322 15 070 13 831
Räntebärande omsättningstillgeångar 181 183 143 208 12 135 13 024
Totala tillgångar 754 599 650 255 103 888 100 875
Eget kapital, avsättningar och skulder
Esci kaiiifei. . . :: :::; |
:..131.842.; |
■ : ■ 12716!:.:::: |
. :29.593 . . |
. . 28 286 | |
Minoritet |
23 150 |
5 163 |
515 |
380 | |
Rantvbeiarwe avsättningar |
8515 |
8879 |
3 638 |
3266 | |
f l räntebärande avsättningar |
31 377 |
26 015 |
2 603 |
2316 | |
Uäntflilrarele lAngfiMIgs ikuM^r |
■. 352 910 |
.. 312 » . |
■ |
44 .W | |
E| räntebärande långfristiga skulder |
22 370 |
16 446 |
1919 |
1 792 | |
Räntebärande kortfristiga skulder |
135 033 |
106 905 |
3 592 |
5 212 | |
t| räntebärande kortfristiga skulder |
49 402 |
47 318 |
14 870 |
15 236 | |
Totala skulder och eget Kapital |
754 599 |
650 255 |
103 888 |
100 875 | |
Kassaflöde från löpande verk$amnet |
40517 |
18*3 . |
7 228 |
Il 151 | |
Kassaflöde från Investeringar |
-77 789 |
32 554 |
•5 822 |
9 19(3 | |
Kassaflöde från finansiering |
38 166 |
18115 |
•1762 |
■1 833 | |
övriga upplysningar |
KSS |
• '■• |
'"""i':'»"''’' | ||
Bruttoinvesteringar |
83 831 |
30 947 |
7 181 |
11 608 | |
Ax OCh nwhkuynin^är |
18533 |
16 542 |
2874 |
2323 | |
Omsättning som avser anslag från staten |
400 |
‘•>8« |
21 223 |
20 179 | |
Räntabilitet på eget kapital. % (genomsnitt) |
11,3 |
12.0 |
20.7 |
15.7 | |
Räntabilitet på totalt kapilai, % (genomsnitt) | |||||
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % (genomsnitt) | |||||
Räntabilitet på operativt kapital. % (genomsnitt) | |||||
NollosluildsAlinihg (. oeilor,ki>id)/( hcttolillgänc) |
\;"!a^k"S!"ÄvSÄ"« | ||||
Sysselsatt kapital | |||||
Operativt kapilai |
8“ön«”.l“ii "«“ä "h“h“h"1 |
V-W ” - Vn | |||
Soliditet, % |
20.5 |
20,3 |
29,0 |
28,4 |
18
24
DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Företag med marknads-
mässiga krav
det följande redogörs för företag som verkar
under marknadsmässiga villkor och krav.
Dessa företag kännetecknas av något eller
flera av följande:
Dc verkar på cn marknad med Full konkurrens. Äga-
ren, staten, ställer marknadsmässiga krav på resultat och
avkastning baserade på riskprofil. Utvärderingen och
uppföljningen baseras på dessa, samt i vissa fall på sär-
skilt uttryckta ägarkrav. I gruppen ingår även statens
noterade innehav.
Resultatet efter finansiella poster steg i den här grup-
pen med 5,3 procent till 23,1 miljarder kr under 2000
från 1999, samtidigt ökade omsättningen 5,5 procent
till närmare 161 miljarder kr. Noterbart är att kassaflödet
från den löpande verksamheten fördubblats under året
till 40,5 miljarder kr. Bruttoinvesteringarna mer än för-
dubblades till cirka 84 miljarder kr. Avkastningen på det
egna kapitalet minskade med en procentenhet till 11
procent.
DAGLIGVAROR
Inom branschen dagligvaruhandel ökade V&S Vin & Sprit
AB sitt resultat efter finansiella poster med 49 procent
till 1 433 mkr.
Spritmarknaden är mogen och utan egentlig tillväxt.
Det sker dock förskjutningar mellan olika kategorier av
sprit samt mellan prissegmenten, där konsumenten i
större utsträckning efterfrågar kända varumärken i de
dyrare segmenten. Förskjutningen mot vit sprit fortsätter
också. Den internationella alkoholmarknaden karaktärise-
ras av sammanslagningar och utförsäljningar. Den enskilt
största händelsen under 2000 var utförsäljningen av Sea-
grams Spirits and Wine, ett av de stora bolagen i alkoholin-
dustrin. I Sverige fortsätter omstruktureringen av alko-
holbranschen. Denna omstrukturering inleddes då mark-
naden för import, export, tillverkning och partihandel
med alkoholdrycker 1995 avmonopoliserades.
I Sverige finns för närvarande mer än 300 aktörer som
har importtillstånd och därmed möjlighet att sälja vin
och sprit till såväl Systembolaget som restauranger.
I Dagligvaror ingår: V&S Vin & Sprit AB.
TRANSPORT
Inom transportbranschen ökade SAS Gruppen sitt resul-
tat efter finansiella poster med 50 procent till 2 773 mkr
under året jämfört med 1999. Staten äger 21,4 procent
av gruppen. Resultatet förbättrades på grund av en
ökning av Business Class-rcsenärer och cn förbättrad
prisstruktur.
Framgång på flygmarknaden är till stor del beroende av
företagets förmåga att locka till sig affärsresenärer och
storkunderna inom de segmenten som är globala. Därför
måste flygbolagen kunna erbjuda globala tjänster. De
måste således ha ett globalt flygnät mod lätt access till dc
flesta av världens huvudorter, ett enkelt biljettboknings-
system som omfattar hela världen och smidiga övergång-
ar för passagerare och bagage vid inchcckning och byten.
För att klara detta bildar flygbolagen allianser med
varandra och utvecklar avancerade biljettbokningssystem
med rutiner för hur trogna resenärer skall premieras.
Alliansernas varumärke blir också allt viktigare liksom
hur resenärerna uppfattar de ingående flygbolagens ser-
vice, punktlighet och priser.
Marknaden för flygtrafik mellan Skandinavien och
omvärlden ökade med cirka 5 procent under 2000. För en
liten, regional aktör som SAS är det av största betydelse att
kunna liera sig med "rätt" kollegor i en allians och också
förmå att etablera cn position som en viktig aktör i alliansen.
Som ett flygbolag med relativt sett högre kostnader än
andra bolag möter SAS också tuff konkurrens från små
nischaktörer, som kan etablera sig på andra sträckor med
cn helt annan prisbild. SAS har högre enhetskostnader
DAGLIGVARUHANDEL (1 företag)
1 Resultaträkning, Mkr |
2000 |
1999 |
Netloomsättning |
5816 |
4 072 |
Kostnader |
-4 413 |
•3 011 |
Jämförelsestörande |
46 |
143 |
Resultat från andelar i intresseföretag |
0 |
C |
Rörelseresultat |
1 449 |
918 |
nnansfella irtåköer |
99 |
54 |
Finansiella kostnader |
-115 |
-8 |
Resultat före skatt |
1 433 |
964 |
Minoritet |
-62 ” ' |
6 |
Skatt |
-437 |
-274 |
Årets resultat |
934 |
690 |
| Balansräkning, Mkr |
2000 |
1999 | |
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar |
3 535 |
2 738 |
Räntebärande anlåggntngsliagäifgar |
0 |
0 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
1 986 |
1 741 |
Räntebärande omsättnmgstäigångar |
191 |
: 2 753 |
Totala tillgångar |
5712 |
7 232 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | ||
Eget kapital |
2934 |
2 163 |
Minoritet |
11 |
115 |
Räntebärande avsättningar |
37 |
146 |
Ej räntebärande avsättningar |
480 |
559 |
Räntebärande längf Istiga skulder |
: 836 |
1644 |
Ej räntebärande långfristiga skulder |
0 |
0 |
Räntebärande kortfristiga skulder |
0 |
279 |
Ej räntebärande kortfristiga skulder |
1414 |
2 326 |
Totala skulder och eget kapital |
TS-ZHiv- |
7 232 |
Kassaflöde Irån lopantte verksamhet |
■102 |
808 |
Kassaflöde från investeringar |
-998 |
-685 |
Kassaflöde frän finansiering |
1 465 |
801 |
Övriga upplysningar | ||
Bruttoinvesteringar |
1 093 |
688 |
Av- oef» nedskrivningar |
236 |
86 |
Omsättning som avser anslag från staten |
0 |
0 |
Räntabilitet pä eget Kapftel. % (genonrsritt) |
. 36.6 |
30.8 |
Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt) |
23.9 |
17,4 |
Räntablhtel pä syssdsatl kapital. % (genomsett) |
37,9 |
28.4 |
Räntabilitet på operativt kapital, % (genomsnitt) |
55,5 |
81.1 |
Nettoskuldsfflfrnng (+ nettoskuld) i k- nettotillgäng) |
682 |
-684 |
Sysselsatt kapilai |
3818 |
4 347 |
Operativt kapital |
3 627 |
1594 |
Soliditet. % |
51.6 |
31.5 |
Samtliga av dessa siffror ar justerade för statens agarandel, se sid 39.
25
19
DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
eftersom SAS i genomsnitt liar betydligt kortare medel-
flygavstånd än de flesta konkurrenter, det vill säga de
totala kostnaderna skall slås ut på en mindre intäkts-
mängd. I den omgivningen blir det än viktigare att förmå
hålla fast affärsresenärerna. Under året ökade Business
Class-traliken med 9 procent och Economy Class med 6
procent. Andelen Business Class uppgår till 29 procent,
oförändrat jämfört med förra året.
Inom samma bransch sjönk SJ:s resultat före skatt med
45 procent till 132 mkr under 20(X) beroende på minskad
omsättning och engångskostnader i samband med bolagise-
ringen. Jämvägsmarknaden kan delas upp i två branscher:
passagerartrafik och godstrafik. Båda branscherna är begrän-
sade till nationella marknader eftersom järn vägsmarknader-
na är reglerade i de flesta europeiska länder. Praktiska prob-
lem i form av exempelvis begränsad tillgänglighet till spåren
och olika spårvidd gör det också svårt för järnvägsbolagen
alt etablera sig på andra nationella marknader.
I Sverige är godstrafiken helt avreglerad, medan passa-
gerartrafiken delvis är avrcglerad. I Sverige upphandlas
den spårbundna passagerartrafiken på olönsamma interre-
gionala linjer av myndigheten Rikstrafiken. I England upp-
handlar regeringen all spårbunden passagerartrafik för att
minska kostnaderna, förbättra servicen och underlätta
investeringar. 1 övriga europeiska länder har upphandling-
ar bara skett i begränsad omfattning. Järnvägsbolagens tuf-
faste konkurrenter är därför inte andra järnvägsbolag, utan
andra trafikslag. Den spårbundna passagerartrafiken slåss
mot dc flexibla bilarna, mot billiga bussar och snabbt flyg.
Den spårbundna godstrafiken möter sina värsta konkur-
renter i flexibla lastbilar och snabba flygtransporter.
All järnvägstrafik är mycket kapitalintensiv och en
avgörande faktor för lönsamhet är bur väl de fasta till-
gångarna, det vill säga lok och vagnar, utnyttjas. Lönsam-
heten blir således beroende av hur väl företagen förmår
att förutse efterfrågan och matcha den med optimalt
antal tillgängliga platser eller lastutrymme. Verksamhe-
ten är också personalintensiv, speciellt passagerartrafiken
som ju snarast är att betrakta som en tjänsteindustri.
För såväl passagerartrafiken som godstrafiken på järn-
väg är konkurrenskraftiga priser jämfört med bland annat
bussar, flyg och bensinpris avgörande liksom servicenivån.
Det är av största vikt att hålla cn hög servicenivå med
bland annat god punktlighet för att kunna konkurrera
med andra, flexiblare transportmedel. För både passagerar-
trafiken och godstrafiken är eventuella framtida investe-
ringar och dess finansiering viktiga för värdeskapandet.
I samma bransch minskade Posten AB sin förlust efter
finansiella poster till 1 360 mkr under år 2000 från 4 065
mkr 1999. Svenska Posten agerar på två marknader: brev
och paket. Detta är två skilda affärer med olika bransch-
karaktä ristika.
Sverige är än så länge Europas enda helt avreglerade
marknad för brev. Eftersom övriga marknader fortfarande är
reglerade är genomlysningen dålig och det är svårt att göra
jämförelser mellan de olika brevdistributörema. Brevmark-
naden är en mogen, kapitalintensiv marknad som därmed
har höga fasta kostnader. Det är svårt för nya aktörer att
bygga upp en stor nationell brevdistribution och få lönsam-
het. Däremot finns det utrymme för aktörer på lokala mark-
nader. Detta har vi sett hända i Sverige, där det finns ett 80-
tal aktörer som konkurrerar med Posten. Posten har trots
detta en betydande marknadsandel på över 90 procent.
Det stora hotet mot Postens verksamhet kommer
emellertid från don nya informationsteknologin. Posten
noterade under 2000 minskade volymer för adresserade
försändelser vilket huvudsakligen hänför sig till att e-
posten tar marknadsandelar. /K andra sidan så ökade voly-
merna för oadresserade försändelser, så kallad gruppre-
klam, vilket är en trend som pågått under flera år och
som förutspås fortsätta. De adresserade försändelserna
svarar dock för över 60 procent av den totala brevvoly-
men och har något högre vinstmarginaler varför en
volymminskning slår mot resultatet. Privatbreven svarar
dock bara för 6 procent av totala brevvolymer, varför
e-postens utbredning bland privatpersoner inte får
samma betydelse för Postens resultatutveckling.
TRANSPORT (4 företag)
Resultaträkning. Mkr 2000 1999
Netloomsättning |
37 (>88 |
39 219 |
Kosuwfe...... |
-30 576 |
-38 298 |
Jämför clsestörande |
2 151 |
-4 301 |
Resuhal Ir.ån andalar MrlWöftW |
594 |
, 376 |
Rörelseresultat |
-445 |
■3 004 |
! inarisielia intöWer 772 4b8
Finansiella kostnader |
952 |
880 |
Resultat före skatt |
625 |
-3416 |
Minoritet |
5 |
1 |
Ska 1 |
238 |
1 043 |
Arets resultat |
-382 |
-2 372 |
fialärisrakning, Mkr
2000
1999
Tillgångar
Ej räritebårarrde anlageningsUllgångar 23 9(56 22 868
Rar itclMiantlc anlaggrrfnHStlllgångar 19615 20 801
Ej länlebarande wrisåtlningslillgängar 5 835 5 723
: 57665: 41567
Totala tillgångar |
107 081 |
91 059 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | ||
Egtt kttpltal |
8 701 |
7 087 |
Minoritet |
16 |
13 |
3 583 |
3033 | |
Ej räntebärande avsättningar |
5 875 |
3 836 |
Räntebärande långfristtRS skulder |
. 12631 |
11235 |
Ej räntebärande långfristiga skulder |
64 |
41 |
PåntaWlMnde torHstipi gkuMnr |
67 871 |
56616 |
Ej räntebärande kortfristiga skulder |
8 340 |
9 198 |
Totala skulder och eget kapital |
107 081 |
91059 |
Kassaflftde från löpande verksamhet |
3092 |
2340 |
Kassaflöde hån investeringar |
590 |
1376 |
Kassaflfldn trln linansiattng |
-1 |
603 |
Övriga upplysningar |
ss’:-:re;i | |
Bruttoinvesteringar |
3 803 |
2 257 |
Av- och nedskrivningar |
2 052 |
: 2 285 |
Omsättning som avser anslag från staten |
370 |
579 |
Ränta Wltet på nger kapilai. % (eanamsnilO |
-4,8 |
-27,9 |
Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt) |
0.3 |
2,8 |
RåritaUliiet på sysselsatt kapital. % (geiidriisnitö 0.4’1 |
3.3 | |
Räntabilitet på operativt kapital, % (genomsnitt) |
-2,9 |
-18.2 |
NattoskirklSåttrJlng I ■ imtfoWuMl/(- neWKång) |
6804 |
8415 |
Sysselsatt kapital |
92 802 |
77 984 |
OpMaWt kapilai |
15 521 |
15 516 |
Sohditet. % |
8.1 |
7.8 |
Samtliga av dessa siffror ar justerade for statens agarandel, se sid 39.
26
20
DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
På lång sikt prognosticeras världsmarknaden för brev min-
ska, men fram till och med 2005 antas volymerna växa
med 2,5 procent i Europa och USA. Posten har som enda
brevdistributör i världen noterat fallande volymer, vilket
förklaras av den starka intemetpenetrationen i Sverige.
Paketmarknaden, eller logistikmarknaden, karaktärise-
ras av konsolidering där nationella aktörer slår ihop sig för
att bilda internationella grupperingar. Paketmarknaden har
under lång tid varit avreglerad i större delen av världen
och konkurrensen är hård från internationella aktörer som
har byggt upp ett världsomspännande distributionsnät.
TELEKOM (2 företag)
Resultaträkning, Mkr
2000
1999
Nettoomsättning |
54 575 |
52 550 |
Kcstnadei |
-41371 |
-47323 |
Jåmföcelsestörande |
27 |
0 |
Resultat Irjn andelar 1 rntresseWretag |
•1157 |
817 |
Rörelseresultat |
12 074 |
6 044 |
Fmanstefia intäkter |
1577 |
836 |
Finansiella kostnader |
-1 872 |
■798 |
Resultat ftre skatt |
11779 |
6 082 |
Minoritet |
-3013 |
■3 |
Skatt |
1 470 |
1 780 |
Årets resultat |
7 296 |
4 299 |
Tillgångar •_■' |
2000 | |
Ej räntebärande anläggningstillgångar |
86 946 |
48 366 |
Räntebärande anteggrjhgstillgångar |
4968 |
5 563 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
19 488 |
17 205 |
Ranteoärdnrte omsawIrigsBligSngar |
12364 |
6213 |
Totala tillgångar |
123 766 |
77 347 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | ||
Eget kapital ----- |
39867 |
33366 |
Minoritet |
16 781 |
211 |
Ränretarande avsättningar |
3 525 |
3 246 |
Ej räntebärande avsättningar |
7 833 |
7 244 |
Räntebärande långfristiga skulder |
20 876 : |
9 123 |
Ej räntebärande långfristiga skulder |
1 029 |
162 |
Räntebärande kortfreBga skulder |
13 166 |
6934 |
Ej räntebärande kortfristiga skulder |
20 689 |
17 061 |
Totala skulder och eget kapital |
123 766 |
77 347 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
10 458 |
10809 |
Kassaflöde från investeringar |
-37 397 |
-10 737 |
Kassaflöde från frnans«ering |
26 809 |
1005 |
Övriga upplysningar |
SIBfeW | |
Bruttoinvesteringar |
48 030 |
12 192 |
Av och nedsknvninear |
8 250 |
7677 |
Omsättning som avser anslag från staten |
14 |
8 |
Räntabilitet på eget kapital, % (genomsnitt) |
19,9 |
13,6 |
Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt) |
13.6 |
9.5 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % (genomsnitt) 18.6 |
14.2 | |
Räntabilitet på operativt kapital. % (genomsnitt) |
20.5 |
15.8 |
Nen«iuldsättnlnK(+nettoskuld) r( nenotU^r® 20235 |
: 7 527 | |
Sysselsatt kapital |
94 215 |
52 880 |
Operativt kapilai |
76 883 |
41 104 |
Soliditet. % |
45.8 |
43.4 |
Samtliga av dessa siffror är justerade för statens ägarandel, sc sid 39.
Paketmarknaden i Sverige beräknas växa med cirka 7
procent i volym per år under de närmaste åren. Den
svenska marknaden är dock liten för en nationell aktör
eftersom de internationella aktörerna kan dra nytta av
skalfördelarna.
/ Transport ingår: Posten AB, SAS Gruppen, SJ AB,
SweRoad AB.
TELEKOM
Inom tclckombranschcn minskade Telia AB sitt underlig-
gande resultat, EBITDA exklusive jämförcLscstörandc pos-
ter och resultat från intressebolag, med 7 procent till
13 087 mkr under 2000. Telekombranschen har gått från
att ha varit cn hårt reglerad bransch med starka monopolin-
slag till en fullt konkurrensutsatt marknad och ett växande
antal specialiserade aktörer som agerar på regional eller glo-
bal nivå. Den ökande konkurrensen ökar behovet av eflekti-
visering för att behålla marginalerna. Telia har bland annat
lagt stora delar av de verksamheter som skall avyttras i ett
affärsområde, och har redan sålt av flera dotterbolag.
Flera av de europeiska telefonoperatörema har expan-
derat kraftigt runt om i Europa, bland annat genom att
söka UMTS-licenser. Höga kostnader för att få licenserna
och för utbyggnaden av de nya näten, i kombination med
minskade prognoser för hur snabbt och hur mycket kun-
derna kommer att använda de nya tjänsterna har sänkt vär-
deringen av telefonbolagen. Telia ska bygga UMTS-nät i
Norden och lansera operatörsoberoende portaler i Europa.
Telias aktiekurs har sjunkit under 2000 sedan intro-
duktionen i juni, dock i linje med övriga telckombolag.
Sedan årsskiftet har Telia utvecklats bättre än de flesta
konkurrenter.
I Telekom ingår: Telia AB, Svenska rymdaktiebolaget.
BASINDUSTRI
LKAB vände förra årets förlust till cn vinst efter finansiella
poster på 591 mkr. Inom jämmalmsindustrin har konsolide-
ringen fortsatt bland både producenter och hos kunder.
Under 1999 sjönk efterfrågan kraftigt på stål vilket fick till
följd att stålproducenter började gå samman i allt högre
utsträckning för att spara kostnader och öka kundbasen.
Även om efterfrågan tog fart under 2000, världens råstål-
produktion nådde ett rekord på cirka 846 miljoner ton, så
fortsatte konsolideringen i jakt på synergier. Stålföretagen
Usinor, Arbed och Aceralia gick samman och bildade värl-
dens största stålproducent med en årlig produktion på cirka
45 miljoner ton, eller cirka 5 procent av världsmarknaden.
Samtidigt sätter de allt större stålföretagen en press på
jämmalmsproducenter, vilket i sin tur har lett till en våg av
sammangåenden. Bland annat har BHP köpt 60 procent av
rösterna i Caemi, vilket innebär att företaget tillsammans
med CVRD och RioTinto kontrollerar närmare 60 procent
av den sjöburna handeln med järnmalm. Den handeln upp-
gick under 2000 till närmare 455 miljoner ton. LKAB pro-
ducerar cirka 2 procent av världsproduktionen av järnmalm.
LKAB har cn inneboende kostnadsnackdcl då man får
gräva på över 1 000 meters djup för att få upp malm,
medan de brasilianska järnmalmsföretagen har dagbrott.
Detta återspeglas direkt i hur vinstgivande företagen är.
LKAB har exempelvis en rörelsemarginal på cirka 10
procent medan CVRD i Brasilien har en motsvarande
marginal på cirka 28 procent.
Noterade bolaget AssiDomän har fortsatt sin renodling
mot ett skogsbolag då industriverksamheten bedöms
utvecklas bättre med andra ägare. Koncernen är Europas
största noterade skogsägare och brukare av 2,4 miljoner
27
21
DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
hektar produktiv skogsmark. Denna strategi har belönats
av marknaden och aktien har utvecklats bättre än index.
AssiDomän noterade ett förbättrat resultat för 2000 och
ökade utdelningen med 50 öre till 6.50 kronor per aktie.
Konjunkturen i Europa är fortfarande relativt god. Det
innebär förväntningar om en fortsatt relativt stabil
utveckling för flertalet av koncernens produkter, även
om efterfrågan under 2001 kommer att växa långsam-
mare än under 2000.
/ Basindustri ingdr: AssiDomän AB, LKAB, SveaskogAB,
Svenska Skogsplantor AB.
KRAFT
Inom kraftbranschen ökade Vattenfall sitt helårsresultat
med 21 procent till 5 18S) mkr jämfört med förra året,
medan omsättningen ökade med 14 procent till 31 695
mkr under samma period. I resultatet ingår 532 mkr i
ersättning från SPP samt 2 639 mkr i ersättning för Bar-
sebäck. Omsättningsökningen berodde på förvärvade
enheter såsom Uppsala energi, medan resultatet förbätt-
rades främst beroende på betydande engångsposter. Bola-
gets resultatmål nåddes inte under 2000.
Den europeiska energimarknaden har karaktäriserats
BASINDUSTRI (4 företag)
1 fttgultattriiltnltigi Mkr j |
2QÖÖ |
1999 | |
Nettoomsåttning |
5 538 |
4 699 |
Kostnader |
-1927 |
-4 824 |
Jämförelsestörande |
0 |
-123 |
Resultat frän a '»dalar 1 ihtiésseiö-etag |
r 1 095 |
■249: |
Rörelseresultat |
1 706 |
-497 |
Finansiella intäkter......... |
.....: 200' |
.'44 |
Finansiella kostnader |
98 |
57 |
Resultat f8re skatt |
1 808 |
-310 |
Minoritet |
-9 |
6 |
Skall |
28/ |
94 |
Årets resultat |
1 512 |
-410 |
KRAFT (1 företag)
Resultaträkning Mkr |
2000 |
1999 | |
Nelloom sättning |
31695 |
27 754 | |
■ Kosinsdw |
■ -25 665..... |
•22 381 | |
Jämförelsestörande |
0 |
0 | |
Resultat frän andelar 1 inlreSséföfelag |
658 |
142 | |
Rörelseresultat |
6 688 |
5 515 | |
' Finansiella intakter ’?........ |
1.037 |
542 | |
Finansiella kostnader |
2 536 |
1 760 | |
Resultat före skatt |
5189 |
4 297 | |
Minoritet |
462 |
•359 | |
Skall |
-1 757 |
1 400 |
im 1 | ||
Tillgångar | ||
Ej räntebärande anläggningstillgångar |
17084 |
12 745 |
Rä«!lebä’arideanlöH8f»inasli1l8éiijHar |
40 |
40 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
2 128 |
2 445 |
: Räntebärande omsättningstillgångar ..... |
2 926 |
"2407; |
Totala tillgångar |
22 178 |
17 637 |
Eget kapital, Avsättningar och skulder | ||
Eget kapital |
18 165 |
137» |
Minoritet |
41 |
34 |
; Rå^Wr^de^HtWr.....'■ ii T " i. " ■' 'i |
.....1027 |
: : 109Z |
Ej räntebärande avsättningar |
1 604 |
1 552 |
: RånteWrafidAlängfristfga skulder i |
133 |
129 |
El räntebärande långfristiga skulder |
64 |
94 |
' Bäntet)äraridekortfri^g0 5Kiif(ft;f : |
25 |
20 |
Ej räntebärande kortfristiga skulder |
1 119 |
961 |
Totala skulder och eget kapital |
22 178 |
17 637 |
i Kassaflöde från löparrde verksamhet |
1320 |
482 |
Kassaflöde från investeringar |
-1 035 |
-1 240 |
i KhSsaflöde ■fråhfinäflslefing • |
" -389 i |
övriga upplysningar
Bruttoinvesteringar |
1 054 |
1 106 |
Av- och nedskrivningar |
942 |
858 |
Omsättning som avser anslag 1 rån staten |
1 |
1 |
RsntalKIfst pä Wipitiil, % (genomsnitt) |
9,5 |
: 2.8 |
Räntabilitet på totalt kapital. % (genomsnitt) |
9,6 |
1.4 |
RdnlubHllcl pä sysselsatt kapital. X (gcntimsnitO : |
: ixr ■ |
ii"" -1.6 |
Räntabilitet på operativt kap tal, % (genomsnitt) |
11.8 |
-3.8 |
NetlnskrddGåttiirg (* noricskitdl / (- rinltijtiUgäng) ; |
• 1 781 |
■ .4 201 , |
Sysselsatt kapital |
19391 |
15 030 |
Operaivt kao-lai , |
16 425 |
12.583 |
Soliditet. % |
82.1 |
78.2 |
Samtliga av dessa siffror Sr justerade för statens Ägarandel, se sid 39.
Ej räntebärande anläggningstillgångar Räntebärande anläggningstillgångar Ej räntebärande omsättningstillgångar Rådie^rändööih^lfhin^tllléån^ ........ Totala tillgångar |
84 349 5 592 | 14 656 115 005 |
64 030 4 508 10 815 7 310 86 663 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | ||
Eght kapital |
35 12(1 |
„ 33 347 |
Minoritet |
4 985 |
2 472 |
R»bär.-i |
: is? |
: raiD |
Ej räntebärande avsättningar |
13 792 |
11 192 |
Räntebäfawfe »änglristtga skulder |
41 116 |
19 714 |
Ej räntebärande långfristiga skulder |
878 |
1 222 |
R4ntei»MMle kdrtwsbgn ttMUAtt |
: 9 531 . |
11351 |
Ej räntebärande kortfristiga skulder |
9 376 |
6 155 |
Totala skulder och eget kapital |
115005 |
86 663 |
kassaflöde från löpande verksamhet |
. 6131 |
3 238 |
Kassaflöde Irån investeringar |
-21 776 |
-5 111 |
KsSMMrt* Win fiftäosier>PB |
18.390 |
i 2 420 |
övriga upplysningar | ||
Bruttoinvesteringar |
23 840 |
7 916 |
Av- och nedskrivningar |
3 686 |
4 361 |
Omsättning som avser anslag frän staten |
0 |
0 |
RAntgUITe' på ng» kÄpitnl, % (aenprnsnitt) |
, 8.7 |
; ’ 77: |
Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt) |
7,7 |
7,1 |
’ RäntaUllét w sysséKiah kapital. % (gertömsnitO 9.7 |
' 9.3 | |
Räntabilitet på operativt kapital. % (genomsnitt) |
10.2 |
10.1 |
Mettre.knidsätt-wf* rroftaskidd) / (- nrhoWlgdngi 34 854 |
: 20 457 | |
Sysselsatt kapital |
90 959 |
68 094 |
Operalivl kaoiw! . . |
74 959 |
56 276 |
Soliditet. % |
34,9 |
41.3 |
Samtliga av dessa siffror Ar justerade för statens Ägarandel, se sid 39.
28
22
DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
av en snabb konsolidering bland energibolagen under
2000, företagsförvärv till ett värde av närmare 580 mil-
jarder kr genomfördes i sektom under året. Konsolide-
ringen drivs bland annat av jakt på skalfördelar då fallan-
de elektricitetspriser pressar bolagens intjäningsförmåga.
I Tyskland, Europas största marknad, har elpriserna sjun-
kit med så mycket som 50 procent sedan avregleringen
1998. Den framväxande Vattenfallkoncemen har en för-
säljning på cirka 170 miljarder kWh. En prisförändring på
ett öre innebär således cn förändring på 1,7 miljarder kr.
Bland dc största europeiska kraftbolagen finns det franska
FINANS (4 företag)
Resultaträkning, Mkr |
16 112 |
15 157 |
Kostrader |
-14 759 |
-13929 |
Jämförelsestörande |
-8 |
24 |
Resultat från andelar i intresseföretag |
8--T21 |
0 |
Rörelseresultat |
1 345 |
1 252 |
Finaraiéfia intakter |
890 |
: 11719 |
Finansiella kostnader |
-6 |
-11 |
Resultat före skatt |
2 229 |
12 960 |
Minoritet |
-212 |
■300 |
Skatt |
-592 |
-3 403 |
Årets resultat |
1 425 |
9 257 |
Til gängar | ||
Ej räntebärande anläggningstillgångar |
4 505 |
4 403 |
Räntebärande ankigeningsttllgängar |
219 545: |
221 707 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
8 287 |
13 743 |
Räntebärande omsättningstillgångar |
95612 |
80215 |
Totala tillgångar |
327 949 |
320 068 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | ||
Eget kapital |
9874 |
19903 |
Minoritet |
1 311 |
2315 |
Räntebärande avsättningar |
0 |
0 |
Ej räntebärande avsättningar |
641 |
675 |
■ Räntebärande långfristiga skulder |
260 1Ö5 |
256028 |
Ej räntebärande långfristiga skulder |
20 236 |
14 858 |
Räntebärande kortfristiga skulder |
31862 |
■3895 |
Ej räntebärande kortfristiga skulder |
3 920 |
7 394 |
Totala skulder och eget kapital |
327 949 ■ |
320 068 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
17 138 - |
-1 770 |
Kassaflöde från investeringar |
-12 798 |
-7 698 |
Kassaflöde frän tmansierérg |
-4 630 |
9003 |
övriga upplysningar | ||
Bruttoinvesteringar |
852 |
17 |
Av- och nedskrivningar |
22 i | |
Omsättning som avser anslag från staten |
0 |
0 |
RarrtaMitrt pä ege‘ kaoilai. % (genomsnitt) |
9.6 |
53,9 |
Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt) |
0.7 |
4.2 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % (genomsnitt
Räntabilitet på operativt kapital, % (genomsnitt)
Mert0skuWsäHning(+ nettoskuld)t (- nettotfl^ång)
Sysselsatt kapital
Operativt kapital
Soliditet. % 3.4 6.9
Samtliga av dessa sillror ar justerade lör slalens ägarandel, se sid 39.
helstatliga EDF, italienska Enel och tyska E.ON.
Vattenfalls strategi är att delta i konsolideringen,
främst genom expansion i Nordeuropa. Detta kräver ini-
tialt stora resurser, som skall ställas mot en framtida för-
väntad avkastning på investeringarna i Europas största
marknad, Tyskland.
/ Kraft ingdr: Vattenfall AB.
FINANS
Den svenska finansmarknaden påverkas till cn stor del av
den makroekonomiska utvecklingen. Den omgivande
penningpolitiken både i Sverige och internationellt stra-
mades åt under 2000 och den svenska styrräntan höjdes
från 3,25 till 4 procent i två steg. Den ekonomiska till-
växten i Sverige stannade på 4 procent för andra året i
rad medan investeringstillväxten minskade något.
Den starka ekonomiska tillväxten medförde ökande
sysselsättning som i kombination med det låga räntelä-
get, höga reallöneökningar och skattesänkningar ledde
till att hushållens disponibla inkomster påverkades posi-
tivt och hushållens sparande upprätthölls, trots den
svaga utvecklingen på aktiemarknaden under det andra
halvåret.
Den europeiska finansmarknaden har under de
senaste åren utmärkts av en hög grad konsolidering och
internationalisering. Denna utveckling har fortsatt
under 2000 och cn Pan-nordisk konsolidering av bank-
och försäkringsbolagen är på väg att skapa ett fåtal
stora finansiella koncerner med internationella förgre-
ningar. I förlängningen kan det konstateras att varken
bankerna eller försäkringsbolagen längre bara konkurre-
rar på de traditionella kärnmarknaderna utan även
direkt med specialisterna, som till exempel bostadsin-
stituten, fondkommissionärema, fastighetsmäklarna,
finansbolagen med mera.
Bankernas lönsamhet förbättrades under året. Detta
var främst effekten av stigande provisionsintäkter från
bankernas fondförvaltning och mäklarverksamhet i kom-
bination med fallande kreditförluster. Överskottet Från
in- och utlåningsverksamheten fortsatte att minska,
bland annat som en följd av att nya sparformer minskat
bankinlåningen. I branschen ingår Stattum som under
1999 förvaltade intäkterna från försäljningen av aktier i
Pharmacia Upjohn, vilket är anledningen till den stora
förändringen i resultatet. Pengarna från försäljningen
delades sedemera ut till staten. Se tabell föregående sida.
I Finans ingår: SBAB, Förvaltningsaktiebolaget Stattum,
AB Svensk Exportkredit, Svenska Skeppshypotekskassan.
FASTIGHET
Fastighetsbranschen har under de senaste åren befunnit sig
i en kraftig omstrukturering vilken fortsatte under 2000.
Denna omstrukturering är cn följd av att det i många fall är
billigare att köpa ett helt fastighetsbolag än att direktinves-
tera i en likvärdig fastighetsportfölj. Det har också funnits
cn tydlig trend mot att industri- och tjänsteföretag valt att
sälja sina fastighetsbestånd för att renodla sina verksamhe-
ter. Köpare har då främst varit fastighetsbolagen.
Efterfrågan på fastighetsmarknaden styrs av landets
och regionens ekonomiska tillväxt. Sverige hade en
ekonomisk tillväxt på cirka 4 procent 2000, men i vissa
regioner som till exempel stockholmsregionen, var till-
växten flera procentenheter högre. Hyresmarknaden för
kommersiella fastigheter i storstadsområden och till-
växtregioner har utvecklats positivt under 2000 med
stigande hyresnivåer och sjunkande vakansgrader. Den
29
23
DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
stigande privatkonsumtionen har gynnat detaljhandeln,
vilket medfört ökad efterfrågan på butikslokaler. Till-
växten i tjänstesektorn har inneburit en ökad efterfrå-
gan på kontorslokaler.
En viss avmattning i värdetillväxten kunde dock skönjas i
slutet av året.
Av det totala svenska fastighetsbeståndets (kommersi-
ella fastigheter, bostadshyreshus och industrifastigheter)
bedömda värde på 2 100 miljarder kr uppskattas det
offentliga beståndet till omkring 750 miljarder kr (främst
allmännyttiga bostadsföretag).
FASTIGHET (5 företag)
Resultaträkning, Mkr |
2000 | |
Nettoomsättning |
7 306 |
6 729 |
Koslnadei |
A 341 |
■4 074 |
Jämförelsestörande |
67 |
48 |
Resultat från öhdeter i inlresseförelag |
a |
1 |
Rörelseresultat |
3 032 |
2 704 |
Flnanstella intäkter |
53 | |
finansiella kostnader |
-1 658 |
-1 394 |
Resultat före skatt |
1 439 |
1 363 |
Minoritet |
-1 |
0 |
Skatt |
-402 |
377 |
Arets resultat |
1 036 |
986 |
Tillgångar El räntebärande anläggningstillgångar RärMcbåtandé Fj räntebärande omsättningstillgångar Totala tillgångar |
49 777 3 1 559 1 754 ' ■ 53 093 |
46364 69 1 218 2 433' 50 084 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | ||
EgMtaaM |
17931 |
17 718 |
Minoritet |
1 |
0 |
Räntebärande avsättningar |
■ 136 |
148 |
Ej räntebärande avsättningar |
1 038 |
905 |
Pantebätande långfristiga sktiWer |
17.134 1 |
14 491 |
E| räntebärande långfristiga skulder |
96 |
68 |
RMebäiwws totMstlga skuläer |
12 568 |
12 810 |
F| räntebärande kortfristiga skulder |
4 179 |
3 944 |
Totala skulder och eget kapital |
53 093 |
50 084 |
Kassaflöde ttåh lopandd verksamhet |
2:407 |
2®1 |
Kassaflöde från investeringar |
4 238 |
■5 647 |
Kassrfl&fé hän Iltwsteiihg |
1294 |
3 937 |
övriga upplysningar | ||
Bruttoinvesteringar |
5006 |
6 704 |
Av- döti nedskrivningar |
1261 |
1 160 |
Omsättning som avser anslag från staten |
0 |
0 |
WnruWitet eget hepttal. % (geriuMsnllO |
5.8 |
-4 :s,6 ■ |
Räntabilitet pä totalt kapital. % (genomsn.lt) |
6.0 |
5,9 |
Räntabilitet på sysselsatt kapilai, % (genomsnitt); |
6,7 |
6.5 . |
Räntabilitet på operativt kapital. % (genomsnitt) |
6.8 |
6.7 |
Nrtioskuidsatteinfi (t iMawd) /1- nefinMfiänö ?8 IBS? |
24 94* . | |
Sysselsatt kapital |
47 780 |
45 166 |
OperatM kiptlal |
46 024 |
42063 |
Soliditet. % |
33.8 |
35,4 |
Samtliga av dessa siffror är justerade för statens ägarandel, se sid 39.
/ Fastighet ingdr: Akademiska Hus AB, Civitas Hol-
ding AB (Vasakronan AB, Vasallen AB), Kasernen Fastig-
hets AB, Specialfastigheter Sverige AB, A/O Dom Shvetsii.
Företag med särskilda
samhällsintressen
det följande redovisas de företag som har sär-
skilda samhällsintressen.
Dessa företag kännetecknas av något eller
flera av följande:
Agaren/staten styr verksamheten på ett påtagligt och
direkt sätt. De verkar på en marknad med särskilda för-
behåll, en del verkar helt eller delvis utan konkurrens,
andra är fullt konkurrensutsatta. Speciella finansiella
upplägg används, varvid bland annat kraven på avkast-
ning avviker från vad som är gängse i verksamheter som
bedrivs helt på marknadsmässiga villkor. Utvärderingen
och uppföljningen baseras bland annat på kvalitativa
parametrar härledda ur samhällsekonomiska eller sektor-
politiska mål, och effektivitets-/resultatkrav. Graden av
samhällsintresse och ägarens styrning skiljer sig mycket
mellan de olika bolagen i denna grupp.
DAGLIGVAROR
Inom dagligvaror återfinns bland annat Apoteket AB och
Systembolaget AB. Statens ägande av dessa holag känne-
tecknas inte av närvaron inom cn viss bransch utan av de
specifika samhällsintressen som ligger till grund för
respektive bolags verksamhet. En beskrivning av detta,
liksom den siffermässiga redovisningen, återfinns i avsnit-
tet om de enskilda bolagen.
Inom branschen dagligvaror finns också AB Svenska
Spel som redovisade en omsättningsökning på drygt
4 procent till 14,1 miljarder kr under 2000 medan resul-
tatet ökade med cirka 2,5 procent till 3,8 miljarder kr.
AB Svenska Spel är skattebefriat och vinsten tillkommer
staten och föreningslivet.
Spelmarknaden är i Sverige, liksom i övriga länder i
Europa och i större delen av resten av världen, reglerad.
Orsaken till detta är den stora risken för bedrägerier i
spelverksanihet samt risken för oönskade sociala konse-
kvenser, såsom spelberoende. Inkomster från spel till-
kommer av tradition allmännyttiga eller allmänna ända-
mål. Lotterier och spel får enbart bedrivas efter tillstånd.
Sådant tillstånd kan ideella föreningar med allmännyttigt
intresse ansöka om hos myndigheten Lotteriinspektio-
nen. Därutöver lämnar regeringen tillstånd till det stat-
ligt ägda bolaget AB Svenska Spel samt till AB Trav och
Galopp som ägs av en sammanslutning av trav och
galoppsällskap.
Under 2000 beräknas den svenska spelmarknadens
omsättning ha uppgått till dryga 32 miljarder kr. Fördelat
på hela den svenska befolkningen innebär det att man
idag spelar för cirka 3 600 kronor per invånare eller för
drygt 3 procent av den disponibla inkomsten.
Den svenska spelmarknaden domineras av tre stora
aktörer, ATG som bedriver vadhållning på hästar, AB
Svenska Spel som bedriver vadhållning på nummer och
Idrottstävlingar samt lotterier och Folkspel som i prin-
cip enbart bedriver Bingolotto. Därutöver finns bingo-
spel hos bingohallar, föreningslotterier samt restaurang-
kasinospcl .
AB Svenska Spels marknadsandel, baserat på omsätt -
30
24
DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
ningen var under 2000 cirka 34 procent. Därutöver till-
kommer 9 procent som avser det värdeautomatspel som
AB Svenska Spel bedriver, men vars överskott tillförs
folkrörelsernas lokala barn- och ungdomsverksamhet.
ATG:s marknadsandel var 2000 cirka 33 procent.
Om man räknar omsättningen efter utbetalda vinster, det
vill säga kundernas nettoutlägg, har AB Svenska Spel och
ATG gemensamt en något mindre andel räknat på brut-
toomsättningen. De folkrörelsedrivna spelen har en stör-
re andel av marknaden, räknat på omsättningen efter
utbetalda vinster, än räknat på brutto-omsättning.
De spel som ökar mest är de med hög vinstutbetal-
ning relativt insatsen. Det gäller ATG:s spel på hästar
och Svenska Spels Greyhound Racing samt värdeauto-
materna Jack Vegas och Miss Vegas.
Inom branschen dagligvaror redovisade AB Svenska
Spel en omsättningsökning på drygt 4 procent till 14,1
miljarder kr under 2000 medan resultatet ökade med
cirka 2,5 procent till 3,8 miljarder kr. AB Svenska Spel är
skattebefriat och vinsten tillkommer staten och före-
ningslivet.
I Dagligvaror ingår: Apoteket AB, AB Svenska Spel,
Systembolaget A B.
INDUSTRIVAROR OCH -TJÄNSTER
Inom industrivaror och -tjänster bedriver Samhall, som
skall ge meningsfullt och utvecklande arbete till personer
med arbetshandikapp, verksamhet inom vitt skilda områ-
den och är därför aktiva på en mängd olika marknader.
Staten har satt fyra krav på Samhall: Antal arbetade tim-
mar, andel rekryterade från prioriterade grupper, över-
gångar till anställning hos annan arbetsgivare och att
verksamheten skall bedrivas effektivt. Samhall får på
grund av att verksamheten drar högre kostnader ett mer-
kostnadstillägg från staten. Detta var oförändrat på 4 262
mkr under 2000 jämfört med 1999, och den är beslutad
till samma belopp för 2001.1 reala termer har därför
ersättningen sjunkit. Samtidigt tappade Samhall vissa
volymer på grund av att en stor kund lade ner tillverk-
ningen. Tillsammans innebär det att Samhall går med en
rörelseförlust exklusive jämförelsestörande poster, samti-
digt som man uppnått en acceptabel måluppfyllelse vad
gäller de särskilda samhällsintressena.
I Industrivaror och -tjänster ingdr: ALMI Företag-
spartner AB, IR.ECO AB, Norrland Center AB, Samhall
AB, SOS Alarm Sverige AB, AB Svenska Miljöstymings-
rådet, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB.
KRAFT
Inom kraftbranschen är Affärsverket svenska kraftnät
ansvarig för att överföringen av el är säker och effektivt
miljöanpassad. Svenska kraftnät är ett naturligt mono-
pol på den svenska clstamnätsmarknadcn och därmed är
affärsrisken begränsad. Kundkretsen består i hög grad
av väletablerade företag med god soliditet. I Europa
råder olika regimer för stamnätsföretagen. En del är pri-
vatiserade, som i Finland och England, medan andra
fortfarande är en del av det nationella kraftbolaget. Flera
stamnätsföretag har dragit fiberoptiska kablar på sina
ledningar, och därmed breddat sitt verksamhetsområde.
I Sverige har Svenska kraftnät av Regeringen fått ansva-
ret för utbyggnaden av det nationella optostomnätet.
Vid årsskiftet hade affärsverket anslutit cirka 40 procent
av alla kommuner.
I princip konstituerar Sverige, Finland och Norge en
nordisk elmarknad, där handeln med el sker via elbörsen
NordPool. Länderna arbetar aktivt för att utveckla den
gemensamma marknaden. I dag finns dock flera så kalla-
de flaskhalsar på marknaden, områden där överföringen
av el är begränsad. Under ett par kalla dagar har det i
både Norge och Sverige varit mycket nära elbrist. Detta
beror dels på överföringskapaciteten i nätet, och på pro-
duktionskapaciteten. Ett förhållande som komplicerar
elförsörjningen är att majoriteten av elen produceras i
norra Sverige, medan majoriteten av konsumtionen sker i
södra Sverige.
För att investeringsbeslut skall kunna tas för att åtgär-
INDUSTRIVAROR |
- OCH TJÄNSTER |
(7 företag) | |
I Resultaträkn ng. Mkr |
2000 |
1999 | |
Nettoomsåttning |
11 846 |
11 020 | |
Kostnader |
■m»i v- |
■11237 | |
Jämförelsestörande |
480 |
-292 | |
Resuftel från andeter Ii |
-5 |
0 | |
Rörelseresultat |
330 |
-509 | |
Finansiella intäkter |
55 |
65 | |
Finansiella kostnader |
""-14 | ||
Resultat före skatt |
371 |
-459 | |
Minordet |
-67 |
-8 | |
Skatt |
-26 |
-10 | |
Årets resultat |
278 |
-477 |
1 Balansräkning, Mkr ■ ■ |
200Ö ■ ■■■■ 1999 1 | |
Tillgångar | ||
Ej räntebärande ariäggn:ngs’Ugångar |
1 715 |
1 457 |
Rartebarance aniäggnmgshll^r-gar |
2 261 |
2 476 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
2 601 |
2 041 |
Räntebä>tmde otnwtl.-ilrigsllllgängar |
3448 |
3 432 |
Totala tillgångar |
10 025 |
9 406 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | ||
Eget kapital ~ ' |
6182 |
590» |
Minoritet |
222 |
164 |
Räntebärande avsättningen |
: 57 < |
57 |
Ej räntebärande avsättningar |
287 |
205 |
Räntebärande Hnglrisliga skulder |
32 |
54 |
Ej räntebärande långfristiga skulder |
62 |
66 |
Räntebärande fcortfnsltga skulder |
22 |
25 |
Ej räntebärande kortfristiga skulder |
3 161 |
2 931 |
Totala skulder och eget kapital |
10 025 |
9 406 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
223 |
148 |
Kassaflöde från investeringar |
-258 |
-66 |
Kassaflöde från Imansrering |
65b |
-147 |
Övriga upplysningar | ||
Bruttoinvesteringar |
365 |
392 |
Ampert: nedskrivningar |
346: : |
287 |
Omsättning som avser anslag från staten |
4 630 |
4 631 |
Räntabilitet pä eget kapiral, % (genomsnill) |
4,6 |
7,7 |
Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt) |
4,0 |
-4,7 |
Räntabilitet på sysselsatt kapilai, % (genomsnitt) |
6.1 |
■6.9 |
Räntabilitet på operativt kapital, % (genomsnitt) |
59,8 |
-120,9 |
NeB |
•5598 |
■5772 |
Sysselsatt kapital |
6515 |
6 204 |
Operativt kapital |
806 . |
296 |
Soliditet. % |
63,9 |
64,5 |
Samtliga av dessa siffror är justerade för statens ägarandel, se sid 39.
31
25
DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
da flaskhalsarna måste Sverige, Norge och Finland
betraktas som en marknad. Arbetet med att utveckla den
nordiska markanden är därför av hög prioritet.
/ Kraft ingår: Affärsverket svenska kraftnät.
FINANS
Inom finansbranschen finns bland annat Venantius AB.
Venantius är en så kallad "Badbank-solution” precis som
Securum. Innebörden härav är det strikt förmögenhets-
mässiga. Till skillnad mot vinstmaximering gäller kost-
nadsminimering, genom att stoppa den värdeerosion som
vid en viss tidpunkt inträffade 1 den statliga förmögen-
hetsmassan. Detta läge kan inte någon kapitalkostnad
åsättas som krav. Utvecklingen är från början negativ så
uppdraget är att bromsa värdccrosionen och minimera
förmögenhetsskadan. Målet är dock att under dessa
betingelser maximera förmögenhetsvärde, givet ugångs-
läget som är negativt. Detta görs genom minimering av
kostnaden.
I Finans ingdr: AB Bostadsgaranti, Venantius AB,
Stuedfund International AB.
KRAFT (1 företag)
1 Resultaträkning, Mkr |
2000 |
1999 I |
Nettoomsåttning |
2 724 |
2 307 |
KoMharw |
-1903 |
-1 759 |
Jämförelsestörande |
0 |
0 |
Resulta Fråti aödelår 1 intresseföretag |
21 |
15 |
Rörelseresultat |
842 |
563 |
' F.ransieila intäkter T |
8 |
35 |
Finansiella kostnader |
-82 |
-67 |
Resultat före ikatt |
758 |
531 |
Minoritet |
■5 |
-5 |
Skött |
0 |
0 |
Arets resultat |
763 |
526 |
FINANS (3 företag)
[ ftesuItatrilkniriK Mkr |
2 424 |
Si; 1999 | |
Kostnader ....... |
-1 915 |
■•1680 |
Jämförelsestörande |
143 |
■29 |
RusuHb i Mn intnssdwelau |
SSK< 0 |
0 |
Rörelseresultat |
652 |
102 |
Finansiella inldkler |
34 |
36 |
Finansiella koslnader |
-10 |
-3 |
Resultat före skatt |
676 |
138 |
Minoritet |
41 |
-1 |
SWtl |
w |
. 20. |
Arets resultat |
551 |
154 |
1 Batariteråkrtlng, Mkr : •!:: |
1999 1 | |
Tillgångar | ||
11 räntebärande anlåRgn>ngslillgångar |
9 715 |
9 129 |
IHnlcMrnndcanl.Wringsiillgånfrar |
V 129 * |
97 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
735 |
398 |
Räntebärande ariisåtlningstillgångar |
1.19 |
14Ö4 |
Totala tillgångar |
10 718 |
11 028 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | ||
Fgtf kapital. |
6 485 |
6536 |
Minoritet |
12 |
8 |
Räntebårnride nvsähnirignr |
141 |
120 |
Fj räntebärande avsättningar |
0 |
0 |
RänwtoaKie Iånglri$t |
3370 |
2318 |
Ej räntebärande långfristiga skulder |
32 |
0 |
KnWwiÄ korWiRgn skuHw |
II |
■; 1500 |
Ej räntebärande kortfristiga skulder |
667 |
546 |
Totala skulder och eget kapital |
10718 |
11028 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
959 -.1 |
■ -792 |
Kassaflöde från investeringar |
•1 005 |
-1 307 |
K.TwatlMe Mn fkijnsleUng |
1219 |
850 |
övriga upplysningar | ||
Bruttoinvesteringar |
998 |
1 307 |
Av- Och nedskrivningar |
404 |
350 |
Omsättning som avser anslag från staten |
272 |
180 |
RäriaMltei p.) ogjet teisiwl. % (gértphUwö) |
; 11.71; |
- 8.2: |
Räntabilitet på totalt kapital. % (genomsnitt) |
7.8 |
5.8 |
Räntabilitet på sysselsatt kapilai. % (genomsnitt) |
8.3 |
6.1’ |
Räntabilitet på operativt kapilai, % (genomsnitt) |
9.0 |
6.6 |
NeHoskubsStl! |! |
■ 3254 ■ |
24.3? |
Sysselsatt kapital |
10 019 |
10 482 |
OpéMWRWIäl |
9751 |
8 981 |
Soliditet, % |
60,6 |
59.3 |
Samtliga av dessa siffror ar justerad» för statens ägarandel, se sid 39
Tillgångar Ej räntebärande anläggningstillgångar Ej räntebärande omsättningstillgångar Totala tillgångar |
3 821 1<3 545. .. 284 1 297 24 947 |
3 637 21 .109 453 1059 26 258 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | ||
l ff’l kWi , |
4 792 |
4 194 |
Minoritet |
48 |
8 |
Räntetiärande avsåtlnii lgat |
0 |
0 |
E| räntebärande avsättningar |
247 |
404 |
Räntebärande långfristiga skulder |
18 607 |
19 732 |
E| räntebärande långfristiga skulder |
5 |
2 |
R?KfMr.«ekortbW» sWffe |
72 |
35 |
E| räntebärande kortfristiga skulder |
1 176 |
1 883 |
Totala skulder och eget kapital |
24 947 |
26 258 |
Kassaflöde från löpande verksarriM |
■221 |
3566 |
Kassaflöde från investeringar |
-60 |
95 |
: Kassaflöde Wn taisicrtis |
•'■94 |
-3 777 |
övriga upplysningar | ||
Bruttoinvesteringar |
89 |
7 |
Avj och riédskrlvningar |
■ ■ 22 |
: 21 |
Omsättning som avser anslag från slalen |
0 |
0 |
RäptaWUst (iå «Ji kuplWl. 7- (genonisnlli; |
12,3 |
3.8 |
Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt) |
2.7 |
0.5 |
Räntabilitet på syssesalt kap tal. % (genomsnitt) | ||
Räntabilitet på operativt kap*lal. % (genomsnitt) | ||
NettnskuWsåfrrung (•* nettoskuld)/ (• neltofjlgång) | ||
Sysselsatt kapital | ||
Soliditet, % |
19.4 |
16 |
Samtliga av dessa siffror ar justerade för statens ägarandel, se sid 39.
32
26
DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120
27
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Statens ägande i
börsnoterade företag
Statens aktieinnehav var vid årsskiftet värt 155
miljarder kr, motsvarande 4,8 procent av Stock-
holmsbörsens samlade börsvärde vid årsskiftet.
Den 30 mars 2001 hade värdet stigit tiII181 mil-
jarder kr, motsvarande 5,5 procent. Därmed var
staten den största aktieägaren på Stockholms-
börsen. Förra årsskiftet var andelen 1,0 procent
och staten nummer fjorton som ägare.
taten har ägarintressen i fem företag noterade
på Stockholmsbörsen. Det största innehavet är
Telia som börsnoterades i juni 2000, där staten
äger 70,6 procent. I Nordea AB äger staten 18,2 procent,
efter att banken under 2000 växt genom samgående
med även UniDanmark och norska Kreditkassen. Däref-
ter, i december 2000, bytte Nordic Baltic Holding namn
till Nordea AB. I SAS Sverige äger staten 50 procent och
har därmed en ägarandel i SAS Gruppen på 21,4 pro-
cent. Telia är därutöver huvudägare i Eniro AB, med 4S)
procent, som noterades i oktober 2000.
Hösten 1999 lade Saab AB/BAe bud på Celsius AB. Sta-
ten sålde sitt innehav i februari 2000.
Under hösten 2000 inleddes ett inlösenförfarande i
AssiDomän AB, där likvid crladcs i mars 2001.
Genom utförsäljningen av 29,4 procent av Telia i bör-
jan av juni 2000 tillfördes staten cirka 62 miljarder kr
i köpeskilling, och Telia erhöll 12,8 miljarder kr. Det
statliga innehavet om 70,6 procent av Telia var värt 103
miljarder kr vid årsskiftet och var värt 131 miljarder kr
18 maj 2001.
Det statliga aktieinnehavet har under 2000 utvecklats
i linje med Stockholmsbörsen i sin helhet. Samtliga inne-
hav utom Telia steg under året, där Celtica och Nordea
noterade de största uppgångarna med 44 procent vardera.
Telias aktiekurs föll med 43 procent jämfört med emis-
sionskursen, medan Handelsbankens vägda index för tolv
gamla europeiska telefon monopol sjönk med 41 procent
under samma period.
Indexet för statens noterade innehav sjönk med 19
procent under året, medan Affärsvärldens Generalindex
föll med 12 procent.
Från årsskiftet fram till 18 maj har Generalindex fallit
med 8 procent. Kurserna för den noterade delen av
KURSUTVECKLING FÖR BÖRSFÖRETAG DÄR STATEN HAR ÄGARINTRESSEN
30 december 1999-30 mars 2000
AssiDomän AR |
209,0 |
190,0 |
151,0 |
125.5 |
143,0 |
138.5 |
37 |
25 |
Celtica AB |
>■75,0? |
: 58.0 : |
61.0 |
52,5 |
■ 46,5 |
■.20?>a. |
22 | |
Nordea AB |
63,0 |
71,5 |
69,0 |
66.5 |
46.0 |
50,0 |
43 |
13 |
OM Gruppen AR |
185,0 :. |
:-:-333»o’. : |
394.0 i |
360,0 . |
• 190,0 . |
23 |
-16 | |
SAS Sverige AB |
95,0 |
90,0 |
71.0 |
65.5 |
72.5 |
76.0 |
18 |
17 |
Telia AB |
: 57,5 |
48.5 |
63.5 |
83 |
28’ | |||
Tniro AB |
108,0 |
95,0 |
23 | |||||
Celsius AB |
176.0 | |||||||
Kursutveckling for | ||||||||
den statlga portföljen | ||||||||
exkl leta och Celsius |
131,0 |
142,0 |
135.0 |
126.0 |
97.0 |
100.0 |
42 |
■5 |
Kursutveckling for |
% „--u° VA-'/.1'.’’>VJ X | |||||||
den slarnga portföljet t | ||||||||
InM lelie och Celsius |
81,0 |
96,0 |
116.0 ; |
97.0 |
>00,0 |
w |
■ 22 | |
Affärsvärldens | ||||||||
Generalindex (AFGX) |
72,0 |
88,0 |
100,0 |
106,0 |
114.0 |
100.0 |
-12 |
-8 |
MARKNADSVÄRDET FÖR DEN STATLIGA PORTFÖLJEN KVARTALSSKIFTEN 2000, MKR
Ägarandel
Foretag |
18/5 2001 |
18/5 2001 |
30/3 2001 |
29/12 2000 |
29/9 2000 |
30/6 2000 |
31/3 2000 30/12 1999 | |
AssiDomän A8 |
35,5 |
9 977 |
8 779 |
7 981 |
6343 |
5 272 |
6007 |
5818 |
Celtica A8 |
38.5 |
76 |
80 |
62 |
65 |
56 |
60 |
52 |
Nordea AB |
18.2 |
33 876 |
34147 |
38 754 |
37399 |
36 044 |
24933 |
27101 |
OM Gruppen AB |
9.42 11 i |
1567 |
1479 |
Hi 1862 |
' . 3268 |
:"Ä.. :£527 |
2309 |
1218 |
SAS Sverige A3 |
50.0(21.4)-'- |
3 701 |
3349 |
3173 |
2503 |
2309 |
2556 |
2679 |
Totalt exkl Telia |
49 196 |
47834 |
51832 |
49578 |
46208 |
35864 |
36 868 | |
Celsius AB |
1232 | |||||||
Telia AB |
70.6 |
131 333 |
1218OI |
102736 |
134 511 |
175817 | ||
Totalt inkl Telia och Celsius |
180 529 |
169 635 |
154 569 |
184 089 |
222 025 |
35 864 |
38100 | |
Eniro AB |
34,7* |
" Slaleris Ägarandel Ar berAknad pä anlal utestående aktier i OM Grupf>eri eller IijII konvertering och ulnytljande av leckriingsoplioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier.
* Andel av SAS Gruppen
” Telia Ager 49,1 pr
35
29
ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
bolagssfären har samtidigt stigit med 22 procent till följd
av en positiv kursutveckling för Telia.
Investeringar
Företagen med statligt ägande var aktiva och
genomförde flera strukturella affärer i fjol, vilket
avspeglas i investeringsnivån, som i detta års
upplaga även inkluderar företagsförvärv.
e sammanlagda bruttoinvesteringarna för före-
tag med statligt ägande mer än fördubblades
under 2000 jämfört med året innan, från
knappt 55 till nära 114 miljarder kr, och som företags-
grupp var man därmed Sveriges största investerare i fjol.
Telia AB investerade över 47 miljarder kr, nästan lika
mycket som hela sin nettoomsättning på 54 miljarder kr.
Den största posten är förvärvet av det norska mobiltele-
fonibolaget, NetCom ASA.
Vattenfall AB tillhör också gruppen av foretag som
expanderar internationellt och har gjort stora struktur-
affärer. Expansionen startade under 2000 genom att
majoriteten i polska Elektroplownic Warzawskie förvär-
vades samt en minoritetsandel i det tyska energibolaget
HEW, som har ökats till ett majoritetsägande i år.
Genom ägandet i IIEW har Vattenfall också förvärvat de
tyska energibolagen VEAG och Laubag.
Ytterligare en internationell strukturaffär är bildan-
det av Nordea AB genom samgåendet mellan MeritaN-
ordbanken och Unidanmark samt förvärvet av Christia-
nia Bank/ Kreditkassen.
Strategin för V&S Vin & Sprit AB är att öka närvaron på
nya och befintliga marknader genom förvärv av företag och
i Ijol införlivades Plymouth Gin i verksamheten samt köp-
tes resterande 49 procent av De Danske Spritfabrikker.
SAS Gruppen har haft cn positiv volym- och marknadsut-
veckling de senaste åren och har investerat i sin rörelse
INVESTERINGAR AV FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE '
I Investerlngsbegreppet innefattas även företagsköp och Investeringar I forskning och utveckling
hveMernW mkr. 2000 |
Investeringar; | |
Telia AB’ (70.6 %) |
47742 |
12 145 |
VMMnfaH AH |
::: .23840 .,. |
...... 7.916 i |
Nordea AB* (18.2%) |
10888 |
4 589 |
-SASGrUrW" (214 %) |
9886 |
5982 |
Posten AR |
3 128 |
1520 |
Civitas IWHiR AU |
2949 |
2«72 . |
l uftfartsverket |
2 660 |
2898 |
Akademiska Hus AB |
......-.SW |
' i 'SÄ'' |
AssiDomän AB* (35.5 %) |
1 536 |
1573 |
Svetak-Dmkä Bfbförtohdehe AB. ■■ | ||
. SVenAB . . |
1148 |
3098 |
Vin & Sprit AB. VÄS |
1093 |
688 |
Svenska kratliråt, Affärsverket |
998 1 307 | |
t uossavaata-Kiminavaara AB, | ||
LKAB |
943 |
986 |
■ Slättum. FOrvaltihhgsaktlebotogPi : |
821 |
0 |
OM Gruppen AB '(9,42 %)r |
723 |
236 |
SJ. Stälehs Jömvågar ' |
737 | |
Teracom AB |
558 |
385 |
SysleniUHaget AB |
41Ö | |
Statens Väg- och Baninvest AB |
304 |
247 |
Svenska rymdflkttebDlaéet ' - |
288 |
47 |
Apoteket AB |
284 |
36/ |
Samhdl AB |
271 |
275 |
Specialfastigheter Sverige AB |
157 |
600 |
SvensM Soel, AB |
...../■■ |
207 |
Sjöfartsverket |
114 |
105 |
Svenska Lagerhirfakbebölagét |
97 |
'■■■■■■ . 13 |
Sveaskog AB |
95 |
110 |
Öostadsger änti. Äö (50 %). |
-v-; : 76 |
77 |
Svensk Bilprovning, AB (52 %) |
73 |
114 |
SP Sveugcs ^övhh^s och |
u v"" < |
;!■ |
rörskiingsihstut AB |
53 |
60 |
Lernla AB |
47 |
47 |
Statens Bostadsfinansierings |
W..','.."u".1"..".. |
..............■ |
aktiebolag (SBAÖl |
24 |
i fö |
SOS Alarm Sverige AB (50 %) |
22 |
34 |
Investerar, mkr, 1999 | ||
Fönatog-Cfortsi , ‘ |
dikr.ÄÖOö | |
AI.MI Företagspartner AB |
17 |
23 |
.. Svenska Sk^splwW AB . . . |
i ii ii ii i i ii i 10 | |
Kungliga Dramatiska Teatern AB |
9 |
5 |
Göt» kaildtboleg. AB...... |
8 |
5 |
Svensk Fxportkredit, AB (64,7%) |
7 |
3 |
ImegoAB |
7 |
7 |
Kungliga Operan AR |
5 |
5 |
, Swfifiesljrvey AB |
2 |
0 |
SIS Miljömärkning AB (10 %) |
2 |
1 |
V.iksenAwi! ATS AB |
1 |
0 |
Norrland Center (33.3 %) |
1 |
1 |
A-Banan proieklAS i. |
2289 | |
Sveriges Rese och Turistråd AB (50 %) |
0 |
0 |
Sv.nRe.ad AU..... |
0 |
0 |
Zenit Shlpplng AB |
0 |
0 |
Svenöka SkufHwhyfx^klikassan |
0 |
0 |
Dom Shvetsii, A/O (36 %) |
0 |
0 |
Kräetneh Fastighets AB |
0 |
0 |
Ireco AB (55 %) |
0 |
0 |
' Svenska Miljoyymlngsrädet AR !9C %> |
0 |
. . .. .. ö.. |
Swedfund International AB |
5 |
1 |
Venant-us AB |
0 |
0 |
Totalt |
114 040 |
55 009 |
*) Börsnoterat företag.
I iriveslerlngstH'grep|*’l Ifinelallas nellol av köp och lörsäljrilng av Ixilag, lysiska och
immateriella tillgängar.
Siffrorna är inte justerade för statens ägarandel, dvs. delägda bolag ingär med 100
procent.
a: Statens ägarandel är beräknad pä antal utestående aktier I OM Gruppen efter full
konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier.
36
30
ÅR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
genom att investera i nya flygplan. Totalt handlar det om
ett investeringsbeslut på 30 miljarder kr som fattades
under 1999/2000 och med de första leveranserna av de
nya flygplanen under 2001.
OM Gruppens investeringar ökade också kraftigt under
fjolåret, främst genom satsningen på den internationella
elektroniska börsen, Jiway.
Luftfartsverket fortsätter med stora investeringar, bland
annat i Arlanda.
Det statliga fastighetsbolagen Akademiska Hus AB och
Vasakronan AB genomför omfattande investeringar.
Anställda
öretag med statligt ägande hör till de allra största
svenska företagen om man räknar till sysselsätt-
ningen. Fem företag har fler än 25 000 anställda:
Posten AB, Nordea AB, SAS Gruppen, Telia AB och Sam-
hall AB. AssiDomän AB, Vattenfall AB, Statens Järnvägar,
(som 2001 delas upp) och Apoteket AB har runt 10 000
anställda eller fler och ytterligare åtta företag har mer än
1000 anställda. Bara Ericsson är större än Posten som
arbetsgivare i Sverige.
Totalt har de 54 företagen (Vasakronan AB och Vasal-
len AB ingår i Civitas Holding AB) 240 218 anställda
varav 71 460 utomlands. År 1999 var antalet anställda
222 600, det vill säga 17 600 färre. Ökningen har fram-
för allt skett i Nordea AB (+13 000) och Vattenfall AB
(+5 000), samtidigt som övriga företag minskat sin per-
sonalstyrka med 2 000.
Andel kvinnor och män
Kvinnor utgör 43 procent av de anställda (103 000)
och 57 procent (137 000) män. Inom Apoteket AB är
kvinnoandelen över 90 procent medan den är under 10
procent i LKAB. I Nordea AB, Systembolaget AB och
SOS Alarm Sverige AB är ungefär två av tre anställda
kvinnor. AB Svensk Bilprovning, AssiDomän AB, Sjö-
fartsverket,Teracom AB, Vattenfall AB, Affärsverket
Statens Järnvägar och Sveriges Provnings- och Forsk-
ANSTÄLLDA I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE
Posten AB 41 522 19341 -303
Nordea AB* (18,2%) 32218 20 5D7 12915
SAS Gruppen ‘ (21.4 %) 30939 13124 629
TehaAB’<70.6%) < 30307 11521 : <761
Samhall AB 28846 12238 2 663
AssiDomän AB* (35.5%) 14 506 2703 -2554
Vattenfall AB 13 123 2855 5132
SJ, Staters Järnvågar 11702 2730 -3304
Apoteket AB 9802 8 959 406
Luftfartsverket 4 329 1558 86
Systembolaget AB 3 440 2165 182
Luos«v?ara-Kiirunavaard A8, , - . ‘...□ - =
LKAB 3210 230 ' -69
Lernia AB 2 497 849 38
Svensk Bilprovning. AB (52 %) 2 228 334 4
V&S Vin & Sprit AB 1375 523 604
Sjöfartsverket 1362 231 -141
OM Gruppen AB* (9,42 %)« 1354 469 360
Teracom AB 887 176 55
SOS Alarm Svenge AB (50 %) 739 437 3
Kungliga Operan AB X :595. ..•/ 280 \ 15
SP Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB 564 130 4
ALMI Företagspartner AB 535 224 -19
Svenska Spel. AB 531 266 20
Delägda bolag ingår med 100 %
*) Börsnoteral förelag.
Inom parentes anges statens ägarandel för dclägda företag.
" Statens ägarandel är beräknad på antal utestående aktier i OM Gruppen efter full
konvertering och utnylljarKie av lecknirigsoplioner, dvs. 84 818 818 slyckeri
aktier.
ANSTÄLLDA I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE
Regional fördelning
H A över rikssnittet
(mer än 20 procent)
B Runt rikssnittet
(+- 20 procent)
H C Under rikssnittet
(mindre än 20procent)
37
31
ÅR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
ningsinstitut AB, SP har färre än cn fjärdedel kvinnor.
Regional fördelning
Det statliga företagandet är väl spritt över landet. En del
av företagen har verksamhet i alla Sveriges kommuner,
till exempel Posten AB och Systembolaget AB. Även
Telia AB och Apoteket AB har verksamhet i ett mycket
stort antal kommuner. De statliga företagens anställda
fördelade på län skiljer sig från bilden av det totala anta-
let sysselsatta i landet. På Sverigekartan på sidan 31
redovisas ett län som över- eller underrepresenterat om
andelen anställda i statliga företag skiljer sig från andelen
för anställda totalt med mer än 20 procent.
Mest överrepresenterade är de statliga företagen i
Norrbotten där andelen är mer än det dubbla jämfört
med riksgenomsnittet eftersom LKAB och AssiDomän
AB har omfattande verksamhet där. Även Gotlands,
Jämtlands, Stockholms och Västernorrlands län har
överrepresentation av anställda i statliga företag.
Undcrreprescnteradc i fråga om anställda i företag med
statligt ägande är fem län i Syd- och Mellansverige: Ble-
kinge, Kronobergs, Sörmlands, Västmanlands och Gäv-
leborgs län.
Utlandsverksamhet
ästan var tredje anställd, fler än 70 000 perso-
ner, i företag med statligt ägande finns utanför
Sveriges gränser. Det är 16 000 fler än 19S)9.
Tillskottet av UniDanmark och norska Christiania
Bank/Kreditkassen till Nordea AB svarar för en stor del
av ökningen i utlandet.
SAS Gruppen och Nordea AB är bägge uppbyggda på
skandinavisk eller nordisk grund både vad gäller ägande
och basen för verksamheten, men med omfattande verk-
samhet även i andra länder. De två företagen har vardera
25 000 anställda utanför Sveriges gränser, motsvarande
82 respektive 77 procent av totala antalet. 1 bägge fallen
är det svårt att definiera hur stor andel av omsättningen
som hänför sig till den svenska marknaden, som bara är
en del av hemmamarknaden.
AssiDomän AB har också omfattande utlandsverk-
samhet med .9 000 anställda utanför Sverige, men anta-
let minskar i den pågående omstruktureringen. Fem
sjättedelar av AssiDomäns produktion säljs dock utom-
lands, producerat vid företagets anläggningar utomlands
UTLANDSVERKSAMHET I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE
I utlandsverksamhet ingår både export och produktion utomlands. För SAS, Posten, SJ med flera kommunikationsföretag
är definitionen av utlandsförsäljning sådan att uppgifter inte kan beräknas. us=Uppgift saknas.
I Ht: Utlandsförsäljning, |
Utiandsandel av |
Anställda utomlands |
Förändring. |
Utiandsandel. 1 | |
SAS Sruopen'(21.4 » ■ |
US |
u-, |
1 -413 |
82 | |
Nordea AB* (18.2 %) |
US |
US |
24 784 |
12265 |
77 |
AssiDurnöri AR* (3b,5& j |
20605 |
84 |
■< ...... 9076 |
-1901 |
63 |
Vattenfall AB |
8 653 |
27 |
5037 |
4 375 |
38 |
fc,dAB-(70.6%) |
9602 |
18 |
' '4924 |
rar |
16 ' |
VÄS Vin & Sprit AB |
4 437 |
76 |
704 |
635 |
51 |
Posten AB ...... |
:1S |
US |
. 76 . |
: l | |
OM Gruppen* (9,42 %)' |
US |
US |
482 |
132 |
36 |
i uOTsnvHBta^Wötbnavöata AB, i KAR |
3134 |
64 |
273 |
-17 |
9 |
SJ. Stalens Järnvägar |
US |
US |
78 |
-2 |
1 |
: ioö |
57 |
-8 |
■ 100 | ||
SweRoad AB |
59 |
92 |
33 |
-1 |
58 |
Svt.riBesResé-ochTijrlsttädAB(5O%) |
.IS |
US |
22.. |
.....-8 |
....... 44 |
Swedesurvey AB |
101 |
100 |
8 |
■5 |
22 |
Taracorn AB |
145 |
9 |
6 |
3 |
1 |
Svenska kraftnät. Affärsverket |
25 |
1 |
2 |
2 |
1 |
Stliäb» SMdpÄr AI3 |
12 |
6 |
l | ||
Venantius AB |
US |
US |
2 |
2 |
1 |
Samtail AB ” |
!rÄ> |
} |
1 |
50 | |
Svensk? rymdaktiebolaget |
14Q |
27 |
1 |
0 |
0 |
Öorn Shu-SII. A/O (36 |
21 |
• 100 ■ |
1 |
0 |
100 |
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AR |
53 |
12 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
c |
0 | |
ii nego AB |
1 |
3 |
0 |
0 |
0 |
Samtliga företag mad uppgift om uUandsförsätJnlng |
48618 |
30 |
:4:4;-s:-:i"::rS?^öo67 |
r.r. 3882 ?.: ■ |
20 |
Företag utan uppgift om utiandsförsäi|nlng |
IIS |
US |
51393 |
12040 |
44 |
Samtliga företag |
US |
US ; |
71460 |
15922 |
30 |
•) Börsnoterat företag.
Inom parentes anges statens ägarandel lör delSgda txrlag.
n Siffrorna är Inte justerade för statens ägarandel.
lltlandsandelen för Samhall räknas exkl merkostnadsersättningen
3) Statens ägarandel är beräknad på antal utestående aktier I OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner. dvs. 84 818 818 stycken aktier.
32
ÅR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
eller som export från Sverige.
Vattenfall är den helägda verksamhet som har störst
utlandsverksamhet. Över 5000 anställda fanns år 2000 i
utlandet och mer än en fjärdedel av försäljningen. Ande-
len ökar 2001 genom ökad verksamhet i Tyskland.
Även för Telia har borttagandet av gränshinder,
förändrat ägande och avreglering gett möjligheter till att
vidga verksamheten. 18 procent av Telias omsättning och
16 procent av de anställda, totalt 5000, fanns utanför
Sveriges gränser 2000. Eniro AB, som Telia äger 49 pro-
cent av, expanderar snabbt utanför Sverige.
V & S Vin&Sprit AB är ett annat företag med stor
utlandsförsäljning. Över tre fjärdedelar av produktionen
säljs utomlands. Det är inte längre bara export av vodka
från Sverige. Dotterbolag i Danmark, Polen, Storbritanni-
en och Tjeckien svarade 2000 för halva personalstyrkan.
Swedesurvey AB är den största exportören av svenskt
förvaltningskunnande.
Det är svårt att uppskatta hur stor andel av försälj-
ningen i företag med statligt anställda som sker i Sverige.
För företag som Posten AB, SJ Statens Järnvägar, Sjöfarts-
verket och Luftfartsverket producerar en icke oväsentlig
del för utländska kunder eller blir en del av produktvär-
det vid export, som dock inte kan urskiljas exakt.
Också för Nordea AB, SAS Gruppen och OM Gruppen
saknas uppgifter.
Omsättning och resultat
lva företag där staten är ägare har en omsättning
överstigande 10 miljarder kr. Ytterligare elva
företag säljer för mellan 1 och 9 miljarder kr,
och sju mellan 500 till 999 mkr.
Nordeas omsättning var 45 miljarder kr. Nordea AB blir
därmed tredjen störst i sammanställningen men svarar för
den absolut största ökningen, 18 miljarder eller 68 procent,
till följd av att UniDanmark och Kreditkassen nu ingår.
Störst är Telia AB med 54 miljarder kr i försäljning
och därnäst SAS Gruppen med 47 miljarder kr.
Efter Nordea AB redovisar minoritetsägda OM Grup-
pen störst intäktsökning med 62 procent. Av de helägda
bolagen var V&S Vin & Sprit AB mest framgångsrikt med
en försäljningsökning på 43 procent, delvis till fölid av
företagsköp. Den största ökningen (Forts på sid. 38)
OMSÄTTNING OCH RESULTAT I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE1
Företag med minst 500 mkr i omsättning 2000
Rang Företag
Omsättning inkl.
anslag, mkr, 2000
Omsättningsttkäridring Resultat före skatt, Resultat före s-tatt.
%, 1999-2000
mkr. 2000
; Räntabilitet
:::: mkr, 1999 eget kap 2000
1 Telia AB* (70,6%)
2 SAS Gruppen' (21,4%)
3 Noroea AB* (18,2%)
Vattenfall AB
5 Apoteket AB
6 Posten A0
7 AssiDomän AB* (35,5%)
8 Systembolaget AB
9 Svenska Spel, AB
10 SJ. Satens Järnvägar
11 Samhall AB
12 Vtn & Sprit AB, VAS
13 Luftfartsverket
14 luossavaara-KHrunavaara AB, L.KAö
15 Akadem-ska Hus AB
16 0M Gruppen AB’ (9,42%R
54064
47&40
44 736
31695
27866
24864
4
9-i
68
11717
2773
19006
5189 ,
38
23
17 Civitas Holding AB
18 Affärsverket svenska kraftnät
19 Lernia AB
20 Teracom AB
2J
22 Svensk Bilprovning, AB (52%)
Sjöfartsverket
24 643
17368
14 138
12760
10140
5816
5007
4882
3654
3152
" 2736 "
2 724
1770
1555
1 358
8
43
6
23
7
61.
12
■386
: 964
18
-244
762
:603
455
531
6
: 83
82
15
24 Svensk CxpoHkrcdit, AB (35%)
25 Specialfastigheter Sverige ÄB
9
15
’ 9
23 Statens Bostadsfinansierings
aktiebolag, SBAB
397
827 i
149
469
830
154
4
29 Svenska rymdaktiebolaget
0
18:
10
589
569
511
5
3
19
55
36
61
112
22
102
27 A Ml Företagspartner A3
28 SOS Alarm Sverige A9 (50%)
*) Börsnoterat företag.
Inom parentes anges statens ägarandel för delägda bolag.
Siffrorna ar inte justerade för statens ägarandel, dvs. dclägda bolag ingår med 100 procent.
Statens ägarandel är beräknad på antal utestående aktier i OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner. dvs. 84 818 818 stycken aktier.
39
33
ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Företag med marknadsmässiga krav
Akademiska Hus Art |
3(154 |
7 |
0 786 |
782 |
9 fl |
7 7 ' |
' 2ÖÖ |
600 |
392 7 | |||
Civitas Holding AB |
2 736 |
12 |
0 |
491 |
455 |
3 |
3 |
6 |
6 |
173 |
164 |
394 8 |
Vflsakrorvin AB |
2662 |
12 |
0 |
460 |
437 |
4 |
4 |
6 |
6 |
165 |
15/ |
351 3 |
Vasallen AR |
74 |
21 |
0 |
32 |
18 |
1 |
1 |
2 |
1 |
8 |
7 |
43 5 |
liriego AB |
18 |
1138 |
3 |
j4 |
-13 |
w |
neg neg |
0 |
0 |
21 9 | ||
Kasernen Fastighets AR |
28 |
0 |
0 |
8 |
-4 |
9 |
neg |
8 |
2 |
3 |
2 |
3 0 |
lernia AR |
t 770 |
8 |
0 |
160 |
6 |
neg |
2 |
neg |
2 |
0 |
0 |
249/ 38 |
Luossavaara-Kiirunavaara AB. LKAB |
4882 |
23 |
64 |
591 |
244 |
5 |
neg |
7 |
neg |
231 |
231 |
3210 69 |
Posten AR |
24864 |
3 |
US |
•1360 -4 065 |
neg |
neg |
neg |
neg |
0 |
0 |
41522 -303 | |
SI. Statens Järnvägar |
12 760 |
14 |
US |
132 |
239 |
4 |
10 |
6 |
7 |
0 |
0 |
11702 3304 |
SpecailaStighöter Sverige AB |
888 |
4 |
o |
154 |
149 |
9 |
9 |
6 |
6 |
116 |
60 |
92 I |
aktiebolag, SHAH |
898 |
15 |
0 |
469 |
397 |
9 |
8 |
IIS |
IIS |
103 |
89 |
365 9 |
Stattum, Förvaitningsakliebolagel |
0 |
0 |
0 |
879 11693 |
8 |
93 |
11 |
126 |
300 11400 |
0 0 | ||
Sveaskog AR |
448 |
-13 |
0 |
130 |
188 |
18 |
26 |
17 |
25 |
0 |
0 |
203 -9 |
Swodosurvoy AB |
101 |
5 |
100 |
5 |
4 |
14 |
14 |
14 |
14 |
0 |
0 |
37 2 |
Svenska Lagerhus AB |
180 |
16 |
US |
24 |
22 |
20 |
22 |
21 |
30 |
0 |
7 |
152 34 |
Svenska ryrndaktietxiiagel |
■ 511 |
■ k ig ■■ - |
27 |
61 |
102 |
■10 |
18 |
18 |
24 |
0 |
9 |
353 0 |
Svenska Skoppshypotekskassan |
60 |
7 |
US |
51 |
43 |
6 |
5 |
1 |
1 |
0 |
0 |
9 0 |
Svenska Skogskanter AB |
208 |
6 |
6 |
::::: ■? |
:: :5; |
IWg |
■3 . |
. 1 |
1 |
1 |
3 |
271 20 |
SweRoad AB |
64 |
22 |
92 |
9 |
14 |
19 |
37 |
26 |
51 |
0 |
0 |
57 1 |
WWW AB |
'31695 |
14 |
27 5189 4 297 |
9 |
8 |
10 |
9 |
990 1500 |
13123 5 ) 32 | |||
V&S. Vin & Sprit AB |
5816 |
43 |
76 |
1433 |
964 |
37 |
31 |
38 |
28 |
455 |
230 |
1375 604 |
Företag med särskilda samhällsintressen
a Banan Profekt AB |
65 |
.323 |
0 |
0 |
0 |
0 0 |
0 0 |
0 |
0 |
2 |
0 |
ALMi F öretagspartner AB |
589 |
5 |
0 |
55 |
112 |
0 neg |
1 "eg |
0 |
0 |
535 |
19 |
Apotekél AB |
27866 |
7 |
0 |
29 |
400 |
0 15 |
1 11 |
100 |
100 |
9802 |
406 |
(iöta KanaltMjiag, AB |
56 |
13 |
0 |
2 |
2 |
5 6 |
5 6 |
0 |
0 |
59 |
8 |
Kungliga Dramatiska Teatern Aö |
219 |
4 |
o |
18 |
■ -i ■ |
112 neg |
119 neg |
0 |
0 |
312 |
9 |
Kungliga Operan AR |
349 |
1 |
0 |
10 |
1 |
108 24 |
44 5 |
0 |
0 |
595 |
15 |
LilWntft«:rHet : ' ;; ) |
5007 |
6 |
:: ■ :p: : |
633 |
18 |
:: ::: |
10 3 |
. 0 |
::■ |
4 329 |
86 |
Samhall AB |
10140 |
8 |
16 |
251 |
386 |
18 neg |
18 neg |
0 |
0 |
28846 |
2 663 |
$iu'arlw«ket............. |
1358 |
2 |
; o : |
' 33 |
:■ -a? |
':: 3:w::: |
4 4C8 |
8 |
0 |
.1362 |
■141 |
Statens Våg- och Banlnvest AB |
121 |
■6 |
0 |
3 |
1 |
16 3 |
0 0 |
0 |
0 |
36 |
10 |
Swödtund Inlwnational AB |
361 |
288 |
US |
197. . |
-5 |
. L6 neg |
19 .0 |
0 |
0 |
. -21 |
1 |
Svenska kraftnät, Affärsverket |
2 724 |
18 |
1 |
768 |
531 |
12 8 |
8 6 |
496 |
814 |
253 |
10 |
Svenska Spel, AB Svensk-Danska Broförbindelsen |
14 138 |
4 |
0 |
3835 |
37.39 |
101 97 |
102 97 |
3871 3739 |
531 |
20 | |
SV! DAB AB |
598 |
27 |
0 |
■171 |
0 |
neg 0 |
5 10 |
0 |
0 |
105 |
5 |
Sveriges Provnings- och |
440 | ||||||||||
Forskningsinslihit AR. SP |
4 |
12 |
32 |
17 |
10 6 |
12 7 |
• 0 |
0 |
564 |
4 | |
Systemljotaget Aö |
17368 |
4 |
0 |
196 |
4/0 |
8 26 |
17 38 |
80 |
50 |
3440 |
182 |
Teracom AB |
1549 |
16 |
9 |
287 |
68 |
12 3 |
18 9 |
0 |
0 |
8&3 |
51 |
Venantms AB |
487 |
45 |
0 |
366 |
160 |
10 5 |
0 0 |
0 |
0 |
234 |
88 |
Vokscnéseh A/S |
45 |
45 |
100 |
I |
1 |
7 6 |
10 9 |
0 |
0 |
57 |
8 |
Omsättningen anges inkl anslag eller liknande. För vissa finansinstitut anges här omsättningen nettoberäknad för räntor och provisioner.
Förelagms oitisällnlrig rn II variabler är ej korrigerad lör slalens ägarandel.
I tabellen Ingår 54 företag, samt dotterbolagen Vasakronan AB och Vasallen AB.
Avvecklingsbolagen och Sydkraft SAKAB är oj medtagna.
1 Härulöver liar aktierna I Vasallen AB löreslaglls uldelas lill ell tielopp om 2.3 miljarder kr.
34
40
ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
MAJORITETS- ELLER HÄLFTENÄGDA FÖRETAG (50-99 PROCENT)
Omsätt- |
Föran-, |
Utlands- |
Resultat |
Rärtabil.let |
Räntabilitet i |
Antal | ||||
ning, |
drlng, % |
ancelav |
före skatt |
på eget |
på sysselsatt |
Utdelning. |
Ar tal |
årwL | ||
: mkr. |
1999- |
forsäljn. |
hAi. |
kapital |
kapilai |
»nkr, |
anställda |
föråhdt. | ||
2000 |
2000 |
2000 |
2000 |
1999 |
2000 1999 |
2000 1999 ■ |
2000 1990 |
2000 |
99-00 | |
Företag med marknadsmässiga krav Svensk Exportkredit. Aö (647%) |
896 |
1 |
0 |
830 |
827 ' |
15 13 |
1 |
1 401 1 725 |
85 |
3 |
Företag med särskilda samhällsintressen
• RpgtatfegaranU AB J-50%) • .......... |
■ 18 ■ |
■ ■■ -22....... |
'i |
113 |
■.....4...... |
.. |45 . |
g,. . |
192 i |
......ij:..;. |
, ,.0, |
.......9... |
2 ■ | |
IRECO AB (55 %) |
105 |
3 |
0 |
-4 |
0 |
neg |
0 |
neg |
2 |
0 |
0 |
3 |
0 |
SOS Alarm Sverige AB (50%) |
5® |
3 |
0 |
36 |
22 |
iB 18 |
12 |
22 |
15 |
8 |
7 |
739 |
3 |
Svensk Bilprovning AB (52%) 1 167 |
3 |
0 |
-43 |
-113 |
neg |
neg |
neg |
neg |
0 |
0 |
2 228 |
4 | |
Svenska M |
2 |
0 |
w.ö.5? |
80 |
neg i |
88 |
neg |
0 |
0 |
0 | |||
Svenges Rese-och Turistråd AB (50%) 212 |
-4 |
0 |
4 |
5 |
25 |
48 |
37 |
62 |
0 |
0 |
50 |
-6 |
MINORITETSÄGDA BOLAG (20-49 PROCENT)
Företag med marknadsmässiga krav
Oom Shvetsii, A/O (36%) ' 21 |
37 |
V*i |
0 ; |
4 |
neg |
?8O |
12 |
9 |
Ö |
0 |
2 |
0 |
Företag med särskilda samhällsintressen Norrland Center AB (33,3%) 4 |
•7 |
0 |
-1 |
° ■ |
■ neg - |
3 |
neg |
2 |
0 |
0 |
: 4 |
0 |
MINORITETSÄGDA BOLAG (1-19 PROCENT)
Företag med särskilda samhällsintressen
SiS Miljöfnarfcrimg AG (10%) 34 0
0. 2 6 12 *1 il 35 0 0 32
BÖRSNOTERADE FÖRETAG
Företag med marknadsmässiga krav
AssiOonanAS (35,5%) |
24 643 |
1 |
84 |
3 090 -70 i |
15 |
neg |
14 |
neg |
1 619 710 M 506-2 554 |
Nordea AB (18.2%) |
44 736 |
68 |
US |
19 006 11511 |
18 |
22 |
2 |
1 |
5964 3 659 32218 12916 |
OM Greppen AB (9.42)!i |
3152 |
61 |
US |
743 603 |
25 |
16 |
24 |
20 |
504 419 1 354 360 |
SAS Gruppen (21.4%)-’* |
47 540 |
9 |
US |
2 773 1 846 |
14 |
19 |
9 |
12 |
770 658 30939 629 |
tel» AB (70,6%) |
54064 |
4 |
18 |
11717 5980 |
23 |
14 |
■ 19 i |
14 |
1501 1470 30 307 761 |
Omsättningen anges inkl anslag eller liknande. För vissa finansinstitut anges här omsättningen nettoberäkriad för räntor och provisioner.
Förelagens omsällning rn II variabler Hr ej korrigerad lör stolens ägarandel.
I tabellen ingär 54 företag, samt dotterbolagen Vasakronan AB och Vasallen AB.
Awecklirigsbolagen och Sydkraft SAKAB är ej medtagna.
■’ Statens ägarandel är beräknad pä antal utestående aktier i OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier.
SAS Sverige AB äger tre sjundedelar av SAS-Gruppen. SAS Sverige AB ägs till 50 procent av staten.
35
41
ÄR 2000 FÖR FORETAG MED STATLIGT ÄGANDE
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
UTDELNING I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE, Mkr
Nordea AR* (18,2 %) |
Utdelning 2000 |
Statens andel • • |
utdelning 1999 |
Statens andel | |
SreiiSMSpel.AB1’. |
n u n u ■■ u h n n ,ii b u u |
3 871 |
: 3561 |
3 739 |
3 563 |
Telia AB* (70.6 %) |
1 501 |
1 060 |
1 470 |
1 470 | |
WehWAB; |
„ „ „ ,, „ „ i, „ n h <• « « |
'990 ■:: |
94J.. . |
:.....Esoo..... |
1 500 |
AssiDomän AB,? (35.5%) |
619 |
200 |
710 |
230 | |
SAS Gruppen'? (21,4 W |
h |
....... 770 :: . |
..: 158 |
658 |
141 • |
Svenska kraftnät, Affärsverket |
496 |
496 |
814 |
814 | |
Vill S, Sprit AB.V&S |
1 1 il »i Ii t > 1 ii il “ ■ |
455 |
455 |
230 |
230 |
OM Gruppen AR (9,42 %)» |
504 |
48 |
419 |
3? | |
Svensk Exportkredit, AR (64,7%) |
401 |
259 |
1 725* |
225 | |
l jossavaara Kiirunavaara AB, LKAB |
231 |
231 |
231 |
231 | |
Akademiska I4os AB |
" '■ •’ •' ...... “ “ " ”■ “ " |
200 1 |
...........200 |
600 |
600 |
Civitas Holding AB |
173” |
173- |
164 |
164 | |
Specialfastigheter Sverre AB |
■ ■■ ■ ■ ■« ■■ «<;" |
116 |
::: ue |
60 |
60 |
Slaleris Bostadsfmansieringsakiiebolag, SBAB |
103 |
103 |
89 |
89 | |
ApOléket AB |
100 |
100. . |
100 |
100 | |
Systembolaget AB |
80 |
80 |
50 |
50 | |
S|öfattsverket |
!...... “ ““ “ “ “ “ “ ■! |
H |
;■• 8 |
" .0 : |
0 |
SOS Alarm Sverige AB (50 %) |
8 |
4 |
7 |
3 | |
Kasemeh Fastiflhdts AÖ |
ii .H .li,H.:ii::li:.h:;il.Jr.n te;: 11 U ii ii. p n u .. n .1 u |
. 3 . '. . ' ‘ |
............... ....... |
' 2 1: |
2 |
Svenska Skogsplantor AB |
1 |
1 |
3 |
3 | |
Slättum, f-ervaihir gsakitebolagel |
» .. :: n i, >> i, „ „ :: :> |
: 3öo : ■ |
" 'W: |
11 400 |
11 <00 |
Svenska rymdaklieboiaget |
0 |
0 |
9 |
9 | |
Svenska Lagertmsektiebokiget |
.......... .............. |
. .............. " 0 ■■ •■■■’"■i |
.......... .Q,, ... .. .. |
" ........ ■■ " 7 ’.....’i |
7 |
Totalt |
16 895 |
9 630 |
27 646 |
21 872 |
22 företag gav utdelning 2000, mot 23 året före.
* Börsnoterat företag
" Svenska Spels resullal delas ul I sin tieltiel, dels en mindre del som bidrag IIII Riksidrollslörbundel och Ungdomsstyrelsen och resten IIII slalen.
a Statens andel l AssiDomän ägs till 8,9 procent genom Förvaltnlngsaktlebolaget Stattum. 24 resp 22 mkr ingår därför ej I summa utdelning.
31 SAS Gruppens utdelning via SAS Sverige AB.
*• Utdelningen avseende ar 1999 var 1500 mkr lör B-aklieägarria, dvs bankerna. För slaleris 50 [MTicenl var uldelningen 225 mkr.
H Vasallen AB har Irärutöver föreslagits delas ut till aktieägarna är 2001, till ett värde av 2.3 miljarder kr.
" Statens ägarandel är beräknad pä antaI utestående aktier I OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier.
36
42
STATENS ÄGARPOLITIK
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
GRAD AV KOMMERSIELL VERKSAMHET MAJ 2001
Bolag
Resultatkrav
kategori
Konkurrens
Kommen tärer
Oelvis ansiagsfinanaefat
Delvis ensamställning
Ja
M
Helägda bolag
A Banan projekt AB
Akademiska Hus AB
ALMl Företagspartner AB |
Nej |
s |
DeMs anslagsfinansierat | |
Apotekel AB |
Ja |
s |
Lagstadgal monopol | |
Civitas Holding A8 |
J8 | |||
Göta kanal bolag, AB |
Nej |
s |
Delvis anslagsfinansierat | |
ImegoAt) |
Ja |
M | ||
Kasernen Fastighets AB |
Ja |
M | ||
Kurgl/ga O/ametista Teatern AB |
Nt-i |
s |
Delvis anslagsfinanslera; | |
Kungliga Ooeran AB |
Nej |
s |
Delvis anslagsfinansierat | |
Lernia AB |
1 |
M | ||
Luftfartsverket |
Ja |
s | ||
1 txjssavaara Kirunavaara AB, L KAB |
« XdhX%BX%< |
K-j™' | ||
Posten AB |
Ja |
M |
Delvis anslagsfinansierat | |
SarrM AB |
Nej |
s |
Oelvis anslagsflnar.serat | |
SJ Statens Järnvägar |
Ja |
M | ||
Sjöfartsverket |
Ja |
s | ||
Sveriges Provnings- och | ||||
f orskningSKTSiiftd Aö, SP |
Ja |
s |
XoXsXrXoX"X"X“X""“X,'i |
Delvis anslagsfjoanäerat |
Specialfastigheter Sverige AB |
Ja |
M |
Delvis ensamställning | |
Statens BiKiadsfinanswr^sakteUitag. SBAB Ja |
M | |||
Statens Väg och Baninvesl AB |
Nej |
s | ||
Stattwn, FdrvaHninäsaMleboiagel |
Ja |
M |
Delvis ereamstSIki ing | |
Sveaskog AB |
Ja |
M | ||
SVEDAB |
Nej << : |
S |
Or esundsbroförte nd elsen | |
Swedsurvey AB |
Ja |
M | ||
SwJfuud International AB |
Ja |
8 | ||
Svenska kraftnät. Affärsverket |
Ja |
s |
Ensamställning |
Svenska Lägemusaktietxnaget |
Ja |
M | ||
Svenska Skeppstiypotekskassau |
’□ > J®- ’£ X n‘ ■ ; |
M | ||
Svenska Skogspiantor AB |
Ja |
M | ||
Svenska Spel, AB |
Ja |
s |
Delvis npnopol |
^”^““åvXwX^Xv^XxX^^ |
SweRoad AB |
M | |||
SystenWaget A8 |
-?■ |
s |
lagstadga) monopnl | |
teracom AB |
Ja |
s |
Delvis monopol | |
Vin & Sprit AB, V&S |
Ja |
IvXwXvXvXvXvå’ |
lan8Bnnu0BBoBoBoBcBEBcBcBc“=BoB3BånoBåBåBå0n0oIi | |
Vasakronan AB |
Ja |
M | ||
Vasallen AB |
Ja |
■■yUyyy.....< |
^X"X°X°X0XrX=-=-:,°oZ,CD°DX'’”DX | |
Vattenfall AB |
Ja |
M | ||
Venantius AB |
Nej...... |
s |
Delvis anslagsfinansierat | |
Voksenåsen A/S |
Nej |
s |
Ensamslållning |
Delvis anslagsfinansierat |
Majoritets- eller hälktenägda bolag, Inom parentes ägarandel |
»W/X";n".""r |
'"X'XnXaXBX"X,X"X%"X | ||
Bostadsgaranti, AB (50%) |
Nej |
S | ||
IRECO AB !5!>Xi |
Nej |
s | ||
SOS Alarm Sverige AB (50%) |
Ja |
s |
Delvis ensamstälining | |
Svensk Bilprovning, AB (52%) |
Näj..-'r\!'-'-,- |
s |
lagstadga! monepnl | |
Svensk Exportkredit, AB (64,7%) |
Ja |
M | ||
Svenska Ma|astyrningsr5det. AB (90%) |
Nej |
EnsamsUBnlng |
Delvs ansögsflnanslerat | |
Svenges Rese- och Turistråd AB (50%) |
Nej |
s |
Delvis anslagsfinansierat | |
Telia AB (70.6%) |
Ja |
M | ||
Mindre än hälftenägda bolag, inom parentes ägarandel | ||||
Dom Shvetsii, A/0 (36%) | ||||
AssiDomän AB (35,5%) |
Ja |
M | ||
Nordoa AB (18.2%) |
Ja |
N/A |
%m^b::b::b:%%%b:<;:b:%<b:b:“X"::b:;'' | |
Norrlands Center AB (33,3%) |
Nej |
s | ||
OM Gruppen AB (9,42%)" |
ja |
N/A | ||
SAS Gruppen AB (21.4%) |
Ja |
M | ||
SIS Miljönradming AB (10%) |
Npj ' |
N/A | ||
Sydkraft SAKAB (1 aktie) |
Ja |
N/A | ||
‘Statens ägarandel är beräknad pä antal utestående aktier i OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier. | ||||
M = Företag med marknadsmässiga krav | ||||
N/A = statens ägandedel understiger 20 procent och företaget är därmed inte inkluderat i den konsoliderade redovisningen. |
43
37
ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
(Forts frän sid. 33) genom egen växt svarade LKAB för
genom att öka omsättningen med 23 procent. 1999 tap-
pade företaget 22 procent i försäljningen bland annat till
följd av pressade malmpriser, men 2000 ökade såväl pri-
ser som efterfrågan.
Bland de 22 miljardföretagen var det bara SJ Statens
Järnvägar och Lernia AB som redovisade fallande
omsättning, med 14 respektive 8 procent.
Sju företag redovisade ett resultat före skatt på över
en miljard kr:
AB Svenska Spel, Nordea AB, Telia AB, Vattenfall AB,
AssiDomän AB, SAS Gruppen och V&S Vin&Sprit AB.
Nordeas vinst uppgick till 19 miljarder kr, vilket var 65 pro-
cent mer än 1999.Telias vinst uppgick till nära 12 miljarder
kr. vilket var en fördubbling mot 1999.
Den största resultatförbättringen bortsett från Nordea
och Telia redovisade AssiDomän som gick från cn förlust
på 700 mkr till en vinst på 3,1 miljarder kr. Postens för-
lust minskade också kraftigt från 4,1 miljarder kr till 1,4
miljarder kr. En stor del av förlusten 1999 berodde på
extraordinära avsättningar.
Förutom Posten redovisade även AB Svensk Bilprov-
ning, Lernia AB, och Svensk-Danska Broförbindelsen,
SVEDAB, negativt resultat för 2000.
Bara 4 av de 22 miljardföretagen försämrade sina
resultat under 2000 jämfört med 1999: Apoteket AB, SJ
Statens Järnvägar och Lernia AB.
Förädlingsvärde
örädlingsvärdet motsvarar företagets bidrag till
bruttonationalprodukten (BNP). Det definieras
här som respektive företags lönesumma inklusi-
ve sociala avgifter och rörelseresultatet före avskrivning-
ar. Det företagsvisa förädlingsvärdet inkluderar produk-
tion i andra länder, det vill säga värden som ingår i andra
länders BNP. För några av företagen i nedanstående
tabell saknas uppgifter om förädlingsvärdet. Det har då
uppskattats med schablonberäkningar byggda på vinst
och antal anställda.
Den statliga företagssektorns totala förädlingsvärde
motsvarar 7,5 procent av Sveriges bruttonationalpro-
dukt (BNP) och 10 procent av näringslivets produk-
tion. Om företagens förädlingsvärden sch ablon fördel as
mellan anställda i Sverige och utlandet blir andelen
kring 5 respektive 6,5 procent av Sveriges BNP, respek-
tive näringslivets del. Justeras den därtill för statens
ägarandelar i företag, där staten inte är ensamägare, blir
andelen knappt 4 respektive 5 procent. Det största
bidraget ger Nordea AB, Telia AB, SAS-Gruppen, Pos-
ten AB, Vattenfall AB, AssiDomän AB och Samhall AB.
Omräknat i förädlingsvärde per anställd ger AB
Svensk Exportkredit störst bidrag, med drygt 10 mkr per
anställd. Därefter kommer AB Svenska Spel, Akademis-
ka Hus AB och Affärsverket svenska kraftnät. Företag
FÖRÄDLINGSVÄRDE I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE
1 Företas |
, , FikrSdlingMSrrie, mkr, 2Ö0Ö |
Förädlingsvärde, | |
Nordea AB* (18.2%) |
33 405 |
1,04 |
Tefe AB’(70.6%) |
26 702 |
0.88 |
SAS Gruppen* (21.4 %) |
18 651 |
060 |
Pmtén Aö ' ■ |
0,35 | |
Vattenfall AB |
11 141 |
0.85 |
AssiCanWnAR • <35,5 |
.7 602.. |
O.riZ |
Samhall AB |
5 864 |
0,20 |
SJ. Slatens Jätiwgar |
5654 |
0.48 |
Svenska Spel. AB |
4 021 |
7.57 |
Apoteket Afi |
. :.„A.A....", |
0.36 : |
Luftfartsverket |
2 812 |
0.65 |
wn & spnt ar , v&s . . | ||
l uossavaara Kllrunavaara AB, I KAB |
1 948 |
0,61 |
AkéR>enriska Hus AB |
1750 |
4.46 |
OM Gruppen AB*(9,42%)" |
1 597 |
1,18 |
Systembolaget AB |
1164 |
0,39 :■ |
Civitas Holding AB |
1285 |
3.26 |
Svenska kraftnät. Affärsverket |
, 3,84 | |
Svensk Exportkredit, AB* (64.7%) |
908 |
10,68 |
Sjöfartsverket. |
0,59 | |
lernia AB |
803 |
0,32 |
Svensk Bdprovmng; AB* (52%) |
.... .. ...... .. . 7.,., |
0,36 : ■ |
Statens Bostadsfinansieringsaktietx^ag, SBAB |
650 |
1,78 |
Ovrige 31 förelag |
3 456 |
0.64 |
Samtliga |
154 255 |
0,64 |
Förädlingsvärdet definieras som lönesumman inklusive sociala avgifter och rörelseresultatet före avskrivningar Förädlingsvärdet motsvarar företagets bidrag till bruttonationalpro-
dukten (BNP), också till BNP I andra länder.
* Dclägda företag mod statens ägarandel inom parentes
Statetis ägarandel är beräknad på antal utestående aktier i OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptionen dvs. 84 818 818 stycken aktier.
38
44
ÅR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
inom fastighets- och finanssektorerna redovisar höga för-
ädlingsvärden per anställd. Dessa företag har få anställda
men stor balansräkning. Även Telia AB och Vattenfall AB
har höga förädlingsvärden per anställd, kring lmkr. Sam-
halls förädlingsvärde per anställd ligger på 200 tkr och
Postens på 350 tkr. Genomsnittet för förädlingsvärdet
per anställd för samtliga företag med statligt delägande
är kring 640 tkr, samma som året före.
Förädlingsvärde är ett ekonomiskt mått som inte
speglar den nytta som tillförs genom att särskilda sam-
hällsintressen infrias.
Förändringar i ägandet
ågra förändringar har skett i företagsportföljcn
jämfört med föregående år. Vid årsskiftet
2000/01 bolagiserades affärsverket Statens
Järnvägar och tre nya av Regeringskansliet helägda
bolag bildades: SJ AB, Green Cargo AB och Swedcarrier
AB. Telia AB börsnoterades den 13 juni 2000 och sta-
tens ägande minskade därigenom från 100 procent till
70,6 procent.
Statens ägande i OM Gruppen AB har under juli och
augusti 2000 ökat från 7,7 procent till 9,42 procent.
Svenska staten ökade den 29 juni 2000 sitt ägande i AB
Svensk Exportkredit från 50 procent till 64,7 procent i
och med att affärsbankerna sålde sitt 50-procentiga
innehav. ABB äger resterande 35,3 procent.
Grängesbergs Gruvor AB avyttrades i januari 2001
till Ludvika kommun, men ingår i årets redovisning
eftersom bolaget ägdes av Regeringskansliet den 31
december 2000.
Statens Premiefond avvecklades genom försäljning.
Kurortsvcrksamhet AB avvecklades under 2000 och
delar överfördes till Östergötlands läns landsting.
Aktieinnehavet i Celsius, motsvarande 25 procent av
kapitalet och 62 procent av rösterna, såldes i januari
2000 till Saab. Nordens transaktioner vad avser UniDan-
mark och norska Kreditkassen innebar att statens ägan-
de minskade till 18,2 procent.
Köp och försäljning som genomförts av bolagen själ-
va redovisas i huvudsak under respektive bolag.
FÖRÄNDRINGAR I ÄGANDET I NOTERADE BOLAG
Köp______________________________________
TWunkt Köparé Verksamhet Belopp
4 juli-16 aug. Staten OM Gruppen AB 649 mkr
(Finansdep.)
Försäljning
tidpunkt - - Köpare. Verksamhet Belopp
Januari 2000 Staten Celsius AB 1 253 mkr
(Näringsdep.)
Förva I tn i ngsa kti ebolaget
Stattum
Juni 2000 Staten Telia AB” 75 048 mkr
(Näringsdep.)
1 008 619 jjersorwer luckrade sig lör Telia-aklien som nolerades på OM SL(x:k-
holmsbörsens A-lista den 13 juni 2000. Vid årsskiftet var antalet aktieägare 866 000.
Redovisningsprinciper
öretagen som ingår är dels aktiebolag där statens
aktieinnehav ägdes av Regeringskansliet per den
31 december 2000, dels de fyra affärsverken SJ,
Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska
kraftnät. Aktiebolag som ägs av till exempel Riksbanken
eller myndigheter ingår således ej i redovisningen. Däre-
mot ingår A-Banan projekt AB, Statens Väg- och Banin-
vest AB, Svensk-Danska Broförbindelsen ÄB och Swedish
National Road Consulting AB, vars aktier ägs av Rege-
ringskansliet, men förvaltas av myndigheter.
I årets redogörelse har en uppdelning skett i företag
som verkar under marknadsmässiga villkor och krav, och
företag som främst har särskilda samhällsintressen att
uppfylla. Gränsdragningen mellan grupperna är inte all-
tid självklar. Ambitionen i verksamhetsberättelsen är
dock att göra redovisningen av statens företagsengage-
mang och de enskilda företagen så tydlig som möjligt.
Med uppdelningen blir bilden av såväl hela bolagssfären
som de enskilda företagens resultat och måluppfyllelse
tydligare och därmed mer rättvisande.
De företag inom gruppen som verkar under marknads-
mässiga villkor kännetecknas något eller flera av följande:
De verkar på en marknad med full konkurrens.
Ägaren, staten, ställer marknadsmässiga krav på resul-
tat och avkastning baserade på riskprofil.
Utvärderingen och uppföljningen av baseras på dessa,
samt i vissa fall på särskilt uttryckta ägarkrav.
I gruppen ingår även statens noterade innehav.
De företag inom gruppen som främst har särskilda
samhällsintressen att uppfylla kännetecknas av något
eller flera av följande:
Ägaren/staten styr verksamheten på ett påtagligt och
direkt sätt.
Dc verkar på cn marknad med särskilda förbehåll, cn
del verkar helt eller delvis utan konkurrens, andra är fullt
konkurrensutsatta.
Speciella finansiella upplägg används, varvid bland
annat kraven på avkastning avviker från vad som är gängse
i verksamheter som bedrivs helt på marknadsmässiga vill-
kor. Utvärderingen och uppföljningen baseras bland annat
på kvalitativa parametrar härledda ur samhällsekonomiska
eller sektorpolitiska mål, och effektivitets-/resultatkrav.
Graden av samhällsintresse och ägarens styrning skil-
jer sig mycket mellan de olika bolagen i denna grupp.
Inrapporteringen av sifferunderlag till Regeringskansliet
från företagen med statligt ägande bygger på den gängse
presentationsform som gäller inom näringslivet. Dock har
resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalysen
komprimerats för att endast innehålla det mest nödvändi-
ga. I inrapporterade sifferunderlag till konsolideringen har
vissa justeringar gjorts, och för dessa ansvarar Regerings-
kansliet. För sifferunderlaget som presenteras per respek-
tive bolag har bolagens egna uppgifter använts.
När det gäller konsolideringen har följande justeringar
gjorts:
1) Resultaträkningen är densamma för alla företag, även
för dc finansiella företagen. Innebörden är att dc
finansiella företagen har bruttoredovisat sitt rörelse-
resultat i en form som gäller för icke-finansiella före-
tag. Skälet till detta är att en konsoliderad resultat-
räkning endast kan innehålla ett format och att de
finansiella företagen har fått anpassa sin rapportering
till det format som majoriteten av de aktuella företa-
gen och affärsverken följer.
45
39
ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED S1ATLIGT ÄGANDE
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
2) Intresseföretag har intagits enligt kapitalandelsmeto-
den på så sätt att resultatet i intresseföretag, det vill
säga innehav där ägarens andel i företag ligger i inter-
vallet mellan 20 och 50 procent har tagits in i den
konsoliderade resultaträkningen på en rad i rörelsere-
sultatet. Förfarandet följer sedvanlig koncernredovis-
ningsteknlk. På motsvarande sätt har ägarens andel i
intresseföretagets egna kapital tillförts den konsolide-
rade balansräkningen.
3) Dotterföretag i vilken det finns en minoritet har jus-
terats både i resultaträkning och balansräkning. Juste-
ringen går till så att rninoritetsägaren eller minori-
tetsägarnas andel i dotterföretagets resultat redovisas
som en avdragspost i anslutning till årets nettoresul-
tat samt att minoritetens andel i dotterföretagets
kapital reducerar det egna kapitalet i koncernbalans-
räkningen och redovisas som cn "skuld" till minorite-
ten. Förfarandet följer sedvanlig koncernredovis-
ningsteknik.
4j Vissa nyckeltal har ej beräknats på nivåerna ovanför
branschnivå. Skälet till detta är framför allt att det
kapital som finansföretagen binder i rörelsen är av en
annan karaktär jämfört med det stora flertalet övriga
företag. Detta innebär att om finansföretagens kapital,
bundet i rörelsen, skulle beaktas i vissa nyckeltalsbe-
räkningar så skulle dessa nyckeltal bli snedvridna och
därför inte vara relevanta.
I det följande beskrivs verksamheten och måluppfyllel-
sen i företagen med statligt ägande. Från och med i år
redovisas här också de enskilda företagens komprimerade
resultat- och balansräkningar, till skillnad från enstaka
uppgifter som i förra årets skrivelse. Utvärdcringsavsnit-
ten inklusive företagsbeskrivningarna ansvarar Regerings-
kansliet för. Företagen svarar dock själva för tabelluppgif-
terna per bolag.
Branschindelning
ranschindelningen bygger på Global Industry
Classification Standard (GICS) som tagits fram
av Morgans Stanley Capital International och
Standard & Poors för analys av företag. GICS tillämpas
fr o m i år av Stockholmsbörsen. Indelningen bygger på
sektornivån i GICS, där dock Energi och Kraft förts sam-
man, liksom Dagligvaror med I lälsovård och Informa-
tionsteknologi med Telekomoperatörer. I gengäld särre-
dovisas Transport ur Industrivaror och -tjänster och
Finans och Fastighet delas upp på branschgruppsnivå.
Dessutom skiljs en särskild grupp ut: Transport-Fastighet.
Definitioner | |
Räntabilitet på eget |
Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital. |
Räntabilitet på totalt |
Resultat efter finansiella poster med återläggning av finansiella kostnader i pro- |
Räntabilitet på sysselsatt |
Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genom- |
Räntabilitet på operativt |
Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativi kapital. |
Nettoskuldsättning |
Kort- och långfristiga räntebärande skulder och räntebärande avsättningar minus |
Soliditet |
Eget kapital inklusive minoritet i procent av balansomslutningen. |
Antal anställda 1 medeltal |
Omräknat till årsanställda. |
Utdelning |
För år 2000 avses föreslagen utdelning, för år 1999 faktisk utdelning. |
Totalt kapital |
Balansomslutning. |
Sysselsatt kapital |
Balansomslutningen reducerad med icke räntebärande skulder. |
Operativt kapital |
Balansomslutningen reducerad med icke räntebärande skulder och räntebärande |
46
40
STATENS ÄGARPOLITIK
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
41
Skr. 2000/01:120
FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE - F Ö R E TA G S B E S K R IV N I N G A?1^3 '
De 57 bolagen redovisas i bokstavsordning. Awecklingsbolag är företag med
ingen eller liten verksamhet och där regeringen uttalat att företagen skall avytt-
ras eller likvideras.
tätens Järnvägar AB, SJ, redovisas som det sam-
manhållna affärsverk det var under 2000.
AB Kurortsverksamhet såldes under 2000 till
Nynäshamns kommun. Statens Premiefond AB avveckla-
des i december 2000. Dessa företag ingår därför inte i
förteckningen eller i sammanställningen i övrigt.
Indirekt ägande som i Celtica AB och Eniro AB eller
andra dotterbolag till företag med statligt ägande ingår ej
i sammanställningen. Undantag är Vasakronan AB och
Vasallen AB, dotterbolag till Civitas Holding AB, som
redovisas separat under detta.
1 förteckningen ingår inte heller AB Tumba Bruk, som
är ett dotterbolag till Sveriges Riksbank, ägt av Sveriges
Riksdag. Innehav av aktier eller ägandedelar i internatio-
nella institutioner redovisas ej heller i Verksamhetsberät-
telsen.
A-Banan projekt AB |
44 |
Sveaskog AB |
91 |
ALMI Företagspartner AB |
45 |
Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB |
92 |
Akademiska Hus AB |
46 |
Svensk Bilprovning, AB |
93 |
Apoteket AB |
48 |
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB |
94 |
AssiDomän AB |
50 |
Stattum, Förvaltningsaktiebolaget |
96 |
Bostadsgaranti, AB |
52 |
Svensk- Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB |
97 |
Civitas Holding AB |
54 |
Svenska kraftnät. Affärsverket |
98 |
Vasallen AB |
55 |
Svensk Exportkredit, AB |
100 |
Vasakronan AB |
56 |
Svenska Lagerhusaktiebolaget |
101 |
Dom Shvetsii, A/0 |
58 |
Svenska Miljöstyrningsrådet, AB |
103 |
Göta kanalbolag, AB |
59 |
Svenska rymdaktiebolaget |
104 |
Imego AB |
60 |
Svenska Skeppshypotekskassan |
105 |
IRECO, Institute for Reserch and Competence Holding AB |
61 |
Svenska Skogsplantor AB |
106 |
Kasernen Fastighets AB |
62 |
Svenska Spel, AB |
107 |
Kungliga Dramatiska Teatern AB |
63 |
Sveriges Rese- och Turistråd AB |
109 |
Kungliga Operan AB |
64 |
Swedesurvey AB |
110 |
Lernia AB |
65 |
Swedfund International AB |
111 |
Luossavaara Kirunavaara AB, LKAB |
67 |
SweRoad AB |
112 |
Luftfartsverket |
69 |
Systembolaget AB |
113 |
Nordea AB |
71 |
Telia AB |
115 |
Norrland Center AB |
73 |
Teracom AB |
117 |
OM Gruppen AB |
74 |
Vattenfall AB |
118 |
Posten AB |
75 |
Venantius AB |
120 |
Samhall AB |
77 |
Vin & Sprit AB, V&S |
121 |
SAS Gruppen |
79 |
Voksenåsen A/S |
123 |
SIS Miljömärkning AB |
81 | ||
Sjöfartsverket |
82 |
Awecklingsbolag | |
SOS Alarm Sverige AB |
84 |
Grängesberg Gruvor AB |
124 |
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, SP |
85 |
Sveriges Geologiska AB. SGAB |
124 |
Specialfastigheter Sverige AB |
87 |
SKD företagen AB |
124 |
SJ, Statens Järnvägar |
88 |
Zenit Shipping AB |
125 |
Statens Väg- och Baninvest AB |
90 |
43
49
A-BANAN PROJEKT AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
A-Banan projekt AB
Syfte
Bolaget bevakar statens åtaganden enligt de avtal som
rör Arlandabanan. Bolaget övervakar driften av flyg-
pendeln och anläggningen samt följer upp återbetalningen
av det statliga villkorslånet.
Strategi
A-Banan verkar för ökad tågtrafik till Arlanda flygplats.
Diskussioner förs med trafikhuvudmannen, SL, att eta-
blera pendeltågstrafik. Syftet är att fullfölja statsmak-
ternas intention att integrera den lokala, regionala och
nationella trafiken med Arlanda flygplats.
Omvärldsanalys
Passagerarna på Arlanda Express har ökat till cirka
60 000 per vecka vilket är lägre än beräknat. Även
fjärrtågstrafiken har ökat, men inte nått prognostiserade
nivåer.
Luftfartsverkets (LFVj pågående ombyggnad av
Arlandas terminalsystem kan komma att påverka
A-Banans anläggning och trafiken. Diskussioner förs
därför med LFV och A-Train.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Från och med januari 2000 bedriver SJ och Tågkompa-
niet fjärrtågstrafik på Arlandabanan. Under 2001 kom-
mer erfarenheterna från projektet att dokumenteras i
en så kallad Vitbok.
Miljöarbete
Bolaget ställer krav på att trafikutövarna har en miljö-
policy och miljöledningssystem.
Mångfald och jämställdhet
Bolaget har i dag två fast anställda varför det inte finns
behov av en plan för mångfald och jämställdhet.
Prognos för 2001
Tågens tillförlitlighet är av stor betydelse för trafikens
utveckling. Hittills har störningarna varit få. Antalet
passagerare ökar, men volymen är fortfarade lägre än
förväntat.
Utvärdering
Arlandabanan är det första infrastrukturprojektet i Sve-
rige som samfinansierats av staten och det privata
näringslivet. Erfarenheterna från projektet har ut-
nyttjats i Regeringskansliets arbete med att utveckla
alternativa finansieringsformer för infrastruktur.
Styrelse 2000
Sven Bårström, ordförande
Jan Danielsson, ordinarie
Ulrika Francke, ordinarie
Kerstin Lindberg Göransson, ordinarie
Ingemar Skogö, ordinarie
Hans Öhman, ordinarie
Verkställande direktör
Kjell Sundberg
I . Mk’' |
mo |
■ • |
1 |
Nettoomsåttning |
65 |
15 |
11 |
Kostnader |
-65 |
-16 |
-11 |
Jämförelsestörande poster | |||
Intressebolagsandelar | |||
Rörelseresultat |
0 |
-1 |
0 |
Finansiella intäkter |
1 |
0 | |
Finansiella kostnader | |||
Resultat före skatt |
0 |
0 |
0 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt | |||
Arets resultat |
0 |
0 |
0 |
Kassaflöde frän löpande verksamhet 57 |
62 |
3 | |
Kassaflöde frän investeringar |
-11 |
-2 295 |
0 |
Kassaflöde från finansiering |
-46 |
2 233 |
0 |
Bruttoinvesteringar |
0 |
2 289 |
0 |
Av- och nedskrivningar |
56 |
6 |
0 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
2 |
2 |
2 |
- varav kvinnor |
1 |
1 |
1 |
Ralarr.-äknfr®, Mk' ■ •• JUOO 1993 1»
TlllgAngar | ||||
Anläggningstillgångar |
2 243 |
2 289 |
0 | |
Omsättningstillgångar |
18 |
13 |
14 | |
Totala tillgångar |
2 261 |
2 303 |
14 | |
Eget kapital, avsättningar och skulder | ||||
Fget kapital |
10 |
10 |
10 | |
Minoritetens andel av eget kapital | ||||
Avsättningar | ||||
Långfristiga skulder | ||||
-räntebärande |
2 187 |
2 233 |
0 | |
-icke räntebärande |
0 | |||
Kortfristiga skulder | ||||
-räntebärande |
0 | |||
-Icke räntebärande |
65 |
60 |
4 | |
Totala skulder och eget kapital |
2 261 |
2 303 |
14 | |
Sysselsatt kapital |
2 197 |
2 242 |
10 | |
Räntabilitet på eget kapital, % | ||||
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % | ||||
Nettoskuldsättning |
2 174 |
2 220 |
-11 | |
Soliditet, % |
0,4 |
0.4 |
72,3 |
50 |
44
ALM! FÖRETAGSPARTNER AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
ALMI
Syfte
ALMI skall främja tillväxt och förnyelse i svenskt
näringsliv via rådgivning, kompetenshöjning, finansie-
ring och kontaktskapande insatser.
Strategi
ALMI:s insatser skall vara marknadskompletterande till
det befintliga kommersiella utbudet av afFärsutveck-
lingstjänster och finansiering i regionen. Genom aktivt
partnerskap med ett stort antal företagsutvecklingsaktö-
rer och banker förmedlar och mäklar ALMI kontakter
för utvecklingsinsatser och kapital.
Omvärldsanalys
Några avgörande förändringar av verksamheten vad gäl-
ler ALMI:s regionala organisation är inte att vänta under
året. Arbetet med de regionala tillväxtavtalen kommer
att vara fortsatt centrala för många ALMI-bolag. ALMI
kommer under året medverka i ett stort antal projekt
som finansieras med EU:s strukturfondsmedel.
Viktiga händelser 2000 och 2001
En ny myndighet för företagsutveckling inrättades från
och med den 1 januari 2001. Av den promemoria som
överlämnades till ALMI i samband med extra bolags-
stämma framgår att den nya myndigheten tillsammans
med ALMI skall utgöra ett kompetenscentrum för före-
tagsutveckling.
Miljöarbete
Alla ALMI-bolag har pågående kvalitetsarbeten i vilket det
ingår att formulera miljöpolicy och att beskriva hur miljö-
hänsyn tas. Vissa bolag arbetar med miljöledningssystem.
Mångfald och jämställdhet
Koncemövergripande jämställdhetspolicy infördes
1998. Moderbolagets styrelse har som mål att vid halv-
årsskiftet 2001 skall dotterbolagens styrelser ha i
genomsnitt 40 procent kvinnor.
Prognos för 2001
Nyutlåningen väntas uppgå till drygt 900 mkr under år
2001. Företag med vilja och förmåga att växa kommer
även fortsättningsvis att prioriteras.
Utvärdering
ALMI har i allt väsentligt uppfyllt uppställda mål.
Styrelse 2000
Arne Johansson, ordförande
Katja Elväng, ordinarie
Gunvor Engström, ordinarie
Ingrid Jansson, ordinarie
Karin Kronstam, ordinarie
Leif Lindberg, ordinarie
Mona-Lisa Sandberg, ordinarie
Annelie Stark, ordinarie
Björn Hellberg, arbetstagarrepresentant
Leif Karlsson, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Claes Ihre
1 ■■ Mkr |
20ÖQ ■ |
■■■ | |
Nettoomsättning |
589 |
560 |
442 |
Kostnader |
-652 |
-679 |
-615 |
Jämförelsestörande poster |
118 |
0 | |
Intressebolagsandelar |
0 | ||
Rörelseresultat |
55 |
-119 |
-173 |
Finansiella intäkter |
10 |
428 | |
Finansiella kostnader |
-3 |
0 | |
Resultat före skatt |
55 |
-112 |
255 |
Minoritetsandelar |
-55 |
9 | |
Skatt |
0 | ||
Årets resultat |
0 |
-112 |
264 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
301 |
128 |
31 |
Kassaflöde från investeringar |
3 |
187 |
210 |
Kassaflöde från finansiering |
0 | ||
Bruttoinvesteringar |
17 |
23 |
19 |
Av- och nedskrivningar |
5 |
2 |
15 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
535 |
554 |
566 |
- varav kvinnor |
224 |
234 |
235 |
Tillgångar | |||
An låggni ngs tillgångar |
2 377 |
2 510 |
2 775 |
Omsättningstillgångar |
2 603 |
2 413 |
2 258 |
Totala tillgångar |
4 980 |
4 923 |
5 033 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
4 365 |
4 366 |
4 478 |
Minoritetens andel av eget kapital |
142 |
94 |
92 |
Avsättningar |
95 |
78 |
102 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
0 | ||
-icke räntebärande |
47 |
51 |
43 |
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
0 | ||
-icke räntebärande |
331 |
334 |
318 |
Totala skulder och eget kapital |
4 980 |
4 923 |
5 033 |
Sysselsatt kapital |
4 507 |
4 460 |
4 570 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
0,0 |
neg. |
6,0 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 1,2 |
neg. |
5,6 | |
Nettoskuldsåttning |
-4 701 |
-4 612 |
-4 569 |
Soliditet, % |
90,5 |
90,6 |
90,8 |
45
AKADEMISKA HUS AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Akademtska Hus
Ägardirektiv
Huvuduppgiften för Akademiska Hus AB är att erbju-
da landets universitet och högskolor ändamålsenliga
och sunda lokaler för utbildning och forskning. Bolaget
skall också ha ett ansvar att som förvaltare tillvarata de
stora ekonomiska och kulturella värden som finns i fas-
tigheterna.
Koncernen skall långsiktigt upprätthålla värdet i sta-
tens innehav av högskolefastigheter och garantera att
fastighets- och förmögenhetsförvaltningen genomförs
på ett kompetent och effektivt sätt. Staten har inställ-
ningen att ägandet i Akademiska Hus AB skall vara
långsiktigt.
Agarens uttryckta krav och förutsättningar är att kon-
cernens soliditet hör uppgå till 25 procent, avkastningen
efter schablonskatt på eget kapital skall motsvara den 5-
åriga statsobligationsräntan plus 2,5 procentenheter och
koncernens utdelningsmål skall vara 50 procent av årets
resultat efter skatt. Vid beslut om utdelning skall hänsyn
tas till bolagets ekonomiska ställning.
Strategi
Akademiska Hus AB äger och förvaltar fastigheter med
inriktning på högre utbildning och forskning. Bolaget
bedriver omfattande byggnadsverksamhet i egna fastighe-
ter. Byggnadsverksamheten sker helt genom entrepenader
som upphandlats i konkurrens. Den löpande fastighets-
förvaltningen sköts till stor del med egen personal.
Marknad
Antalet högskolestuderande i grundutbildningen har
under 1990-talet ökat markant. Riksdagen har också
fattat beslut om en utbyggnad med cirka 41 000 utbild-
ningsplatser under perioden 2000-2002.
Riksdagens målsättning är att hälften av befolkning-
en skall ha påbörjat högre utbildning före 25 års ålder.
Även forskningen, mätt som intäkter vid universitet och
högskolor, har ökat.
Akademiska 1 lus AB har en marknadsandel på cirka 80
procent av utbildnings- och forskningslokalerna på univer-
sitetsorterna och cirka 40 procent på övriga högskoleorter.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Koncernen har investerat sammantaget cirka 1,9 mil-
jarder kr i ny-, till- och ombyggnader under 2000. Ett
antal större byggnadsprojekt har färdigställts, till exem-
pel delar av Biomedicinskt centrum för Lunds universi-
tet, Mikroteknologi inom Chalmers tekniska högskola
samt delar av Ångströmslaboratoriet för Uppsala uni-
versitet.
Akademiska Hus AB har efter bokslutsdagen ingått
ett avtal om köp av fastigheten Electnim i Kista. Affären
är en naturlig fortsättning på Akademiska Hus AB lång-
siktiga engagemang i Kista och det så kallade IT-univer-
sitetets uppbyggnad.
Miljöarbete
Utifrån en fastställd tniljöpolicy arbetar företaget med
handlingsplaner för att aktivt bidra till en utveckling som
främjar ett hållbart nyttjande av våra gemensamma resur-
ser. Under 2000 har Ilera mål konkretiserats och arbetet
med att utveckla arbetssätt fortsatt. Koncernen bedriver i
Sverige två anmälningspliktiga samt två tillståndspliktiga
verksamheter enligt miljöbalken.
1 ItesiJttHtrakinng, Mkr |
ax» . i |
1998 1 | |
Nett oomså ttning |
3 654 |
3 407 |
3 198 |
Kostnader |
-2 095 |
-1 992 |
-1 839 |
Jämförelsestörande poster | |||
Intressebolagsandelar | |||
Rörelseresultat |
1 559 |
1 415 |
1 359 |
Finansiella intäkter |
25 |
25 |
12 |
Finansiella kostnader |
-798 |
-678 |
-673 |
Resultat före skatt |
786 |
762 |
698 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
-203 |
-219 |
-171 |
Arets resultat |
583 |
543 |
527 |
Kassaflöde frän löpande verksamhet 1 487 |
1 230 |
1 254 | |
Kassaflöde från investeringar |
-1 890 |
-3 197 |
-1 885 |
Kassaflöde från finansiering |
-171 |
2 777 |
1 477 |
Bruttoinvesteringar |
1 900 |
3 232 |
1 908 |
Av och nedskrivningar |
686 |
608 |
599 |
Lämnad utdelning |
200 |
600 |
400 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
392 |
399 |
389 |
- varav kvinnor |
78 |
78 |
78 |
| ■■•Briliansräknira’. |
,. 3300 |
1999 |
n 1998 I |
Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar |
22 263 1 921 |
21 071 2 459 |
18 487 1 521 |
Totala tillgångar |
24 184 |
23 530 |
20 008 |
Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 6 529 |
6 546 |
6 403 |
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar |
601 |
507 |
431 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
8 096 |
6 524 |
5 167 |
-icke räntebärande |
96 |
69 |
25 |
Kortfristiga skulder | |||
räntebärande |
6 927 |
8 071 |
6 250 |
-icke räntebärande |
1 935 |
1 813 |
1 732 |
Totala skulder och eget kapital |
24 184 |
23 530 |
20 008 |
Sysselsatt kapital |
21 696 |
21 280 |
18 381 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
8.9 |
8.4 |
8.2 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital |
. % 7,4 |
7,3 |
7,5 |
Nettoskuldsättning |
14 001 |
12 994 |
10 625 |
Soliditet, % |
27,0 |
27.8 |
32.0 |
52
46
AKADEMISKA HUS AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Mångfald och jämställdhet
Bolagen skall kännetecknas av att ta tillvara de resurser
som finns hos anställda, såväl kvinnor som män; och
arbeta för en jämnare könsfördelning inom verksam-
hetsområdets alla nivåer. I ledningsgruppen ingår två
kvinnor och nio män.
Prognos för 2001
Högskolesektorns efterfrågan på lokaler (befintliga, ny-
och ombyggda) är fortsatt hög. Koncernens vakansgrad
kommer att vara fortsatt låg, cirka 1 procent. Investerings-
nivån ligger enligt prognos på 3 miljarder kr under 2001.
Utvärdering
Ägarens mål uppfylldes för år 2000 och bolaget har
under året fortsatt att genomföra stora investeringar för
att tillgodose det ökade behovet av utbildningsplatser.
Styrelse 2000
Lennart Nilsson, ordförande
Charlotte Axelsson, ordinarie
Dan Brändström, ordinarie
Birgitta Kantola, ordinarie
Annika Lundius, ordinarie
Jan S. Nilsson, ordinarie
Christina Rogestam, ordinarie
Fritz Staffas, ordinarie
Hans Jensen, arbetstagarrepresentant
Magnus Johansson, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Christina Rogestam
53
APOTEKET AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
www. a poteket. se
g] Apoteket
Syfte
Apoteket AB har ensamrätt att sälja läkemedel till all-
mänheten och skall tillgodose allmänhetens behov av
läkemedel över hela landet, och tillhandahålla samtliga
godkända läkemedel.
Strategi
Enligt avtalet med staten skall Apoteket svara för god
läkemedelsförsörjning i landet och verka för en rationell
läkemedelsanvändning.
Bolaget skall vidare svara för producentobunden
information till enskilda konsumenter samt erbjuda
sådan till hälso- och sjukvården. Läkemedelsförsörjning-
en skall genomföras till lägsta möjliga kostnad såväl i dis-
tributionsledet som i övrigt.
Omvärldsanalys
Landstingens ökade ansvarstagande för läkemedelskost-
naderna är den omvärldsfaktor som kommer att påver-
ka Apoteket mest de kommande åren.
Därutöver påverkas verksamheten av ett antal tren-
der såsom att privatpersoner söker information via nya
kanaler, ökade krav ställs på tillgänglighet i tid och rum
och konsumtionen ökar på grund av ökad livslängd och
förskjutning mot läkemedelsanvändning i stället för tra-
ditionell vård.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Under 2000 fastlades en ny affärsplan som bland annat
innebär att virtuellt apotek skall inrättas som möjliggör
hemleveranser av läkemedel och andra apoteksvaror.
Den innefattar också en förändrad struktur för apotekens
logistik och dosdispenseringsverksamhet, vilket möjlig-
görs genom inrättande av distansapotek.
Strategier för den ekonomiska styrningen och den
organisatoriska utvecklingen har lagts fast och Apotekets
styrkort har införts. Beslut har fattats om ett fördjupat
samarbete med InfoMedica.
Miljöarbete
Styrelsen har antagit ett nytt miljöprogram för åren
2001-2003.
Mångfald och jämställdhet
Aktiviteter för att stödja mångfald och jämställdhet
pågår i företaget och styrelsen följer arbetet nära.
Prognos för 2001
Företaget räknar med en volymökning på 3-4 procent
för läkemedel och 2,3 procent för egenvårdskunder.
Apoteket har prognostiserat ett resultat före dispositio-
ner och skatt på 0 kronor.
Utvärdering
Det svenska apotekssystemet har en låg distributions-
kostnad jämfört med andra europeiska apotekssystem.
Apotekets kostnader utgör cirka 18 procent av de totala
läkemedelskostnaderna.
Styrelse 2000
Jan Bergqvist, ordförande
Susanne Eberstein, ordinarie
Anna Engström Laurent, ordinarie
Margareta Persson, ordinarie
1 lätesultMraknini^ Mkr w" ■ |
2000 1 |
1999 : |
199Ä 1 |
Nettoomsåttning |
27 866 |
26 130 |
23 449 |
Kostnader |
-27 791 |
-25 812 |
-23 205 |
Jämförelsestörande poster | |||
Intressebolagsandelar |
-32 |
43 |
156 |
Rörelseresultat |
43 |
361 |
400 |
Finansiella intäkter |
10 |
58 |
-35 |
Finansiella kostnader |
-24 |
-19 |
-24 |
Resultat före skatt |
29 |
400 |
341 |
Minoritetsandelar |
0 | ||
Skatt |
-32 |
-114 |
-86 |
Årets resultat |
-3 |
286 |
255 |
Kassaflöde från löpande verksamhet 555 |
434 |
1 026 | |
Kassaflöde från investeringar |
-258 |
-302 |
-209 |
Kassaflöde från finansiering |
-101 |
-172 |
-796 |
Bruttoinvesteringar |
284 |
367 |
239 |
Av- och nedskrivningar |
247 |
234 |
244 |
Lämnad utdelning |
100 |
100 |
100 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
9 802 |
9 396 |
9 147 |
- vatav kvinnor |
8 959 |
8 596 |
8 387 |
BalarwäknlnÄ. Mkr : 1999 1998
Tillgångar
Anläggningstillgångar 1 762 1 781 1 789
Omsättningstillgångar 5 525 5 592 5 547
Totala tillgångar |
7 287 |
7 373 |
7 336 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
1 955 |
2 032 |
1 873 |
Minoritetens andel av eget kapital | |||
Avsättningar |
325 |
355 |
345 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
0 | ||
-icke räntebärande |
0 | ||
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
1 849 |
1 850 |
1 915 |
-Icke räntebärande |
3 158 |
3 136 |
3 203 |
Totala skulder och eget kapital |
7 287 |
7 373 |
7 336 |
Sysselsatt kapital |
3 482 |
3 882 |
3 788 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
0,2 |
14,6 |
13,6 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 1.4 |
10.9 |
9.6 | |
Nettoskuldsättning |
1 446 |
1 644 |
1 669 |
Soliditet, % |
26,8 |
27,6 |
25,5 |
48
APOTEKET AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
www. a poteket. se
Bertil Tiusanen, ordinarie
Claes Örtendahl, ordinarie
Inga-Lill Furberg, arbetstagarrepresentant
Britt-Marie Skoglösa, arbetstagarrepresentant
Margaretha Söderhjelm, arbetstagarrepresentant, suppleant
Anna Karin Utterström, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Stefan Carlsson
49
55
ASSIDOMÄN AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
AssiDomän
Affärsidé
AssiDomäns nya långsiktiga huvudinriktning kommer
att vara skogsägande. Koncernen är Europas största
noterade skogsägare och brukare av 2,4 miljoner hektar
produktiv skogsmark. Bolagets avsikt är att fortsätta
arbetet med att hitta starkare strukturer för den kvarva-
rande industriella verksamheten.
Strategi
AssiDomäns strategi är att nå en ledande position i
Europa för de olika produktområdena. För produktom-
rådena wellpapp och wellråvara innebär försäljningen
av affärsområdet Corrugated & Containerboard till
Kappa Holding att en verksamhet skapas med en ökad
integration, en bättre geografisk täckning och större
marknadsandelar i de volymmässigt viktigaste geografis-
ka marknaderna i Europa. AssiDomäns och Kappas
verksamheter bildar tillsammans ett ledande europeiskt
pappers- och förpackningsföretag.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Pappersbruken Sepap och Dynäs samt säckverksam-
heten och Barrier Coating såldes under augusti till det
österrikiska företaget Frantschach AG. Likviden från
Frantschachaffären, som uppgick till cirka 4 500 mkr,
återförs till aktieägarna via ett inlösenprogram som
beslutades på en extra bolagsstämma i oktober. Drygt
23 miljoner aktier har blivit inlösta. Inlösenbeloppet
4 411 mkr utbetalades under våren 2001.
Ett nytt bolag, Billerud AB, presenterades i novem-
ber tillsammans med Stora Enso. Billerud består av
kraftpappersbruken Skärblacka och Karlsborg
(AssiDomän) samt Gruvön (Stora Enso). Det nya bola-
get är verksamt från 1 januari 2001 och kommer att
börsnoteras senast 2002.
För att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig
kapitalstruktur för ett separat skogsägande bolag, har
det bokförda värdet på skogstillgångarna i AssiDomän
skrivits upp i december till ett sammanlagt värde om
17 500 mkr (tidigare värde 4 160 mkr). Som ett led i
arbetet att finna starkare strukturer i industrirörelsen,
träffades i mars 2001 en överenskommelse om försälj-
ning av affärsområdet Corrugated & Containerboard till
Kappa Holdings.
Miljöarbete
Koncernen skall aktivt arbeta för en långsiktigt hållbar
utveckling. 1 och med att miljöarbetet har integrerats i
den ordinarie affärsverksamheten säkerställs också att
miljöarbetet bedrivs affärsmässigt och kostnadseffek-
tivt. Användningen av fossila bränslen och utsläppen av
försurande ämnen minskade i väsentlig omfattning vid
koncernens samtliga massa- och pappersbruk. AssiDo-
män är för andra året i rad, som ett av fyra skogsindus-
triföretag i världen, upptaget på aktieindexet Dow
Jones Sustainability Group Indexes. Det är en bekräf-
telse på att koncernen har lyckats integrera ekonomis-
ka, sociala och miljömässiga mål i affärsverksamheten.
Mångfald och jämställdhet
AssiDomän har en övergripande jämställdhetspolicy.
Syftet är att aktivt verka för att erforderliga åtgärder
genomförs på arbetsplatserna så att dessa lämpar sig för
både män och kvinnor. Bolagets strävan är också att öka
I Resultaträkning, Mkr |
2000 |
1998 I | |
Nettoomsättning |
24 643 |
24 497 |
23 993 |
Kostnader |
-21 498 |
-23 156 |
-22 415 |
Jämförelseslörande poster |
332 |
-1 540 | |
i nlressebolagsa ndelar |
-4 |
-2 | |
Rörelseresultat |
3 473 |
-201 |
1 578 |
Finansiella intäkter |
136 |
66 |
123 |
Finansiella kostnader |
-519 |
-566 |
-697 |
Resultat före skatt |
3 090 |
-701 |
1 004 |
Minoritetsandelar |
-6 |
-1 |
-3 |
Skatt |
-266 |
-161 |
-291 |
Årets resultat |
2 818 |
-863 |
710 |
Kassaflöde från löpande verksamhet 3 219 |
2 432 |
1 559 | |
Kassaflöde från Investeringar |
3 762 |
-937 |
-3 319 |
Kassaflöde från finansiering |
-5 326 |
-1 158 |
1 498 |
Bruttoinvesteringar |
1 536 |
1 573 |
3 854 |
Av- och nedskrivningar |
1 619 |
3 503 |
1 850 |
Lämnad utdelning |
619 |
710 |
651 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
14 506 |
17 060 |
17 543 |
- varav kvinnor |
2 703 |
3 133 |
3 447 |
1 Bslartsr-äknirgf Mkr |
19® |
1998 1 | |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
30 069 |
20 620 |
24 775 |
Omsättningstillgångar |
10 140 |
9 684 |
9 067 |
Totala tillgångar |
40 209 |
30 304 |
33 842 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
24 843 |
13 194 |
15 777 |
Minoritetens andel av egel kapital 29 |
33 |
62 | |
Avsättningar |
7 495 |
3 954 |
4 303 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
936 |
4 017 |
1 032 |
-icke räntebärande |
33 |
45 |
340 |
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
3 052 |
4 335 |
7 841 |
-icke räntebärande |
3 821 |
4 726 |
4 487 |
Totala skulder och egel kapital |
40 209 |
30 304 |
33 842 |
Sysselsatt kapital |
29 974 |
22 918 |
26 384 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
14,8 |
neg. |
4,5 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, |
% 13,6 |
neg. |
6,8 |
Nettoskuldsättning |
2 177 |
8 419 |
9 600 |
Soliditet, % |
61,9 |
43,6 |
46,8 |
56
50
ASSIDOMÄN AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
antalet kvinnor i arbetsledande ställning. Med utgångs-
punkt från jämställdhetspolicyn och lagstiftningen ut-
arbetas på varje enhet en plan för jämställdhetsarbetet.
Bolagets ambition är att anpassa och utveckla jämställd-
hetsplanerna i syfte att fler kvinnor attraheras av vårt
företag och ser möjligheter att utvecklas vidare inom
företaget.
Prognos för 2001
Konjunkturen i Europa är fortfarande god. Det innebär
förväntningar om en fortsatt relativt stabil utveckling
för flertalet av koncernens produkter, även om efterfrå-
gan under 2001 kommer att växa långsammare än
under 2000.
Utvärdering
Under 2000 avslutades en intern utvärdering av
AssiDomäns framtida inriktning och verksamhetsport-
följ. Målsättningen var att finna konkurrenskraftiga
strukturer samt att skapa värde för aktieägarna. Samtli-
ga delar i AssiDomän utvärderades i syfte att utröna
bästa alternativ, innefattande såväl fortsatt utveckling
och expansion som samgående eller avyttring av verk-
samheter. Ett antal strukturåtgärder har i anslutning
härtill genomförts under året.
Styrelse 2000
Bernt E. Magnusson, ordförande
Björn Bjömsson, ordinarie
Jan Blomberg, ordinarie
Hans Carlsson, ordinarie
Gunnel Duveblad, ordinarie
Gunnar Palme, ordinarie
Carl Wilhelm Ros, ordinarie
Per Tegnér, ordinarie
Roland A. Johansson, arbetstagarrepresentant
Roland N. Johanson, arbetstagarrepresentant
Lars-Olof Pettersson, arbetstagarrepresentant
Gösta Utterström, arbetstagarrepresentant, suppleant
Kenth Strandberg, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Gunnar Palme
51
57
AB BOSTADSGARANTI
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Bostadsgaranti (7^
Syfte
AB Bostadsgaranti skall genom sitt helägda dotterbolag
Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti ställa garantier
för nybyggda småhus och bostadsrättslägenheter.
Företaget skall genom riktlinjer och information till
bostadsproducenter verka för ett seriöst och sakkunnigt
genomförande av bostadsrättsprojekt i samband med
ställande av säkerheter enligt bostadsrättslagstiftningen.
Strategi
Företaget skall med en liten organisation upprätthålla
hög nivå när det gäller granskning av byggföretag, pro-
jekt och handlingar för att kunna teckna garantier som
ger ett gott konsumentskydd för köpare av nya bostads-
rätter och egnahem.
Omvärldsanalys
Bolagets verksamhet med att ställa nya garantier för
nybyggda småhus och bostadsrättslägenheter har upp-
hört i och med att verksamheten med att lämna mot-
svarande försäkringslösningar under 2000 påbörjades i
det helägda dotterbolaget.
Dotterbolaget verkar i konkurrens med flera inhem-
ska såväl som utländska försäkringsbolag.
Marknad
Bostadsbyggandet har under de senaste åren vänt
uppåt, men befinner sig fortfarande på historiskt sett
låg nivå. Bostadsmarknadsläget varierar också kraftigt
mellan olika regioner i landet.
Under 2000 ökade bostadsefterfrågan, såväl i stor-
stadsregionerna som utanför.
Viktiga händelser 2000 och 2001
AB Bostadsgarantis verksamhet med säkerheter enligt
bostadsrättslagstiftningen har ökat i takt med att
byggproduktionen i Sverige fokuserats på bostadsrätts-
produktion på initiativ av enskilda byggföretag.
Dotterbolagets verksamhet kan komma att förändras
med anledning av att förändringar rörande konsument-
skyddet vid småhusbyggande föreslagits av Småhus-
utredningen (SOU 2000:110).
Miljöpolicy
AB Bostadsgaranti har ej formulerat någon miljöpolicy.
Mångfald och jämställdhet
AB Bostadsgaranti har endast en person anställd. För-
säkringsaktiebolaget Bostadsgaranti verkar för en jämn
könsfördelning bland personalen.
Prognos för 2001
Boverket redovisar i sin bostadsrnarknadsenkät en
ökning av bostadsbyggandet under år 2001 jämfört
med föregående år.
Mot denna bakgrund är det rimligt att anta att
garantigivningen bör öka under detta år i förhållande
till året före.
Utvärdering
Med hänsyn till den ökning av bostadsbyggandet som
kan förutses, fyller den typ av konsumentskydd som
AB Bostadsgaranti och dess dotterbolag tillhandahåller
även fortsättningsvis en viktig funktion.
[ Mkr ■ |
19% |
1 | |
Nettoomsåttning |
18 |
23 |
11 |
Kostnader |
-11 |
-24 |
-13 |
Jämför elsestörande poster |
99 |
-17 | |
Intressebolagsandelar | |||
Rörelseresultat |
106 |
-18 |
-2 |
Finansiella intäkter |
16 |
21 |
12 |
Finansiella kostnader |
-9 |
-2 |
-4 |
Resultat före skatt |
113 |
1 |
6 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
-32 | ||
Arets resultat |
81 |
1 |
6 |
Kassaflöde frän löpande verksamhet |
14 |
18 | |
Kassaflöde frän Investeringar |
60 |
-18 | |
Kassaflöde frän finansiering |
0 |
0 | |
Bruttoinvesteringar |
76 |
77 |
2 |
Av- och nedskrivningar |
0 |
0 |
0 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
9 |
7 |
8 |
‘varav kvinnor |
5 |
4 |
3 |
BalariRräkrMnjz, Mkr • |
7000 |
999 |
i9§e I | |
Tillgångar | ||||
Anläggningstillgångar |
76 |
75 |
1 | |
Omsättningstillgångar |
167 |
157 |
213 | |
Totala tillgångar |
243 |
232 |
214 | |
Eget kapital, avsättningar och skulder | ||||
Eget kapital |
96 |
16 |
15 | |
Minoritetens andel av eget kapital | ||||
Avsättningar |
85 |
200 |
174 | |
Långfristiga skulder | ||||
räntebärande |
1 |
6 |
1 | |
-icke räntebärande |
5 |
2 |
8 | |
Kortfristiga skulder | ||||
-räntebärande |
8 | |||
-icke räntebärande |
56 |
16 | ||
Totala skulder och eget kapital |
243 |
232 |
214 | |
Sysselsatt kapital |
97 |
30 |
22 | |
Räntabilitet på eget kapital, % |
144.6 |
6.5 |
67.8 | |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % |
192,1 |
11,5 |
45,5 | |
Nettoskuldsättnlng |
-161 |
-139 |
-206 | |
Soliditet, % |
39.5 |
6.9 |
7,0 |
58 |
52
AB BOSTADSGARANTI
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Styrelse 2000
Stig Brink, ordförande
Lennart Eriksson, ordinarie
Michael Hagberg, ordinarie
Mårten Hansén, ordinarie
Sven Larsson, ordinarie
Anders Lönnberg, ordinarie
Marianne Åbyhammar, ordinarie
Gun Drugge, suppleant
Thomas Kruuse, suppleant
Ewa Queckfeldt, suppleant
Thomas Ringdahl, suppleant
Eje Schönning, suppleant
Anders J Thor, suppleant
Verkställande direktör
Kåre Eriksson
53
59
CIVITAS HOLDING AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Civitas Holding AB
Ägardirektiv
Civitas Holding AB ansvarar för förädling, utveckling
och förvaltning av fastigheter. Koncernen ansvarar också
för avveckling av fastigheter och fastighetsrelaterade
tillgångar utan långsiktiga motiv för staten att äga.
Målet för koncernen är att generera högsta möjliga
långsiktiga avkastning för staten. Civitas Holding AB
har två dotterbolag; Vasakronan AB och Vasallen AB
samt ett delägande med 38,5 procent i börsnoterade
fastighetsbolaget Celtica AB. Civitas Holding AB drivs
av ledningen i Vasakronan AB. Regeringen avser inte att
påbörja något arbete med utförsäljning av bolag med
kommersiella fastigheter.
Ägarens uttryckta krav och förutsättning är att kon-
cernens soliditet bör uppgå till 50 procent. Avkastning-
en på justerat eget kapital skall motsvara den 5-åriga
statsobligationsräntan plus 5 procentenheter.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Under 2000 har Agilia AB fusionerats med Vasallen AB.
Utvärdering
Uti all redovisas under respektive bolag.
Styrelse 2000
Egon Jacobsson, ordförande
Lars V Kylberg, vice ordförande
Håkan Bryngelson, ordinarie
Gerd Engman, ordinarie
Mats Israelsson, ordinarie
Claes Ljungh, ordinarie
Marianne Gustafsson, arbetstagarrepresentant
Rolf Kjällbring, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
I låkan Bryngelson
I RwuVHWIrw W |
1999 ! | ||
Nettoomsättning |
2 736 |
2 441 |
3 531 |
Kostnader |
-1 653 |
-1 511 |
-1 490 |
Jämförelsestörande poster |
66 |
61 |
0 |
Intressebolagsandelar |
0 | ||
Rörelseresultat |
1 149 |
991 |
2 041 |
Finansiella intäkter |
36 |
20 |
276 |
Finansiella kostnader |
-694 |
-556 |
-535 |
Resultat före skatt |
491 |
455 |
1 782 |
Minoritetsandelar |
-1 |
0 |
0 |
Skatt |
-159 |
-122 |
-32 |
Arets resultat |
331 |
333 |
1 750 |
Kassaflöde från löpande verksam hel |
1 484 |
848 |
1 555 |
Kassaflöde från Investeringar |
-2 216 |
-1 868 |
-2 551 |
Kassaflöde från finansiering |
1 769 |
1 013 |
-1 197 |
Bruttoinvesteringar |
2 949 |
2 872 |
5 688 |
Av- och nedskrivningar |
401 |
366 |
337 |
Lämnad utdelning |
173" |
164 |
411 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
394 |
386 |
411 |
varav kvinnor |
118 |
120 |
123 |
*' Härutöver tiar aktierna i Vasallen AB föreslagits utridas till ett belopp om 2,3 miljarder kr.
I Ba!arisr |
1999 ■ | ||
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
21 996 |
19 797 |
17 757 |
Omsättningstillgångar |
1 313 |
972 |
939 |
Totala tillgångar |
2.3 309 |
20 769 |
18 696 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Fget kapital |
9 941 |
9 770 |
9 861 |
Minoritetens andel av eget kapital |
1 |
0 | |
Avsättningar |
520 |
480 |
727 |
1 ångfristiga skulder | |||
-räntebärande |
6 728 |
5 904 |
4 856 |
-icke räntebärande |
0 |
0 |
0 |
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
4 362 |
2 981 |
1 900 |
-icke räntebärande |
1 757 |
1 634 |
1 352 |
Totala skulder och eget kapital |
23 309 |
20 769 |
18 696 |
Sysselsatt kapital |
21 044 |
18 664 |
16 897 |
Räntabilitet pä eget kapital, % |
3.4 |
3.4 |
17.7 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 6,0 |
5,7 |
13,7 | |
Nettoskuldsättning |
10 589 |
8 351 |
6 185 |
Soliditet, % |
42.7 |
47.0 |
52,7 |
60 |
54
VASALLEN AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
www. vasallen .se
Vasallen
Ägardirektiv
Vasallen AB skall i samarbete med kommuner och
lokalt näringsliv utveckla och förädla försvårsfastigheter
för att slutligen sälja dem på en kommersiell marknad.
Ekonomiska krav se Civitas Holding AB.
Strategi
Vasallen AB är verksam på 14 orter i Sverige från Kiruna
i norr till Ystad i söder. Den strategiska inriktningen är
att utvecklingsarbetet skall ske i nära samarbete med
kommuner och lokalt näringsliv på respektive ort.
Marknad
Den positiva utvecklingen i svensk ekonomi har bidragit
till en ökad investeringsaktivitet på den svenska fastighets-
marknaden och lägre vakans i fastighetsföretagens bestånd.
Den ökade efterfrågan på lokaler har fatt genomslag i
ökade hyresnivåer och hyresintäkter för fastighetsbolagen.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Vasallen har under år 2000 förvärvat nio nya fastighets-
bestånd på följande orter; Kiruna, Sollefteå, Härnösand,
Falun, Södertälje, Fårösund, Karlskrona samt Kristianstad.
Organisationen har anpassats och utökats för att klara det
utökade uppdraget.
Miljöarbete
Vasallens aktiva miljöarbete innebär att bolaget, i samver-
kan med kunderna, bedriver en verksamhet som passar in
i det uthålliga samhället, Stiftelsen Det Naturliga Steget.
Mångfald och jämställdhet
Vasallen har en handlingsplan vad det gäller att skapa en
jämnare fördelning mellan kvinnor och män i hela företa-
get. En jämnare könsfördelning beaktas alltid vid nyrekry-
teringar. I ledningsgruppen ingår två kvinnor och fem män.
Prognos för 2001
Utvecklingsarbetet fortsätter med oförminskad kraft.
Under 2001 planeras beslut om ytterligare investeringar
för cirka 800 mkr. Omsättningen beräknas öka med
cirka 125 mkr till totalt cirka 200 mkr.
Utvärdering
Vasallen AB är att betrakta som ett investeringsprojekt
inom fastighetsutvecklingsområdet. Utvecklingen av de
sex fastigheter som förvärvades 1997 har nu kommit en
bra bit på väg. Cirka 60 procent av lokalarean är nu
kontrakterad och vissa delar av fastighetsbeståndet är
nu färdigutvecklat och kan försäljas. De åtta fastigheter
som nyligen förvärvats befinner sig i ett mycket tidigt
skede i utvecklingsprocessen. En utvärdering av bola-
gets kapitalbehov kommer att ske under våren 2001.
Styrelse 2000
Pär Nuder, ordförande
Håkan Bryngelson, ordinarie
Jan-Peter Jonsson, ordinarie
Björn Lindström, ordinarie
Bo Netz, ordinarie
Holger Wästlund, ordinarie
Jan-Inge Kull, arbetstagarrepresentant
Richard Westling, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Jan-Peter Jonsson
1 Reajltaträkn^ Mkr • ■ |
2ö00 : |
1999 |
I |
Nettoomsättning |
74 |
61 |
93 |
Kostnader |
-112 |
-85 |
-90 |
Jämförelsestörande poster |
0 |
0 |
0 |
Intressebolagsandelar |
0 |
0 |
0 |
Rörelseresultat |
-38 |
-24 |
3 |
Finansiella intäkter |
90 |
49 |
326 |
Finansiella kostnader |
-20 |
-7 |
-30 |
Resultat före skatt |
32 |
18 |
299 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
-16 |
-5 |
251 |
Ärets resultat |
16 |
13 |
550 |
Kassaflöde från löpande verksamhet 415 |
-281 |
569 | |
Kassaflöde från investeringar |
-310 |
74 |
224 |
Kassaflöde från finansiering |
-76 |
192 |
-684 |
Bruttoinvesteringar |
475 |
202 |
1 491 |
Av- och nedskrivningar |
10 |
8 |
-11 |
Lämnad utdelning |
8 |
7 |
423 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
43 |
38 |
34 |
*varav kvinnor |
16 |
12 |
9 |
■ 1999 .: |
Hl 998: 1 | ||
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
857 |
544 |
719 |
Omsättningstillgångar |
1459 |
1 757 |
1 465 |
Totala tillgångar |
2 316 |
2 301 |
2 184 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
2 192 |
2 179 |
1986 |
Minoritetens andel av eget kapital |
0 |
0 |
0 |
Avsättningar |
6 |
2 |
1 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
0 |
69 |
77 |
-icke räntebärande |
0 |
0 |
0 |
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
0 |
0 |
74 |
-icke räntebärande |
118 |
51 |
46 |
Totala skulder och eget kapital |
2 316 |
2 301 |
2 184 |
Sysselsatt kapital |
2 192 |
2 248 |
2 137 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
0,7 |
0,6 |
27,7 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 2,3 |
1.1 |
15.4 | |
Nettoskuldsättning |
-1 345 |
-1 680 |
-974 |
Soliditet, % |
94,6 |
94,7 |
90,9 |
55
VASAKRONAN AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
v f
VASAKRONAN
Ägardirektiv
För Vasakronan AB gäller fortsatt förädling och effektiv
förvaltning av kommersiella lokaler.
Ekonomiska krav: se Civitas Holding AB.
Strategi
Vasakronans strategi är både funktionellt och geogra-
fiskt inriktad. Funktionellt är fastighetsbeståndet kon-
centrerat till kommersiella lokaler och geografiskt till
utvalda orter i Sverige med god utvecklingspotential.
Vasakronan satsar på att ha en stark lokal position med
fastigheter i huvudsak i citynära lägen. Detta gör att fas-
tighetsbeståndet innehåller en hel del butiker och köp-
centra. En stark lokal position ger möjlighet att erbjuda
kunder alternativa lokaler inom fastighetsbeståndet.
Vasakronan AB verkar i Stockholm, Malmö och
Göteborg samt i ytterligare 12 städer; Lund, Kristian-
stad, Växjö, Linköping, Jönköping, Karlstad, Örebro,
Uppsala, Gävle, Sundsvall, Umeå och Luleå.
Marknad
Den svenska konjunkturen har varit stark under 2000
även om tendenser till avmattning blev tydliga i slutet
av året. Bedömningar görs att tillväxten nu landar på en
lägre nivå. Efterfrågan på lokaler har varit god under
året. Detta är en effekt av den ekonomiska utveckling-
en i kombination med bristande tillgång på lokaler,
efter flera år av låg nyproduktion under 90-talet.
Vid ingången av 2001 kan Vasakronan fortsättnings-
vis notera en god efterfrågan på lokaler på de flesta av
sina marknader.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Under året har den strategiska inriktningen uppdaterats
och målen förfinats. Den strategiska utgångspunkten är
fortsättningsvis att skapa värden för ägaren, kunderna
och företaget.
Övergripande inriktning är en tillväxtstrategi, med fort-
satt fokus på kommersiella fastigheter med geografisk kon-
centration företrädesvis till Stockholms- och Öresundsom-
rådet samt Göteborg där 80 procent av Vasakronans
marknadsvärden finns. Genom en fortsatt geografisk kon-
centration kan dessutom betydande resurser frigöras för
en en ökad investeringstakt på utvalda marknader.
Miljöarbete
Vasakronans miljöpolicy är att i samverkan med kun-
den bedriva fastighetsföretagande som uppfyller villko-
ren för ett långsiktigt hållbart samhälle. Vasakronan har
blivit miljöcertifierade ISO 14001 år 2001.
Mångfald och jämställdhet
Inom Vasakronan upprättas en årlig jämställdhetsplan
för att främja jämställdheten. Av Vasakronans medarbe-
tare är 29 procent kvinnor och 71 procent män. I led-
ningsgruppen ingår 12 personer, samtliga är män.
Prognos för 2001
Trots tendenser till avmattning i konjunkturen kommer
Vasakronans hyresintäkter att öka på grund av högre
hyror i omförhandlade kontrakt och minskade vakanser.
Vasakronans prognos är att resultatet efter finansnetto,
med befintligt bestånd och före resultat av fastighets-
försäljningar, kommer att öka till cirka 500 mkr.
1 Mkr riiiimiiit |
::r: |
1W) |
-1998 • 1 |
Nettoonisåttning |
2 662 |
2 380 |
2 110 |
Kostnader |
-1 540 |
-1 425 |
-1 371 |
Jämförelsestörande poster |
84 |
63 |
834 |
Intressebolagsandelar |
0 |
0 |
0 |
Rörelseresultat |
1 206 |
1 018 |
1 573 |
Finansiella intäkter |
5 |
6 |
47 |
Finansiella kostnader |
-751 |
-587 |
-506 |
Resultat före skatt |
460 |
437 |
1 114 |
Minoritetsandelar |
-1 |
0 |
0 |
Skatt |
-144 |
-116 |
-284 |
Arets resultat |
315 |
321 |
830 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
454 |
826 |
419 |
Kassaflöde frän investeringar |
-1923 |
-1 983 |
-3 696 |
Kassaflöde från finansiering |
1 478 |
1 164 |
987 |
Bruttoinvesteringar |
2 474 |
2 744 |
5 655 |
Av- och nedskrivningar |
391 |
358 |
326 |
Lämnad utdelning |
165 |
157 |
982 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
351 |
348 |
321 |
'varav kvinnor |
102 |
108 |
103 |
Mkr BIX» 1999 1998
Tillgångar
Anläggningstillgångar 21 107 19 221 17 045
Omsättningstillgångar 1 104 828 773
Totala tillgångar |
22 211 |
20 049 |
17 818 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
7 751 |
7 593 |
8 254 |
Minoritetens andel av eget kapital |
1 |
0 |
0 |
Avsättningar |
505 |
470 |
718 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
6 727 |
5 836 |
4 779 |
-icke räntebärande |
0 |
0 |
0 |
Kortfristiga skulder | |||
räntebärande |
5 573 |
4 557 |
2 756 |
-icke räntebärande |
1 654 |
1 593 |
1 311 |
Totala skulder och eget kapital |
22 211 |
20 049 |
17 818 | |
Sysselsatt kapital |
20 064 |
17 995 |
16 069 | |
Räntabilitet på eget kapital, % |
4.1 |
4.1 |
10.5 | |
Räntabilitet på sysselsatt kapital |
. % 6.4 |
6,0 |
10,8 | |
Nettoskuldsättning |
11 944 |
10 043 |
7 463 | |
Soliditet, % |
34,9 |
37.9 |
46.3 |
62 |
56
VASAKRONAN AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Utvärdering
För 2000 uppgick avkastningskravet till 10,2 procent och
avkastningen till 24,2 procent Vasakronan AB vann täv-
lingen om Bästa årsredovisningen 1999 för storföretag
efter att de två senaste, åren fått hedersomnämnande.
Styrelse 2000
Egon Jacobsson, ordförande
Lars V Kylberg, vice ordförande
Håkan Bryngelson, ordinarie
Georg Danell, ordinarie
Gerd Engman, ordinarie
Birgitta Kantola, ordinarie
Maria Lilja, ordinarie
Claes Ljungh, ordinarie
Marianne Gustafsson, arbetstagarrepresentant
Rolf Kjällbring, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Håkan Bryngelson
57
63
A/0 DOM SHVETSII
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
A/0 Dom Shvetsii
Affärsidé
A/O Dom Shvetsii förvaltar en fastighet - Sverige
Huset i St Petersburg.
Strategi
A/O Dom Shvetsii är ett ryskt aktiebolag som ägs av
Skanska till 49 procent, svenska staten till 36 procent
och av staden St Petersburg till 15 procent. A/O Dom
Shvetsii äger Sverige Huset och har dispositionsrätten
till marken under 49 år, cirka 5000 kvm uthyrningsbar
yta. Största hyresgästen är Sveriges Generalkonsulat.
Marknad
Beroende på hur den ryska marknaden kommer att
utvecklas kommer också efterfrågan på lokaler för nya
och gamla företag att regleras.
Miljöarbete
Bolaget har inget miljöarbete.
Mångfald och jämställdhet
Bolaget har två anställda.
Prognos för 2001
A/O Dom Shvetsiis verksamhet är helt beroende på
hur stor efterfrågan på lokaler i St Petersburg är. I dag
är beläggningen i Sverige Huset 83 procent.
Styrelse 2000
Gunnar Lundberg, ordförande
Christer Al vemur, ordinarie
Kirill V Avdecv, ordinarie
Johan Bergman, ordinarie
Carl-Johan Gunnarsson, ordinarie
Verkställande direktör
Risto Koppeli
1 ■FliösiitötF^crtiH^Mkr--•:••••• |
2000 - |
l |
KÄ 1 |
Nettoonisåttning |
US |
US | |
Kostnader |
US |
US | |
Jämförelsestörande poster | |||
Intressebolagsandelar | |||
Rörelseresultat |
US |
US | |
Finansiella intäkter |
US |
US | |
Finansiella kostnader |
US |
US | |
Resultat före skatt |
US |
US | |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
US | ||
Arets resultat |
US |
US | |
Kassaflöde från löpande verksamhet us |
US | ||
Kassaflöde frän investeringar | |||
Kassaflöde från finansiering | |||
Bruttoinvesteringar | |||
Av- och nedskrivningar |
US |
US | |
Lämnad utdelning |
US |
US | |
Genomsnittligt antal årsanställda |
US |
US | |
- varav kvinnor |
US |
US |
us= Uppgift saknas
1 Ral^rnräKnlrxffi. Mkr 5000 |
1999 ■ |
T; 1998/1 | |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
us |
US | |
Omsättningstillgångar |
us |
us | |
Totala tillgångar |
us |
us | |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
us |
us | |
Minoritetens andel av eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder -räntebärande |
us |
us | |
-icke räntebärande -icke räntebärande |
us |
us | |
Totala skulder och eget kapital |
us |
us | |
Sysselsatt kapital |
us |
us | |
Räntabilitet på egel kapital, % |
us |
us | |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % |
us |
us | |
Nettoskuldsattnlng |
us |
us | |
Soliditet, % |
us |
us |
64
58
AB GÖTA KANALBOLAG
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Syfte
AB Göta kanalbolag skall bevara och utveckla Göta
kanal som vårt lands största kulturhistoriska byggnads-
verk. Göta kanal skall vara Sveriges ledande turistiska
vattenled och besöksmål.
Strategi
Företaget skall verka för en positiv utveckling av fritids-
och passagerarbåtstrafiken. Företaget skall samarbeta
med kanalkommunerna, landstingen och länsstyrelser
för arrangemang och aktiviteter.
Bolaget skall verka för för att öka utbudet av service
och upplevelser.
Omvärldsanalys
Arbetet med att öka trafiken både vad gäller passagerar-
och fritidsbåtstrafiken fortgår. Med hänsyn till miljö
skall skogsavverkningen generera så stor avkastning som
möjligt. De till kanalen knutna verksamheterna skall ge
positiva bidrag.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Projektet Längs Göta kanal fortsätter i syfte att öka
båttrafiken. Samarbetet med Länsarbetsnämnderna om
upprustning fortsätter.
EU-projekt 2001-05 Mål 2 i Västra Götaland pågår
omfattande 38 mkr, varav EU bidrar med 40 procent.
Miljöarbete
AB Göta kanalbolagets verksamhet skall bygga på en hel-
hetssyn på kretsloppet. Bolaget eftersträvar ständiga för-
bättringar på miljöområdet bland annat i samarbete med
kommunerna.
Mångfald och jämställdhet
Företaget driver sedan 1996 ett aktivt jämställdhetsarbete
vilket har inneburit att 56 procent av slussvakterna är
kvinnor.
Prognos för 2001
Bolaget arbetar ständigt med att öka båttrafiken på
kanalen. Detta tillsammans med andra verksamheter
som till exempel skog skall förbättra bolagets ekonomi.
Utvärdering
Bolaget har genom statliga bidrag och andra åtgärder
fortsatt arbetet med att öka kanalens värde som kultur-
historiskt byggnadsverk. Samarbete med bland annat
berörda kommuner och Länsarbetsnämnder samt delta-
gande i olika EU-projekt har ökat bolagets ekonomiska
möjlighet till kulturell upprustning av kanalen.
Styrelse 2000
Kaj Janérus, ordförande
Christer Berggren, vice ordförande
Elving Andersson, ordinarie
Anita Modin, ordinarie
Lars-Olof Svenheim, ordinarie
Thord Söderlund, ordinarie
Ragnhild Wärn, ordinarie
Britt-Marie Löfström, arbetstagarrepresentant
Per-Olof Åhfeldt, arbetstagarrepresentant
Billy Johansson, arbetstagarrepresentant, suppleant
Leif Pettersson, arbetstagarrepresentant., suppleant
Verkställande direktör
Claes-Göran Österlund
Nettoomsättning Kostnader Jämförelsestörande poster Intressebolagsandelar |
41 -42 2 |
34 -35 2 |
43 -45 0 |
Rörelseresultat |
1 |
1 |
-2 |
Finansiella intäkter |
1 |
1 |
2 |
Finansiella kostnader |
0 |
0 |
0 |
Resultat före skatt |
2 |
2 |
0 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt | |||
Arets resultat |
2 |
2 |
0 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
3 |
9 |
3 |
Kassaflöde från investeringar |
-8 |
-4 |
-2 |
Kassaflöde från finansiering |
0 |
0 |
-1 |
Bruttoinvesteringar |
8 |
5 |
4 |
Av- och nedskrivningar |
2 |
2 |
2 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
59 |
51 |
94 |
- varav kvinnor |
15 |
18 |
16 |
Balansrakning, Mkr_________2000______1999 199g
Tillgångar
Anläggningstillgångar 44 38 36
Omsättningstillgångar 7 12 5
Totala tillgångar 51 50 41
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital 40 38 36
Minoritetens andel av eget kapital..
Avsättningar
Långfristiga skulder
-räntebärande
-icke räntebärande
Kortfristiga skulder
-räntebärande
-icke räntebärande |
11 |
12 |
5 |
Totala skulder och eget kapital |
51 |
50 |
41 |
Sysselsatt kapital |
40 |
38 |
36 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
5,3 |
6,1 |
neg. |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % |
5,3 |
6.2 |
neg. |
Nettoskuldsättning |
-29 |
-33 |
-24 |
Soliditet, % |
78,9 |
75,5 |
87,3 |
65
3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120
59
IMEGO AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Affärsidé
Imego AB är ett av staten helagt bolag med uppgift att
bedriva uppdragsforskning inriktat på mikroelektronik-
baserade system för att utveckla nya produkter och
processer från idé till färdig prototyp.
Strategi
Bolaget har etablerat samverkan med företag, högskolor
och institut kring mikroelektronik, mikromekanik och sen-
sorsystem. En grundläggande strategi för bolaget är att inte
investera i produktionsutrustning. 1 stället skapas starka
relationer med "vvafer fabs", det vill säga leverantörer med
kapslings- och produktionskapacitet. Imego kommer att
fortsätta investera kraftfullt i programvaror, utrustning lör
elektrisk verifiering samt laboratorier för kemi och optik.
Marknad
Behovet av sensorsystem ökar. Potentialen för mikro-
mekanik bedöms större än för mikroelektronik. Produk-
ter där mikroelektronik används är bland annat dysor
för skrivare, läs- och skri vhuvuden för hårddiskar, tryck-
sensorer, accelerometrar för krockkuddar, mikrospeglar
för projektorer samt enklare utrustning för medicinsk
diagnostik.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Bolaget certifierades enligt ISO 9001 i april 2000. Ett
flerårigt samarbete har inletts med Saab Dynamics.
Bolaget har i samverkan med Acreo och 1VF tagit fram
en mobil, trådlös testutrustning för sensorer benämnd
Trysense. En patentgrupp och ett särskilt program för
SMF-satsningar har inrättats. Marknadsföringen har
intensifierats.
Miljöarbete
Bolagets avsikt är att påbörja en EFQM certifiering när
nu kvalitetscertifleringen (ISO 9001) är klar.
Mångfald och jämställdhet
Av bolagets 21 anställda var 24 procent kvinnor, jäm-
fört med 18 procent 1999. Imego eftersträvar interna-
tionellt erfaren personal och 24 procent av personalen
har utländskt ursprung. Bland institutets examensarbe-
tare från högskolan var motsvarande andel 60 procent.
Prognos för 2001
Bolaget planerar att under 2001 uppnå en omsättning på
cirka 30 mkr, varav 10 mkr är fakturering mot kund. Perso-
nalstyrkan beräknas uppgå till cirka 30 personer i slutet av år
2001. Imego planerar investera for 13 mkr under år 2001.
Utvärdering
Bolaget befinner sig i en uppbyggnadsfas. Intäkterna av
uppdrag överstiger vad som förutsattes i de utredningar
som föregick bolagets bildande.
Styrelse 2000
Mauritz Sahlin, ordförande
Thomas Lewin, ordinarie
Göran Netzler, ordinarie
Aina Nilsson, ordinarie
Eva Olsson, ordinarie
Pär Ornling, ordinarie
Lena Torell, ordinarie
Verkställande direktör
Bill Brox
Nettoomsättning |
18 |
1 |
Kostnader |
-24 |
-15 |
Jämförelsestörande poster
Intressebolagsandelar
ItalarwSknlng. Mkr . 3000 . 1999 . 1998
TlllgAngar | ||
Anläggningstillgångar |
8 |
5 |
Omsättningstillgångar |
74 |
36 |
Totala tillgångar |
82 |
41 |
Rörelseresultat |
-6 |
-14 |
Finansiella intäkter |
2 |
1 |
Finansiella kostnader |
0 |
0 |
Resultat före skatt |
-4 |
-13 |
Minoritetsandelar |
Skatt
Arets resultat -4 -13
Kassaflöde frän löpande verksamhet |
-4 |
-8 |
Kassaflöde från investeringar |
-7 |
-7 |
Kassaflöde från finansiering |
47 |
49 |
Bruttoinvesteringar |
7 |
7 |
Av och nedskrivningar |
4 |
2 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
21 |
12 |
- varav kvinnor |
5 |
2 |
Eget kapital, avsättningar och skulder
Egel kapital Minoritetens andel av eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder -icke räntebärande Kortfristiga skulder |
79 |
38 |
räntebärande |
3 |
3 |
Totala skulder och eget kapital |
82 |
41 |
Sysselsatt kapital |
79 |
38 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
neg. |
neg. |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % |
neg. |
neg. |
Nettoskuldsattnlng |
-71 |
-35 |
Soliditet, % |
96.2 |
92.3 |
60
IRECO AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
IRECO
INSI1IVIK IV* KISIIAMJ I
ANT> COKfPTTHNCTFTrOI.nTNC AB
Affärsidé
Förvalta aktier i industriforskningsinstitut samt främja
deras kompetensutveckling och samverkan med
näringsliv samt universitet och högskolor. Bolaget skall
också främja en ändamålsenlig institutsstruktur.
Strategi
Industriforskningsinstituten ombildas från stiftelser till
aktiebolag med staten och näringslivet som delägare.
IRECO bistår instituten i förhandlingsprocessen om det
statliga delägarskapet samt nominerar sina egna styrel-
seledarmöter i instituten. IRECO fördelar medel till
institutens kompetensutveckling och bidrar till finansie-
ringen av samverkande projekt mellan institut, universi-
tet och högskolor till goda strukturförändringar inom
industriforskningsinstituten.
Omvärldsanalys
Instituten utgör en del av det nationella innovationssys-
temet och utför en stor del av den behovsstyrda forsk-
ningen. 1 relation till BNP satsar Sverige mest i världen
på FoU. Av cirka 15 miljarder kr går två procent till
instituten. Den offentliga finansieringen av instituten
har minskat vilket kan påverka deras verksamhet.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Ytterligare fem institut har bolagiserats under perioden
varav IRECO blivit delägare i tre. Bolaget har vidare
beslutat om 50 mkr för långsiktigt samarbete mellan
institut och nya universitet och högskolor.
Miljöarbete
IRECO avser att fortsatt verka för att instituten har en
miljöanpassad tillväxt och förnyelse i näringslivet, och att
verksamheten bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
Mångfald och jämställdhet
I nominering och tillsättning av styrelseledamöter i insti-
tuten verkar IRECO för att styrelserna skall ha kompe-
tenta ledamöter av bägge könen.
Prognos för 2001
Bolaget kommer att erhålla 75 mkr från staten för att
honorera avtalen med instituten om långsiktig kompe-
tensutveckling samt 25 mkr för institutens samverkan
med nya universitet och högskolor.
Utvärdering
Bolaget har under året fortsatt ett framgångsrikt arbete
med att ombilda industriforskningsinstituten till aktie-
bolag samt att teckna aktieägaravtal med industrin
innebärande ett delägarskap för IRECO. Bolaget har
också bidragit till att effektivisera institutens verksam-
het och ytterligare utvecklat institutsstrukturen.
Styrelse 2000
Gunnar Svedberg, ordförande
Christer Berggren, ordinarie
Madeleine Caesar, ordinarie
Lennart Liibeck, ordinarie
Tomas Salzman, ordinarie
Christina Ullenius, ordinarie
Verkställande direktör
Håkan Widmark
1 Mkr 2000 | ||
Nettoomsättning 105 |
102 |
101 |
Kostnader -105 |
-102 |
-101 |
Jämförelsestörande poster | ||
Intressebolagsandelar -4 | ||
Rörelseresultat -4 |
0 |
0 |
Finansiella intäkter |
0 |
0 |
Finansiella kostnader | ||
Resultat före skatt -4 |
0 |
0 |
Minoritetsandelar | ||
Skatt |
0 |
0 |
Årets resultat -4 |
0 |
0 |
Kassaflöde frän löpande verksamhet | ||
Kassaflöde från investeringar | ||
Kassaflöde från finansiering | ||
Bruttoinvesteringar | ||
Av- och nedskrivningar | ||
Lämnad utdelning 0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda 3 |
3 |
2 |
- varav kvinnor 2 |
3 |
1 |
Balansräkning, Mkr
1999 : 1998
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar |
17 |
6 |
16 |
Totala tillgångar |
17 |
6 |
16 |
Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 |
1 |
1 | |
Minoritetens andel av eget kapital Långfristiga skulder -icke räntebärande -icke räntebärande |
16 |
5 |
15 |
Totala skulder och eget kapital |
17 |
6 |
16 |
Sysselsatt kapital |
1 |
1 |
1 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
neg. |
0,0 |
2,8 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % |
neg. |
2,3 |
5.9 |
Nettoskuldsättning |
-17 |
-6 |
-15 |
Soliditet. % |
5,9 |
16,7 |
4,9 |
61
KASERNEN FASTIGHETS AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
KASERNEN
.....F A Si T a <5 IL 12. T S A »■
Ägardirektiv
Kasernen Fastighets AB skall äga, förhyra och förvalta
fastigheter 1 syfte att i första hand åt anställda inom
försvaret tillhandahålla elevbostäder, hotellrum och
perma-nentbostäder.
Ägarens uttryckta krav och förutsättningar ar att
bolagets soliditet bör uppgå till 25 procent, beräknat på
justerat eget kapital. Avkastningen på justerat eget kapi-
tal skall motsvara den 5-åriga statsobligationsräntan
plus 2,5 procentenheter.
Koncernens utdelningsmål skall vara 50 procent av
årets resultat efter skatt. Vid beslut om utdelning skall
hänsyn tas till bolagets ekonomiska ställning.
Strategi
Kasernen skall erbjuda bra och ändamålsenliga lokaler i
första hand åt anställda inom försvaret.
Marknad
Riksdagen beslutade våren 2()(X) om att minska Försvars-
maktens grundorganisation till hälften vilket på sikt kan
komma att minska hyresintäkterna till följd av de förän-
dringar som kommer att genomföras inom Försvarsmak-
ten.
Viktiga händelser 2000 och 2001
I slutet av år 2000 påbörjades byggnation i Halmstad
med tre huskroppar innehållande 129 lägenheter. Bygg-
nationen beräknas vara klar under oktober 2001, inves-
teringen är beräknad till cirka 50 mkr.
Miljöarbete
Kasernen Fastighets AB har bedömts ha för liten verk-
samhet för att upprätta miljöplaner och miljöledningssys-
tem.
Mångfald och jämställdhet
Kasernen har tre personer anställda varav en kvinna.
Prognos för 2001
Hyresintäkterna kan komma att öka till följd av färdig-
ställd byggnation år 2001. Kasernen Fastighets AB:s prog-
nos för år 2001 är att resultat efter finansnetto, före
eventuellt resultat av fastighetsförsäljning, kommer att
öka.
Utvärdering
Kasernen Fastighets AB har under år 2000 uppfyllt de
ekonomiska och övriga uppsatta mål som ägaren ställt
på bolaget.
Styrelse 2000
Christer Alvemur, ordförande
Björn Andersson, ordinarie
Lena Jönsson, ordinarie
Arne I.ortentzon, ordinarie
Monica Lundberg, ordinarie
Verkställande direktör
Arne Loren tzon
| ftesiritatraknini’; Mkr |
1W1 |
199Å 1 | |
Nettoomsättning |
28 |
28 |
30 |
Kostnader |
-13 |
-14 |
-11 |
Jämförelsestörande poster |
1 |
-13 | |
Intressebolagsandelar | |||
Rörelseresultat |
16 |
1 |
19 |
Finansiella intäkter |
2 |
5 |
7 |
Finansiella kostnader |
-10 |
-10 |
-17 |
Resultat före skatt |
8 |
-4 |
9 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
-2 |
-3 |
-4 |
Arets resultat |
6 |
-7 |
5 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
9 |
14 |
5 |
Kassaflöde frän Investeringar |
3 |
2 |
9 |
Kassaflöde från finansiering |
-10 |
-10 |
-35 |
Bruttoinvesteringar |
0 |
0 |
0 |
Av och nedskrivningar |
6 |
21 |
6 |
Lämnad utdelning |
3 |
2 |
2 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
3 |
3 |
3 |
- varav kvinnor |
1 |
1 |
1 |
1 toiawÄknlM, Mkr....... 5000...... |
■ 1999 |
199'.' 1 | |
Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar |
222 19 |
230 17 |
252 12 |
Totala tillgångar |
241 |
247 |
264 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
70 |
66 |
76 |
Minoritetens andel av eget kapital | |||
Avsättningar |
4 |
4 |
4 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
151 |
163 |
176 |
-icke räntebärande | |||
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
10 |
6 |
1 |
-icke räntebärande |
6 |
8 |
7 |
Totala skulder och eget kapital |
241 |
247 |
264 |
Sysselsatt kapital |
236 |
235 |
254 |
Räntabilitet på egel kapital, % |
8,8 |
neg. |
6.2 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % |
7,6 |
2.5 |
10,2 |
Nettoskuldsättnlng |
149 |
152 |
168 |
Soliditet, % |
29,0 |
26.7 |
28.8 |
62
KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
DRAMATEN
Syfte
Kungliga Dramatiska Teatern AB (Dramaten) är Sveri-
ges nationalscen för talteater. Verksamheten skall ej
vara vinstdrivande.
Strategi
Som nationalscen skall Dramaten ha en varierad reper-
toar med god halans mellan klassisk och modern dra-
matik samt årligen uppföra minst ett nyskapat verk av
svensk upphovsman. Dramaten skall vidare sträva efter
högsta möjliga besökstal vid hemmascenema samt att
göra sig tillgänglig för en publik i hela landet bland
annat genom gästspel och samarbete med radio och
TV. Hantverksskickligheten i verkstäder och ateljéer
skall vara hög. Marknadsföringsarbetet utvecklas konti-
nuerligt hland annat med hjälp av IT-teknik.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Dramatens Lilla scen återinvigdes efter ombyggnad den
14 oktober 2000. Ombyggnaden har gett större och
mer ändamålsenliga publikutrymmen, scentekniska för-
bättringar, bättre arbetsmiljö och ökad säkerhet.
Miljöarbete
Miljöarbetet är huvudsakligen inriktat på att utveckla
en god arbetsmiljö med säkerhetsfrågorna i fokus.
Mångfald och jämställdhet
Av Dramatens samtliga anställda under år 2000 var 41
procent kvinnor. Könsfördelningen varierar med de krav
som repertoaren ställer. En jämställdhetsplan har upprät-
tats. Verksamheten, såväl externt som internt, präglas av ett
öppet förhållningssätt till det mångkulturella samhället
Prognos för 2001
Dramaten räknar med ett balanserat resultat för år 2001.
Utvärdering
Verksamheten har under året inriktats på att så långt
som möjligt uppnå de mål vad gäller kvalitet, tillgäng-
lighet och förnyelse som angivits för statens bidrag till
Dramaten. Graden av måluppfyllelse är tillfredsställan-
de. Dramaten hade år 2000 en rekordhög publikbelägg-
ning på 91 procent med väsentligt ökade recettintäkter
som följd. Detta och andra gynnsamma omständigheter
har påtagligt förbättrat Dramatens ekonomiska läge.
Styrelse 2000
Jan-Erik Wikström, ordförande
Eva Bonnier, ordinarie
Ingrid Dahlberg, ordinarie
Inger Efraimsson, ordinarie
Lennart Låftman, ordinarie
Per Wästberg, ordinarie
Marie Göranzon, arbetstagarrepresentant
Kjäll Åkerblom, arbetstagarrepresentant
Jan Damberg, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lars Lindberg, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Ingrid Dahlberg
Nettoomsättning Kostnader 1 ntressebolagsa ndela r |
219 -211 10 |
210 -211 |
228 -223 |
Rörelseresultat |
18 |
-1 |
5 |
Finansiella intäkter |
0 | ||
Finansiella kostnader | |||
Resultat före skatt |
18 |
-1 |
5 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
0 |
0 |
0 |
Årets resultat |
18 |
-1 |
5 |
Kassaflöde från löpande verksamhet 39 |
2 |
13 | |
Kassaflöde från investeringar |
-9 |
-5 |
-6 |
Kassaflöde från finansiering |
30 |
-3 |
7 |
Bruttoinvesteringar |
9 |
5 |
6 |
Av- och nedskrivningar |
5 |
5 |
4 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
312 |
303 |
306 |
- varav kvinnor |
128 |
124 |
134 |
Tillgångar
An läggni ngsti 1 Igångar |
20 |
16 |
16 |
Omsättningstillgångar |
61 |
30 |
30 |
Totala tillgångar |
81 |
46 |
46 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
26 |
7 |
8 |
Minoritetens andel av eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder |
15 |
0 |
0 |
-räntebärande |
40 |
39 |
38 |
Totala skulder och eget kapital |
81 |
46 |
46 |
Sysselsatt kapital |
25 |
7 |
8 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
112,5 |
neg. |
62,2 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % |
118,7 |
neg. |
70.9 |
Nettoskuldsättning |
-48 |
-17 |
-21 |
Soliditet, % |
31,3 |
15,8 |
18,1 |
69
63
KUNGLIGA OPERAN AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
www. o pera n. se
OPERAN
Syfte
Kungliga Operan AB (Operan) är Sveriges nationalscen för
opera och balett. Verksamheten skall ej vara vinstdrlvande.
Strategi
Som nationalscen skall Operan ha en varierad repertoar
av opera och balett med god balans mellan klassiska och
moderna verk. Operan skall årligen uppföra minst ett
nyskapat musikdramatiskt eller koreograflskt verk av
svensk upphovsman. Operan skall sträva efter högsta
möjliga besökstal och kontinuerligt utveckla publikarbe-
tet i detta syfte. Repertoaren skall så vitt möjligt göras
tillgänglig för en publik i hela landet bland annat genom
gästspel, skivinspelningar och samarbete med radio och
TV. I hantverksskickligheten i verkstäder och ateljéen
skall vara hög.
Viktiga händelser 2000 och 2001
En fördjupad samverkan med Göteborgsoperan har inletts,
innebärande bland annat utbyte av nyskriven svensk opera,
barn- och ungdomsföreställningar samt genomförande av
en operamässa vartannat år. Opera- Akademien, samman-
slutningen av Operans sponsorer, har utökats med revi-
sionsföretaget KPMG.
Miljöarbete
Miljöarbetet är huvudsakligen inriktat på att utveckla en
god arbetsmiljö med säkerhetsfrågorna i fokus.
Mångfald och jämställdhet
Av Operans anställda under år 2000 var 47 procent kvin-
nor. En jämställdhetsplan har upprättats. Operan har en
relativt hög andel anställda med utländsk bakgrund.
Prognos för 2001
Operan räknar med en resultatförsämring pga ökade
kostnader.
Utvärdering
Verksamheten har Inriktats på att uppnå de mål för kvalitet,
tillgänglighet och förnyelse som angivits för statens bidrag till
Operan. Graden av måluppfyllelse är tillfredsställande vad
gäller utbudets hredd och mångfald. Antalet föreställningar
och andra arrangemang i Operans regi ökade med 13 procent.
Den genomsnittliga beläggningsgraden vid föreställ-
ningar på stora scenen var 76 procent för opera och 77
procent för balett. Ekonomin är mycket sårbar på
grund av höga fasta kostnader och ett i förhållande till
omsättningen lågt eget kapital.
Styrelse 2000
I lans Dalborg, ordförande
Benny Andersson, ordinarie
Horace Engdahl, ordinarie
Ulla Reinius, ordinarie
Karin Starrin, ordinarie
Jan Stenberg, ordinarie
Carl IBam, ordinarie
Meg Tivéus, ordinarie
Eric Alm, arbetstagarrepresentant
Per-Åke Gleisner, arbetstagarrepresentant
Peter Bergström, arbetstagarrepresentant, suppleant
Gun-Maj Lunden, arbetstagarrepresentant, suppleant
Madeleine Onne, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Bengt 1 lall
Nettoomsåttning Kostnader |
349 |
347 -347 |
353 -370 |
Rörelseresultat |
9 |
0 |
-17 |
Finansiella intäkter |
1 |
1 |
1 |
Finansiella kostnader | |||
Resultat före skatt |
10 |
1 |
-16 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt | |||
Arets resultat |
10 |
1 |
-16 |
Kassaflöde från löpande verksamhet -19 |
15 |
6 | |
Kassaflöde från investeringar |
-5 |
-5 |
-8 |
Kassaflöde från finansiering |
-24 |
10 |
3 |
Bruttoinvesteringar |
5 |
5 |
8 |
Av- och nedskrivningar |
7 |
9 |
9 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
595 |
580 |
590 |
- varav kvinnor |
280 |
255 |
259 |
Bfllänwäknlf®, Mkr 7000 I99S 1098
TlllgAngar
Anläggningstillgångar |
26 38 |
30 60 |
34 50 |
Tolala tillgångar |
64 |
90 |
84 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Fget kapital |
14 |
4 |
3 |
Minoritetens andel av eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder |
13 |
14 |
16 |
-icke räntebärande -icke räntebärande |
37 |
72 |
65 |
Tolala skulder och egel kapital |
64 |
90 |
84 |
Sysselsatt kapital |
27 |
18 |
19 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
108,4 |
24.5 |
neg. |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 43,5 |
4.8 |
neg. | |
Nettoskuldsättning |
-3 |
-26 |
-14 |
Soliditet, % |
21,8 |
4.6 |
3.9 |
70
64
LERNIA AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
4 Lernia
Affärsidé
Lernia skall utveckla de många för ett föränderligt
arbetsliv.
Bolaget strävar efter att vara ett brett och mångsidigt
kompetensföretag, som arbetar med såväl utbildning
som utveckling och personaluthyrning.
Strategi
Bolaget fortsätter att utveckla tillväxtmarknaderna
företag, skola och individ. Dessa områden skall tillsam-
mans stå för cirka hälften av Lernias omsättning
på kort sikt.
Det är av avgörande betydelse för bolagets fortsatta
utveckling att ytterligare marknadsanpassa verksamhe-
ten. Bolaget satsar därför på ett särskilt ledarutveck-
lingsprogram. Lernia har utvecklat ett nytt koncept för
kompetensförsörjning. Genom att kombinera olika
delar av verksamheten skall Lernia vara totalleverantör
av utbildning och utveckling, och uthyrning av perso-
nal.
Marknad
Lernia är den största aktören på den svenska utbild-
ningsmarknaden med en marknadsandel på cirka 36
procent inom arbetsmarknadsutbildningar. Den starka
konjunkturen medförde att volymen föll med 40 pro-
cent från 1999 till en rekordlåg nivå. Marknaden för
personaluthyrning växte dock med närmare 70 procent.
Drivkraften kommer dels från konjunkturen, dels från
att företag och organisationer i större utsträckning
använder inhyrd personal.
Internet och e-lärande bedöms framöver att få en
allt större betydelse. Den enskilde kommer att få stör-
re möjlighet att påverka sin kompetensutveckling och
skolmarknaden kommer att bli mer tillgänglig genom
att allt större delar upphandlas på entreprenad.
Viktiga händelser 2000 och 2001
I mars 2000 bytte företaget varumärke till Lernia. I
början av 2000 organiserades Lernia om i nya affärs-
områden; Utbildning, Företag, Skola, Individ, Personal-
uthyrning och Hadar, där affärsområdena Individ och
Skola är helt nya.
Lernia har också omstrukturerat affärsområdet
Utbildning för ökad flexibilitet och för att sänka de
fasta kostnaderna. En avsättning med 97 mkr gjordes
till en omstruktureringsreserv i samband med halvårs-
bokslutet. Bolaget har etablerat ett nära samarbete
med IT-bolaget Cisco.
Miljöarbete
Lernia AB har genomfört ett miljöledningssystem och
är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Lernia bedriver en
utbildningsverksamhet som i vissa delar är anmälnings-
pliktig enligt 9 kap. 6§ Miljöbalken. Omfattningen av
miljöpåverkan är begränsad eftersom det rör sig om
utbildning och inte produktion.
Mångfald och jämställdhet
Jämställdhetsarbetet bedrivs systematiskt utifrån en fast-
ställd jämställdhetsplan, som revideras årligen. Andelen
kvinnor har ökat och utgör nu 36 procent av medarbe-
tarna. Andelen kvinnliga chefer har ökat från 21 procent
till 28 procent. ►
Nettoomsättning |
1 770 |
1931 |
1 870 |
Kostnader |
■1 935 |
-1 929 |
-1 853 |
Jämförelsestörande poster | |||
Intressebolagsandelar | |||
Rörelseresultat |
-165 |
2 |
17 |
Finansiella intäkter |
6 |
6 |
22 |
Finansiella kostnader |
-1 |
-2 |
-9 |
Resultat före skatt |
-160 |
6 |
30 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt | |||
Årets resultat |
-160 |
6 |
30 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
43 |
14 |
-593 |
Kassaflöde från investeringar |
-38 |
-41 |
-67 |
Kassaflöde från finansiering |
0 |
-22 |
-22 |
Bruttoinvesteringar |
47 |
47 |
85 |
Av- och nedskrivningar |
69 |
86 |
82 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
22 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
2 497 |
2 459 |
2 312 |
- varav kvinnor |
849 |
836 |
763 |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
122 |
151 |
196 |
Omsättningstillgångar |
476 |
482 |
565 |
Totala tillgångar |
598 |
633 |
761 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
228 |
388 |
404 |
Minoritetens andel av eget kapital |
104 |
40 |
84 |
Långfristiga skulder |
266 |
205 |
273 |
Totala skulder och eget kapital |
598 |
633 |
761 |
Sysselsatt kapital |
228 |
388 |
404 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
neg. |
1,5 |
7,8 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % |
neg. |
2,0 |
9.7 |
Nettoskuldsättning |
-133 |
-128 |
-177 |
Soliditet, % |
38,1 |
61,3 |
53,1 |
71
65
LERNIA AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Prognos för 2001
Volymen för upphandlad arbetsmarknadsutbildning
bedöms minska ytterligare under 2001. Inom skolmark-
naden väntas ett flertal upphandlingar ske och inom
marknaden för personaluthyrning förväntas en fortsatt
god tillväxt. Bolagets omsättning och resultat 2001
bedöms i att väsentligt påverkas av upphandlingen av
arbetsmarknadsutbildning.
Utvärdering
Koncernens avkastning 2000 på totalt kapital, sysselsatt
kapital och eget kapital var negativ. Soliditeten sjönk
och uppgick till 38 procent (61). En stark bidragande
orsak till det försämrade resultatet beror på att upp-
handlingen av arbetsmarknadsutbildning sjönk mycket
kraftigt under det första kvartalet 2000. Bolaget har
under året vidtagit åtgärder för att uppnå en ökad flexi-
bilitet och effektivitet i verksamheten. Yttcrliggare
åtgärder i denna riktning bedöms dock som nödvändi-
ga. Bolaget har kunnat minska arbesmarknadsutbild-
ningens andel av bolagets totala intäkter i förhållande
till tidigare år, vilket ligger helt i linje med bolagets
strategi att minska beroendet av en marknad. Uthyr-
ningsverksamheten har uppvisat en fortsatt stark
utveckling under 2000.
Styrelse 2000
Bo Dockered, ordförande
Lennart I Ijalmarsson, ordinarie
Jonas Iversen, ordinarie
Karin Kronstam, ordinarie
Margareta Lewin, ordinarie
Anna-Stina Nordmark-Nilsson, ordinarie
Tove Tingsgård, ordinarie
Jan Flodén, arbetstagarrepresentant
Bengt Larsson, arbetstagarrepresentant
Bo-Gunnar Blomqvist, arbetstagarrepresentant, suppleant
Olle Eriksson, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Peter Carrick
66
72
LUOSSAVAARA KIRUNAVAARA AB, LKAB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
LKABj
Affärsidé
LKAB skall på affärsmässiga grunder uthålligt och kost-
nadseffektivt marknadsföra, tillverka och leverera föräd-
lade, kvalitetssäkrade jämmalmsprodukter från Malm-
fälten.
Strategi
LKAB skall vara det självklara förstahandsvalet som
leverantör med tekniskt och kvalitativt ledande pellets-
produkter och värdeskapande tjänster för stålframställ-
ning. Visionen bygger på den position företaget vill nå
på pelletsmarknaden.
Vidareförädlingen har lagt grunden till LKAB:s starka
marknadsposition. För att behålla och utveckla denna
position satsar LKAB målmedvetet på produktutveck-
ling. En ökad förädlingsgrad är av strategisk betydelse
för framtiden. Ständigt bättre produkter som ger kun-
derna mervärde är en förutsättning för att nå detta mål.
Kvalitetssäkring är en grundläggande förutsättning
för att hålla världsklass. Certifiering är ett viktigt led i
kvalitetssäkringen. LKAB har idag det högsta kvalitets-
betyget som leverantör till stålverk i Sverige, Finland
och Tyskland.
Marknad
Konsolideringen inom stålbranschen fortsätter. Stålföre-
tagen går samman i allt större och starkare konstellatio-
ner. Samma gäller för järn malm sleverantörerna som
stärker sina positioner genom förvärv, samgående och
integration med stålproducenter. Även LKAB utvärde-
rar olika alternativ för att stärka marknadspositionen i
den allt hårdare konkurrensen. I första hand skall
LKAB utveckla sin starka ställning på den närbelägna
Europamarknaden samt den globala marknaden för
direktreduktionspellets.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Världens råstålproduktion nådde en ny rekordnivå
under 2000. Produktionen uppskattas till 846 Mt.
Detta bidrog till att även världshandeln med järnmalm
slog nytt rekord 2000. Den sjöburna järmalmshandeln
upp gick till 455 Mt detta år.
Det goda marknadsläget innebär att LKAB eftersträ-
vat maximal produktionsnivå hela året. Vissa produk-
tionsstörningar har inträffat såsom brand i Svappavaara
pelletsverk. Övergången till ny nivå i Malmberget med-
förde också vissa störningar.
En veckolång strejk som berörde över 80 000 norska
LO-medlemmar stoppade verksamheten vid LKAB:s
hamn i Narvik i början av maj.
Vid halvårsskiftet 2000 infördes ett belöningssystem
för alla anställda inom LKAB-koncernen.
Miljöarbete
Miljöpolicyn utgår ifrån företagets verksamhet och pro-
dukter och kännetecknas av hänsyn till människa och
miljö. LKAB tillämpar arbetsmiljösäkring. Kontroll sker
enligt tillsynsmyndigheternas program.
Mångfald och jämställdhet
Gruvor är av tradition ett mansdominerat arbetsområ-
de. Först 1978 fick kvinnor arbeta under jord. Andelen
kvinnor är idag 8 procent. LKAB.s jämställdhetsplan
syftar till att stärka kvinnornas position. >
Nettoomsättning Kostnader Jämförelsestörande poster Intressebolagsandelar |
4 882 -4 409 |
3 985 -4 310 -123 |
5 129 -4 482 |
Rörelseresultat |
473 |
-448 |
647 |
Finansiella intäkter |
198 |
243 |
369 |
Finansiella kostnader |
-80 |
-39 |
-56 |
Resultat före skatt |
591 |
-244 |
960 |
Minoritetsandelar |
-9 |
-6 |
-7 |
Skatt |
-169 |
11 |
-281 |
Årets resultat |
413 |
-239 |
672 |
Kassaflöde frän löpande verksamhet |
1289 . |
738 |
1 627 |
Kassaflöde från investeringar |
-952 |
-1 128 |
-1 212 |
Kassaflöde från finansiering |
-378 |
-111 |
-311 |
Bruttoinvesteringar |
943 |
986 |
1 358 |
Av- och nedskrivningar |
920 |
838 |
776 |
Lämnad utdelning |
231 |
231 |
231 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
3 210 |
3 279 |
3 568 |
- varav kvinnor |
230 |
262 |
285 |
1 Balansräkning, Mkr |
liHill |
F:rl999 ' |
1998 1 |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
7 300 |
7 169 |
7008 |
Omsättningstillgångar |
4 719 |
4 481 |
5 197 |
Totala tillgångar |
12 019 |
11 650 |
12 205 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
8 593 |
8 412 |
8 882 |
Minoritetens andel av eget kapital |
41 |
34 |
154 |
Avsättningar |
2 286 |
2 278 |
2 210 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
2 |
2 | |
-icke räntebärande |
64 |
94 |
5 |
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
5 |
0 | |
-icke räntebärande |
1 028 |
830 |
954 |
Totala skulder och eget kapital |
12 019 |
11650 |
12 205 |
Sysselsatt kapital |
9 402 |
9 253 |
9 820 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
4,9 |
neg. |
7,7 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 7,2 |
neg. |
10,3 | |
Nettoskuldsättning |
-2 196 |
-1 574 |
-2 517 |
Soliditet, % |
71,8 |
72,5 |
74,0 |
67
LUOSSAVAARA KIRUNAVAARA AB, LKAB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Prognos för 2001
Marknadsutsikterna för 2001 är svårbedömda. Världens
råstålproduktion väntas minska med 1 procent. Efter-
frågan på LKAB:s produkter är fortsatt stark. Produk-
tionskapaciteten kan bli begränsande för leveranserna.
Utvärdering
År 1999 kännetecknades av pris- och volymminskning-
ar vilket ledde till en kraftig resultatförsämring för
LKAB och blev första förluståret sedan 1982.
År 2000 kännetecknas av det motsatta med den
högsta råstålproduktionen någonsin och nya rekord för
handeln med järnmalm. LKAB förbättrade resultatet
med 835 mkr vilket förutom konjunkturen var ett
resultat av bland annat ny organisation och åtgärdspro-
gram.
Med hänsyn till den pågående konsolideringen inom
såväl stål- som järnmalmstnarknaderna har LKAB
under året arbetat för att stärka sin position i Europa
och globalt, ett strategiskt viktigt arbete i en alltmer
hårdnande konkurrens.
Trots ökade volymer och priser under det gångna
året har LKAB inte kunnat uppfylla de uppsatta ekono-
miska och finansiella målen.
Ursula Tengelin, ordinarie
Lars Östholm, ordinarie
Håkan Bäckström, arbetstagarrepresentant
Hans Larsson, arbetstagarrepresentant
Karl Wikström, arbetstagarrepresentant
Torsten Thornéus, arbetstagarrepresentant, suppleant
I lenrik Åhult, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Carl Ameln
Styrelse 2000
Björn Sprängare, ordförande
Carl Ameln, ordinarie
Ole Enger, ordinarie
Lars-Åke Helgesson, ordinarie
Hans Christer Olson, ordinarie
Carl Wilhelm Ros, ordinarie
68
74
LUFTFARTSVERKET
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
LUFTFARTSVERKET
Syfte
Luftfartsverket (LFV), som är ett affärsverk, skall främ-
ja utvecklingen av den civila luftfarten, ansvara för drift
och utveckling av statens flygplatser för civil luftfart
samt utöva tillsyn över flygsäkerheten för den civila
luftfarten.
LFV skall svara för skyddet av miljön mot föro-
reningar från civil luftfart och ombesörja beredskaps-
planläggning för civila flygtransporter.
Strategi
LFV skall bidra till en samhällsekonomiskt effektiv och
långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna
och näringslivet i hela landet. LFV skall ansvara för att
på ett företagsekonomiskt sätt driva och utveckla sta-
tens flygtrafiktjänst och flygplatser och därmed sam-
manhängande verksamhet.
Det långsiktiga målet för räntabiliteten är att
resultatet efter skattemotsvarighet skall uppgå till 8
procent av eget kapital. Soliditeten skall uppgå till
lägst 25 procent. Trafikavgifterna, exklusive under-
vägs-, security- och bulleravgifter, får i genomsnitt
över åren öka med högst nettoprisindex, mätt från
och med år 1993.
Omvärldsanalys
För den kommande femårsperioden väntas marknaden
för flygresor stiga med i genomsnitt 5 procent per år.
Allianser och samarbeten flygbolagen emellan är ett
sätt att skapa kundvärden och pressa kostnaderna.
Lågprisflygets tillkomst är också en följd av avregle-
ringen. Kapaciteten i luftrummet kommer att utökas
och harmoniseras med en ny överstatlig luftrumsorga-
nisation och effektivare teknik beträffande flygtrafik-
ledningen.
Viktiga händelser 2000 och 2001
LFV:s flygplatser hade för första gången fler utrikes-
än inrikespassagerare under året. Arlanda förstärkte
sin position som Nordens största flygplats under året,
trots öppnandet av Öresundsbron, samtidigt som
Malmö-Sturup flygplats ökat snabbast av LFV:s flyg-
platser.
Den tredje rullbanan på Arlanda kommer att tas i
bruk vid årsskiftet och därmed ge ett kapacitetstill-
skott. Terminalkapaciteten på Arlanda byggs ut och en
ny pir skall stå klar hösten 2001.
Ombyggnader av existerande terminaler genomförs
för att Sveriges operativa anslutning till Schengen
skall kunna genomföras den 25 mars 2001.
LFV befinner sig i sin största investeringsperiod
någonsin, mätt i reala termer. Under året investerades 2,7
miljarder kr och nivån för år 2001 planeras bli högre.
Miljöarbete
God miljö är ett viktigt transportpolitiskt mål. Den
prisförändring som LFV genomförde den 1 oktober
2000 har en stark miljöprofil.
Järnvägen till Arlanda är ett exempel på en trafiklös-
ning som effektivt binder samman flyg- och järnvägs-
nätet. Det ökade kollektivtrafikresandet förbättrar
miljösituationen på flygplatsen.
EU satsar pengar i projektet järnvägsanslutning till
Sturup. >
1 Resultaträkning, Mkr |
3999 | ||
Nettoomsättning |
5 007 |
4 719 |
4 469 |
Kostnader |
-4 151 |
-3 878 |
-3 539 |
Jämförelsestörande poster |
-671 |
-155 | |
1 ntressebolagsandelar |
-31 |
-8 |
13 |
Rörelseresultat |
825 |
162 |
788 |
Finansiella intäkter |
15 |
34 |
32 |
Finansiella kostnader |
-207 |
-178 |
-214 |
Resultat före skatt |
633 |
18 |
606 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
-186 |
-10 |
-171 |
Årets resultat |
447 |
8 |
435 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
1270 |
1 104 |
1 202 |
Kassaflöde från investeringar |
-2 574 |
-2 935 |
-731 |
Kassaflöde från finansiering |
1 060 |
1 598 |
-209 |
Bruttoinvesteringar |
2660 |
2 898 |
823 |
Av- och nedskrivningar |
775 |
659 |
574 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
78 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
4 329 |
4 243 |
n.a. |
- varav kvinnor |
1 558 |
1 527 |
n.a. |
Balansräkning, Mkr • 2000 1999 1998
Tillgångar
Anläggningstillgångar 11375 9 603 7 349
Omsättningstillgångar 1 192 1360 1 613
Totala tillgångar |
12 567 |
10 963 |
8 962 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
2 805 |
2 354 |
2 403 |
Minoritetens andel av eget kapital | |||
Avsättningar |
2 530 |
2 316 |
1 569 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
3 867 |
3 117 |
3 309 |
-icke räntebärande |
1 805 |
1 709 |
621 |
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
60 |
58 |
47 |
-icke räntebärande |
1 500 |
1 409 |
1 013 |
Totala skulder och eget kapital |
12 567 |
10 963 |
8 962 |
Sysselsatt kapital |
9 244 |
7 845 |
7 527 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
17,3 |
0,3 |
20,0 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 9,8 |
2,6 |
10,5 | |
Nettoskuldsättning |
6 315 |
5 123 |
4 324 |
Soliditet, % |
22,3 |
21,5 |
26,8 |
75
69
LUFTFARTSVERKET
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Mångfald och jämställdhet
Könsfördelning är 64 procent män och 36 procent
kvinnor, vilket är samma fördelning som under de
tre senaste åren. Andelen chefer av totalt anställda
utgör 7 procent. Andelen kvinnliga chefer är 1
procent, en siffra som legat konstant under de
senaste åren.
LVF har centralt formulerade policies och mål
för Jämställdheten med ett uttalat chefsansvar för
frågorna.
Prognos 2001
Resultatet efter finansnetto för år 2001 bedöms bli 610
mkr. Till följd av den tunga investeringsperiod som
LFV befinner sig i kommer soliditetsmålet inte att
uppnås under år 2001. Räntabilitetsmålet beräknas
kunna uppfyllas för år 2001.
Utvärdering
Såväl finansiella som verksamhetsmål har uppnåtts på
ett för ägaren tillfredsställande sätt.
Styrelse 2000
Ull Adelsohn, ordförande
Elisabeth Anneli, ordinarie
Jan Jonsson, ordinarie
lan Orrenius, ordinarie
Eva Plogéus, ordinarie
Inger Thapper, ordinarie
Krister Örnfjäder, ordinarie
Lars Andersson, arbetstagarrepresentant
Krister Falk, arbetstagarrepresentant
Ulf Dittmer, arbetstagarrepresentant, suppleant
Roal Nilssen, arbetstagarrepresentant, suppleant
Generaldirektör
Ingemar Skogö
70
76
NORDEA AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Nordea®
Affärsidé
Nordea AB:s övergripande mål är att skapa aktieägar-
värde. Värdet ökas genom en koncentration på kärn-
affarsområden, operationell effektivitet, optimal finansi-
ell struktur och stabil vinsttillväxt.
Svenska staten äger 18,17 procent av aktierna i
Nordea AB. Riksdagen har givit regeringen ett bemyn-
digande (prop. 1991/92:21, bet NU4, rskr. 8) att sälja
statens aktier i Nordea AB.
Verksamhet
Nordea AB har bildats genom samgåendet mellan nor-
diska banker och försäkringsbolag och koncernen bedri-
ver verksamhet inom sex affärsområden: Retail Ban-
king, Corporate and Institutional Banking, Asset Mana-
gement, Investment Banking, Life Insurance and Pen-
sions och General Insurance.
Koncernen har nästan 10 miljoner kunder, 1 260 bank-
kontor och 125 centra för försäkringstjänster i 22 länder.
Marknad
Nordea AB har en betydande andel av den nordiska bank-
marknaden: 40 procent i Finland, 25 procent i Danmark,
20 procent i Sverige och 15 procent i Norge.
Inom den nordiska livförsäkringsmarknaden uppgår
marknadsandelarna till 35 procent i Finland, Danmark 10
procent, Norge 9 procent och Sverige 6 procent Inom
skadeförsäkringar är förhållandet; Danmark 22 procent
och Norge 19 procent
Viktiga händelser 2000 och 2001
Nordeakoncernen bildades 2000 genom dels samgåen-
det mellan MeritaNordbanken och Unidanmark, dels
genom förvärvet av Christiania Bank og Kreditkasse.
Under 2001 tillträdde Thorleif Krarup som ny koncern-
chef efter Hans Dalborg, som blev vice ordförande.
Prognos för 2001
Företaget har inte gett någon prognos för 2001.
Utvärdering
Tillväxten i ränte- och provisionsnetto var stark och
Nordeakoncernens rörelseresultat ökade med 17 pro-
cent och uppgick till 2 435 miljoner euro. Avkastningen >
1 Resultaträkning, Mkr • |
jqq# 1 | ||
Räntenetto |
26 216 |
15 848 |
16 035 |
Erhållna utdelningar |
1 086 |
240 |
732 |
Provisionsnetto |
12 392 |
7 243 |
6 368 |
Nettoresultat av finansiella | |||
transaktioner |
3 243 |
926 |
3 925 |
Övriga rörelseintäkter |
1 799 |
2 407 |
2 496 |
Summa rörelseintäkter |
44 736 |
26 664 |
29 556 |
Summa rörelsekostnader |
■25 004 |
-15 111 |
-16 344 |
Resultat före kreditförluster |
19 732 |
11 553 |
13 213 |
Kreditförluster, netto |
-575 |
-229 |
-1 226 |
Värdeförändring på övertagen egendom |
i -96 |
34 | |
Andelar i intresseföretags resultat |
507 |
863 |
97 |
Rörelseresultat, bankverksamhet |
19 568 |
12 221 |
12 084 |
Rörelseresultat, försäkringsverksamhet 800
Förlust avyttring/nedskrivning | |||
av fastigheter |
-338 |
-1 283 |
-5 442 |
Pensionsavräkning |
492 |
573 |
1341 |
Skatter |
-5 856 |
-1 804 |
-1 746 |
Minoritetsandel |
-26 |
-31 |
-26 |
Resultat Unidanmark-koncernen | |||
kv. 1 2000 |
-1 516 | ||
Årets resultat |
13 124 |
9 676 |
6 209 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
-258 943 |
-23 850 | |
Kassaflöde från investeringar |
-16 012 |
-19 798 | |
Kassaflöde från finansiering |
296 043 |
55 992 | |
Bruttoinvesteringar |
10 888 |
4 589 |
7 100 |
Av- och nedskrivningar |
1 806 |
1 374 |
1 491 |
Lämnad utdelning |
5964 |
3 659 | |
Genomsnittligt antal årsanställda |
32 218 |
19 302 |
20 476 |
- varav kvinnor |
20 509 |
13 879 |
Utlåning till kreditinstitut |
209 170 |
100 935 |
115 348 |
Utlåning |
1 135 851 |
584 050 |
567 612 |
Räntebärande värdepapper |
246 765 |
122 097 |
129 930 |
Aktier och andelar |
8 227 |
5 631 |
4 905 |
Placeringstillgångar för vilka | |||
kunden bär placeringsrisk |
33 004 | ||
Aktier och andelar i koncernföretag |
4 018 |
5 699 |
5 882 |
Immateriella tillgångar |
24 741 |
1 212 |
987 |
Fastighetsinnehav |
19 014 |
25 968 |
30 995 |
övriga tillgångar inom | |||
bankverksamhet |
109 863 |
44 712 |
55 454 |
Försakringstillgångar |
194 128 | ||
Balansomslutning |
1 984 781 |
890 304 |
911 113 |
Skulder till kreditinstitut |
254 418 |
114 345 |
165 394 |
Inlåning från allmänheten |
696 607 |
360 263 |
364 999 |
Upplåning från allmänheten |
17 063 |
16 473 |
19 468 |
Emitterade värdepapper |
498 167 |
240 557 |
215 241 |
Övriga skulder inom | |||
bankverksamhet |
176 041 |
75 808 |
75 975 |
Försäkringsförbindelser |
183 639 | ||
Efterställda skulder |
57 805 |
35 103 |
24 155 |
Minoritetsandel |
497 |
440 |
617 |
Eget kapital |
100 544 |
47 315 |
45 264 |
Summa skulder och eget kapital |
1 984 781 |
890 304 |
911 113 |
Primärkapital |
81 204 |
48 558 |
n.a. |
Kapitalbas |
112 467 |
70 281 |
n.a. |
Riskjusterade tillgångar, | |||
(bankverksamhet) |
1 130 203 |
582 250 |
n.a. |
Primärkapitalrelation, % |
6,8 |
8,3 |
7,3 |
Kapitaltäckningsgrad, % |
9,4 |
12,0 |
9,9 |
77
71
NORDEA AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
på eget kapital var 16,1 procent. Vinsten per aktie
ökade med 5 procent till 0,58 euro. Vid förvärvet av
Unidanmark minskade svenska statens ägarandel från
25,19 procent till 18,17 procent.
Styrelse 2000
Vesa Vainio, ordförande
Hans Dalborg, vice ordförande
Dan Andersson, ordinarie
Edward Andersson, ordinarie
Rune Brandinger, ordinarie
Claes Hoeg Madsen, ordinarie
Bernt Magnusson, ordinarie
Jörgen Fedcrsen Hoeg, ordinarie
Titno Peltola, ordinarie
Thorleif Krarup, suppleant
Lene Haulrik, arbetstagarrepresentant
Bertel Finskas, arbetstagarrepresentant
Kaija Roukala-Hyvärinen, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Thorleif Krarup
72
78
NORRLAND CENTER AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Norrland Center AB
Syfte
Norrland Center AB skall stimulera utvecklingen av
näringslivet i Norrland, företrädesvis Norrlands inland, i
syfte att skapa sysselsättning. Företaget ägs till lika delar
av staten genom Näringsdepartementet, stiftelsen Norr-
landsfonden och Norhold AB.
Strategi
Genom ett väl utvecklat kontaktnät inom olika delar av
samhället skall Norrland Center ge råd och stöd samti-
digt som man fungerar som en sammanhållande länk
vid företagsetableringar.
Bolaget skall vara ledande vid etablering och ut-
veckling av verksamheter i Norrland, och verksamheten
skall bedrivas i nära samarbete med kommuner i
Norrland.
Omvärldsanalys
Intresset för att etablera verksamhet i Norrland har
ökat under året i takt med att företag i södra Sverige
får allt högre kostnads- och kvalitetsproblem i sina
verksamheter.
Det regionalpolitiska stödsystemet har under året
ifrågasatts och ändrats mot bakgrund av Sveriges
anpassning till EU. Både den nationella som den inter-
nationella konkurrensen om företagsetableringar hård-
nar allt mer.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Etableringsresultatet under året är det bästa någonsin
då företaget på olika sätt medverkat till att tolv företag
fattat beslut om att etablera verksamhet i Norrland.
Besluten omfattar cirka 1 000 nya arbetstillfällen och
berör samtliga fem län i Norrland.
Mångfald och jämställdhet
Organisationen omfattar enbart fyra anställda.
Prognos för 2001
År 2001 har startat mycket positivt och mot bakgrund
av det antal intressanta projekt som företaget arbetar
med bedöms 2001 bli ett år med bra resultatutfall.
Utvärdering
Bolaget har sedan 1991 på olika sätt medverkat till att
etablera och utveckla cirka 80 verksamheter i Norr-
land. Antalet i nuläget bestående arbetstillfällen uppgår
till drygt 2 000.
Norrland Center har bland annat medverkat till att
skapa nya arbetstillfällen för över 40 procent av de som
är sysselsatta i etablerade callcenters i Norrland.
Styrelse 2000
Jan axel Näsman, ordförande
Peter Andersson, ordinarie
Lars-Olov Söderström, ordinarie
Verkställande direktör
Sture Bengtson
Nettoomsättning |
4 |
4 |
5 |
Kostnader |
-6 |
-5 |
-6 |
Jämförelsestörande poster |
1 | ||
1 ntressebolagsa ndela r | |||
Rörelseresultat |
-1 |
-1 |
-1 |
Finansiella intäkter |
0 |
1 |
1 |
Finansiella kostnader |
0 |
0 |
0 |
Resultat före skatt |
-1 |
0 |
0 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt | |||
Årets resultat |
-1 |
0 |
0 |
Kassaflöde från löpande verksamhet | |||
Kassaflöde från investeringar | |||
Kassaflöde från finansiering | |||
Bruttoinvesteringar |
1 |
1 | |
Av- och nedskrivningar |
0 |
0 |
0 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
4 |
4 |
3 |
- varav kvinnor |
1 |
1 |
1 |
Tillgångar | |||
An läggni ngstillgångar |
1 |
0 |
0 |
Omsättningstillgångar |
17 |
18 |
17 |
Totala tillgångar |
18 |
18 |
17 |
Eget kapitel, avsättningar och skulder
Eget kapital 15 15 15
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar
Långfristiga skulder
-räntebärande
-icke räntebärande
Kortfristiga skulder
-räntebärande |
3 |
3 |
2 |
Totala skulder och eget kapital |
18 |
18 |
17 |
Sysselsatt kapital |
15 |
15 |
15 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
neg. |
2,1 |
neg. |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % |
neg. |
2.0 |
neg. |
Nettoskuldsattning |
0 |
0 |
-16 |
Soliditet, % |
80,4 |
85,4 |
85,6 |
79
73
OM GRUPPEN AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Affärsidé
OM skapar innovativa lösningar för effektiv risk- och
transaktionshantering som bygger på hög kvalitet,
ledande teknologi och värdeskapande affärsrelationer.
Strategi
OM:s övergripande strategi går ut på att skapa effektiva
marknadslösningar med ledande transaktionsteknologi.
Syftet är att skapa mervärde för kunderna genom att
erbjuda lösningar som integrerar och effektiviserar
transaktionsprocesser.
Marknad
Konsolideringen inom världens finansiella handelsplat-
ser har ökat under de senaste åren och väntas fortsätta.
Exempel på sådana samarbeten är bland annat Norex
och Euronext. Volymerna i handeln med finansiella
instrument ökar; På Europas tre största börser har han-
deln i genomsnitt ökat med 25 procent årligen under
det senaste decenniet, jämfört med Stockholmsbörsens
40 procent. De senaste årens högkonjunktur, pensions-
reformer och avregleringar har bidragit till att öka
intresset för att placera i aktier.
Viktiga händelser 2000 och 2001
OM lade ett bud på London Stock Exchange (LSE)
som avvisades av LSE:s ägare. Den Londonbaserade
aktiebörsen Jlway, ett jolnt venture mellan OM och
investmentbanken Morgan Stanley, startade sin verk-
samhet i november. Företaget erbjuder bland annat
tjänster inom aktiehandel kommer att ge tillgång till
handel i cirka 6000 amerikanska och europeiska
bolags aktier.
Miljöarbete
För de resurser som går åt i OM:s verksamhet gäller att
OM återvinner kontorspapper, datorer och annan tek-
nisk utrustning, samt att man, så långt det är ekono-
miskt försvarbart, köper miljövänliga alternativ.
Mångfald och jämställdhet
OM:s reviderade jämställdhetsplan innebär bland annat
att man vill öka antalet kvinnliga anställda genom olika
åtgärder samt att man ser över lönepolicyn ur ett jäm-
ställdhetsperspektiv.
Utvärdering
OM:s finansiella mål är att intäkterna över tiden skall
växa med minst 20 procent per år och att avkastningen
på eget kapital skall uppgå till minst 20 procent per år.
Under 2000 växte OM:s intäkter med 61 procent och
avkastningen på eget kapital var 25 procent. Den
genomsnittliga intäktstillväxten de senaste fem åren har
varit 43 procent, medan avkastningen på eget kapital
har varit 20 procent i genomsnitt.
Styrelse 2000
Olof Stenhammar, ordförande
Sven Nyman, vice ordförande
Jan R Carendi, ordinarie
Thomas Franzén, ordinarie
Lars Irstad, ordinarie
Nils-Fredrik Nyblaeus, ordinarie
Bengt Rydén, ordinarie
Verkställande direktör
Per E Larsson
ÄreslJltalrafcniniJ, Mkr____________2000 10^ 1S9&
Nett oomsått ning |
3 152 |
1 954 |
1 567 |
Kostnader |
-2 464 |
-1 434 |
-1 192 |
Järnförelsestörande poster |
5 | ||
Intressebolagsandelar |
10 |
3 | |
Rörelseresultat |
703 |
523 |
375 |
Finansiella intäkter |
178 |
104 |
107 |
Finansiella kostnader |
-138 |
-24 |
-2 |
Resultat före skatt |
743 |
603 |
480 |
Minoritetsandelar |
114 |
-8 |
-5 |
Skatt |
-127 |
-151 |
-94 |
Arets resultat |
730 |
444 |
381 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
1 386 |
402 |
375 |
Kassaflöde från Investeringar |
-582 |
-504 |
160 |
Kassaflöde från finansiering |
-419 |
57 |
-358 |
Bruttoinvesteringar |
723 |
236 |
135 |
Av- och nedskrivningar |
229 |
169 |
105 |
Lämnad utdelning |
504 |
419 |
335 |
Andel anställda vid årets slut |
1 354 |
994 |
623 |
- varav kvinnor |
469 |
315 |
207 |
1 Re&jitafräktiing) Mkr ■ |
1999 |
' M ■ ■ | ||
Tillgångar | ||||
Anläggningstillgångar |
2 424 |
1 647 |
1 335 | |
Omsättningstillgångar |
3 035 |
2 476 |
2 151 | |
Totala tillgångar |
5 459 |
4 123 |
3 486 | |
Eget kapital, avsättningar och skulder | ||||
Eget kapital |
2 986 |
2 808 |
2 740 | |
Minoritetens andel av eget kapital |
182 |
17 |
20 | |
Avsättningar | ||||
Långfristiga skulder | ||||
-räntebärande |
249 |
77 |
97 | |
-icke räntebärande |
69 |
122 |
117 | |
Kortfristiga skulder | ||||
räntebärande |
588 |
435 |
0 | |
-Icke räntebärande |
1 385 |
664 |
512 | |
Totala skulder och eget kapital |
5 459 |
4 123 |
3 486 | |
Sysselsatt kapital |
4 005 |
3 337 |
2 948 | |
Räntabilitet på egel kapital, % |
25,2 |
16,0 |
13,9 | |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % |
24,0 |
20,0 |
16,3 | |
Nettoskuldsättning |
-1 325 |
-1 213 |
-1 719 | |
Soliditet, % |
58.0 |
68,5 |
79.2 |
80 |
74
POSTEN AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Affärsidé
Genom Posten skall man kunna nå den man vill med
meddelanden och varor - fysiskt eller elektroniskt,
snabbt säkert och kostnadseffektivt.
Posten skall skapa mervärden genom att kombinera
fysiska och elektroniska flöden genom att integrera sina
tjänster i kundens verksamhet.
Strategi
Posten fokuserar verksamheten till meddelande - och
logistikområdet. För att utveckla Postens konkurrenskraft i
dessa affärer måste bolaget utveckla nya tjänster och aktivt
delta i logistikbranschens utveckling och strukturomvand-
ling. Posten strävar efter att säkra en infrastruktur inom
Norden och Östersjöområdet såväl geografiskt som med
olika typer av gods.
Marknad
De svenska marknaderna för meddelanden och logistik
är avreglerade. Utvecklingen präglas av internationalise-
ring, ökad konkurrens, och kraftig teknisk utveckling.
Tillväxten för meddelanden bedöms som svag
medan logistikmarknaden bedöms öka med cirka 7 pro-
cent. Posten har en marknadsandel på cirka 97 procent
på den svenska meddelandemarknaden och en mark-
nadsandel på cirka 68 procent på den svenska paket-
marknaden.
Postens kunder är privatpersoner och företag. De.
senare är främst finansiella företag, tjänsteföretag,
offentlig förvaltning och postorderföretag och organisa-
tioner i Sverige. Även utlänska företag med affärsrela-
tioner med Sverige är Postens kunder.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Regeringen har givit Posten i uppdrag att tillhandahålla
en grundläggande kassaservice. Denna verksamhet
kommer inte att bära sina kostnader. Den slutliga
ersättningen till Posten är ännu inte fastställd. Det har
därför varit nödvändigt att göra en avsättning för fram-
tida beräknade underskott med 2 353 mkr för tiden
2001-2005.
Överenskommelse om nyttjande av Postens kassanät
har hittills träffats med Postgirot, Nordbanken och
FöreningsSparbanken. Konkurrensverket motsatte sig
ansökan från Svenska Girot om att få förvärva Postgi-
rot Bank AB. Med anledning av detta har Posten valt
att träda ur avtalet med Svenska Girot och inlett en ny
försäljningsprocess av Postgirot Bank AB. Posten kom-
mer under 2001 att påbörja etableringen av ett nytt ser-
vicenät. Drygt 3 000 serviceställen mot dagens 1800
skall öppnas.
Miljöarbete
Ett mätprojekt genomförs för att öka kvaliteten på kon-
cernövergripande miljödata fr o m 2001. Miljöcertifikat
enligt ISO 14 001 finns för följande enheter/bolag
inom Posten-koncernen; Posten Logistik AB, Säve
Cargo AB, Falcon Air AB, Postens brevhantering samt
Posten Frimärken.
Detta innebär att huvuddelen av koncernens anställ-
da omfattas av certifierade miljöledningssystem.
Mångfald och jämställdhet
Jämställdhetsarbetet bedrivs som en integrerad del av
affärsplanearbetet för att ta tillvara mångfalden i företa-
Nettoomsättning |
24 864 |
24 217 |
24 359 |
Kostnader |
-24 025 |
-23 875 |
-23 299 |
Jämförelsestörande poster |
-2 148 |
-4 301 | |
Intressebolagsandelar |
-4 |
-25 | |
Rörelseresultat |
-1 313 |
-3 984 |
1 060 |
Finansiella intäkter |
148 |
39 |
180 |
Finansiella kostnader |
-195 |
-120 |
-165 |
Resultat före skatt |
-1360 |
-4 065 |
1 075 |
Minoritetsandelar |
3 |
0 |
2 |
Skatt |
310 |
1 075 |
-325 |
Årets resultat |
-1 047 |
-2 990 |
752 |
Kassaflöde från löpande verksamhet 3 613 |
1 273 |
-281 | |
Kassaflöde från investeringar |
78 |
-1 142 |
-5 523 |
Kassaflöde från finansiering |
-1 778 |
1 578 |
-2 931 |
Bruttoinvesteringar |
3 128 |
1 520 |
5 569 |
Av- och nedskrivningar |
1 212 |
1 162 |
1 020 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
41 522 |
41 825 |
42 108 |
- varav kvinnor |
19 341 |
19 898 |
20 082 |
Tillgångar
Anläggningstillgångar |
20 483 |
23 308 |
23 087 |
Omsättningstillgångar |
61 076 |
45 292 |
41 124 |
Totala tillgångar |
81 559 |
68 600 |
64 211 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
726 |
1 777 |
4 772 |
Minoritetens andel av eget kapital 5 |
2 | ||
Avsättningar |
7 123 |
4 528 |
1 935 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
1 149 |
734 |
913 |
-icke räntebärande |
64 |
40 |
33 |
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
67 014 |
55 685 |
50 927 |
-icke räntebärande |
5 478 |
5 834 |
5 631 |
Totala skulder och eget kapital |
81 559 |
68 600 |
64 211 |
Sysselsatt kapital |
71 470 |
60 269 |
57 701 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
neg. |
neg. |
16,9 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, |
% neg. |
neg. |
2.1 |
Nettoskuldsättning |
-630 |
-133 |
-1 686 |
Soliditet, % |
0,9 |
2,6 |
7,4 |
81
75
POSTEN AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
get. Posten har under lång tid haft som mål att minst
40 procent av cheferna skall vara kvinnor. Andelen
kvinnor är cirka 30 procent bland Postens högre chefer,
och i den allra högsta ledningen är jämställdhetsmålet
nått. Posten har under året uppmärksammats för sitt
jämställdhetsarbete och erhöll Ruter Dams hedersut-
märkelse år 2000.
Prognos
Posten bedömer att rörelseresultatet för meddelande-
och logistikverksamheten år 2001 kommer att försvagas
något i jämförelse med år 2000. Resultatutvecklingen
för koncernen är dock starkt beroende av bland annat
den slutliga ersättningen för kassaservice, försäljningen
av Postgirot Bank AB samt investeringsnivån i det nya
servicenätet.
Utvärdering
Avkastningen på justerat eget kapital skall, för den sam-
lade Postkoncernen, vara 10 procent. I nuvarande kon-
cernstruktur, inklusive postgirot, skall solidi telen uppgå
till 10 procent.
Avkastningen på eget kapital, exklusive jämnförelse-
störande poster, uppgick till 26,9 procent och solidite-
ten till 0,9 procent. Bolagets finansiella ställning är
oacceptabelt låg. Till del beror detta på den avsättning
för underskott av kassaservicen bolaget nödgas göra.
Posten måste dock fortsätta att vidta kraftfulla åtgär-
der för att förbättra lönsamheten samt stärka den
finansiella ställningen.
Styrelse 2000
Göte Bernhardsson, ordförande
Annette Brodin Rampe, ordinarie
Dag Detter, ordinarie
Lennart Grabe, ordinarie
Sören Lekberg, ordinarie
Lars-Bertil Ohlson, ordinarie
Peter Sandberg, ordinarie
Ulf Spång, ordinarie
Karin Strömberg, ordinarie
Ingela Tuvegran, ordinarie
Åke Kihlberg, arbetstagarrepresentant
Björn Nyström, arbetstagarrepresentant
Kjell Strömbäck, arbetstagarrepresentant
Carina Holm, arbetstagarrepresentant, suppleant
Monica Karlsson, arbetstagarrepresentant, suppleant
Alf Mellström, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Lennart Grabe
76
82
SAMHALL AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
E3 SAMHALL
Affärsidé
Samhalls uppgift är att producera efterfrågade varor
och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och
utvecklande arbeten för personer med arbetshandikapp
där behoven finns.
Verksamheten finansieras genom egna försäljningsin-
täkter och mer kostnadsersättning från staten för de
merkostnader Samhall har jämfört med andra företag.
Strategi
Samhall kan med sin breda kompetens inom ett flertal
branscher och sin geografiska spridning vara en aktör
som kan erbjuda kunder helhetslösningar. Samhall eta-
blerar ofta en kundrelation genom en spetskompetens
för att sedan söka bredda uppdraget och nå en position
som systemleverantör inom någon av tjänste- eller
industrisektorerna.
Genom en geografisk spridning över landet kan
Samhall erbjuda kunden närhet och mångfald. Särskilda
bemanningskoncept som riktar sig mot bland annat
identifierade och kommande bristyrkesområden håller
för närvarande på att utarbetas.
Marknad
Samhall har genom sin verksamhetsidé en affärsmässig
struktur som innebär verksamhet i en rad olika bran-
scher. Förutsättningarna i de olika branscherna är myck-
et skiftande.
Samhall räknar med att även fortsättningsvis kunna
öka marknadstillväxten inom tjänstesektorn de närmas-
te åren. Tnom industridelen hårdnar den internationella
konkurrensen där många av de enkla arbetsuppgifterna
som idag finns i Samhall flyttas till lågkostnadsländer.
Samhalls helhetserbjudande om systemleveranser i allt
högre utsträckning möter konkurrens från internatio-
nella aktörer.
Samhalls marknadsandelar är inom de. flesta
branschsegment små.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Samhall har omstrukturerat ett 60-tal enheter för för-
bättrad personalutveckling och lönsamhet. Kraftigt
minskad efterfrågan under årets två sista månader från
den största kunden inom affärsområdet IndustriPartner,
har medfört att Samhall tvingats till en kraftig nedskär-
ning av produktionskapaciteten inom affärsområdet.
Bolaget har påbörjat ett utvecklingsarbete runt en verk-
samhetsidén tillsammans med Arbetsmarknadsverket.
Bolaget har även tagit fram en modell för utvärdering
av personalutvecklingsarbetet.
Miljöarbetet
Miljöarbetet följer den internationella standarden för
miljöledningssystem ISO 14001. Vid årsskiftet arbetade
3 460 personer motsvarande 12 procent i verksamhet
med certifierat miljöledningssystem.
Mångfald och jämställdhet
Koncernen strävar efter lika villkor i utveckling och lön
mellan kvinnor och män samt en jämnare fördelning i
sådant arbete där yrkesval och rekrytering visat sig vara
könsbundna.
Andelen kvinnor i företagsledande ställning är 42
procent.
Nettoomsättning Kostnader 1 ntressebolagsandelar |
10 140 -10 225 297 -1 |
9 380 -9 517 -292 0 |
9 532 -9 398 -130 -1 |
Rörelseresultat |
211 |
-429 |
3 |
Finansiella intäkter |
42 |
45 |
56 |
Finansiella kostnader |
-2 |
-2 |
-4 |
Resultat före skatt |
251 |
-386 |
55 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
-7 |
1 |
-16 |
Årets resultat |
244 |
-385 |
39 |
Kassaflöde frän löpande verksamhet -176 |
-78 |
245 | |
Kassaflöde från investeringar |
-186 |
-159 |
-112 |
Kassaflöde från finansiering |
683 |
-128 |
-238 |
Bruttoinvesteringar |
273 |
275 |
213 |
Av- och nedskrivningar |
242 |
181 |
246 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda 28 846 |
26 183 |
25 693 | |
- varav kvinnor |
12 238 |
11 125 |
10 790 |
Tillgångar
Balansräkning, Mkr 2000 1999 1998
Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar |
1 229 3 040 |
1046 2 720 |
998 2 830 |
Totala tillgångar |
4 269 |
3 766 |
3 828 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
1491 |
1 246 |
1631 |
Minoritetens andel av eget kapital | |||
Avsättningar |
168 |
102 |
131 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
3 |
4 |
11 |
-icke räntebärande | |||
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
1 |
6 |
1 |
-icke räntebärande |
2 606 |
2 408 |
2054 |
Totala skulder och eget kapital |
4 269 |
3 766 |
3 828 |
Sysselsatt kapital |
1 495 |
1 256 |
1 643 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
17,8 |
neg. |
2,4 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 18,4 |
neg. |
3,6 | |
Nettoskuldsättning |
-777 |
-1 067 |
-1 337 |
Soliditet. % |
34,9 |
33,1 |
42,6 |
83
77
SAMHALL AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
www. sam h all. se
Prognos 2001
Samhall bedömer det som mycket svårt att under
2001 uppnå den ökning av affärsvolym och förädlings-
värde sotn krävs för att inom ramen för oförändrad
merkostnadsersättning upprätthålla den målsatta voly-
men timmar för anställda med arbetshandikapp. Vad
avser övergångar samt rekrytering från prioriterade
grupper bedöms regeringens uppsatta mål att kunna
nås under 2001.
Utvärdering
Resultatet mäts mot fyra mål: antalet anställda mätt i
volymen arbetade timmar, andel rekrytering från prio-
riterade grupper, andelen anställda som övergår till en
anställning hos andra arbetsgivare samt ekonomiskt
resultat. Bolaget har, med en i reala termer minskad
merkostnadsersättning, i tillfredställande omfattning
lyckats möta målen. Det finns dock ett fortsatt behov
av förändringsarbete inom koncernen för att långsik-
tigt kunna stärka bolagets nettoomsättning, förädlings-
grad och ekonomiska resultat. Detta är av stor vikt för
att bolaget skall kunna lyckas med personalutveck-
lingsuppdraget.
Styrelse 2000
Håkan Tidlund, ordförande
Barbro Carlsson, ordinarie
Boel Carlsson, ordinarie
Göran Ennerfelt, ordinarie
Jonas Iversen, ordinarie
Margareta Johansson-Wester, ordinarie
Ewa Persson-Göransson, ordinarie
Victor, Wahlströn, ordinarie
Björn Wolrath, ordinarie
Bengt Frideborger, arbetstagarrepresentant
Sören Josefsson, arbetstagarrepresentant
Per-Olof Litzell, arbetstagarrepresentant
Berth Forsberg, arbetstagarrepresentant, suppleant
Olle Gardelin, arbetstagarrepresentant, suppleant
Sven Olof Leppäniemi, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Göran Gunnarsson
78
84
SAS GRUPPEN
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Affärsidé
SAS Gruppens huvuduppgift är att i samarbete med
utvalda flygbolag erbjuda konkurrenskraftiga flygtrans-
porter inom, mellan samt till och från vart och ett av
de tre skandinaviska länderna.
Strategi
SAS skall drivas med sådan lönsamhet att ägarnas
avkastningskrav uppfylls och så att SAS uppfattas som
ett attraktivt placeringsobjekt för investerare. Detta
skall uppnås genom att SAS är det ledande flygbolaget
i Skandinavien.
SAS skall expandera det interkontinentala linjenätet,
vilket stärker hela det skandinaviska och europeiska tra-
fiksystemet.
SAS partner strategi skall skapa trafiksystem och
resefördelar som SAS annars inte skulle kunna erbjuda
sina kunder.
Marknad
Den internationella flygtrafiken mellan Skandinavien
och omvärlden ökade med cirka 4 procent. Ökningen
var störst i trafiken till och från Sverige. SAS passage-
rartrafik ökade totalt med 7 (1,6) procent.
Under året ökade Business Class-trafiken med 9 pro-
cent och Economy Class med 6 procent. Andelen Busi-
ness Class uppgår till 29 (29) procent.
Under år 2000 ökade, flygtrafiken inom Association
of European Airlines, AEA, i Europa med 7,9 procent.
SAS trafik i Europa ökade med 6,8 procent.
Marknadsandelarna på inrikesmarknaderna ökade.
Viktiga händelser 2000 och 2001
SAS passagerar- och fraktintäkter ökade. Ökningen av
resandet i Business Class och en bättre prisstruktur gav
en positiv volym- och yieldutveckling. Kapacitets-
utnyttjandet var det bästa i SAS historia och marknads-
andelarna ökade.
Investeringsbeslut om totalt cirka 30 miljarder kr
avseende förnyelse och utökning av kapacitet i SAS
flygplansflotta fattades 1999/2000 och leverans av de
nya flygplanen påbörjas under år 2001.
Till ny VD och koncernchef i SAS utsågs under slutet
av år 2000 Jörgen Lindegaard. Han kommer att tillträda
sin befattning under våren 2001.
Miljöarbete
SAS miljöeffektivitet mäts med ett miljöindex, vilket
under 2000 förbättrades, huvudsakligen beroende på
att nya Boeing togs i drift. Sedan basåret 1996 har
index förbättrats med 18 procentenheter.
Mångfald och jämställdhet
SAS policy anger att män och kvinnor skall ha lika
möjligheter till anställning, utveckling och befordran,
lika lön och i övrigt lika villkor. En jämnare fördelning
mellan män och kvinnor eftersträvas.
Prognos för 2001
SAS tillväxt under nästa 5-årsperiod förväntas uppgå
till cirka 10 procent årligen, med en ökning av antalet
passagerare från 23 till 35 miljoner. En väsentlig för-
bättring av det operativa resultatet förväntas.
Nettoomsättning |
47 540 |
43 746 |
40 946 |
Kostnader |
-44 486 |
-42 077 |
-37 941 |
Jämförelsestörande poster | |||
Intressebolagsandelar |
-1 |
77 |
-20 |
Rörelseresultat |
3 053 |
1 746 |
2 985 |
Finansiella intäkter |
518 |
868 |
634 |
Finansiella kostnader |
-798 |
-768 |
-762 |
Resultat före skatt |
2 773 |
1 846 |
2 857 |
Minoritetsandelar |
5 |
-1 | |
Skatt |
-306 |
-159 |
-141 |
Årets resultat |
2 472 |
1 686 |
2 716 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
3 937 |
1862 |
4 137 |
Kassaflöde från investeringar |
-4 327 |
619 |
-3 752 |
Kassaflöde från finansiering |
866 |
-2 141 |
-2 191 |
Bruttoinvesteringar |
9 886 |
5 982 |
6 112 |
Av- och nedskrivningar |
2 192 |
2 087 |
2 125 |
Lämnad utdelning |
770 |
658 |
658 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
30 939 |
30 310 |
27 071 |
- varav kvinnor |
13124 |
12930 |
11 310 |
Tillgångar
Anläggningstillgångar |
33 420 |
28 585 |
26 489 |
Omsättningstillgångar |
15 907 |
15 512 |
13 960 |
Totala tillgångar |
49 327 |
44 097 |
40 449 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
19 537 |
17 061 |
16 110 |
Minoritetens andel av eget kapital |
131 |
134 |
19 |
Avsättningar |
492 |
422 |
354 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
11693 |
10 194 |
9 446 |
-icke räntebärande | |||
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
4885 |
3 906 |
2 973 |
-icke räntebärande |
12 589 |
12 380 |
11 547 |
Totala skulder och eget kapital |
49 327 |
44 097 |
40 449 |
Sysselsatt kapital |
36 329 |
31 428 |
28 709 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
11 |
8 |
16,9 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % |
10,5 |
8,7 |
12.6 |
Nettoskuldsättning |
2 762 |
2 088 |
2 537 |
Soliditet, % |
39,9 |
39,0 |
39,9 |
85
79
SAS GRUPPEN
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Utvärdering
SAS Gruppens övergripande mål är att ge sina aktie-
ägare en konkurrenskraftig avkastning. Målet är 14 pro-
cent totalavkastning (TSR) över en konjunkturcykel.
Avkastningsmålet avser summan av aktiekursändring
och aktieutdelning.
Efter ett svagt år för flygverksamheten under 1999
har SAS Gruppen under 2000 genererat ett resultat
före finansnetto, skatter, avskrivningar, realisationsvin-
ster och kostnader för operationell flygplansleasing
(EB1TDAR) på 5 652 (4 199) mkr. Satt i relation till
niarknadsbaserat sysselsatt kapital var avkastningen
(CFRO1) 19 procent (15). Lägsta avkastningskrav är 17
procent. CFRO1 är den viktigaste parametern för värde-
skapande i verksamheten och därmed SAS Gruppens
huvudfokus.
SAS aktiekurs utvecklades positivt under 2000.
Marknadsvärdet steg under året med 12,6 procent vil-
ket är 4,3 procentenheter mer än genomsnittet för de
åtta största börsnoterade europeiska flygbolagsaktierna.
Under andra halvåret ökade marknadsvärdet med 34,9
procent jämfört med ett genomsnitt på 12,6 procent
för de europeiska flygbolagsaktierna.
Den årliga utdelningen fastställs med beaktande av
SAS Gruppens resultat, finansiella ställning, kapitalbe-
hov samt relevanta konjunkturförhållanden. Utdelning-
en skall som huvudregel ligga i nivån 30-40 procent av
SAS Gruppens resultat efter avdrag för schablonskatt
över en konjunkturcykel. För de tre senaste åren har
utdelningen legat runt 40 procent.
En beräkning av SAS-aktiernas utveckling under
tioårsperioden 1991-2000 visar en genomsnittlig årlig
totalavkastning på 16,3 procent. Detta överstiger med
2,3 procentenheter SAS mål om en totalavkastning på
14 procent över en konjunkturcykel.
Styrelse 2000
Bo Berggren, ordförande
1 larald Norvik, förste vice ordförande
Erik Sörensson, andre vice ordförande
Björn Eidem, ordinarie
Anders Eldrup, ordinarie
Urban Jansson, ordinarie
Helmuth Jacobson, arbetstagarrepresentant
Leif Kindert, arbetstagarrepresentant
Ingvar Lilletun, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Jan Stenberg
80
86
SIS MILJÖMÄRKNING AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
www. sva n en.nu
www. blomman.nu
SIS Miljömärkning AB
Syfte
Bolagets verksamhet syftar inte till att ge ägarna vinst,
utan skapa miljövinster och bidra till arbetet för ett
hållbart samhälle.
Strategi
Att genom frivillig miljömärkning stimulera utveckling
och användning av produkter som från miljösynpunkt
är bättre än andra i övrigt jämförbara produkter, och
därmed bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.
Omvärldsanalys
Förordningen för EU:s miljömärke, Blomman, ger rikt-
linjer om harmonisering och samarbete mellan EU:s
märkning och de redan etablerade, nationella miljö-
märkningarna. I Sverige såväl som i Europa ses frivillig,
positiv miljömärkning som ett viktigt miljö- och konsu-
mentpolitiskt instrument.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Den nordiska miljömärkningen Svanen firade 10-års
jubileum år 2000 och samlingsnamnet för projektet var
”Framtiden skapas nu”. Svanenmärkningen genomgick
under året en grundlig utvärdering som skall belysa
effekterna av miljömärkningen. Den reviderade förord-
ningen för EU:s miljömärke fastställdes.
Miljöarbete
Bolaget har under året utvecklat både ett miljö- och
kvalitetsledningssystem och certifierat dessa gentemot
ISO 14001 och 9001.
Mångfald och jämställdhet
Bolaget hade vid årets slut 32 anställda. Bolaget har
inget särskilt policydokument avseende mångfald och
jämställdhet.
Prognos för 2001
Bolaget har en god ekonomi och inget tyder idag på att
detta kommer att förändras under år 2001.
Utvärdering
Det uppdrag bolaget har att för svensk del sköta den
nordiska miljömärkningen Svanen och EU:s miljömärk-
ning Blomman har förvaltats väl. I huvudsak har arbe-
tet bestått av utveckling av miljömärkningskriterier,
kontroll och licensiering av produkter samt information
av de båda systemen.
Styrelse 2000
Sven Thiberg, ordförande
Ingolf Berg, ordinarie
Kerstin Blix, ordinarie
Pernilla Knutsson, ordinarie
Svante Lundin, ordinarie
Annaa Mattsson, ordinarie
Walter Sköldefors, ordinarie
Verkställande direktör
Ragnar Unge
Nettoomsättning 34 Kostnader -34 Jämförelsestörande poster |
34 -29 |
32 -28 |
Rörelseresultat 0 |
5 |
4 |
Finansiella intäkter 2 |
1 |
0 |
Finansiella kostnader 0 |
0 |
0 |
Resultat före skatt 2 |
6 |
4 |
Minoritetsandelar | ||
Skatt 0 |
0 |
-1 |
Ärets resultat 2 |
6 |
3 |
Kassaflöde från löpande verksamhet | ||
Kassaflöde från investeringar | ||
Kassaflöde från finansiering | ||
Bruttoinvesteringar 2 |
1 | |
Av- och nedskrivningar 1 |
0 |
0 |
Lämnad utdelning 0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda 32 |
28 |
25 |
- varav kvinnor 20 |
17 |
16 |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
16 |
8 |
8 |
Omsättningstillgångar |
8 |
15 |
8 |
Totala tillgångar |
24 |
23 |
16 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
20 |
18 |
12 |
Minoritetens andel av eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder -räntebärande -icke räntebärande Kortfristiga skulder -räntebärande |
1 |
2 |
1 |
-icke räntebärande |
3 |
3 |
3 |
Totala skulder och eget kapital |
24 |
23 |
16 |
Sysselsatt kapital |
21 |
19 |
13 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
11,9 |
41,0 |
27,9 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % |
10,5 |
35,0 |
37,1 |
Nettoskuldsättning |
-19 |
-17 |
-12 |
Soliditet, % |
83,1 |
77,3 |
74,2 8 7 |
81
SJÖFARTSVERKET
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
SJÖFARTSVERKET
Syfte
Sjöfartsverket (SJV) skall främja utvecklingen av en
effektiv, säker och miljöanpassad sjöfart, och därmed
hland annat svara för sjöräddningen, bevaka den sven-
ska sjöfartsnäringens utveckling och konkurrenskraft.
Strategi
SJV skall på ett företagsekonomiskt sätt bidra till en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar
transportförsörjning. Räntabilitetsmålet är att resulta-
tet efter skattemotsvarighet skall uppgå till 7 procent
av eget kapital. Solidi teten skall uppgå till lägst 30
procent. Fa rledsa vgifter na får öka med högst netto-
prisindex räknat från 1995.
Omvärldsanalys
Omsättningen av utrikesgods i svenska hamnar ökade
med 2,9 procent under år 2000 till den högsta nivån
någonsin. Vid utgången av år 2000 fanns under svensk
flagg 402 fartyg med en sammanlagd bruttodräktighet
om 2,8 miljoner. Hamnarnas investeringsplaner under
2000-2004 ligger på drygt 5 miljarder kr, där Göteborgs
hamn står för cirka 1,4 miljarder kr.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Beslut om EU-arbetet för en snabbare utfasning av
enkelskrovstankfartyg, skärpt hamnstatskontroll och en
förbättrad kontroll över klassificeringssällskapen väntas
under 2001.
Arbetet med att tillse att fartygsavfall lämnas till
mottagningsanordnlngar i hamnar runt Östersjön utan
extra avgift fortsätter.
Miljöarbete
SJV arbetar med att revidera miljöpolicyn och ta fram
miljömål, handlingsprogram, rutiner och arbetssätt,
samt program för revisioner och utvärdering av syste-
met för att förbättra miljöprestanda.
Mångfald och jämställdhet
SJV arbetar aktivt med att främja jämställdheten och
den etniska mångfalden, bland annat genom utbildning
om för att öka kunskapen och medvetenheten bland
de anställda.
Prognos för 2001
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader beräk-
nas för 2001 till 62,6 mkr. Investeringarna i Göteborgs
Hamn kommer bland annat innebära att SJV inte når
upp till räntabilitetskravet.
Utvärdering
Såväl finansiella som verksamhetsmål har uppnåtts på
ett för ägaren tillfredställande sätt.
Styrelse 2000
Gunnel Farm, ordförande
Claes-Göran Brandin, ordinarie
Rolf Johannesson, ordinarie
Elisabeth Nilsson, ordinarie
Elizabeth Nyström, ordinarie
Karin Olsson, ordinarie
Kent Olsson, ordinarie
Lars Starkerud, ordinarie
Göte Karlsson, arbetstagarrepresentant
I • '• Hösiitäfraknin& W kr: • ■ ’ 1 • |
1TO .1 | ||
Nettoonisåttning |
1 358 |
1 332 |
1 296 |
Kostnader |
-1 254 |
-1 298 |
-1 090 |
Jämför elsestörande poster |
-55 |
-104 | |
Intressebolagsandelar | |||
Rörelseresultat |
49 |
-70 |
206 |
Finansiella intäkter |
25 |
20 |
38 |
Finansiella kostnader |
-41 |
-32 |
-13 |
Resultat före skatt |
33 |
-82 |
231 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
-9 |
-65 | |
Arets resultat |
24 |
-82 |
166 |
Kassaflöde från löpande verksamhet 137 |
-45 |
341 | |
Kassaflöde frän investeringar |
-90 |
-97 |
-42 |
Kassaflöde från finansiering |
132 |
36 |
-434 |
Bruttoinvesteringar |
114 |
105 |
96 |
Av- och nedskrivningar |
80 |
80 |
80 |
Lämnad utdelning |
8 |
0 |
55 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
1 362 |
1 503 |
1 516 |
- varav kvinnor |
231 |
246 |
222 |
1 BalariRK#knfniz* Mkr |
rOUO |
l'>, i |
199E | |
Tillgångar | ||||
Anläggningstillgångar |
1241 |
1225 |
1 115 | |
Omsättningstillgångar |
938 |
784 |
949 | |
Totala tillgångar |
2 179 |
2 009 |
2 064 | |
Eget kapital, avsättningar och skulder | ||||
Eget kapital |
829 |
805 |
942 | |
Minoritetens andel av eget kapital | ||||
Avsättningar |
928 |
773 |
578 | |
Långfristiga skulder | ||||
räntebärande |
116 |
135 |
153 | |
-icke räntebärande | ||||
Kortfristiga skulder | ||||
räntebärande | ||||
-icke räntebärande |
306 |
296 |
391 | |
Tolala skulder och eget kapital |
2 179 |
2009 |
2 064 | |
Sysselsatt kapital |
1 873 |
1 713 |
1 673 | |
Räntabilitet på egel kapital, % |
2.9 |
neg. |
16.4 | |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 4,1 |
neg. |
13,8 | ||
Nettoskuldsättning |
352 |
395 |
37 | |
Soliditet, % |
38.0 |
40,1 |
45.6 |
88 |
82
SJÖFARTSVERKET
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Birgitta Pettersson, arbetstagarrepresentant
Uno Pålsson, arbetstagarrepresentant
Tapani Hoffrén, arbetstagarrepresentant, suppleant
Magnus Hovberg, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lennart Johansson, arbetstagarrepresentant, suppleant
Tf Generaldirektör
Jan-Olof Selén
83
89
SOS ALARM SVERIGE AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
❖
SOS
Alarm
Affärsidé
Med specifik SOS-kornpetens och avancerad teknik kan
företaget tillgodose olika kunders behov av larmtjänster,
med optimal säkerhet och service, till konkurrenskraftiga
priser. SOS Alarm Sverige AB ägs av svenska staten
(50 procent), Landstingsförbundet (25 procent) och
förenade Kommunföretag (25 procent).
Strategi
företaget skall erbjuda nya och vidareutvecklade tjänster
samt öka satsningar på marknadsföring, försäljning och
kvalitetsutveckling. Det kommer att krävas ökade investe-
ringar samtidigt som möjligheter till besparingar skall tas
till vara genom exempelvis effektiva IT-lösningar.
Marknad
Behovet av 112-tjänsten bedöms fortsätta öka, samti-
digt som förutsättningarna för tjänstens genomförande
påverkas av bland annat teknikutvecklingen. Behoven
av SOS-tjänster ökar även inom vårdområdet. Säker-
hets- och larmbranschen förväntas växa samtidigt som
konkurrensen bedöms öka.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Det totala antalet samtal till 112 under 2000 var 3,76
miljoner, något färre än 1999. företaget arbetar tillsam-
mans med PTS och Räddningsverket för att åtgärda
den ansträngda situationen med felringningar. Cirka 75
procent av samtalen till nödnumret 112 är felringningar
och icke nödsamtal.
Miljöarbete
Verksamheten bar en mycket liten negativ miljöpåverkan.
Mångfald och jämställdhet
Bolaget har en jämställdhetspolicy. Bolaget har bland
annat fastställt en handlingsplan för hantering av sex-
uella trakasserier och kränkande särbehandling.
Prognos för 2001
Verksamheten och resultatet de närmaste åren beräknas
få en positiv utveckling på grund av att efterfrågan
bedöms öka och att bolaget utifrån en stark position
genomför offensiva satsningar.
Utvärdering
Ägarnas avkastningskrav på 8 procent på eget kapital över-
träffas. Soliditeten uppgår till 44 procent. Efter att de stora
planerade investeringarna genomförts kan finnas skäl att se
över kapitalstrukturen. SOS Alarms mål är att ge ägarna
en utdelning på 5 procent av tcitalt eget kapital. Bolaget
lämnade utdelning till ägarna första gången år 2( X X).
Styrelse 2000
Curt Persson, ordförande
Benny Jönsson, vice ordförande
Lars-Olof Lindell, vice ordförande
Hjördis Berg, ordinarie
Michael Fredlund, ordinarie
Lise Brögger Golteus, ordinarie
Ingrid Lennerwald, ordinarie
Christina Salomonson, ordinarie
Åke Nordin, personalrepresentant
Berit Rålin, personalrepresentant
Verkställande direktör
Sven-Runo Bergqvist
Nettoomsåttning Kostnader |
569 -581 48 |
553 |
544 -511 |
Rörelseresultat |
36 |
23 |
33 |
Tinansiella intäkter |
9 |
7 |
9 |
Finansiella kostnader |
-9 |
-8 |
-11 |
Resultat före skatt |
36 |
22 |
31 |
Minoritetsandelar |
0 |
0 | |
Skatt |
-10 |
-6 |
-10 |
Arets resultat |
26 |
16 |
21 |
Kassaflöde från löpande verksamhet 46 |
52 |
59 | |
Kassaflöde från investeringar |
-22 |
-34 |
-36 |
Kassaflöde från finansiering |
-28 |
-19 |
-16 |
Bruttoinvesteringar |
22 |
34 |
36 |
Av- och nedskrivningar |
61 |
63 |
63 |
Lämnad utdelning |
8 |
7 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
739 |
736 |
723 |
- varav kvinnor |
437 |
433 |
427 |
Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar |
166 190 |
188 160 |
216 157 |
Tolala tillgångar |
356 |
348 |
373 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Egel kapital |
157 |
137 |
122 |
Minoritetens andel av eget kapital |
1 |
1 |
1 |
Avsättningar |
24 |
25 |
24 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
29 |
50 |
69 |
-icke räntebärande | |||
Kortfristiga skulder | |||
räntebärande |
21 |
19 |
16 |
-Icke räntebärande |
124 |
116 |
141 |
lolala skulder och eget kapital |
356 |
348 |
373 |
Sysselsatt kapital |
208 |
207 |
208 |
Räntabilitet på egel kapital, % |
17,9 |
11.9 |
17.2 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 22,0 |
14.6 |
20,2 | |
Nettoskuldsattnlng |
-66 |
-51 |
-36 |
Soliditet. % |
44.3 |
39.7 |
328 90 |
84
Skr. 2000/01:120
SP SVERIGES PROVNINGS- OCH FORSKNINGSINSTITUT AB®^a§a^
SP Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB
Syfte
SP skall genom efterfrågestyrd, åtgärdsinriktad forsk-
ning och ett brett tjänsteutbud inom teknisk utvärde-
ring och mätteknik bidra till tillväxt och konkurrens-
kraft i näringslivet samt till säkerhet, resurshushållning
och god miljö i samhället.
Strategi
Att vara en forskningsaktör med stor tvärteknisk kapa-
citet och erbjuda kunderna kompetens i alla led från
utveckling och tillverkning till användning och återvin-
ning. Nära samverkan med högskolor, universitet och
andra institut utgör grunden för att skapa en trovärdig
och attraktiv verksamhet.
Omvärldsanalys
Den nationella strukturen för forskning och innovation
genomgår stora förändringar. Växelverkan mellan hög-
skolor, institut och företag är allt viktigare, på både natio-
nell och internationell nivå. SP har en viktig roll inom
EU:s forskning.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Under året fullföljdes utbyggnaden av SP:s brandteknis-
ka laboratorium. EMC-laboratoriet har kompletterats
med en ny hall för utvärdering av tillförlitlighet och
funktion hos elektronik integrerad i radio- och mikro-
processorstyrda produkter.
Miljöarbete
SP har miljöpolicy och ledningssystem enligt ISO
14001. En ny reningsutrustning för rökgaser från
brandlaboratoriet och nya rutiner för hantering av
kemikalier har tagits i drift. Certifiering planeras under
2001.
Mångfald och jämställdhet
SP driver ett sammanhållet mångfaldsarbete som
omfattar etnisk tillhörighet, funktionshinder och sexu-
ell läggning. Andelen kvinnor på SP är 23 procent.
Prognos för 2001
Efterfrågan på SP:s tjänster förutses vara god, med fort-
satt tillväxt av finansiering från EU-program, stiftelser,
forskningsråd med flera. Omsättningen beräknas uppgå
till cirka 480 mkr.
Utvärdering
Verksamhetsmålen för forskning och kunskapsöverfö-
ring har uppfyllts för såväl effektivitet som kvalitet.
Samverkan är mycket god med näringsliv, högskola och
andra aktörer och kunskapsutbytet internationellt är
omfattande. Initiativ till samarbete med andra institut
är positivt. Resultaten sprids systematiskt och kommer
enligt effektstudier till användning i näringsliv och sam-
hälle. SP bör arbeta vidare med att formulera övergri-
pande finansiella mål.
Styrelse 2000
Jan-Crister Persson, ordförande
Claes Bankvall, ordinarie
Hasse Johansson, ordinarie
Solveig Kjörnsberg, ordinarie
Gun Lundkvist, ordinarie
Nettoomsättning |
440 -425 16 |
422 -406 |
399 -381 |
Rörelseresultat |
31 |
16 |
18 |
Finansiella intäkter |
4 |
3 |
6 |
Finansiella kostnader |
-3 |
-2 |
-3 |
Resultat före skatt |
32 |
17 |
21 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
-9 |
-5 |
-6 |
Ärets resultat |
23 |
12 |
15 |
Kassaflöde från löpande verksamlret |
53 |
46 |
38 |
Kassaflöde från investeringar |
-53 |
-60 |
-37 |
Kassaflöde från finansiering |
0 |
0 |
0 |
Bruttoinvesteringar |
53 |
60 |
37 |
Av- och nedskrivningar |
38 |
41 |
35 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
564 |
560 |
561 |
- varav kvinnor |
130 |
127 |
125 |
Balansräkning, Mkr ■ ■ 2000 • 1*399 3998
Tillgångar
Anläggningstillgångar 199 184 165
Omsättningstillgångar 198 173 184
Totala tillgångar |
397 |
357 |
349 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
241 |
218 |
206 |
Minoritetens andel av eget kapital | |||
Avsättningar |
57 |
57 |
57 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande | |||
-icke räntebärande |
15 |
15 |
16 |
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande | |||
-icke räntebärande |
84 |
67 |
70 |
Totala skulder och eget kapital |
397 |
357 |
349 |
Sysselsatt kapital |
298 |
275 |
264 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
9,9 |
5,7 |
7,2 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % |
12,2 |
7,1 |
9.0 |
Nettoskuldsättning |
-37 |
-36 |
-50 |
Soliditet, % |
60,8 |
61,1 |
59,1 |
91
85
Skr. 2000/01:120
SP SVERIGES PROVNINGS- OCH FORSKNINGSINSTITUT A B Bilaga 1
www.sp.se
Hans Christer Olson, ordinarie
Jan-Eric Sundgren, ordinarie
Björn Weichbrodt, ordinarie
Klas Johansson, arbetstagarrepresentant
Karin Nilsson, arbetstagarrepresentant
Bengt Bogren, arbetstagarrepresentant, suppleant
Ulrika Johansson, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Claes Bankvall
92
86
SPECIALFASTIGHETER SVERIGE AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
SPECIAL
FASTIGHETER
Ägardirektiv
Verksamheten skall drivas så att de myndigheter som
hyr och brukar ändamålslokaler i sin verksamhet får sitt
behov tillgodosett. Bolaget skall sträva efter att en
öppen och aktiv dialog hålls med myndigheter och
andra hyresgäster i lokalfrågor. Ett viktigt mål för bola-
get är att optimera kundnyttan genom att till en given
hyresnivå erbjuda maximal nytta.
Ägarens uttryckta krav och förutsättningar är att bola-
gets soliditet bör uppgå till 20 procent. Avkastningen på
justerat eget kapital skall motsvara 5-åriga statsobliga-
tionsräntan plus 2,5 procentenheter. Koncernens utdel-
ningsmål skall vara 50 procent av årets resultat efter
skatt. Vid beslut om utdelning skall hänsyn tas till bola-
gets ekonomiska ställning.
Strategi
Bolaget skall utveckla långsiktiga hyresgästrelationer,
utveckla fastigheterna för hyresgästernas speciella krav,
främst med avseende på säkerhet och miljö, samt utveck-
la kvaliteten på bolagets tjänster och service. Strategin
kännetecknas av samverkan, närhet och långsiktighet.
Marknad
De största hyresgästerna är offentliga myndigheter med
långsiktiga hyresavtal, vilket innebär att bolaget kan ha
en stabil och långsiktig planering för verksamheten.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Bolaget fortsätter att satsa på underhållsåtgärder enligt
upprättad plan. Bolaget kommer under året att kom-
plettera nuvarande finansiering med lånefaciliteter som
riktar sig mot den internationella marknaden.
Miljöarbete
Bolaget har antagit en miljöpolicy med åtaganden att
sträva mot en hållbar utveckling.
Mångfald och jämställdhet
Jämställdhetsfrågor skall vara ett obligatoriskt inslag i
personalutvecklingsarbetet på alla nivåer. I lednings-
gruppen ingår två kvinnor och sex män.
Prognos för 2001
Under år 2001 beräknas koncernens omsättning uppgå till
cirka 940 mkr. Resultatet förväntas öka jämfört med år
2000 trots ökade drift- och underhållskostnader.
Utvärdering
Bolaget har uppfyllt de ekonomiska och övriga målen.
Den 31 december 2000 uppgick soliditeten till 25,9 pro-
cent. Avkastningen på justerat eget kapital uppgick för
motsvarande period till 8,9 procent.
Styrelse 2000
Eva-Britt Gustafsson, ordförande
Per Balazsi, ordinarie
Curt Bylund, ordinarie
Eva Falkman, ordinarie
Claes Kjellander, ordinarie
Håkan Lennersand, ordinarie
Ingemar Ziegler, ordinarie
Thord Cling, arbetstagarrepresentant
Hans Hansson, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Curt Bylund
1 Re.%iitatrr Mkr |
S2ÖÄ ST |
199S |
: 1938. I |
Nettoomsättning |
888 |
853 |
681 |
Kostnader |
-580 |
-557 |
-433 |
Jämförelsestörande poster | |||
1 ntressebolagsandelar | |||
Rörelseresultat |
308 |
296 |
248 |
Finansiella intäkter |
2 |
3 |
8 |
Finansiella kostnader |
-156 |
-150 |
-142 |
Resultat före skatt |
154 |
149 |
114 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
-38 |
-34 |
-34 |
Årets resultat |
116 |
115 |
80 |
Kassaflöde från löpande verksamhet 427 |
329 |
289 | |
Kassaflöde från investeringar |
-135 |
-584 |
-1862 |
Kassaflöde från finansiering |
-294 |
157 |
1 662 |
Bruttoinvesteringar |
157 |
600 |
1 880 |
Av- och nedskrivningar |
168 |
165 |
129 |
Lämnad utdelning |
116 |
60 |
115 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
92 |
91 |
70 |
- varav kvinnor |
16 |
16 |
15 |
1 Balansräkning, Mkr |
2G00-:- |
•• 1999 |
1998 1 |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
5298 |
5334 |
4 915 |
Omsättningstillgångar |
60 |
203 |
179 |
Totala tillgångar |
5 358 |
5 537 |
5 094 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
1 390 |
1 334 |
1 334 |
Minoritetens andel av eget kapital | |||
Avsättningar |
69 |
62 |
50 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
2 159 |
1 900 | |
icke räntebärande | |||
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
1 259 |
1 752 |
3 380 |
-icke räntebärande |
481 |
489 |
330 |
Totala skulder och eget kapital |
5 358 |
5 537 |
5 094 |
Sysselsatt kapital |
4 808 |
4 986 |
4 714 |
Räntabilitet på eget kapital. % |
8,9 |
8,6 |
6.0 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 6,3 |
6,2 |
5.4 | |
Nettoskuldsättning |
3 652 |
3 418 |
3 282 |
Soliditet. % |
25,9 |
24.1 |
26.2 |
87
AFFÄRSVERKET STATENS JÄRNVÅGAR
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Affärsidé
Utveckla, producera och sälja resor åt människor som
reser till och från arbetet, i tjänsten och på fritiden.
Effektiva logistik- och transportlösningar åt företagen så
att de kan öka sin konkurrens.
Strategi
SJ Statens Järnvägar bolagiserades vid årsskiftet, nedan
redovisas två av de tre nya bolagen. SJ AB skall vara rese-
företaget med branschens bästa service och resetjänster.
SJ skall identifieras med kämvärden som säkert, miljövän-
ligt, pålitligt, bekvämt, enkelt och personligt. SJ:s kunder
skall kunna köpa sin resa på ett enkelt och bekvämt sätt,
till exempel via Internet, IT-stationer, biljettlöst resande
etc. SJ Green Cargo AB skall fokusera på kärnverksamhe-
ten. Företaget skall ägna de närmaste åren åt att struktu-
rera det existerande utbudet av produkter och tjänster. En
viktig åtgärd lör alt hejda prisfallet på företagets produk-
ter och öka rörelsemarginalerna är att öka produkternas
kvalitet. Som ett led i denna strävan kommer verksam-
heten att processläggas, gränssnitt tydliggöras och koordi-
neringen mellan olika funktioner förbättras.
Marknad
SJ Statens Järnvägars andel av antalet personresor på järn-
väg i Sverige sjönk från 88 procent 1999 till 40 procent
2000. SJ Green Cargos andel av transportmarknaden på
järnväg var 80 procent. Drygt två tredjedelar av Green
Cargos omsättning genereras av långväga transporter av
lågförädlat gods för ett fåtal nyckelkunder. Efterfrågan på
transportmarknaden har ökat kraftigt under senare år. Pri-
serna på transporter har dock inte följt volymerna, till
följd av ökad konkurrens. Den volymökning som ägt rum
har mest gällt gods med hög förädlingsnivå.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Ett antal verksamheter som inte direkt har bidragit till en
affärsmässig utveckling av kärnverksamheten har avyttrats.
Riksdagen beslutade om bolagisering av affärsverket
Statens Järnvägar och uppdelning av verksamheten i
sex nya fristående bolag, varav tre bolag direkt under
regeringen fr.o.m. årsskiftet 2000/2001. De tre av sta-
ten helägda bolagen är SJ AB, SJ Green Cargo AB och
AB Swedcarrier.
Öresundsbron, liksom den nya järnvägsanslutningen
till Arlanda, har inneburit nya möjligheter främst för
persontrafiken men även för godstransporterna.
Miljöarbete
SJ AB och SJ Green Cargo AB har separata miljöpolicies
och båda företagen strävar efter att införa miljölednings-
system enligt ISO 14001 senast till utgången av 2001.
Mångfald och jämställdhet
SJ AB och SJ Green Cargo AB håller på att ta fram en
policy för månglaldsarbetet. Företagen har tillsammans
24 procent kvinnor 1 ledande ställning. Vid rekrytering
eftersträvas jämnare könsfördelning.
Prognos för 2001
Avregleringen på järnvägsmarknaderna i Europa förvän-
tas fortsätta och skapa en ny marknad för entreprenad-
trafik. Genomlysningen och struktureringen av de nya
SJ-bolagen förutsätts ge positivt resultat.
>> ISfisuftafraknini^ Mkr1- .mtii.i 2000 ■■ 1998 ■ > •> 1Ö9&
Nettoomsättning |
12 760 |
14 920 |
14 651 |
Kostnader |
-12 489 |
-14 355 |
-14 647 |
Jämförelsestörande poster |
-10 | ||
Intressebolagsandelar |
5 |
6 |
6 |
Rörelseresultat |
266 |
571 |
10 |
Finansiella intäkter |
623 |
428 |
661 |
Finansiella kostnader |
-757 |
-760 |
-806 |
Resultat före skatt |
132 |
239 |
-135 |
Minoritetsandelar |
2 |
1 |
-8 |
Skatt |
-5 |
6 |
-55 |
Arets resultat |
129 |
246 |
-198 |
Kassaflöde från löpande verksamhet -529 |
1 056 |
-13 | |
Kassaflöde från investeringar |
514 |
-235 |
-581 |
Kassaflöde från finansiering |
-182 |
-975 |
297 |
Bruttoinvesteringar |
675 |
737 |
1 128 |
Av- och nedskrivningar |
839 |
1 122 |
955 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
11 702 |
15 006 |
15 694 |
- varav kvinnor |
2730 |
4211 |
4 238 |
lUfll^nRräknl^ Mkr . 2ÖÖ0 1990 1998
Tillgångar
Anläggningstillgångar 18 914 16 709 17 336
Omsättningstillgångar 2 374 2 046 2 217
Tolala tillgångar |
21 288 |
18 755 |
19 553 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
3 755 |
1 627 |
1 688 |
Minoritetens andel av eget kapital |
11 |
11 |
17 |
Avsättningar |
2 334 |
2 340 |
3 817 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
11 482 |
10 501 |
10 155 |
-icke räntebärande |
1 |
23 | |
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
857 |
931 |
693 |
-icke räntebärande |
2 849 |
3 344 |
3 160 |
Tolala skulder och eget kapital |
21 |
288 |
18 755 |
19 553 | |
Sysselsatt kapital |
17 |
111 |
13 980 |
14 743 | |
Räntabilitet på egel kapital, % |
3.5 |
10.1 |
neg. | ||
Räntabilitet på sysselsatt kapital, |
% |
5,8 |
7,0 |
4,9 | |
Nettoskuldsattnlng |
7 |
411 |
8 519 |
8 683 | |
Soliditet, % |
17.7 |
8.7 |
8.7 |
94 |
88
AFFÄRSVERKET STATENS JÄRNVÄGAR
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Utvärdering
Avkastningsmålet om lägst 8 procent på sysselsatt kapi-
tal uppnåddes ej för 2000. Avkastningen uppgick till 5,8
(7,0) procent. SJ-koncerpen har under 2000 genomgått
stora förändringar i form av försäljningar av verksamhe-
ter, ökad konkurrens, förberedelser/omstruktureringar
inför bolagiseringen vilket har påverkat såväl resultatet
som det sysselsatta kapitalet.
Nettoskuldsättningsmålet om högst 2,5 ggr uppfyll-
des och SJ:s nettoskuldsättningsgrad 2000 var 1,9
(5,2) ggr. Förbättringen beror på en ökning av det
egna kapitalet till följd av marknadsvärdering av SJ:s
fastigheter samt på jämförelsestörande intäkter till
följd av ändrad redovisning av kapitalkostnadsersätt-
ning från SL.
Lönsamheten i SJ-koncemen har hittills varit otill-
fredsställande. Den genomförda bolagiseringen förvän-
tas leda till tydligare fokusering på respektive kärn-
verksamhet samt ställa krav på större transparens
gentemot bolagens samtliga intressenter, vilket i sig
förväntas öka lönsamheten, effektiviteten och värdet i
de nya bolagen.
Styrelse 2000
Karl-Gunnar Holmqvist, ordförande
Björn Sprängare, vice ordförande
Johnny Ahlqvist, ordinarie
Ingrid Bonde, ordinarie
Anders Borgkrantz, ordinarie
Eva Halvarsson, ordinarie
Daniel Johannesson, ordinarie
Åke Pettersson, ordinarie
Meg Tivéus, ordinarie
Örjan Ersson, arbetstagarrepresentant
Roger Kristensson, arbetstagarrepresentant
Bror Saxvold, arbetstagarrepresentant
Generaldirektör
Daniel Johannesson
89
95
STATENS VÅG- OCH BANINVEST AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Syfte
Verksamheten omfattar skilda former av projektfinansi-
ering av infrastrukturanläggningar samt ägande och för-
valtning av aktier, andelar och andra rättigheter i bolag
inom väg- och banhållningssektorn.
Strategi
Verksamheten har under 2000 bedrivits inom tre områden:
►► Förvaltning av dotter- och intressebolag, inklusive
bevakning av ägarintresset och utredning av bolags-
frågor.
►► Finansverksamhet inriktad på upplåning för Stock-
holmsleder AB, Göteborgs Trafikleder ÄB och
Botniabanan AB.
>► Konsultverksamhet inom redovisning, kalkylering
och finansiering.
Omvärldsanalys
Bolaget arbetar med förvaltning och bevakning av dott-
er- och intressebolag. Botniabanan AB arbetar med pro-
jektering och byggande av Botniabanan. För närvarande
pågår regeringens prövning av projektet enligt 17 kap.
Miljöbalken.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Vägverket erhöll under år 2000 statliga anslagsmedel
som använts för amortering av Stockholmsleders och
Göteborgs Trafikleders skulder.
Miljöarbete
Bolaget arbetar aktivt och systematiskt med att öka
miljöanpassningen i den egna verksamheten. Under
2001 räknar Botniabanan AB med att ha ett certifierat
miljöledningssystem.
Mångfald och jämställdhet
Arbete med jämställdhet och mångfald är integrerat i
verksamheten och ingår i det ordinarie planerings- och
uppföljningsarbetet.
Prognos för 2001
Huvudtidplanen för Botniabanan har reviderats och
bygger på att tillåtlighetsprövningen enligt miljöbalken
beräknas vara färdig i augusti 2001. Det innebär att
banan kan vara färdigställd först 2008.
Utvärdering
Den samlade upplåningen för Stockholmsleder AB och
Göteborgs Trafikleder AB, som sköts av Statens Väg-
och Baninvest AB, har minskat.
Minskningen beror på att Vägverket erhållit sam-
manlagt 1,8 miljarder kr i statliga anslagsmedel som
använts till skuldamortering.
Styrelse 2000
Gösta Gunnarsson, ordförande
Gerd Engman, ordinarie
Thomas Ericsson, ordinarie
Eva-Britt Gustafsson, ordinarie
Gunnar Holmgren, ordinarie
Ulf Lundin, ordinarie
Verkställande direktör
Bo Johansson
1 RfiJsijItairåkning; Mkr |
5Ö0O |
l-W |
IVjS I |
Nett oomså ttning |
121 |
129 |
229 |
Kostnader |
-121 |
-129 |
-237 |
.Jämförelsestörande poster |
2 | ||
Intressebolagsandelar | |||
Rörelseresultat |
3 |
0 |
-8 |
Finansiella intäkter |
0 |
1 |
0 |
Finansiella kostnader |
0 |
0 | |
Resultat före skatt |
3 |
1 |
-8 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
-1 |
0 |
0 |
Arets resultat |
2 |
1 |
-8 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
-113 |
211 | |
Kassaflöde från investeringar |
-209 |
1 146 | |
Kassaflöde från finansiering |
332 |
-1 348 | |
Bruttoinvesteringar |
304 |
247 |
-6 |
Av- och nedskrivningar |
0 |
0 |
0 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
36 |
26 |
42 |
- varav kvinnor |
11 |
7 |
11 |
1 Remiltäträknlng, Mkr |
x000 |
1999 ■■ |
1998 1 |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
3 802 |
3 593 |
4 740 |
Omsättningstillgångar |
106 |
71 |
74 |
Totala tillgångar |
3 908 |
3 664 |
4814 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Egel kapital |
16 |
14 |
30 |
Minoritetens andel av eget kapital |
0 |
0 | |
Avsättningar |
0 |
0 |
0 |
Långfristiga skulder | |||
räntebärande |
3 749 |
3417 |
4 749 |
-icke räntebärande | |||
Kortfristiga skulder | |||
räntebärande | |||
-icke räntebärande |
143 |
233 |
35 |
lolala skulder och eget kapital |
3 908 |
3 664 |
4 814 |
Sysselsatt kapital |
3 765 |
3 431 |
4 779 |
Räntabilitet på egel kapital, % |
15.8 |
2.6 |
neg. |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % |
0,1 |
0,0 |
neg. |
Nettoskuldsättning |
459 |
43 |
-56 |
Soliditet, % |
0.4 |
0,4 |
0.6 |
90
SVEASKOG AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
u/
SVEASKOG
Affärsidé
Sveaskog skall på ett öppet, miljöinriktat och värde-
skapande sätt utveckla statens skogsinnehav till nytta
och glädje för svenska folket.
Strategi
Sveaskog skall vara Sveriges största oberoende virkes-
leverantör. Jakt, fiske och naturupplevelser skall vara en
betydande del av omsättningen. Sveaskog kombinerar
ett framgångsrikt kommersiellt skogsbruk med hänsynen
till särskilda naturvärden.
Marknad
Virkesleveranserna var 2000 1,16 miljoner m3fub, en
minskning med 6 procent från 1999. Sågtimmer är 58
procent och massaved 42 procent. Priset på sågtimmer
föll med 6 procent medan massavedspriset steg 1 pro-
cent i genomsnitt.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Förvärv av skogsmark har skett med 81 mkr, huvudsak-
ligen i Skåne. Försäljningarna uppgår till 27 mkr. Under
2000 har awerkningsberäkningama reviderats och som
en följd av detta har bolaget beslutat minska uttagsvolym-
erna. Rörelseresultatet kommer att försämras.
Miljöarbete
Sveaskogs skogsbruk är certifierat både enligt ISO 14001
och Forest Stewardship Council (FSC). Miljöarbetet
bedrivs inom ramen för ett gemensamt miljöledningssys-
tem i bolaget. Bolagets övergripande miljömål är: krets-
loppsanpassning, att bevara och återskapa biologisk mång-
fald samt att minska användningen av fossila bränslen.
Som ett led i miljöarbetet undantar Sveaskog cirka 20 %
av skogsmarken från kommersiellt skogsbruk.
Mångfald och jämställdhet
Att rekrytera fler kvinnor till det aktiva skogsarbetet är
ett väsentligt mål. Sveakog har en jämställdhetsplan
med bland annat det syftet.
Prognos för 2001
För 2001 beräknas resultatet minska. Viss neddragning
av avverkningskapaciteten planeras.
Utvärdering
Sveaskog etablerades under hösten 1999 och 2000.
Uppbyggnaden av organisationen har dragit kostnader
som inte återkommer 2001. Bolaget har för litet mark-
innehav för att på ett tillfredsställande sätt fylla den
roll bolaget fick vid sitt bildande.
Styrelse 2000
Bo Docker ed, ordförande
Lars Johan Cederlund, ordinarie
Åsa Domeij, ordinarie
Lena Johansson, ordinarie
Christina Liffner, ordinarie
Lena Söderberg, ordinarie
Tofte Karlberg, arbetstagarrepresentant
Karl-Erik Rudh, arbetstagarrepresentant
Jan-Ove Hägglundh, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lars Thorell, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Lars Sköld
Nettoomsättning |
448 |
517 |
Kostnader |
-312 |
-321 |
Jämförelsestörande poster | ||
Intressebolagsandelar | ||
Rörelseresultat |
136 |
196 |
Finansiella intäkter |
2 |
1 |
Finansiella kostnader |
-8 |
-9 |
Resultat före skatt |
130 |
188 |
Minoritetsandelar | ||
Skatt |
-25 |
-49 |
Årets resultat |
105 |
139 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
16 |
-238 |
Kassaflöde från investeringar |
-68 |
-102 |
Kassaflöde från finansiering |
-11 |
405 |
Bruttoinvesteringar |
95 |
110 |
Av- och nedskrivningar |
12 |
11 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
203 |
212 |
- varav kvinnor |
24 |
23 |
Tillgångar
An läggningstil Igångar |
880 |
813 |
716 |
Omsättningstillgångar |
137 |
163 |
0 |
Totala tillgångar |
1 017 |
976 |
716 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
638 |
532 |
0 |
Minoritetens andel av eget kapital | |||
Avsättningar |
314 |
337 |
72 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande | |||
-icke räntebärande | |||
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
644 | ||
-Icke räntebärande |
65 |
107 | |
Totala skulder och eget kapital |
1 017 |
976 |
716 |
Sysselsatt kapital |
874 |
793 |
716 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
17,9 |
26,1 |
n.a. |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % |
16,6 |
24.8 |
n.a. |
Nettoskuldsattning |
638 |
532 |
644 |
Soliditet, % |
62,7 |
54,5 |
n.a. |
97
4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120
91
SVENSK AVFALLSKONVERTERING AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga I
W
SAKAB
Affärsidé
SAKAB skall vara det ledande miljöserviceföretaget i Sve-
rige avseende farligt avfall, genom att erbjuda en komplett
service av hög kvalitet, återvinningsfilosofi, konkurrens-
kraftiga priser, samt verka för bästa möjliga miljöprofil.
Strategi
SAKAB erbjuder miljöservicetjänster avseende farligt
avfall. 1 verksamheten ingår mottagning och prepare-
ring av avfall, drift av tankfarm och tankbilstvätt samt
mellanlagring av avfall före behandling. Med gällande
lagar och förordningar som grund skall SAKAB sträva
efter att minimera miljöpåverkan från verksamheten.
Marknad
I lanteringen av farligt avfall avreglerades år 2000, men
kommunerna har fortfarande möjlighet att föreskriva
om farligt avfall skall hanteras av eller genom kommu-
nen. Av 289 kommuner har 106 beslutat om ett utökat
ansvar för farligt avfall, samtidigt som övriga delar av
landet är avreglerat.
Viktiga händelser 2000 och 2001
SAKAB:s tidigare huvudägare WM Sellbergs ingår från
den 30 november 2(MM) i det nya företaget SITA Sveri-
ge AB. SITA har, tillsammans med Sydkraft, förvärvat
WM Sellbergs/SAKAB. Sydkraft kommer att ha ansva-
ret för SAKAB och namnet har ändrats till Sydkraft
SAKAB Aktiebolag.
Miljöarbete
SAKAB:s miljöpolicy innebär ett kundanpassat och
miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall genom
bland annat högtemperaturförbränning och klass 1-
deponering. Kontinuerlig granskning av verksamheten
leder till att nya miljöaspekter identifieras och värderas
samtidigt som personalens höga kompetensnivå
utvecklas och säkerställs. SAKAB är miljöcertifierat
enligt ISO 14001.
Mångfald och jämställdhet
Prognos för 2001
Företaget har inte lämnat någon prognos.
Utvärdering
Sedan ett Riksdagsbeslut 1991 att bemyndiga regering-
en att sälja aktier i SAKAB har staten minskat sitt
ägande kontinuerligt och äger nu en så kallad gyllene
aktie i bolaget. Denna tillförsäkrar staten en fortsatt
insyn i företaget genom bland annat representation i
styrelsen.
Styrelse 2000
Jan Kluge, ordförande
Lars-Erik Holm, ordinarie
Gert Lyngsjö, ordinarie
Georg Michels, ordinarie
Dominique Pin, ordinarie
Fahrice Rossignol, suppleant
Johan Erlandsson, suppleant
Björn Dufva, suppleant
Verkställande direktör
Per-Olof Lindholm
1>:; FlssiXtatraknln& Mkr. >>!>>.»>> 2000 > ■ |
Iffl |
■ • 199A I | |
Nettoomsåttning |
us |
309 |
293 |
Kostnader |
us |
-194 |
-209 |
Jämförelsestörande poster |
us |
12 | |
Intressebolagsandelar |
us | ||
Rörelseresultat |
us |
115 |
96 |
Finansiella intäkter |
us |
13 |
12 |
Finansiella kostnader |
us |
-3 |
0 |
Resultat före skatt |
us |
125 |
108 |
Minoritetsandelar |
us | ||
Skatt |
us |
-27 |
-30 |
Arets resultat |
us |
98 |
78 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
us |
74 |
253 |
Kassaflöde från investeringar |
us |
-49 |
-27 |
Kassaflöde från finansiering |
us |
-70 |
-176 |
Bruttoinvesteringar |
us |
49 |
27 |
Av- och nedskrivningar |
us |
25 |
25 |
Lämnad utdelning |
us |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
us |
165 |
144 |
- varav kvinnor |
us |
35 |
33 |
Balarwäkrtng, Mkr 2000 1999 1998;
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
us |
207 |
184 |
Omsättningstillgångar |
us |
98 |
127 |
Tolala tillgångar |
us |
305 |
311 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Egel kapital |
us |
122 |
74 |
Minoritetens andel av eget kapital |
us | ||
Avsättningar |
us |
49 |
39 |
långfristiga skulder |
us | ||
räntebärande |
us | ||
-icke räntebärande |
us | ||
Kortfristiga skulder |
us | ||
räntebärande |
us |
16 |
60 |
-Icke räntebärande |
us |
118 |
138 |
Totala skulder och eget kapital |
us |
305 |
311 |
Sysselsatt kapital |
us |
137 |
135 |
Räntabilitet på egel kapital, % |
us |
100.1 |
105.5 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % |
us |
94,4 |
80,5 |
Nettoskuldsättning |
us |
-11 |
-10 |
Soliditet, % |
us |
39.8 |
23.9 |
98
92
AB SVENSK BILPROVNING
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
äi BILPROVNINGEN
Syfte
Bolaget skall utföra i vägtrafiklagstiftningen föreskriven
teknisk fordonskontroll. Bolagets syfte är att främja trafik-
säkerhet och miljö genom kontroll av fordonsstandarden.
Strategi
Verksamheten koncentreras till kärnverksamheten, dvs
obligatoriska kontroller, frivilliga kontroller som sanno-
likt kommer att bli obligatoriska samt Kontrollerad Bil-
verkstad, ett samarbete med Motorbranschens Riksför-
bund. Övriga tjänster utförs endast om väntetiderna så
medger och om de inte medför otillbörlig konkurrens.
Omvärldsanalys
Kraven på flexibilitet i Bilprovningens verksamhet har ökat
Direktimporten av personbilar ökar, den säsongbetingade
tillströmningen av bilar på våren ökar och provningspro-
grammen vidgas. Privatpersoner har drabbats av att det inte
finns kapacitet när det behövs. Åkerier, bussföretag och bil-
försäljare kräver bättre och mer flexibel service.
Viktiga händelser 2000 och 2001
För att minska köerna på våren har en omfördelning av
tiderna för besiktning skett. Under 2001/02 införs ett
nytt system för kallelse och betalning. Beslut om avgifter
har lagts på vägverket som fastställer avgiften i samråd
med Ekonomistymingsverket. Mer än 30 procent av
bokningarna görs via Internet.
Miljöarbete
Verksamheten skall anpassas till det naturliga kretsloppet.
2001 inleds arbetet med att införa ett miljöledningssystem.
Mångfald och jämställdhet
Huvudelen av bolagets anställda är män. Bolaget efter-
strävar en jämnare könsfördelning
Prognos för 2001
Förlusten 2000 skall elimineras genom effektiviseringar,
bättre kapacitetsutnyttjande och prishöjning. Priserna har
varit oförändrade flera år trots vidgade provningsprogram.
Utvärdering
Kostnaderna för Bilprovningens tjänster är mycket låga i
ett internationenllt perspektiv. Tillgängliheten har varit
för låg. De förändringar i förutsättningarna för bolaget
som genomförs är avgörande för att nå bättre tillgänglig-
het och högre kapacitetsutnyttjande.
Styrelse 2000
Olof Johansson, ordförande
Kjell Alkärr, vice ordförande
Ulf Blomgren, ordinarie
Lars Johan Cederlund, ordinarie
Katja Elväng, ordinarie
Göran Forssén, ordinarie
Birgitta Frejhagen, ordinarie
Göran Ohlson, ordinarie
Bertil Persson, ordinarie
Sonny Johansson, arbetstagarrepresentant
Giinter Steincke, arbetstagarrepresentant
Rolf Jakobsson, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Magnus Ehrenstråhle
Nettoomsättning |
1 165 |
1 132 |
1 114 |
Kostnader |
-1 252 |
-1243 |
-1 133 |
Jämförelsestörande poster |
50 | ||
1 ntressebolagsandelar | |||
Rörelseresultat |
-37 |
-111 |
-19 |
Finansiella intäkter |
6 |
9 |
25 |
Finansiella kostnader |
-12 |
-11 |
-12 |
Resultat före skatt |
-43 |
-113 |
-6 |
Minoritetsandelar |
0 |
0 | |
Skatt |
0 |
30 |
1 |
Arets resultat |
-43 |
-83 |
-5 |
Kassaflöde från löpande verksamtret |
-42 |
-33 |
-33 |
Kassaflöde från investeringar |
-69 |
-113 |
-113 |
Kassaflöde från finansiering |
20 |
-4 |
-4 |
Bruttoinvesteringar |
73 |
114 |
77 |
Av- och nedskrivningar |
96 |
86 |
85 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
2 228 |
2 224 |
2 237 |
*varav andel kvinnor |
334 |
400 |
425 |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
577 |
555 |
531 |
Omsättningstillgångar |
252 |
306 |
428 |
Totala tillgångar |
829 |
861 |
959 |
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital |
359 |
397 |
481 |
Minoritetens andel av eget kapital |
1 |
1 |
0 |
Avsättningar |
236 |
234 |
266 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
22 | ||
-icke räntebärande | |||
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
3 | ||
-icke räntebärande |
211 |
229 |
209 |
Totala skulder och eget kapital |
829 |
861 |
959 |
Sysselsatt kapital |
382 |
398 |
481 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
neg. |
neg. |
neg. |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % |
neg. |
neg. |
1.2 |
Nettoskuldsättning |
-129 |
-198 |
-117 |
Soliditet, % |
43,5 |
46,2 |
50,2 |
99
93
STATENS BOSTADSFINANSI ER INGSAKTIEBOLAG, SBAB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Statens Bostadsitnansieringsaktiebolag, SBAB
Ägardirektiv
SBAB:s uppgift är att med utgångspunkt i sedvanlig
företagsekonomisk målsättning och en effektiv försälj-
ningsorganisation bidra till mångfald och konkurrens.
Agarens uttryckta krav och förutsättning är att
avkastningen på egel kapital skall över tiden i genom-
snitt uppgå till den 5-åriga statsobligationsräntan plus
5 procentenheter. Utdelningsmålet uppgår till en tre-
djedel av årets vinst.
Strategi
Strävan är att kraftigt öka andelen låneansökningar via
Internet genom en kostnadseffektiv utveckling av 1T-
system.
Utbyggnaden av den Intemetrelaterade låneservicen
möjliggör att automatisera kredithanteringen och att
förkorta ledtiden från ansökan till utbetalat lån.
Marknad
Inom affärsområde företagsmarknad (utlåning för fler-
bosladshus) är SBAB:s marknadsandel cirka 22 procent
medan den inom privatmarknad (utlåning för småhus,
fritidshus, bostadsrätter) är cirka 7 procent.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Den första värdepapperiseringen genomfördes i början
av 20(X). Därefter har ytterligare en genomförts.
Genom denna finansieringsteknik skapas möjlighet att
expandera utlåningen utan att belasta det egna kapita-
let. Inom privatmarknad fortsätter investeringar i 1'1-
teknik för att ytterligare utveckla rutinerna för bolån
via Internet.
Miljöarbete
Ett miljöledningssystem utvecklades under 1998.
Mångfald och jämställdhet
Jämställdhetsplanen revideras årligen i samarbete med
de fackliga organisationerna och lastställs av styrelsen. I
ledningsgruppen ingår två kvinnor och sju män.
Prognos för 2001
Rörelseresultatet för 2001 beräknas bli bättre än 2000
års resultat. Konkurrenstrycket består eller skärps ytter-
ligare. Satsningen på Internet som distributionskanal
väntas ge positiva resultateffekter.
Räntenetto |
2OT |
784 |
843 |
Provisionsnetto |
-10 |
-5 |
7 |
Nettoresultat av finansiella transaktioner 0 |
0 |
0 | |
övriga rörelseintäkter |
2 |
3 |
2 |
Summa rörelseintäkter |
890 |
782 |
852 |
Summa rörelsekostnader |
-409 |
-397 |
-355 |
Resultat före kreditförluster |
481 |
385 |
497 |
Kreditförluster, netto |
-14 |
12 |
4 |
Värdeförändring |)ä övertagen egend |
om 2 |
0 |
-5 |
Andelar i intresseföretags resultat |
0 |
0 |
0 |
Rörelseresultat |
469 |
397 |
496 |
Skatter |
-132 |
-112 |
-140 |
Arets resultat |
337 |
285 |
356 |
Kassaflöde från löpande | |||
verksamhet |
8 140 |
-1 246 |
-18 589 |
Kassaflöde från investeringar |
-22 |
-14 |
-23 |
Kassaflöde från finansiering |
-8 095 |
759 |
18 485 |
Bruttoinvesteringar |
24 |
14 |
23 |
Av- och nedskrivningar |
16 |
15 |
18 |
lämnad utdelning |
103 |
89 |
96 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
365 |
374 |
312 |
- varav kvinnor |
212 |
210 |
170 |
Belåningsbara statsskuld- | |||
förbindelser m m |
8 607 |
1 250 |
3 821 |
Utlåning till kreditinstitut |
1 214 |
2 740 |
3 590 |
Utlåning |
139 732 |
145 541 |
144 656 |
Räntebärande värdepapper |
177 |
177 |
544 |
Aktier och andelar |
0 |
0 |
0 |
Materiella tillgångar |
32 |
38 |
52 |
Övriga tillgångar |
416 |
156 |
1 344 |
För utbetalda kostnader och | |||
upplupna intäkter |
915 |
1080 |
1297 |
Balansomslutning |
151 093 |
150 982 |
155 304 |
Skulder till kreditinstitut |
11 856 |
2 116 |
3 332 |
Emitterade värdepapper |
129 206 |
138 552 |
138 854 |
Övriga skulder |
875 |
275 |
954 |
Avsättningar |
188 |
177 |
170 |
Upplupna kostnader och | |||
förutbefalda intäkter |
2 739 |
4 062 |
6 384 |
Efterställda skulder |
2 221 |
2 114 |
2 113 |
Minoritetsandel |
73 | ||
Eget kapital |
3 935 |
3 686 |
3 497 |
Summa skulder och eget kapital |
151 093 |
150 982 |
155 304 |
Primärkapital |
3 905 |
3 597 |
3 397 |
Kapitalbas |
5 574 |
5 297 |
5 219 |
Primärkapltalrelation, % |
6,8 |
6,5 |
6.9 |
Kapitalläcknmgsgrad, % |
9.7 |
9.5 |
10,6 |
Avkastning på eget kapital. % |
8,9 |
8.0 |
10,5 |
l/K-tal exklusive kreditförluster |
2,2 |
2,0 |
2.4 |
Kreditfödusler av utlåning. % |
0.01 |
-0,01 |
0,00 |
Placeringsrnarginal, % |
0.59 |
0,51 |
0,57 |
100
94
STATENS B 0STA DSFINANSIER I NGSAKTIEB 0LAG, SBAB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Utvärdering
Avkastningen på eget kapital var 8,9 (8,0) procent.
Räntenettot var högre än föregående år,
främst beroende på bättre marginaler, expansion av ut-
låningen till privatmarknaden samt större flödesvinster.
Styrelse 2000
Ingemar Eliasson, ordförande
Sören Rung, vice ordförande
Lars Linder Aronsson, ordinarie
Per Erik Granström, ordinarie
Christer Malm, ordinarie
Bo Marking, ordinarie
Christina Ragsten Pettersson, ordinarie
Verkställande direktör
Christer Malm
95
101
FÖRVALTNINGSAKTIEBOLAGET STATTUM
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Förvaltningsaktiebolaget Stattum
Affärsidé
Förvaltningsaktiebolaget Stattum är ett renodlat förvalt-
ningsbolag med uppgift att förvalta vissa aktieposter.
Marknad
Stattumkoncerncn fick sitt nuvarande namn 1993 då
SIB-lnvest bytte namn till Förvaltningsaktiebolaget
Stattum. Stattum har allt sedan dess varit ett renodlat
förvaltningsbolag för långsiktiga aktieinnehav.
Viktiga händelser 2000 och 2001
I mars 2000 avyttrades samtliga aktier i Celsius AB till
Saab AB. Innehavet motsvarade cirka 15 procent av
det totala kapitalet i Celsius AB. Samtidigt sålde staten
samtliga dlrektägda aktier i Celsius AB, motsvarande
10 procent av kapitalet.
I mars 2000 avyttrades samtliga aktier i Fastighets
AB Varvsudden till Öresundsvarvet AB. Innehavet mot-
svarade 26 procent av det totala kapitalet i Fastighets
AB Varvsudden. Stattum har även förvärvat preferens-
aktier till ett belopp om 350 mkr i Svenska rymdaktie-
bolaget samt påkallat tvångsinlösen av utestående aktier
i Sveaskog AB. Stattum betalade under 2000 ut aktie-
utdelning om 1 1,4 miljarder kr till aktieägaren.
Miljöarbete
Bolaget har ingen egen miljöpolicy.
Mångfald och jämställdhet
Bolaget saknar anställda och arbetar därmed inte med
mångfald eller jämställdhet.
Prognos för 2001
I bolaget återstår aktieinnehav i AssiDomän AB och
Sveaskog AB samt de vilande dotterbolagen Stats-
företag AB och AB Fortia. Efter de genomförda avytt-
ringama är aktiviteten i bolaget låg.
Utvärdering
Försäljningsintäkten från innehavet i Celsius AB upp-
gick till 769 mkr, vilket innebar en realisationsvinst om
cirka 590 mkr. Försäljningen skedde till ett pris om
179 kr per aktie. I samband med börsintroduktionen av
Celsius 1994 sålde staten aktier till allmänheten för
100 kr per aktie.
Försäljningen av innehavet i Celsius AB till Saab AB
har medverkat till omstruktureringen av svensk och
internationell försvarsindustri genom skapandet av ett
konkurrenskraftigt och starkt företag med goda möjlig-
heter till internationellt samarbete.
Styrelse 2000
Lars Rekke, ordförande
Dag Detter, ordinarie
Per-Olof Eriksson, ordinarie
Bernt Magnusson, ordinarie
Lennart Nilsson, ordinarie
Björn Sprängare, ordinarie
Jan Stenberg, ordinarie
Verkställande direktör
Dag Detter
1 <•!• Mkrs*t |
2000 |
ism 1 | |
Nettoomsåttning | |||
Kostnader |
-5 |
-15 |
-3 |
Jämförelsestörande poster | |||
Intressebolagsandelar | |||
Rörelseresultat |
-5 |
-15 |
-3 |
Finansiella intakter |
890 |
11 719 |
820 |
Finansiella kostnader |
-6 |
-11 | |
Resultat före skatt |
879 |
11 693 |
817 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
-232 |
-3 065 |
-45 |
Arets resultat |
647 |
8 628 |
772 |
Kassafkxie från löpande verksamhet |
-2 599 |
397 |
188 |
Kassaflöde från investeringar |
13 160 |
595 |
904 |
Kassaflöde från finansiering |
-10 929 |
-1 000 |
-925 |
Bruttoinvesteringar |
821 | ||
Av- och nedskrivningar | |||
Läinnad utdelning |
300 |
11400 |
1 000 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
0 |
0 |
0 |
I i • iBaliännråkhlrig;-Mkr•>•= |
äOOÖTiii |
1999 ‘ |
- 1998 1 |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
900 |
884 |
738 |
Omsättningstillgångar |
2 207 |
15 255 |
4 709 |
Totala tillgångar |
3 107 |
16 139 |
5 447 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Egel kapital |
2 786 |
13 068 |
5 440 |
Minoritetens andel av eget kapital Avsättningar |
43 |
43 |
6 |
Långfristiga skulder |
278 |
3 028 |
1 |
Totala skulder och egel kapital |
3 107 |
16 139 |
5 447 |
Sysselsatt kapital |
2 786 |
13 068 |
5 440 |
Räntabilitet på egel kapital, % |
8.2 |
93.2 |
14.2 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 11,2 |
126.5 |
15,0 | |
Nettoskuldsättning |
-3 046 |
-16 133 |
-5 447 |
Soliditet, % |
89.7 |
81.0 |
99.9 |
102
96
SVENSK-DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
www. sved a b. se
SvedäB
Affärsidé
SVEDAB ägs av staten genom Vägverket och Banver-
ket till vardera 50 procent. Bolaget förvaltar de svenska
intressena i Öresundsbrokonsortiet. Bolaget skall dess-
utom medverka i finansieringen av Citytunnel projektet.
Strategi
Bolaget svarade för planering, projektering, byggandet
och finansiering av de svenska landanslutningarna till
Öresundsbron. Nu koncentrerar bolaget sin verksamhet
till ekonomisk koncern- och bolagsförvaltning, drift-
och underhållsförvaltning av de svenska väg- och jäm-
vägsanslutningarna samt medverkan i finansieringen av
Citytunnelprojektet.
Marknad
Öresundsförbindelsens ekonomi baseras på att anlägg-
ningarna finansieras med lån som sedan återbetalas
med avgifter på förbindelsens väg- och järnvägstrafik.
Den genomsnittliga realräntan har varit lägre än beräk-
nat. Trafikantavgifterna har momsbelagts. Äterbetal-
ningstiden för lånen har därmed förlängts. Byggandet av
förbindelsen har erhållit stöd från EU.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Anläggningsarbetena avslutades underförstå halvåret 2000
och bron invigdes den 1 juli i enlighet med tidsplanen.
Under 2001 avslutas en del mindre anläggningsarbeten och
bullerdämpande åtgärder på närliggande byggnader.
Miljöarbete
Ett kontrollprogram under och efter byggtiden har
utarbetats av myndigheterna. En rapport kommer att
lämnas våren 2001. Arbetet med bullerskydd längs
Kontinentalbanan pågår.
Mångfald och jämställdhet
Arbetet ingår i det ordinarieplanerings- och uppfölj-
ningsarbetet.
Prognos för 2001
Bolaget budgeterar ett underskott år 2001, ett förhål-
lande som kommer att bestå till dess avgiftsintäkterna
överskrider avskrivnings- och räntekostnader. Under-
skottet täcks med kapitaltillskott från ägarna.
Utvärdering
Intäkterna från vägtrafiken ligger i stort i nivå med vad
som krävs för långsiktig lönsamhet. De tunga lastbilar-
na har i högre utsträckning än förväntat fortsatt att
använda färjorna. Öresundsbron har i stället skapat en
ny marknad för distributionstrafiken. Järnvägen har fått
en stor tillströmning av resande.
Styrelse 2000
Ingemar Skogö, ordförande
Göran Ahlström, ordinarie
Jan Brandborn, ordinarie
Bo Bylund, ordinarie
Verkställande direktör
Mats Wemming
Nettoomsättning Kostnader Jämförelsestörande poster Intressebolagsandelar |
598 -490 |
471 -471 |
454 -454 |
Rörelseresultat |
108 |
0 |
0 |
Finansiella intäkter |
744 |
1 449 |
842 |
Finansiella kostnader |
•1 023 |
-1 449 |
-842 |
Resultat före skatt |
-171 |
0 |
0 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt | |||
Årets resultat |
-171 |
0 |
0 |
Kassaflöde från löpande verksamt ret |
-150 |
-365 |
-339 |
Kassaflöde från investeringar |
-990 |
-2 422 |
-3 214 |
Kassaflöde från finansiering |
1 165 |
2 726 |
4 486 |
Bruttoinvesteringar |
1 148 |
3 098 |
3 424 |
Av- och nedskrivningar |
132 |
13 |
14 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
105 |
100 |
98 |
- varav kvinnor |
53 |
57 |
38 |
Tillgångar
Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar |
14 838 3 239 |
13 438 2 777 |
11256 3009 |
Totala tillgångar |
18 077 |
16 215 |
14 265 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
13 |
15 |
15 |
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar | |||
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
15 569 |
13 335 |
11 770 |
-icke räntebärande | |||
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
1 578 |
1 744 |
1 251 |
-icke räntebärande |
917 |
1 121 |
1 229 |
Totala skulder och eget kapital |
18 077 |
16 215 |
14 265 |
Sysselsatt kapital |
17 160 |
15 094 |
13 036 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
neg. |
- |
- |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 5,3 |
10,3 |
6.5 | |
Nettoskuldsättning |
14 513 |
12 559 |
10 307 |
Soliditet, % |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
103
97
AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Svenska
Kraftnät
Affärsidé
Svenska kraftnät skall erbjuda säker, effektiv miljö-
anpassad överföring av el på stamnätet, främja en öppen
nordisk elmarknad med konkurrens, utöva systemansva-
ret kostnadseffcktivt samt verka för en robust och flexi-
bel elförsörjning vid kris och krig.
Marknad
Svenska kraftnät är ett naturligt monopol på den sven-
ska elstamnätsmarknaden och därmed är affärsrisken
begränsad. Överföringsverksamheten är långsiktig och
stabil. Kundkretsen består i hög grad av väletablerade
företag med god soliditet.
Strategi
Svenska kraftnät arbetar kontinuerligt med att öka
driftsäkerheten, senast genom installation av ett nytt
datasystem för att ellektivisera övervakning och styr-
ning av stamnätet.
Kostnadseffekiviteten mäts i regelbundna bench-
markingstudier med andra jämförbara företag. Svenska
kraftnät verkar för ett utökat samarbete med nordiska
systemoperatörer.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Svenska kraftnät fick i augusti 2000 regeringens upp-
drag att till december 2002 bygga ett nationellt opto-
fiberstomnät på befintliga ledningar mellan alla kom-
munhuvudorter. Vid utgången av 2000 var cirka 40
procent av kommunerna anslutna.
Likströmskabeln mellan Sverige och Polen togs i
drift i augusti. Svenska kraftnät och Svensk Energi
nådde en övergångslösning för upphandling av effektre-
serv som innebär att Svenska kraftnät upphandlar en
effektreserv på marknaden om cirka 1 000 MW.
Svenska kraftnät signalerade den 24 januari 2000
och den 5 februari 2001 om risk för effektknapphet på
grund av sträng kyla. Elförbrukningen den 5 februari
blev cirka 27 000 MW- den högsta någonsin.
Miljöarbete
Svenska kraftnät skall införa ett ISO 14001 miljölednings-
system. Affärsverket har infört en miljövärdering i nätut-
redningar samt arbetar för att minska överföringsförluster-
na på stamnätet och risken för utsläpp från anläggningar.
Mångfald och jämställdhet
Av antalet anställda är andelen kvinnor 27 procent, lika
stor andel ingår i ledningsgruppen. Arbete pågår med
att öka andelen kvinnor i verksamheten. Affärsverket
har en handlingsplan mot etnisk diskriminering.
Prognos för 2001
Priser och kostnader bedöms vara stabila. Omsättning-
en beräknas bli 2 607 mkr. Resultatet bedöms uppgå
till 466 mkr. Investeringarna planeras till totalt
572 mkr, varav 153 mkr avser optoinvesteringen och
50 mkr avser Polenkabeln.
Utvärdering
De ekonomiska målen överträffades för 2000. Affärs-
verket bör fortsatt arbeta med att utveckla det nordiska
samarbetet och sin roll som systemansvarig myndighet
bidra till en väl fungerande elmarknad.
1 Mkr- |
1999 i |
< 1 | |
Nettoomsåttning |
2 724 |
2 307 |
2 312 |
Kostnader |
-1 903 |
-1 759 |
-1 670 |
Jämförelsestörande poster | |||
Intressebolagsandelar |
21 |
15 |
7 |
Rörelseresultat |
842 |
563 |
649 |
Finansiella intäkter |
8 |
35 |
37 |
Finansiella kostnader |
-82 |
-67 |
-81 |
Resultat före skatt |
768 |
531 |
605 |
Minoritetsandelar |
-5 |
-5 | |
Skatt | |||
Arets resultat |
763 |
526 |
605 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
959 |
792 |
1 253 |
Kassaflöde frän Investeringar |
-1 005 |
-1 307 |
-1 053 |
Kassaflöde från finansiering |
-1 219 |
850 |
-64 |
Bruttoinvesteringar |
998 |
1 307 |
1 053 |
Av- och nedskrivningar |
404 |
350 |
352 |
Lämnad utdelning |
496 |
814 |
302 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
253 |
243 |
225 |
- varav kvinnor |
68 |
65 |
56 |
Balansräkning, Mkr ’ SDÖO 1999 19>98
Tillgångar
Anläggningstillgångar 9 844 9 226 8 245
Omsättningstillgångar 874 1 802 1 521
Tolala tillgångar |
10 718 |
11 028 |
9 766 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Egel kapital |
6 485 |
6 536 |
6 313 |
Minoritetens andel av eget kapital |
12 |
8 |
3 |
Avsättningar |
141 |
120 |
86 |
Långfristiga skulder | |||
räntebärande |
3 370 |
2 318 |
2 666 |
-icke räntebärande |
32 | ||
Kortfristiga skulder | |||
räntebärande |
11 |
1 500 | |
-icke räntebärande |
667 |
546 |
698 |
Totala skulder och eget kapital |
10 718 |
11028 |
9 766 |
Sysselsatt kapital |
10 019 |
10 482 |
9 068 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
11.7 |
8.2 |
9.4 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 8,3 |
6,1 |
7,6 | |
Nettoskuldsattning |
3 254 |
2 437 |
1 667 |
Soliditet, % |
45.1 |
44.2 |
48.2 |
104
98
AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Styrelse 2000
Per-Olof Eriksson, ordförande
Bengt Söderström, vice ordförande
Christer Berggren, ordinarie
Yvonne Gustavsson, ordinarie
Sussi Kvart, ordinarie
Jan Magnusson, ordinarie
Pia Nilsson, ordinarie
Agata Persson, arbetstagarrepresentant
Bengt Örtengren, arbetstagarrepresentant
Generaldirektör
Jan Magnusson
99
105
AB SVENSK EXPORTKREDIT
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
SEK
Affärsidé
AB Svensk Exportkredit (SEK) tillhandahåller medel-
och långfristiga krediter för exportaffärer och för inves-
teringar. På uppdrag av staten administrerar SEK det
svenska systemet För statsstödda exportkrediter till fast
ränta och statens biståndskreditsystem.
Strategi
SEK skall främja svensk exportfinansiering i konkurrens
med övriga banker. SEK skall alltid uppfattas som en
förstklassig låntagare. Därmed är man selektiv vid val
av affärer i och har som högsta prioritet att alltid ha en
hög kapitaltäckningsgrad. SÉK utvecklas till att bli mer
proaktivt och kundfokuserat.
Marknad
Volymfördelningen mellan det statsstödda systemet
och de konkurrensutsatta rnarkanderna är mycket
beroende av det internationella ränteläget och kon-
junkturen. Kunderna ställer fortlöpande nya krav på
finansieringslösningar vilket medför krav på att utveck-
la nya tjänster.
Viktiga händelser 2000 och 2001
De svenska affärsbankerna har sålt sina aktier i bolaget
till ABB Structured Finance AB. Efter försäljningen, i
kombination med att SEK återköpte aktier, ökade sta-
tens andel till 64,7 procent med ABB som ägare till
resten. SEK har tecknat ett avtal om finansiering av
SAAB.s leveranser av JAS 39 Gripen |
till Sydafrika. | ||
Räntenetto |
896 |
904 |
1 014 |
Provisionsnetto |
-5 |
-6 |
-12 |
Ersättningar frän S-systemet |
37 |
38 |
18 |
Nettoresultat av finansiella transaktioner 19 |
-4 |
3 | |
Övriga rörelseintäkter |
17 |
1 |
23 |
Summa rörelseintäkter |
963 |
932 |
1 046 |
Summa rörelsekostnader |
-133 |
-106 |
-124 |
Rörelseresultat |
830 |
827 |
922 |
Skatter |
-228 |
-226 |
-254 |
Arets resultat |
602 |
600 |
668 |
Kassaflöde fr. löpande verksamhet |
11 543 |
-965 |
1 248 |
Kassaflöde fr. investeringar |
-25 936 |
-8 279 |
■14 364 |
Kassaflöde fr. finansiering |
14 394 |
9 244 |
13 115 |
Bruttoinvesteringar |
7 |
3 |
3 |
Av- och nedskrivningar |
6 |
3 |
5 |
Lämnad utdelning |
401 |
1 725 |
667 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
85 |
82 |
89 |
- varav kvinnor |
38 |
38 |
40 |
Miljöarbetet
SEK utgår ifrån bankföreningens miljöriktlinjer och
internationella handelskammarens riktlinjer för hållbar
utveckling. SEK påverkas även indirekt av att EKN
sedan år 2000 gör en miljöprövning vid garantigivning.
Mångfald och jämställdhet
Kvinnor är väl representerade utom i ledningen. De senas-
te åren har liera kvinnor än tidigare utsetts till chefer.
Prognos för 2001
Resultatet bedöms bli ungefär som resultatet år 2000.
Utvärdering
SEK har uppfyllt sitt mål inom ramen för sina uppgifter.
Styrelse 2000
Björn Wolrath, ordförande
Lennart Blecher, vice ordförande
Peter Carlsson, ordinarie
Lars Johan Cederlund, ordinarie
Marianne Nivert, ordinarie
Ulf Pehrsson, ordinarie
Petra Hedengran, suppleant
Cristlna Karlstam, suppleant
Anders Kjellström, suppleant
Anders Lidefelt, suppleant
Verkställande direktör
Peter Yngwe
1 fiahr^aknlng, Mkr |
‘ ?00ö |
1999 |
I-W8 1 |
Statsobligationer |
42 238 |
19 991 |
25 901 |
Utlåning till kreditinstitut |
23 311 |
20 102 |
17 942 |
Utlåning |
24 357 |
23 523 |
26 053 |
Räntebärande värdepapper |
68 699 |
69 058 |
54 502 |
Aktier och andelar |
5 |
6 | |
Materiella tillgångar |
140,6 |
134,6 |
136,1 |
Övriga tillgångar inom | |||
bankverksamhet |
11 060 |
16 663 |
14 424 |
Balansomslutning |
169 804 |
149 477 |
138 963 |
Skulder till kreditinstitut |
5 504 |
2 845 |
6 683 |
Upplåning från allmänheten |
115 |
98 |
287 |
Emitterade värdepapper |
135 777 |
123 181 |
109 427 |
övriga skulder inom | |||
bankverksamhet |
20 646 |
15 313 |
14 645 |
Efterställda skulder |
4 257 |
3 410 |
3 226 |
Eget kapital |
3 506 |
4 629 |
4 696 |
Summa skulder och eget kapital |
169 804 |
149 477 |
138 963 |
Primärkapital |
3 570 |
4 780 |
3999 |
Kapitalbas |
5 836 |
6 540 |
6 580 |
Riskjuslerade tillgångar, | |||
(bankverksamhet) |
32 161 |
28 511 |
24 665 |
Primärkapltalrelatlon, % |
11.1 |
16,8 |
16,2 |
Ka pilal täckningsgrad, % |
18.1 |
22.9 |
26.7 |
l/K-tal exklusive kreditförluster |
7,9 |
8,4 | |
Kreditförluster av utlåning, % |
0,00 |
0,00 |
0,00 |
106
100
SVENSKA LAGERHUSAKTIEBOLAGET
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Lagerhus
Ägardirektiv
Bolaget skall på efterfrågan bedriva beredskapslagring
och som en aktör på marknaden verka inom områdena
lagring, distribution och hantering av arkiv, dokument
och andra varor samt därtillhörande verksamhet. Äga-
rens krav är att koncernens soliditet bör uppgå till 35
procent, avkastningen på eget kapital skall vara 12 pro-
cent och koncernens utdelningsmål är en tredjedel av
årets resultat före skatt och dispositioner.
Strategi
Svenska Lagerhusaktiebolaget, SLAB, skall erbjuda tjän-
ster inom tredjepartslogistik för ett väl definierat kund-
segment, fortsätta satsningar på dokumenthantering
samt utveckla affärer inom museitjänster och lagring.
Marknad
De trender som påverkar SLABrs verksamheter är framför
allt den pågående globaliseringen, den tekniska utveckling-
en samt att allt fler företag anlitar externa samarbetspart-
ners för tjänster som ej tillhör kärnverksamheten.
Den av statsmakterna beslutade neddragningen av
beredskapslagringen har medfört, och kommer även i
framtiden att medföra, ett betydande intäktsbortfall de
kommande åren.
Viktiga händelser 2000 och 2001
SLAB förvärvade Vin & Sprit AB:s anläggning i Falken-
berg på 77 000 kvm. Svensk Medicinteknik har överlå-
tits till ett nybildat bolag, Swedish Emergency Medical
Systems (SEMS) där SLAB erhöll som dellikvid ett 48
procentigt ägande i SEMS. Tre nya bolag bildades; Sven-
ska Beredskapslagring AB (100 procent), Sveneza Lager-
hus Fastighets AB (100 procent) och TG Försvarslogistik
(33,33 procent).
Miljöarbete
SLAB förbättrar ständigt miljöprestanda både med avse-
ende på verksamheten samt på varor och tjänster. Det
sker bland annat genom att engagera och kommunicera
med de anställda för att förbättra miljöpåverkan av
varor och tjänster.
Mångfald och jämställdhet
SLAB har en jämställdhetspolicy som syftar till att
ingen skall missgynnas på grund av kön, handikapp
eller etnisk tillhörighet. Den behandlar bland annat
arbetsförhållanden, föräldraskap, sexuella trakasserier
och jämn könsfördelning. I ledningsgruppen ingår två
kvinnor och sex män.
Prognos för 2001
Neddragningen av beredskapslagren väntas fortgå. Den
omfattande förändringen och omställningen av koncer-
nens verksamhet som inleddes för några år sedan fort-
sätter.
Utvärdering
SLAB-koncernen har under 2000 haft en fortsatt
försämrad utveckling av rörelsemarginalen. Inklude-
rat reavinster avseende försäljning av fastigheter
samt erhållna SPP-medel har SLAB under 2000 upp-
fyllt de ekonomiska målen avseende avkastning och
soliditet.
Nettoomsättning |
180 |
155 |
142 |
Kostnader |
■160 |
-134 |
-128 |
Jämförelsestörande poster |
5 | ||
1 ntressebolagsandelar |
0 |
0 |
0 |
Rörelseresultat |
25 |
21 |
14 |
Finansiella intäkter |
1 |
1 |
1 |
Finansiella kostnader |
-2 |
0 |
0 |
Resultat före skatt |
24 |
22 |
15 |
Minoritetsandelar |
-1 |
-1 |
-1 |
Skatt |
-7 |
-6 |
-4 |
Arets resultat |
16 |
15 |
10 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
22 |
19 |
17 |
Kassaflöde från investeringar |
-89 |
-12 |
-11 |
Kassaflöde från finansiering |
70 |
-4 |
-19 |
Bruttoinvesteringar |
97 |
13 |
12 |
Av- och nedskrivningar |
13 |
9 |
14 |
Lämnad utdelning |
0 |
7 |
4 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
152 |
118 |
108 |
- varav kvinnor |
53 |
39 |
36 |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
159 |
68 |
64 |
Omsättningstillgångar |
77 |
64 |
54 |
Totala tillgångar |
236 |
132 |
118 |
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital |
83 |
74 |
62 |
Minoritetens andel av eget kapital |
5 |
4 |
4 |
Avsättningar |
10 |
11 |
11 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
76 |
1 |
1 |
-icke räntebärande |
2 | ||
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande | |||
-icke räntebärande |
60 |
42 |
40 |
Totala skulder och eget kapital |
236 |
132 |
118 |
Sysselsatt kapital |
164 |
79 |
67 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
20,0 |
21.8 |
15,8 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 21,4 |
29,6 |
21.9 | |
Nettoskuldsättning |
47 |
-23 |
-14 |
Soliditet, % |
37,0 |
59,2 |
56,3 |
107
101
SVENSKA LAGERHUSAKTIEBOLAGET
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Styrelse 2000
Gunnar Nordbeck, ordförande
Jan Nygren, vice ordförande
Matz Hentzel, ordinarie
Christer Malm, ordinarie
Göran Nyländer, ordinarie
Gunnar Skareil, ordinarie
Anita Ringström, ordinarie
Lars-Åke Lind, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Göran Nyländer
102
108
AB SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
★ * ★
★ ★
* Miljöstyrningsrådet
★ ★
* * *
Syfte
Att stödja industri, näringsliv och offentlig förvaltning
att vidareutveckla sitt miljöarbete på ett systematiskt
och kostnadseffekti vt sätt.
Strategi
Bolaget bedriver informations- och registreringsverk-
samhet inom miljöområdet. Bolaget är huvudman för
EU:s förordning om miljöstyrning och miljörevision
(EMAS) och det nationella systemet för certifierade
miljövarudeklarationer (EPD).
Företaget skall stödja och främja införandet av syste-
men, registrera de företag, organisationer, produkter och
tjänster som klarar kraven i dessa system samt upprätt-
hålla ett offentligt register.
Omvärldsanalys
Företagets huvudsakliga verksamhet skall vara självfi-
nansierad, vilket delvis skiljer sig från liknande verk-
samheter utomlands. Detta kan vara till nackdel för
etableringen då registrering i andra länder har jämförel-
sevis små avgifter.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Den reviderade EM A S-förordningen antogs i februari
2001 och förväntas träda i kraft i mars-april. Under våren
2001 görs en översyn av företagets verksamhet, finansie-
ring, organisationsform och konsekvenser av reviderad
EMAS-förordning analyseras.
Miljöarbete
Miljöstyrningsrådet är en för liten organisation för att
formellt införa ett miljöledningssystem.
Prognos för 2001
Registreringsavgiftema för EMAS-anslutning har sänkts
sedan 1999. Under 2000 har även årsavgifterna sänkts.
De sänkta avgifterna syftar till att öka intresset för
EMAS och har inledningsvis lett till minskade intäkter.
En gradvis ökning av antalet certifierade miljövarudekla-
rationer förväntas kompensera detta bortfall av intäkter.
Utvärdering
Miljöledningssystem och miljövarudeklarationer är relativt
nya begrepp och antalet företag och organisationer som
inför dessa i sitt miljöarbete ökar fortfarande. Ägarna har
inte satt ett exakt antal införda system och deklarationer
som mål. Sverige är trea i Europa vad avser antalet EMAS-
registrerade företag och anläggningar. Antalet EMAS-
registreringar ökade till 202 (175) under året. Antalet certi-
fierade miljövarudeklarationer ökade till 22 från 8 1999.
Styrelse 2000
Axel Wenblad, ordförande
Eva Smith, vice ordförande
Richard Almgren, ordinarie
Ulf Gunnarsson, ordinarie
Henry Gustafsson, ordinarie
Ingrid Haglind, ordinarie
Anna Mattsson, ordinarie
Sven-Olof Ryding, ordinarie
Lars Waldner, ordinarie
Anna-Maria Wide, ordinarie
Erik Asplund, Adjungerad
Verkställande direktör
Sven-Olof Ryding
1 Resultaträkning, Mkr 20 |
0Ö • | ||
Nettoomsättning |
2 |
3 |
4 |
Kostnader |
-3 |
-3 |
-3 |
.. Jämförelsestörande poster |
1 | ||
Intressebolagsandelar | |||
Rörelseresultat |
0 |
0 |
1 |
Finansiella intäkter |
0 |
0 |
0 |
Finansiella kostnader |
0 |
0 |
0 |
Resultat före skatt |
0 |
0 |
1 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
0 |
0 |
0 |
Årets resultat |
0 |
0 |
1 |
Kassaflöde från löpande verksamhet | |||
Kassaflöde från investeringar | |||
Kassaflöde från finansiering | |||
Bruttoinvesteringar | |||
Av- och nedskrivningar |
0 |
0 |
0 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
2 |
2 |
2 |
- varav kvinnor |
1 |
1 |
1 |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
0 |
0 |
0 |
Omsättningstillgångar |
1 • |
1 |
2 |
Totala tillgångar |
1 |
1 |
2 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
1 |
0 |
1 |
Minoritetens andel av eget kapital | |||
Avsättningar | |||
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande | |||
-icke räntebärande | |||
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande | |||
-icke räntebärande |
0 |
1 |
1 |
Totala skulder och eget kapital |
1 |
1 |
2 |
Sysselsatt kapital |
1 |
0 |
1 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
80,4 |
neg. |
88,4 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 87,5 |
neg. |
110,4 | |
Nettoskuldsättning |
0 |
0 |
-1 |
Soliditet, % |
62,9 |
32,7 |
51,9 |
109
103
SVENSKA RYMDAKTIEBOLGET
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Affärsidé
Rymdbolagets affärsidé är att på världsmarknaden till-
handahålla:
►► Rymdsystem och flygbtirna system.
H Drift och ntprovning av rymdsystem med Esrange som bas.
>k Att bistå Rymdstyrelsen i tekniska frågor.
Strategi
Att tillsammans med partners skapa Europas största
"lilla" leverantör av rymdsystem och där få en nyckel-
roll. Öka beläggningen på Esrange i allians med försvar-
ets aktiviteter på Vidsel lör att därigenom expandera
verksamheten i Kiruna. Successivt globalisera satellit-
stationstjänsterna och öka förädlingsvärdet. Utveckla
värdet på Nordiska Satellit AB (NSAB)
Marknad
Rymdbolagets marknad präglas av stark globalisering
och en koncentration till ett fåtal mycket stora aktörer
som har ett brett utbud. Rymdbolagets aktiviteter på
Esrange baseras i hög grad på stationens fördelaktiga
geografiska läge och kvalificerade resurser.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Ägandet i NSAB har utökats från 37,5 procent till 50
procent samtidigt som SES Astra i Luxemburg har
förvärvat resterande 50 procent. Förändringen bedöms
som mycket positiv för Rymdbolaget och NSAB.
Fjärranalysaktiviteterna i Satellus AB har avyttrats
till Lantmäteriet. Beslut har fattats om en investering
i en ny antenn på Esrange för cirka 25 mkr.
Den 20 februari 2001 sändes forskningssatelliten
Odin upp från en raketbas i östra Ryssland. Rymdbo-
laget har varit huvudleverantör för satelliten. Satelli-
ten fungerar tillfredsställande.
Miljöarbete
Rymdbolagets verksamhet har begränsad inverkan på
den yttre miljön. En stor del av bolagets verksamhet på
Esrange har anknytning till miljöforskning.
Prognos för 2001
En fortsatt omstrukturering av bolagets verksamhet kan
förväntas. Resultatet kommer att förbättras bland annat
eftersom en förlustbringande verksamhet avyttrats
under 2000.
Utvärdering
Bolagets omstrukturering har varit framgångsrik. Verksam-
heten i Kiruna bedöms framöver expandera enligt plan.
Styrelse 2000
Lennart Ltibeck, ordförande
Birgitta Ahlqvist, ordinarie
Gunnar Björk, ordinarie
Lars Johan Cederlund, ordinarie
Kerstin Fredga, ordinarie
Per-Erik Mohlin, ordinarie
Per Tegnér, ordinarie
Ingrid Åkesson Bonde, ordinarie
Carl-Ivar Mörtberg, arbetstagarrepresentant
Sven Wallin, arbetstagarrepresentant
Gunnar Florin, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Claes-Göran Borg
Nettoomså ttning |
511 |
429 |
395 |
Kostnader |
-510 |
-425 |
-426 |
Jämförelsestörande poster |
27 |
0 |
5 |
Intressebolagsandelar |
40 |
94 |
47 |
Rörelseresultat |
68 |
98 |
21 |
Finansiella intäkter |
6 |
5 |
6 |
Finansiella kostnader |
-12 |
-1 |
-1 |
Resultat före skatt |
61 |
102 |
26 |
Minoritetsandelar |
1 |
1 |
1 |
Skatt |
-23 |
-26 |
-10 |
Arets resultat |
39 |
77 |
17 |
Kassaflöde från löpande verksamhet 306 |
94 |
-18 | |
Kassaflöde från investeringar |
-276 |
-36 |
-44 |
Kassaflöde från finansiering |
-9 |
0 |
10 |
Bruttoinvesteringar |
288 |
47 |
46 |
Av- och nedskrivningar |
28 |
25 |
31 |
Lämnad utdelning |
0 |
9 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
353 |
353 |
370 |
- varav kvinnor |
100 |
99 |
102 |
1 RrtlariRr^nlFöz, Mkr |
JÖOO i |
1S9S | |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
574 |
442 |
367 |
Omsättningstillgångar |
477 |
301 |
263 |
Tolala tillgångar |
1 051 |
743 |
630 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
340 |
473 |
396 |
Minoritetens andel av eget kapital |
0 |
1 |
2 |
Avsättningar |
7 |
2 |
7 |
Långfristiga skulder |
704 |
267 |
225 |
Totala skulder och eget kapital |
1051 |
743 |
630 |
Sysselsatt kapital |
340 |
474 |
398 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
9.6 |
17.8 |
4,3 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % |
18,1 |
23,6 |
6,7 |
Nettoskuldsättning Soliditet, % |
32,3 |
63.8 |
632 110 |
104
SVENSKA SKEP PSHYPOTEKS KASSAN AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
SVENSKA
SKEPPSfflfflOTEKS
KASSAN
Affärsidé
Företaget skall underlätta finansiering för svenska rede-
rier samt för utländska rederier med betydande svenskt
intresse och medverka till handelsflottans föryngring.
Strategi
Kassans uppgift är att medverka till föryngringen och
moderniseringen av den svenska handelsflottan. Kassan
finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande eller
utländskt ägande med svenskt intresse och lämnar i
huvudsak långfristiga lån mot säkerhet i svenskt eller
utländskt skepp. Kassan bedriver sin verksamhet på helt
kommersiella villkor och i konkurrens med andra kredit-
institut. Kassan administrerar på uppdrag av regeringen
även Rederinämndens angelägenheter.
Marknad
Sjöfartsnäringen präglas av starkt växlande efterfrågan.
Utsikterna är dock goda på flertalet delmarknader.
Viktigare händelser 2000 och 2001
Utestående lån till rederier ökade under 2000 med 21 pro-
cent till 3 569 mkr. Beviljade och accepterade lån för utbe-
talning uppgick vid årsskiftet till cirka 1 200 mkr. Lånen
kommer att utbetalas under år 2001. Kassan kan medverka
vid finansiering av utlandsflaggat tonnage så långe det finns
ett betydande svenskt intresse. På sikt kommer detta att
innebära en ökad utlåning.
Miljöarbete
På grund av karaktären av kassans verksamhet finns
inget direkt miljöprogram.
Mångfald och jämställdhet
Kassan har enbart nio anställda varav två sköter Rederi-
nämndens angelägenheter.
Prognos 2001
Resultatprognos för helåret 2001 lämnas i Kassans del-
årsrapport för första halvåret, som avges i augusti.
Utvärdering
Kassans lånestock har ökat kraftigt under 2000 och
ökningen väntas fortsätta under 2001. Kassan spelar en
fortsatt viktig roll som finansiär av mindre och medelstora
rederier.
Styrelse 2000
Pehr G. Gyllenhammar, ordförande
Jan Källsson, vice ordförande
Christer Berggren, ordinarie
Anna-Lisa Engström, ordinarie
Åsa Kastman Heuman, ordinarie
Ulla Olofsson, ordinarie
Foke Patriksson, ordinarie
Ture Axelsson, suppleant
Lars-Göran Holmgren, suppleant
Hans Yngve Johnsson, suppleant
Morgan Johansson, suppleant
Anders Lindström, suppleant
Agneta Rodosi, suppleant
Bo Severed, suppleant
Verkställande direktör
Birgitta Wickenberg Karlsson
Räntenetto |
60 |
56 |
59 |
Summa rörelsekostnader |
-13 |
-13 |
-12 |
övriga rörelseintäkter |
4 | ||
Rörelseresultat, bankverksamhet |
51 |
43 |
47 |
Årets resultat |
51 |
43 |
47 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
54 |
44 |
39 |
Kassaflöde från investeringar | |||
Kassaflöde från finansiering | |||
Bruttoinvesteringar |
0 |
0 |
0 |
Av- och nedskrivningar |
0 |
0 |
0 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
9 |
9 |
9 |
- varav kvinnor |
6 |
6 |
6 |
Utlåning till kreditinstitut |
3 |
3 |
3 |
Utlåning |
, 3 124 |
2 710 |
1842 |
Räntebärande värdepapper |
752 |
695 |
638 |
Materiella tillgångar |
0 |
0 |
0 |
Förutbetalda kostnader och | |||
upplupna intäkter |
65 |
62 |
54 |
Balansomslutning |
3 944 |
3 470 |
2 537 |
Skulder till kreditinstitut |
3025 |
2 456 |
1557 |
övriga skulder |
151 |
169 | |
Upplupna kostnader och | |||
förutbetalda intäkter |
34 |
29 |
21 |
Eget kapital |
885 |
834 |
790 |
Summa skulder och eget kapital |
3 944 |
3 470 |
2 537 |
Primärkapital |
885 |
834 |
790 |
Kapitalbas |
885 |
834 |
790 |
Primärkapitalrelation, % |
25,1 |
29,3 |
42,8 |
Kapi tal täckningsgrad, % |
25,1 |
29,3 |
42,8 |
Avkastning på eget kapital |
5,9 |
5,5 |
6,3 |
l/K-tal exklusive kreditförluster
Kreditförluster av utlåning, %
Placerings marginal
111
105
SVENSKA SKOGSPLANTOR AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
SVENSKA
SKOCS PLANTOR AB
Affärsidé
Svenska Skogsplantor AB skall producera och sälja frö
och skogsplantor samt utföra tjänster Inom skogssköt-
selområdet.
Strategi
Bredda marknaden för bolagets produkter bland annat
genom etablering av dotterbolag i, och försäljning till, de
nordiska grannländerna. Vidare har en mindre fältorgani-
sation byggts upp för att möta den ökade efterfrågan på
skogsvårdstjänster, framför allt inom återväxtområdet.
Marknad
Efter omläggningen av skogspolitiken 1994 steg efterfrå-
gan på bolagets produkter fram till 1999 för att då kraft-
igt sjunka. Efterfrågan ökade till 325 miljoner plantor i
Sverige 2000 från 295 miljoner 1999.
Av den privata skogsmarken på vilken svenska skogs-
plantor opererar planterades endast 55 procent av
avverkningsarealen medan skogsbolagen planterade 80
procent.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Försäljningen av täckrotsplantor ökade år 2000 medan
försäljningen av barrotsplantor låg kvar på en låg nivå.
På grund av minskad försäljning i vissa delar av Sverige
har en omstrukturering av plantpreduktionen beslutats
innebärande att bland annat viss produktion läggs ned
och två plantskolor läggs ihop.
Miljöarbete
Under 2000 blev företaget certifierat enligt ISO 9002.
Arbete med certifiering enligt ISO 14001 pågår. En
miljöpolicy enligt ISO-systemets krav har fastställts.
Mångfald och jämställdhet
Jämställdhetsplanen revideras årligen visande bland
annat att inga löneskillnader finns mellan män och
kvinnor med likartade arbetsuppgifter.
Prognos för 2001
Efterfrågan för bolagets produkter väntas vara oförän-
drad jämfört med 2000. Arbetet med att uppnå en
acceptabel lönsamhet fortsätter.
Utvärdering
Sedan bolagets start 1994 har resultatet successivt förbätt-
rats, och åren 1997 och 1998 nåddes de uppsatta målen.
På grund av vikande efterfrågan och lönsamhet 1999 och
2(M M) omstruktureras nu delar av verksamheten.
Styrelse 2000
Ingemar Ohrn, ordförande
Solwcig Ekström, ordinarie
Michael Fredlund, ordinarie
Thomas Idermark, ordinarie
Lena Söderberg, ordinarie
Anders Lundholm, arbetstagarrepresentant
Lennart Torstensson, arlretstagarrepresentant
Lars-Olov Eriksson, arbetstagarrepresentant, suppleant
Eva Lindberg, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Sverker Lidén
1 ■ BBSutfätrakninRi |
ISMIB |
., IM9 . i |
• • 199A I |
Nettoomsåttning |
208 |
197 |
215 |
Kostnader |
-205 |
-193 |
-192 |
Jömföielsestörande poster | |||
Intressebolagsandelar | |||
Rörelseresultat |
3 |
4 |
23 |
Finansiella intäkter |
0 |
0 |
0 |
Finansiella kostnader |
-10 |
-9 |
-10 |
Resultat före skatt |
-7 |
-5 |
13 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
2 |
1 |
-4 |
Arets resultat |
-5 |
-4 |
9 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
15 |
-18 |
27 |
Kassaflöde frän investeringar |
-15 |
-10 |
-15 |
Kassaflöde från finansiering |
0 |
29 |
-12 |
Bruttoinvesteringar |
16 |
10 |
16 |
Av- och nedskrivningar |
10 |
9 |
11 |
Lämnad utdelning |
1 |
3 |
3 |
Genomsnittligt antal Årsanställda |
271 |
291 |
292 |
- varav kvinnor |
105 |
120 |
125 |
BälannrÄknlnR, Mkr ■::®00 l; 1999 ... i 1998
Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar |
125 197 |
119 208 |
118 190 |
Tolala tillgångar |
322 |
327 |
308 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Egel kapital |
114 |
122 |
129 |
Minoritetens andel av eget kapital | |||
Avsättningar |
31 |
34 |
38 |
Långfristiga skulder | |||
räntebärande |
131 |
127 |
112 |
-icke räntebärande | |||
Kortfristiga skulder | |||
räntebärande |
20 |
20 | |
-icke räntebärande |
26 |
24 |
29 |
Tolala skulder och eget kapital |
322 |
327 |
308 |
Sysselsatt kapital |
296 |
301 |
276 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
neg. |
neg. |
7.1 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % |
1,0 |
1,3 |
8,3 |
Nettoskuldsättnlng |
181 |
177 |
146 |
Soliditet, % |
35.5 |
37.4 |
419 112 |
106
AB SVENSKA SPEL
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
SVENSKA SPEL
Ägardirektiv
AB Svenska Spel skall efter tillstånd av regeringen
anordna spel och lotterier. AB Svenska Spel skall
genom förnyelse och utveckling tillgodose konsument-
ernas efterfrågan på attraktiva lotterier och spel. Dess-
utom bör en väl utbyggd service såväl i storstad som i
glesbygd eftersträvas.
En möjlig ökad konkurrens från utlandet måste
också beaktas. Sociala skyddshänsyn och bedrägeririsker
måste beaktas när spelformer utvecklas och i verksam-
heten i övrigt. Maximal säkerhet i spelhanteringen skall
eftersträvas och en effektiv och oberoende kontroll
möjliggöras.
Strategi
Strategin är att sälja ett brett utbud av underhållande
spel med penningvinster. Detta skall ske genom använ-
dande av modern teknik såväl i kundrelationen som i
distributionen till ombud och samverkanspartners.
Bolaget skall ligga i teknisk framkant.
Marknad
Konkurrensen har ökat både genom bolagets inhemska
konkurrenter och genom att utländska aktörer söker sig
in på den svenska marknaden via Internet, prenumera-
tion och direkt marknadsföring.
Konkurrensen väntas bli hårdare framöver genom
gränsöverskridande spel samt etablering och utveckling
av nya distributionskanaler.
Tre aktörer dominerar den svenska spelmarknaden,
AB Svenska Spel, AB Trav och Galopp och Folkspel,
som bland annat driver Bingolotto.
Under 2000 överlämnades två utredningar avseende
spelmarknaden till Finansdepartementet.
Viktiga händelser 2000 och 2001
AB Svenska Spel ökade sin omsättning med 4,6 procent
under året vilket huvudsakligen är relaterat till värde-
automatspelen Jack Vegas och Miss Vegas. Triss behåller
ställningen som Sveriges näst största spel efter ATG:s
V 75. Greyhound Racing hade spelstart i april 2000 på
riksbanoma i Åkersberga och Borås samt Landskrona.
Riksdagen har fattat beslut om att AB Svenska Spel
skall få tillstånd att bedriva spel på internationella kasi-
non i Sverige. Företaget avser att driva denna verksam-
het i dotterbolaget Casino Cosmopol. Kasinon skall
placeras i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall.
Miljöarbete
Miljöpolicyn för verksamheten är att säkerställa en hög
standard på bolagets egen arbetsmiljö samt minimera
negativ påverkan på den yttre miljön. Målet är att
utsläpp, icke återvinningsbart avfall och energiåtgång i
verksamheten minimeras.
Användningen av ämnen med begränsad tillgång och
produkter som påverkar det naturliga kretsloppet skall
ersättas av förnyelsebart material, eller åtminstone min-
ska hos bolaget och dess leverantörer.
Mångfald och jämställdhet
Bolaget avser arbeta mer aktivt med bland annat utbild-
ningsinsatser av personer på ledningsnivå i företaget och
ledarskapsutbildningar för potentiellt blivande chefer. I
ledningsgruppen ingår två kvinnor och tretton män.
| Mkr ■ |
:: 1999 |
1 | |
Nettoomsättning |
14 138 |
13 540 |
12 924 |
Kostnader |
-10 354 |
-9 839 |
-9 022 |
Jämförelsestörande poster | |||
1 ntressebolagsandelar | |||
Rörelseresultat |
3 784 |
3 701 |
3 902 |
Finansiella intäkter |
73 |
39 |
35 |
Finansiella kostnader |
-22 |
-1 |
0 |
Resultat före skatt |
3 835 |
3 739 |
3 937 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt | |||
Årets resultat |
3 835 |
3 739 |
3 937 |
Kassaflöde från löpande verksamhet 3 883 |
4 299 |
4 235 | |
Kassaflöde från investeringar |
-273 |
-336 |
-399 |
Kassaflöde från finansiering |
-3 739 |
-3 937 |
-3 612 |
Bruttoinvesteringar |
156 |
207 |
283 |
Av- och nedskrivningar |
158 |
158 |
137 |
Lämnad utdelning” |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
531 |
511 |
483 |
- varav kvinnor |
266 |
245 |
275 |
"Ärets resultat inlevereras till staten efter av riksdagen fastställda bidrag till
Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen.
Balan$rgknir%, Micr • 2000- 19519
Tillgångar
Anläggningstillgångar 1018 896 722
Omsättningstillgångar 3 896 3 828 4 629
Totala tillgångar |
4 914 |
4 724 |
5 351 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
3 835 |
3 739 |
3 938 |
Minoritetens andel av eget kapital | |||
Avsättningar |
21 |
17 |
19 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande | |||
-icke räntebärande |
15 |
15 |
15 |
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande | |||
-icke räntebärande |
1 043 |
953 |
1379 |
Totala skulder och eget kapital |
4 914 |
4 724 |
5 351 |
Sysselsatt kapital |
3 835 |
3 739 |
3 938 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
101,3 |
97,4 |
100,0 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % |
101,8 |
97,4 |
100.0 |
Nettoskuldsättning |
-1 692 |
-1 676 |
-1 486 |
Soliditet, % |
78,0 |
79,1 |
73,6 |
113
107
AB SVENSKA SPEL
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Prognos för 2001
En förskjutning pågår hos AB Svenska Spels kunder
från spel med låg vinstutbetalning till sådana med
högre utbetalning. Det innebär att resultatet ser ut att
bli lägre än tidigare trots ökad omsättning.
Värdeautomatspelet Jack Vegas, Oddset, Keno och
Triss går bra. 1 övrigt är lotterna starka. Sämre går det
för nummerspelen, framför allt Lotto. Under året kom-
mer två internationella kasinon att öppna i Sundsvall
och i Malmö. Konkurrensen från de övriga spelarrangör-
erna förväntas bli hård även i fortsättningen, framför
allt från ATG men också från föreningslivet som erbju-
der fler skraplotter.
Utvärdering
AB Svenska Spel är undantaget från lotteri- och
inkomstskatt. Bolagets vinstmedel inbetalas enligt rege-
ringens beslut till svenska staten. AB Svenska Spel läm-
nar också i enlighet med ett regeringsbeslut ett årligt
bidrag om 60 mkr till Riksidrottsförbundet och över-
skottet från Jack Vegas och Miss Vegas fördelas till det
lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet,
genom Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen.
AB Svenska Spel har under år 2000 uppfyllt de mål
som regering och riksdag ställt upp. Av bolagets vinst-
medel för år 2000, 3 871 (3 739) mkr, tillfaller 3 561
(3 563) mkr staten och 310 (176) mkr föreningslivet.
Styrelse 2000
Bengt-Åke Berg, ordförande
Jan Blomberg, ordinarie
Hans Dalborg, ordinarie
Rose-Marie Frebran, ordinarie
Lennnart Johansson, ordinarie
Eva Lindström, ordinarie
Kjell Nordström, ordinarie
Anna Söderblom, ordinarie
Meg Tivéus, ordinarie
Inger Andrée, arbetstagarrepresentant
Gerd 1 ledberg, arbetstagarrepresentant
Marie Othberg, arbetstagarrepresentant
Bertil Sandström, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Meg Tivéus
114
108
SVERIGES RESE- OCH TURISTRÅD AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
TuristRådet
Syfte
TuristRådet skall på uppdrag marknadsföra Sverige som
resmål så att detta bidrar till att människor i och utan-
för Sverige får attraktiva och berikande upplevelser.
Företaget skall också verka för att företag och samverk-
ansorganisationer i Sverige kan förbättra företagens lön-
samhet samt att Sverige som nation får ökade inkom-
ster och därmed välstånd.
Strategi
Förutom de marknader där TuristRådet har direkt repre-
sentation sker bevakning och bearbetning på ett antal
andra marknader. Bearbetningen sker genom deltagande
i mässor, workshops och genom besök hos sälj leds- och
transportföretag. Internettekniken möjliggör en alltmer
världsomspännande kommunikation och service.
Omvärldsanalys
De utländska marknader som TuristRådet direktbearbe-
tar svarar för 84 procent av de registrerade gästnätterna
i Sverige.
Viktiga händelser 2000 och 2001
En omfattande Intemetsatsning pågår för effektivare
upplysning och information som svar på säljleds- och
konsumentförfrågningar. En utbyggnad av callcenter-
verksamheten har påbörjats. Ny verkställande direktör
för TuristRådet rekryterades under 2000. En ny affärs-
plan har tagits fram för 2001-2003.
Miljöarbete
TuristRådet har ingen miljöpolicy, men Sveriges miljö-
arbete finns med i värderingarna när marknadsplaner fast-
ställs.
Mångfald och jämställdhet
TuristRådet har varken jämställdhetsplan eller plan för
mångfald.
Prognos för 2001
Arbetet kommer att bedrivas enligt den nya affärspla-
nen för 2001-2003.
Utvärdering
TuristRådet har bedrivit verksamheten enligt den
inriktning som ägarna fastställt.
Styrelse 2000
Lars Carmén, ordförande
Claes Bjerkne, ordinarie
Nils Carlsson, ordinarie
Inger Holmström-Lindgren, ordinarie
Bengt Klaesson, ordinarie
Sten Rentzhog, ordinarie
Marianne Reuterskiöld, ordinarie
Lars Sjölander, ordinarie
Peter Forssman, suppleant
Magnus Nilsson, suppleant
Verkställande direktör
Karl-Erik Strand
Nettoomsättning Kostnader Jämförelsestörande poster Intressebolagsandelar |
133 -129 |
138 -133 |
147 -149 |
Rörelseresultat |
4 |
5 |
-2 |
Finansiella intäkter |
2 |
1 |
2 |
Finansiella kostnader |
-2 |
-1 |
-2 |
Resultat före skatt |
4 |
5 |
-2 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
0 |
0 |
0 |
Årets resultat |
4 |
5 |
-2 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
18 |
-2 |
-18 |
Kassaflöde från investeringar |
0 |
0 |
0 |
Kassaflöde från finansiering |
0 |
0 |
0 |
Bruttoinvesteringar |
0 |
0 |
0 |
Av- och nedskrivningar |
0 |
2 |
2 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
50 |
56 |
64 |
- varav kvinnor |
39 |
40 |
47 |
Balansräkning. Mkr 2C00 1999 1998
Tillgångar
Anläggningstillgångar 113
Omsättningstillgångar 33 30 28
Totala tillgångar 34 31 31
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital 17 13 8
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar
Långfristiga skulder
-räntebärande
-icke räntebärande
Kortfristiga skulder
-räntebärande
-icke räntebärande 17 18 23
Totala skulder och eget kapital |
34 |
31 |
31 |
Sysselsatt kapital |
17 |
13 |
8 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
24,5 |
48.2 |
neg. |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. |
% 37,1 |
61,8 |
neg. |
Nettoskuldsattning |
-19 |
-5 |
-7 |
Soliditet, % |
49,5 |
42.8 |
26,3 |
115
109
SWEDESURVEY AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
SWEDESURVEY
Affärsidé
Bolagets vision är att inom fastighets-, mätnings- och
kartläggningsområdet vara ett ledande kunskapsföretag
som utvecklar och ökar svensk tjänsteexport Inom prio-
riterade marknader och områden. Bolaget skall i första
hand utnyttja resurser från det statliga lantmäteriet.
Strategi
Swedesurvey AB skall erbjuda tjänster inom ramen för
institutionellt samarbete och konsultuppdrag som syf-
tar till kunskapsöverföring och utveckling av utländska
lantmäteriorganisationer inom företrädesvis fastighets-
system och geografisk information. Bolaget erbjuder
olika konsult- och utbildningstjänster.
Marknad
Bolaget bedriver verksamhet i ett 35-tal länder i flera
världsdelar. Bolagets betydande projektverksamhet i Öst-
och Centraleuropa är särskilt omfattande i Ryssland. I
Västeuropa koncentreras verksamheten till Grekland
med ett projekt att skapa ett nationellt fas tighetssystem.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Bolaget har ökat basen av finansiärer genom att erhålla
helt eller delvis IBRD-finansierade projekt i Ukraina,
Zambia och Kirgizistan. Projektet i Grekland kommer att
utökas och ett projekt i Kina påbörjas under 2001. Bola-
get skall bilda ett majoritetsägt försäljningsbolag i Grek-
land 2001.
Miljöarbete
Miljöarbetet bedrivs i samarbete med Lantmäteriverket.
Ett kval itets- och miljöslyrningssystem utformas och
planeras införas tidigast vid slutet av år 2001.
Mångfald och jämställdhet
Jämställdhetsplanen berör bland annat frågor som lika
lön, kompetensutveckling, arbetsform och rekrytering.
Prognos för 2001
Efterfrågan av internationella konsulttjänster bedöms
vara fortsatt god. Omsättningen bedöms kunna öka till
lägst 110 mkr och vinsten till lägst 5 mkr.
Utvärdering
Bolaget har uppfyllt de viktigaste målen för år 2000,
däribland de budgeterade målen för omsättning och
resultat samt utvecklingen av vissa nya marknader.
Styrelse 2000
Joakim Ollén, ordförande
Axel Andersson, ordinarie
Annika Christiansson, ordinarie
Lars Jcding, ordinarie
Staffan Johnson, ordinarie
Tonnod Kristiansen, ordinarie
Ulf Bjälkefors, arbetstagarrepresentant
Anders Hedin, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Sture Pettersson
1 i PesirttHlrskiiinp., Mkr■ |
2000 ■. |
• 1 | |
Nettoomsåttning |
101 |
106 |
101 |
Kostnader |
-97 |
-103 |
-98 |
Jämfötelsestörande poster | |||
Intressebolagsandelar | |||
Rörelseresultat |
4 |
3 |
3 |
Finansiella intäkter |
1 |
1 |
1 |
Finansiella kostnader | |||
Resultat före skatt |
5 |
4 |
4 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
-1 |
-1 |
-1 |
Arets resultat |
4 |
3 |
3 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
12 |
10 |
1 |
Kassaflöde från investeringar |
-2 |
0 |
0 |
Kassaflöde från finansiering |
0 |
0 |
0 |
Bruttoinvesteringar |
2 |
0 |
0 |
Av- och nedskrivningar |
1 |
0 |
0 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
37 |
39 |
37 |
- varav kvinnor |
14 |
12 |
11 |
Mkr . . ■ . JDOO |
1999 1998 | | ||
Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar |
4 69 |
2 60 |
2 64 |
Tolala tillgångar |
73 |
62 |
66 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Fget kapital |
34 |
30 |
27 |
Minoritetens andel av eget kapital | |||
Avsöttningar |
2 |
2 |
2 |
Långfristiga skulder | |||
räntebärande |
3 |
3 |
3 |
-Icke räntebärande | |||
Kortfristiga skulder | |||
räntebärande | |||
-icke räntebärande |
34 |
27 |
34 |
Totala skulder och eget kapital |
73 |
62 |
66 |
Sysselsatt kapital |
36 |
33 |
30 |
Räntabilitet på eget kapital. % |
14,4 |
13.5 |
15 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % |
13,7 |
13,5 |
14.6 |
Nettoskuldsättning |
-37 |
-25 |
-15 |
Soliditet, % |
46.3 |
49 |
41.9 |
116
110
SWEDFUND INTERNATIONAL AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Swedfund
International AB
Affärsidé
Att medverka till utveckling av bärkraftiga företag i u-
länder och länder i Central- och Östeuropa genom risk-
kapitalsatsningar i form av aktier eller lån i så kallade
joint ventures samt riskkapital- och investeringsfonder.
Swedfund skall bidra till att främja en hållbar utveckling
och en god miljö och därigenom bidra till regeringens
övergripande biståndsmål - fattigdomsbekämpning.
Marknad
Swedfund kan investera i princip alla u-länder, med fokus
på länder med en BNP per capita under 3000 dollar per år
och i samtliga länder i Ost- och Centraleuropa. Investering-
ar kan göras i de flesta branscher, med undantag för foretag
som tillverkar eller distribuerar vapen, tobak och alkohol.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Swedfund International AB fattade beslut om 18 nya
investeringar om totalt 180 mkr. Swedfund gör sin första
fondinvestering i Asien. Dotterbolaget Swedfund Finan-
cial Markets sålde sina aktier i tre baltiska banker och
avslutade därmed sin verksamhet i den baltiska banksek-
torn. Skapandet av en ny riskkapitalfond för små- och
medelstora företag som vill investera i Östersjöområdet.
Miljöarbete
De projekt Swedfund medfmansierar skall uppfylla de
krav som ställs upp i Swedfunds miljöpolicy samt i
Världsbankens miljöriktlinjer.
Mångfald och jämställdhet
En jämställdhetsplan finns. Fäder inom företaget upp-
muntras att ta ut pappaledighet. Föräldrar erbjuds 90
procent av lönen under föräldraledigheten.
Prognos för 2001
Tyngdpunkten i verksamheten kommer att förskjutas mot
OSS-länderna samtidigt som sydöstra Europa och Cen-
tralasien tycks utvecklas till intressanta marknader. Fort-
satt stark koncentration på de allra fattigaste länderna för-
utses. Fortsatt koncentration på sektorer med svensk
kompetens, som infrastruktur och livsmedelsindustri.
Utvärdering
Ett ägårkrav är att moderbolagets projektintäkter under
en treårscykel i genomsnitt skall uppgå till minst 100
procent av projektkostnaderna. Projektintäktemas andel
av de totala kostnaderna exklusive finansiella kostnader
uppgick under året till 97 procent för moderbolaget.
Swedfund International AB redovisade sitt bästa
resultat någonsin år 2000.
Styrelse 2000
Jan Cedergren, ordförande
Hugo Thelin, vice ordförande
Boel Carlsson, ordinarie
Lars Liljeson, ordinarie
Lena Rooth, ordinarie
Ann Uustalu, ordinarie
Carin Wall, ordinarie
Lars Öjefors, ordinarie
Verkställande direktör
Olle Arefalk
1 Resultaträkning, Mkr |
2000 |
i-. |
1 |
Nettoomsättning |
361 |
93 |
88 |
Kostnader |
-181 |
-112 |
-120 |
Jämförelsestörande poster | |||
1 ntressebolagsandelar | |||
Rörelseresultat |
180 |
-19 |
-32 |
Finansiella intäkter |
18 |
15 |
21 |
Finansiella kostnader |
-1 |
-1 |
0 |
Resultat före skatt |
197 |
-5 |
-11 |
Minoritetsandelar |
-52 |
1 |
0 |
Skatt |
0 | ||
Årets resultat |
145 |
-4 |
-11 |
Kassaflöde frän löpande verksamhet 349 |
48 |
-75 | |
Kassaflöde från investeringar |
-5 |
43 |
37 |
Kassaflöde från finansiering |
23 |
-12 |
-7 |
Bruttoinvesteringar |
5 |
1 |
1 |
Av- och nedskrivningar |
11 |
10 |
1 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
21 |
20 |
16 |
- varav kvinnor |
9 |
9 |
7 |
1 Balansräkning, Mkr |
. 2D00 ■ ■ ■. : |
|| 1999 B |
1998 1 |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
51 |
51 |
101 |
Omsättningstillgångar |
1 135 |
906 |
878 |
Totala tillgångar |
1 186 |
957 |
979 |
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital |
982 |
788 |
791 |
Minoritetens andel av eget kapital | |||
Avsättningar Långfristiga skulder |
13 |
3 |
4 |
-räntebärande |
119 |
139 |
153 |
-räntebärande |
72 |
27 |
31 |
Totala skulder och eget kapital |
1 186 |
957 |
979 |
Sysselsatt kapital |
1 173 |
954 |
975 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
16,4 |
neg. |
neg. |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 18,6 |
neg. |
neg. | |
Nettoskuldsättning |
-994 |
-790 |
-795 |
Soliditet, % |
82,8 |
82,3 |
80,7 |
117
111
SWEDISH NATIONAL ROAD CONSULTING AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
www. sweroad. se
^Sweroad
Affärsidé
Swedish National Road Consulting AB är helägt av staten
och förvaltas av Vägverket. SweRoad erbjuder tjänster
inom Vägverkets verksamhetsområde främst till depar-
tement och myndigheter utanför Sverige.
Strategi
SweRoad erbjuder konsulttjänster inom väg-, trafik-
och transportområdena. Administrativt och organisator-
iskt kunnande inom vägunderhåll, trafiksäkerhet, miljö
och kollektivtrafik tillhandahålls. Uppdragsverksamhe-
ten drivs på affärsmässig grund, med särskild inriktning
på utvecklingsländer som är mottagare av bistånd.
Marknad
Bolagets verksamhet bedrivs för närvarande i ett fem-
tontal länder fördelade på södra Afrika, mellanöstern,
Syd- och Sydostasien, Centralamerika och Östeuropa.
SweRoads resursbas är främst det kunnande som finns
inom Vägverket med flera myndigheter och organisa-
tioner inom transportområdet. Ändrad inriktning i
biståndet påverkar SweRoads marknad.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Arbetet med att anpassa organisationen och att föryng-
ra personalstyrkan fortskred under 2000. Under perio-
den 1997-2000 såldes verksamheten i intressebolaget
RST Sweden AB, som försatts i frivillig likvidation.
Under 2001 kommer en filial att öppnas i Borlänge.
Marknadsföringen kommer att förstärkas.
Miljöarbete
SwcRoad förvaltas av Vägverket och omfattas därför av
verkets miljöpolicy och mål.
Mångfald och jämställdhet
Arbetet med mångfald och jämställdhet är integrerat i
verksamheten och bedrivs inom ramen för det ordinarie
planerings- och uppföljningsarbetet.
Prognos för 2001
Resultet bedöms bli positivt och målet om en genom-
snittlig avkastning på 10 procent av ägarens insatta
kapital bedöms uppnås. Organisationsanpassningen
fortsätter och marknadsföringsinsatserna förstärks.
Utvärdering
Resultatet var 9 mkr före skatt, inklusive återbäring
från SEP om 7,8 mkr. Försämringen förklaras av lägre
omsättning och större kostnader för marknadsföring.
Omsättningen sjönk i förhållande till 1999 som var ett
år med ovanligt många projekt. Bruttomarginalen min-
skade under 2000 då andelen projekt med stora utlägg i
förhållande till arvodet ökade.
Styrelse 2000
Gunnel Färni, ordförande
Lars Bergfalk, tnce ordförande
Anders Alvemo, ordinarie
Roberto Bauducco, ordinarie
Malin Kärre, ordinarie
Rolf Lindquist, ordinarie
Brittmarie Utterström, ordinarie
Verkställande direktör
Roberto G. Bauducco
aion |
IW) i |
I | |
Nettoomsåttning |
64 |
82 |
63 |
Kostnader |
-63 |
-69 |
-66 |
Jämförelsestörande ixrster |
7 | ||
1 n t r essebolagsa ndelar | |||
Rörelseresultat |
8 |
13 |
-3 |
Finansiella intäkter |
1 |
1 |
1 |
Finansiella kostnader |
0 |
0 |
0 |
Resultat före skatt |
9 |
14 |
-2 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
-2 |
-4 |
0 |
Arets resultat |
7 |
10 |
-2 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
8 |
11 |
-7 |
Kassaflöde från investeringar |
-2 |
1 |
-1 |
Kassaflöde från finansiering | |||
Bruttoinvesteringar |
0 |
0 |
1 |
Av- och nedskrivningar |
1 |
0 |
0 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
57 |
56 |
55 |
- varav kvinnor |
10 |
9 |
13 |
Balärwäknlnfi, Mkr . . . 5000 1999 . 1998
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
3 |
1 |
2 |
Omsättningstillgångar |
50 |
52 |
33 |
Tolala tillgångar |
53 |
53 |
35 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Egel kapital |
39 |
32 |
22 |
Minoritetens andel av eget kapital Avsättningar |
1 |
1 | |
Långfristiga skulder |
13 |
20 |
13 |
Tolala skulder och eget kapital |
53 |
53 |
35 |
Sysselsatt kapital |
39 |
32 |
22 |
Räntabilitet på egel kapital, % |
19,0 |
36.6 |
neg. |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 25,8 |
51,5 |
neg. | |
Nettoskuldsättning |
-29 |
-23 |
-11 |
Soliditet, % |
73.7 |
60.9 |
63.5 jjg |
112
SYSTEMBOLAGET AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Syfte
Systembolaget är det särskilda bolag, ägt av staten, som
enligt alkohollagen ensamt skall svara för detaljhandel
med spritdrycker, vin och starköl.
Strategi
Systembolaget skall vara ett modernt, effektivt detalj-
handelsföretag som med ansvar säljer alkoholdrycker
och förmedlar en god dryckeskultur. Systembolagets
ansvar kan sammanfattas i tre punkter:
1. Socialt ansvar: Försäljningen skall skötas så att
respekt skapas för alkoholen och att skador så långt
som möjligt förhindras.
2. Serviceansvar: Systembolaget skall, inom ramen för
bolagets sociala ansvar, ge kunden en god service.
3. Kostnadsansvar: Systembolagets sociala mål och ser-
vicemål skall nås till lägsta möjliga kostnad.
Omvärldsanalys
Reglerna för införsel av alkohol för privat bruk har för-
ändrats från den 1 juli 2000 och kommer att successivt
ytterligare förändras fram till år 2004, vilket får stor
betydelse för Systembolagets verksamhet.
Viktiga händelser 2000 och 2001
►► EU-kommissionens beslut om nya införselkvoter
från 1 juli 2000 till 1 januari 2004.
►► Försöksverksamhet med lördagsöppna systembutiker
i sex län från 5 februari 2000.
►► Riksdagens beslut om alkoholpolitisk proposition
med förslag om permanent lördagsöppet i hela lan-
det från 1 juli 2001.
Miljöarbete
Principen för företagets miljöarbete är att alla beslut
skall granskas med tanke på hur de påverkar miljön.
Miljöbedömningarna vidareutvecklas kontinuerligt.
Mångfald och jämställdhet
Systembolaget följer upp sin jämställdhetsplan årligen.
Aktuella jämställdhetsprojekt är arbetsvärdering med
syfte att kartlägga löneskillnader och sjukfrånvaro för-
delad på kön.
Prognos för 2001
Den totala försäljningen i liter beräknas av bolaget i
princip bli oförändrad under 2001. För spritdrycker för-
väntas den tidigare ökningen avstanna. För vin förvän-
tas en minskning av försäljningen till följd av ökad
införsel. För starköl och cider förväntas en fortsatt
ökning men på en mycket lägre nivå än under 2000.
För bianddrycker och lättdrycker förväntas en oförän-
drad volym.
Utvärdering
En av de viktigaste delarna av bolagets sociala ansvar är
att ungdomar under 20 år inte skall kunna köpa alko-
hol i systembutikerna. Genomförda mätningar visar att
ålderskontrollen blivit allt effektivare. Inom ramen för
begreppet ”god dryckeskultur" informerar Systembola-
get om såväl positiva som negativa sidor av alkoholkon-
sumtionen. Systembolagets service uppfattas vid olika
undersökningar som minst lika god som annan detalj-
handel, när det gäller personalens kunnighet och ser-
vice. Däremot får bolaget fortfarande kritik när det gäl-
1 Restjlfatråkning, Mkr |
2000 |
1999 | |
Nettoomsättning |
17 368 |
16 625 |
15 495 |
Kostnader |
-17 204 |
-16 174 |
-15 165 |
Jämförelsestörande poster | |||
1 ntressebolagsandelar |
13 | ||
Rörelseresultat |
164 |
451 |
343 |
Finansiella intäkter |
64 |
43 |
38 |
Finansiella kostnader |
-32 |
-24 |
-30 |
Resultat före skatt |
196 |
470 |
351 |
Minoritetsandelar | |||
Skatt |
-88 |
-132 |
-97 |
Årets resultat |
108 |
338 |
254 |
Kassaflöde från löpande verksam |
het 501 |
791 |
429 |
Kassaflöde från investeringar |
-361 |
-165 |
-45 |
Kassaflöde från finansiering |
-50 |
-122 |
-115 |
Bruttoinvesteringar |
410 |
177 |
147 |
Av- och nedskrivningar |
184 |
133 |
127 |
Lämnad utdelning |
80 |
50 |
122 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
3 440 |
3 258 |
3 270 |
- varav kvinnor |
2 165 |
2 045 |
2060 |
Balansräkning, Mkr 2Q00 1999 J998
Tillgångar
Anläggningstillgångar 1 186 1210 1 180
Omsättningstillgångar 2 944 2 932 2 408
Totala tillgångar |
4 130 |
4 142 |
3588 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
1226 |
1395 |
1 179 |
Minoritetens andel av eget kapital | |||
Avsättningar |
954 |
783 |
739 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
2 |
8 |
8 |
-icke räntebärande | |||
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande | |||
-icke räntebärande |
1 948 |
1956 |
1 662 |
Totala skulder och eget kapital |
4 130 |
4 142 |
3588 |
Sysselsatt kapital |
1 228 |
1 402 |
1 187 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
8,2 |
26,2 |
21,6 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 17,3 |
38,1 |
32.1 | |
Nettoskuldsättning |
-2 173 |
-2 177 |
-1 114 |
Soliditet, % |
29,7 |
33,7 |
32,9 |
119
113
SYSTEMBOLAGET AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
ler väntetider i slutet av veckan. Det ökande antalet
självbetjäningsbutiker och generösare öppettider kvälls-
tid och på lördagar innebär emellertid en förbättring
härvidlag.
Styrelse 2000
Gunnar Larsson, ordförande
Ann-Marie Begler, vice ordförande
Monica Lindstedt, ordinarie
Elisebeht Markström, ordinarie
Ulf Melin, ordinarie
Sören Olofsson, ordinarie
Bengt Silfverstrand, ordinarie
Claes Åhnstrand, ordinarie
Robin Dahl, suppleant
Evert Lindholm, suppleant
Ingvar Löfstrand, suppleant
Sven-Olof Petersson, suppleant
Karin Pilsäter, suppleant
Sven-Olof Danielsson, arbetstagarrepresentant
Karin Höglund, arbetstagarrepresentant
Hans Kjellström, arbetstagarrepresentant, suppleant
Eva 1 lagelberg, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Anitra Stcen
114
120
TELIA AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
•V • /. •.
TELIAS
Affärsidé
Telia erbjuder kommunikationstjänster som benkar, för-
enklar och skapar värde. Framgång nås genom den bästa
kompetensen och den främsta teknologin.
Strategi
Telia skall vara marknadsledande i Sverige inom telefoni,
bredbands- och Intemettjänster och den marknadsledan-
de mobiloperatören i Norden. Företaget skall vara en av
Europas största carriers och transportörer av IP-trafik och
en av de ledande inom mobila portal tjänster i Europa.
Ett snabbt införande av bredbandsaccesser och bred-
bandstjänster i Sverige skall säkerställas. Telias bred-
bandsportal skall lanseras och partnérskap etableras
inom innehåll och applikationer. Telia skall bygga
UMTS-nät i Norden och lansera operatörsoberoende
portaler i Europa.
För att möjliggöra geografisk expansion och satsning-
ar på framtida tillväxtområden med bibehållen lönsam-
het, kommer den påbörjade renodlingen och effektivi-
seringen av verksamheten att fullföljas.
Marknad
Telekombranschen har gått från att ha varit en hårt
reglerad bransch med starka monopolinslag till en fullt
konkurrensutsatt marknad med ett växande antal speci-
aliserade aktörer som agerar på regional eller global
nivå. Den ökande konkurrensen ökar behovet av effek-
tivisering för att behålla marginalerna. Detta leder
också till att Telias behov av att söka synergier och skal-
fördelar ökar. Inom de mest expansiva områdena för-
väntas en konsolidering ske de närmaste åren.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Telia börsnoterades i juni och fick närmare I miljon
aktieägare. Katalogverksamheten Eniro har också börs-
noterats. Telia har förvärvat norska mobiloperatören
NetCom ASA. Telia har tecknat avtal med Tele2 om
samverkan i utbyggnaden av UMTS-nät i Sverige.
Telia har också nått en överenskommelse i februari
2001 om försäljning av mobiloperatören Tess.
Miljöarbete
Med hjälp av IT och telekommunikation bidrar Telia
till att minska både kundernas och sin egen miljö-
belastning och medverkar därmed till ett långsiktigt
hållbart samhälle. Miljö är en framträdande del i Telias
affärer. Miljöledningssystemet i Telia följer ISO 14001.
Mångfald och jämställdhet
Telia har som policy att vid tillsättningar alltid ha
kvinnliga kandidater. Vid de senaste tillsättningarna av
affärsområdeschefer var två av fem kvinnor. Telia har
totalt idag cirka 1200 chefer, 26-27 procent kvinnor.
Telia erbjuder män jämställ dhetsakti vi teter som syftar
till att få män att ta halva ansvaret hemma och har ett
ledarutvecklingsprogram för kvinnor.
Prognos för 2001
Den starka tillväxten inom mobil kommunikation, eta-
bleringen av Telia på den internationella carriermarkna-
den och nya bredbandstjänster för konsumentmarkna-
den i Sverige skapar goda förutsättningar för fortsatt
intäktstillväxt. För den etablerade fasta verksamheten
förväntas prisbilden stabiliseras jämfört med föregående
Nettoomsättning |
54 064 |
52 121 |
49 569 |
Kostnader |
-40 861 |
-46 898 |
-41 645 |
Jämförelsestörande poster | |||
Intressebolagsandelar |
-1 197 |
723 |
-704 |
Rörelseresultat |
12 006 |
5 946 |
7 220 |
Finansiella intäkter |
1 571 |
831 |
680 |
Finansiella kostnader |
-1 860 |
-797 |
-757 |
Resultat före skatt |
11 717 |
5 980 |
7 143 |
Minoritetsandelar |
8 |
-4 |
-40 |
Skatt |
-1 447 |
-1 754 |
-2 092 |
Årets resultat |
10 278 |
4 222 |
5 011 |
Kassaflöde frän löpande verksamhet |
10 152 |
10 715 |
10 397 |
Kassaflöde från investeringar |
-37 121 |
-10 701 |
-8 967 |
Kassaflöde från finansiering |
26 818 |
1 005 |
-2 301 |
Bruttoinvesteringar |
47 742 |
12 145 |
11 738 |
Av- och nedskrivningar |
8 222 |
7 652 |
7 146 |
Lämnad utdelning |
1 501 |
1 470 |
1 400 |
Genomsnittligt antal årsanställda 30 307 |
29 546 |
31 320 | |
- varav kvinnor |
11 521 |
11 268 |
11 486 |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
91 340 |
53 487 |
49 198 |
Omsättningstillgångar |
31 375 |
23 117 |
18 080 |
Totala tillgångar |
122 715 |
76 604 |
67 278 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
55 988 |
32 893 |
29 344 |
Minoritetens andel av eget kapital 320 |
210 |
210 | |
Avsättningar |
11 351 |
10 488 |
7 735 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
20 876 |
9 123 |
6 491 |
-icke räntebärande |
1 029 |
162 |
114 |
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
13 166 |
6 934 |
7 062 |
-icke räntebärande |
19 985 |
16 794 |
16 322 |
Totala skulder och eget kapital |
122 715 |
76 604 |
67 278 |
Sysselsatt kapital |
93 875 |
52 406 |
43 440 |
Räntabilitet på egel kapital, % |
23,1 |
13,6 |
19,2 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 18,6 |
14.1 |
17,6 | |
Nettoskuldsättning |
20 235 |
7 527 |
6 767 |
Soliditet, % |
45,9 |
43,2 |
43,9 |
115
TELIA AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
år. Tillsammans med pågående effektivisering förväntas
detta resultera i en fortsatt god lönsamhet.
Den renodling och omstrukturering som pågår kom-
mer att frigöra resurser för utveckling av koncernens
kärnaffarer.
Utvärdering
Aktiekursen har sedan introduktionen på Stockholms-
börsen i juni fallit, dock i linje med övriga telekommu-
nikationsbolag. Sedan årsskiftet har Telia-aktien utveck-
lats bättre än jämförbara konkurrenter.
Styrelse 2000
Lars-Eric Petersson, ordförande
Carl Bcnnct, ordinarie
Ingvar Carlsson, ordinarie
Anders Igel, ordinarie
Birgitta Johansson-Hedberg, ordinarie
Jan-Åke Kark, ordinarie
Elof Isaksson, arbetstagarrepresentant
Ronny Käck, arbetstagarrepresentant
Berith Westman, arbetstagarrepresentant
Christer André, arbetstagarrepresentant, suppleant
Anders Boman, arbetstagarrepresentant, suppleant
Gösta Mölleby, arbetstagarrepresentant, suppleant
Koncernchef och VD
Marianne Ni vert
116
122
TERACOM AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
TERAC0M
Syfte
Teracom bedriver utsändning och överföring av radio-
och TV-program. Bolaget skall även utveckla, marknads-
föra och utföra tjänster förenliga med verksamheten.
Strategi
Förtaget skall vara en offensiv nätoperatör genom för-
sälj ning/utveckling av nättjänster, tillväxt, samt öppna
teknik-lösningar. De digitala plattformarna når lands-
täckning inom några år. Kvalitet och tillgänglighet i de
analoga näten är viktigt så länge de finns kvar.
Omvärldsanalys
Konvergensen medför nya aktörer på Teracoms traditio-
nella marknad och ett bredare utnyttjande av de digita-
la radio/TV-näten. Dessa spelar en viktig roll som land-
stäckande, trådlösa och bredbandiga distributionssys-
tem. Teracom ligger i fronten inom sin verksamhet.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Teracom sänder Svenska Spels information till spel-
ombud och intressebolaget TravelVision sänder en
informationstjänst på Arlanda Express. Aktieinnehavet i
Nordiska Satellitaktiebolaget har avyttrats och OB-
verksamheten har förts över till ett helägt dotterbolag.
Miljöarbete
Teracom siktar på att få ett certifierat miljölednings-
system (ISO 14001), vilket kombineras med utvecklan-
det av ett certifierat kvalitetssystem (IS09001).
Mångfald och jämställdhet
Teracom har en handlingsplan för att underlätta för
personalen att förena arbete och föräldraskap. Kompe-
tensen styr vid rekryteringar.
Prognos för 2001
Utvecklingen av marksänd digital-TV inverkar starkt på
resultatet. Penetrationen måste öka till över 100 000
abonnenter.
Entreprenad och telekomtjänsterna spelar en viktig
roll vid byggandet av UMTS-nät. Omsättningen förvän-
tas öka något.
Utvärdering
Teracom har en stark branschposition för radio/TV och
IT-tjänster. Bolagets långsiktiga soliditetsmål är 40 pro-
cent och avkastningskraven beräknas uppfyllas på sikt.
Teracom har begärt att regeringen skall låta koordinera
ytterligare två digitala mark-TV-nät.
Styrelse
Gösta Gunnarsson, ordförande
Lena Abjörner, ordinarie
Anitha Bondestam, ordinarie
Jan Danielsson, ordinarie
Karl Erik Gustafsson, ordinarie
Åke Gustavsson, ordinarie
Jens Zander, ordinarie
John-Olof Blomkvist, arbetstagarrepresentant
Peter Howe, arbetstagarrepresentant
Lena Johansson, arbetstagarrepresentant, suppleant
Elisabeth Viktorsson, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Jan Danielsson
Nettoomsättning Kostnader Intressebolagsandelar |
1 549 ■1 764 51 |
1 337 -1 216 63 |
1 276 -1 106 36 |
Rörelseresultat |
-164 |
184 |
206 |
Finansiella intäkter |
532 |
3 |
7 |
Finansiella kostnader |
-81 |
-119 |
-115 |
Resultat före skatt |
287 |
68 |
98 |
Minoritetsandelar |
49 | ||
Skatt |
-193 |
-35 |
-31 |
Ärets resultat |
143 |
33 |
67 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
128 |
162 |
258 |
Kassaflöde från investeringar |
357 |
-385 |
-540 |
Kassaflöde från finansiering |
-471 |
225 |
287 |
Bruttoinvesteringar |
558 |
385 |
540 |
Av- och nedskrivningar |
359 |
278 |
226 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
16 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
883 |
832 |
797 |
- varav kvinnor |
185 |
166 |
159 |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
2 480 |
2 578 |
2 430 |
Omsättningstillgångar |
452 |
272 |
256 |
Totala tillgångar |
2 932 |
2 850 |
2 686 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
1 166 |
1023 |
1006 |
Minoritetens andel av eget kapital |
51 |
2 |
0 |
Avsättningar |
500 |
317 |
383 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
718 |
1 141 |
760 |
-icke räntebärande |
0 |
0 |
0 |
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
0 |
0 |
0 |
-Icke räntebärande |
497 |
367 |
537 |
Totala skulder och eget kapital |
2 932 |
2 850 |
2 686 |
Sysselsatt kapital |
1 922 |
2 166 |
2 117 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
12,0 |
3,2 |
6,6 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 18,0 |
9.4 |
10.1 | |
Nettoskuldsättning |
687 |
1 125 |
1 097 |
Soliditet, % |
40,9 |
36,0 |
37,5 |
123
117
VATTENFALL AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
VATTENFALL
Affärsidé
Vattenfall utvecklar kundernas konkurrenskraft, miljö
och livskvalitet genom en unik kombination av effekti-
va energilösningar och service i världsklass.
Marknad
Avregleringen av energimarknaderna har lett till kraftigt
ökad konkurrens och mycket låga elpriser. Detta har
lett till att en snabb konsolidering pågår av den europe-
iska kraftindustrin för att säkerställa skalfördelar samt
öka kundbasen att fördela kostnaderna på. Avreglering-
en ställer fortsatt stora krav på anpassningsförmåga till
de förändrade förutsättningarna för industrin.
Strategi
Vattenfalls strategi är att aktivt delta i strukturomvand-
lingen av den europeiska kraftindustrin för att öka sin
konkurrenskraft och lönsamhet. Koncernens övergri-
pande inriktning är att långsiktigt skapa värde för aktie-
ägaren och kunder.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Vattenfall har under perioden intensifierat ansträng-
ningarna att expandera verksamheten, främst i Norden,
Polen och Tyskland. Ett antal förvärv har genomförts
samtidigt som förhandlingar bedrivs som syftar till en
stark position på den tyska marknaden. Efter genomfö-
rande av dessa förvärv kommer omsättningen att nära
nog att ha fyrdubblats från 28 miljarder kr 1999 till
nära 100 miljarder kr, antalet kunder trefaldigats från
två till sex miljoner kunder och antalet anställda fem-
faldigats till cirka 40 000. Expansionen har skett utan
kapitaltillskott från ägaren. Vattenfall genomför även
investeringar i svensk infrastruktur för att utveckla nya
och effektivare energilösningar. Vid årsskiftet 2001
införde Vattenfall en ny organisation och en ny styrmo-
dell. Den nya organisationen är decentraliserad med en
koncernledningsgrupp och 13 resultatenheter med
självständigt ansvar.
Miljöarbete
Målet är en målmedveten vidareutveckling och förän-
dring av verksamheten mot långsiktig hållbarhet med
ekonomi, miljö och socialt ansvar som integrerade
delar. Huvuddelen av verksamheten har nu miljöled-
ningssystem. Flertalet är certifierade enligt ISO 14001
och en del anläggningar är också EMAS-registrerade.
Genom förvärv av anläggningar i Polen och Tyskland
kommer utsläppen av koldioxid och svaveldioxid från
Vattenfalls anläggningar att öka. Vattenfall avser att
genomföra investeringar för att ytterligare förbättra
dessa anläggningar ur miljöhänseende.
Mångfald och jämställdhet
År 2000 var andelen kvinnor 22 procent i koncernen.
Andelen kvinnliga chefer uppgår till 16 procent och
andelen kvinnliga tekniker till 9 procent. En inriktning
mot ytterligare ökad jämställdhet skall uppnås genom
ökat fokus på kvalitativa och tydliga processer för
ledarförsörjning och ledarrekrytering.
Prognos för 2001
Elpriserna bedöms fortsatt ligga på en låg nivå, men
prisnivån har stigit år 2001 till följd av låg nederbörd
1 ■' Resultaträkning, > i |
■i 2000 |
1999 |
1998 1 |
Nettoomsättning |
31 695 |
27 754 |
27 957 |
Kostnader |
-25 665 |
-22 381 |
-21 981 |
Jåmförelseslörande poster | |||
i ntressebolagsa ndeiar |
658 |
142 |
91 |
Rörelseresultat |
6 688 |
5 515 |
6 067 |
Finansiella intäkter |
1 037 |
542 |
289 |
Finansiella kostnader |
-2 536 |
-1 760 |
-1 908 |
Resultat före skatt |
5 189 |
4 297 |
4 448 |
Minoritetsandelar |
-462 |
-359 |
32 |
Skall |
-1 757 |
-1 400 |
-1816 |
Årets resultat |
2 970 |
2 538 |
2664 |
Kassaflöde från löpande verksamhet 6 131 |
3 238 |
6 485 | |
Kassaflöde från investeringar |
-21 776 |
-5 111 |
-3 738 |
Kassaflöde frän finansiering |
18 390 |
2 420 |
-2 363 |
Bruttoinvesteringar |
23 840 |
7 916 |
4 528 |
Av- och nedskrivningar |
5 686 |
4 361 |
3 793 |
Lämnad utdelning |
990 |
1 500 |
1 500 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
13 123 |
7991 |
7 996 |
- varav kvinnor |
2 855 |
1 805 |
1 778 |
I Balansräkning, Mkr |
2000 |
1999 |
1998 |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar |
89 941 |
68 538 |
66 436 |
Omsättningstillgångar |
25 064 |
18 125 |
16 920 |
Totala tillgångar |
115 005 |
86 663 |
83 356 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
35 120 |
33 347 |
32 325 |
Minoritetens andel av eget kapital 4 985 |
2 472 |
2 213 | |
Avsailningar |
13 979 |
12 402 |
14 702 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
41 116 |
19 714 |
17 488 |
-icke räntebärande |
878 |
1 222 |
1 485 |
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
9 551 |
11 351 |
6 497 |
-icke räntebärande |
9 376 |
6 155 |
8 646 |
Totala skulder och eget kapital |
115 005 |
86 663 |
83 356 |
Sysselsatt kapital |
90 959 |
68 094 |
62 414 |
Räntabilitet på eget kapital. % |
8,7 |
7,7 |
8,4 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 9,7 |
9,3 |
10,4 | |
Nettoskuldsättning |
34 854 |
20 457 |
18 162 |
Soliditet, % |
34,9 |
41.3 |
39,7 |
124
118
VATTENFALL AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
under vintern. Vattenfall bedömer att priset kan väntas
stiga under normalår och torrår. Konsolideringen av den
europeiska kraftindustrin förväntas fortsätta. Utveck-
lingen mot en öppen, konkurrensutsatt elmarknad i
Europa kommer att fortgå. Konkurrenstrycket kommer
att fortsätta att öka, inte minst på Vattenfalls hemma-
marknad Norden.
Utvärdering
Bolagets resultatmål nåddes inte under år 2000. Detta
skall ses mot bakgrund av den expansion företaget gör
för tillfället vilket initialt kräver stora resurser. Det skall
ställas mot en framtida förväntad avkastning på investe-
ringarna i Europas största marknad, Tyskland.
Med pressade marginaler på en stagnerande elmark-
nad i hård konkurrens har betydelsen av operationell
effektivitet ökat. Vattenfall har framgångsrikt fångat de
strategiskt viktiga öppningarna på de tyska och polska
marknaderna. Vattenfall behöver öka samverkan inom
koncernen för att öka fokus på värdeskapande och
långsiktig konkurrenskraft. Vattenfall har nu stora
utmaningar i att utvinna synergier i förvärven och höja
lönsamheten i verksamheten.
Styrelse 2000
Gerhard Larsson, ordförande
Helge Eklund, ordinarie
Lilian Fossum, ordinarie
Lars Hjorth, ordinarie
Göran Johansson, ordinarie
Bo Marking, ordinarie
Christina Striby, ordinarie
Jan Grönlund, suppleant
Kent Ögren, suppleant
Johnny Bernhardsson, arbetstagarrepresentant
Lars Carlberg, arbetstagarrepresentant
Ronny Ekwall, arbetstagarrepresentant
Lars Carlsson, arbetstagarrepresentant, suppleant
Stig Lindberg, arbetstagarrepresentant, suppleant
Per-Ove Lööv, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör och koncernchef
Lars G Josefsson
125
119
VENANTIUS AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Ägardirektiv
Venantius AB:s huvuduppgift är att på ett ansvarsfullt sätt
hantera obeståndssituatloner och eventuella kreditförluster
som uppstår i lånestocken. Inriktningen skall vara att på
ett för staten som helhet förmånligt sätt sköta den fortsat-
ta förvaltningen av dessa, av staten beslutade, bostadslån
under resterande avtalstid. Förlustrisken som skattades vid
nuvarande verksamhets start bedömdes kräva 8 miljarder
kr i eget kapital. Uppdraget väntas därmed genomföras
inom ramen för det ursprungligt tillskjutna egna kapitalet.
Strategi
Företaget har byggts upp för att på ett kompetent sätt
kunna hantera unika problemställningar i samband med
kredilgivning till bostadssektorn. Merparten av Venantius
arbete har genomfört fram till idag har inneburit att analy-
sera och bedöma handlingsalternativ och förhandla fram
lösningar i syfte att rekonstruera svaga kreditengagemang.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Företaget har fått uppgiften att avveckla statens engage-
mang i HaningeBostädergruppen. Detta gjordes genom
förvärv av statens aktier vid årsskiftet 1999/2000. För-
säljningsarbetet planeras pågå under året.
Miljöarbete
Bolaget bedriver inte någon miljöfarlig verksamhet.
När det gäller förbrukningsmaterial tillämpas återvin-
ning framför allt av papper och emballage.
Mångfald och jämställdhet
Företaget strävar mot en jämn könsfördelning i hela före-
taget. I ledningsgruppen ingår en kvinna och två män.
Prognos för 2001
Resultatutvecklingen under de närmaste åren är svår att
bedöma. Den är huvudsakligen beroende av den allmän-
na ränte- och inflationsutvecklingen samt hur bostads-
marknaden utvecklas utanför storstadsområdena.
Utvärdering
Det egna kapitalet uppgick per årsskiftet till 3,7 miljarder
kr. Resultatet från verksamheten i moderbolaget, Venantius
AB, uppgår till en förlust på 82 mkr, vilket är en förbättring
jämfört med föregående års förlust på 254 mkr. Förbätt-
ringen beror i huvudsak på minskade kreditförluster.
Styrelse
Curt Persson, ordförande
Mats Dillén, ordinarie
Barbara Ericsson, ordinarie
Eva-Britt Gustafsson, ordinarie
Claes Kjellander, ordinarie
Mats Rönnberg, ordinarie
Verkställande direktör
Eva-Britt Gustafsson
| Resi.iilalUkni.ng, ___________ |
OTU ■; |
285 |
386 |
Erhållna utdelningar |
0 |
0 | |
Provisionsnetto |
-2 |
0 |
-4 |
Nettoresultat av finansiella transaktioner 15 |
22 |
9 | |
Driftsnetto fasliglietsrörelse |
285 |
30 |
160 |
Summa rörelseintäkter |
487 |
337 |
551 |
Summa rörelsekostnader |
-165 |
-185 |
-320 |
Resultat före kreditförluster |
322 |
152 |
231 |
Kreditförluster, netto |
-9 |
-102 |
-560 |
Värdeförändring på övertagen egendom 53 |
91 |
254 | |
Rörelseresultat |
366 |
141 |
-75 |
Skatter |
0 |
19 |
-13 |
Arets resultat |
366 |
160 |
-88 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
-570 |
3 518 |
-3 489 |
Kassaflöde från investeringar |
-55 |
52 |
-15 |
Kassaflöde från finansiering |
471 |
-3 765 |
1 005 |
Bruttoinvesteringar |
8 |
6 |
0 |
Av- och nedskrivningar |
11 |
11 |
32 |
Lämnad utdelning |
0 |
0 |
0 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
234 |
146 |
205 |
- varav kvinnor |
82 |
64 |
94 |
I ^öälsrsrakiiiri^ Mkr |
M9 | ||
Utlåning till kreditinstitut |
192 |
348 |
543 |
Utlåning |
18 553 |
19 490 |
20 202 |
Räntebärande värdepapper |
745 |
1 221 |
3 225 |
Aktier och andelar |
0 |
0 | |
Aktier och andelar 1 koncernföretag 5 | |||
Immateriella tillgångar |
1 |
3 |
4 |
Materiella tillgångar |
3 742 |
3 558 |
1 823 |
övriga tillgångar |
280 |
449 |
1 553 |
Balansomslutning |
23 518 |
25 069 |
27 350 |
Skulder till kreditinstitut |
625 |
1956 |
638 |
Upplåning från allmänheten |
6 |
0 |
0 |
Emitterade värdepapper |
17 857 |
17 631 |
21 347 |
Övriga skulder inom bankverksamhet 1 119 |
1 583 |
1 892 | |
Avsättningar |
148 |
201 |
233 |
Eflerstållda skulder |
300 | ||
Eget kapital |
3 763 |
3 398 |
3 240 |
Summa skulder och eget kapital |
23 518 |
25 069 |
27 350 |
Primärkapital |
3 763 |
3 398 |
3 240 |
Kapitalbas |
3 763 |
3 398 |
3 240 |
Primärkapltalrelation, % |
22,2 |
17.5 |
21.2 |
Kapitaltäckningsgrad, % |
22.2 |
17,5 |
21,2 |
Avskaslning på egel kapital |
10,2 |
4.8 |
neg. |
1 / K-tal exklusive kreditförluster | |||
Kreditförluster 1 procent av utlåning -0,2 |
0,1 |
126 | |
Placermgsmarginal | |||
Soliditet. % |
16,0 |
13,6 |
11,8 |
120
V&S VIN OCH SPRIT AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Ägardirektiv
V&S Vin & Sprit AB (V&S) skall vara ett av flera kon-
kurrerande företag på alkoholdryckesmarknaden.
Ägarens uttryckta krav och förutsättning är att kon-
cernens utdelningsmål skall vara 50 procent av årets
resultat efter skatt. Vid beslut om utdelning skall hän-
syn tas till bolagets ekonomiska ställning. En rimlig soli-
ditet för koncernen torde uppgå till 35 procent. Avkast-
ningen på justerat eget kapital bör motsvara den 5-åriga
statsobligationsräntan plus 6 procentenheter.
Strategi
V&S strategi är att öka närvaron på nya och befintliga
marknader genom förvärv av företag eller varumärken.
V&S är den ledande leverantören i Sverige av vin och
spritdrycker. På den internationella marknaden är V&S
väl etablerat med ABSOLUT VODKA.
V&S-koncernens verksamhet omfattar inköp, pro-
duktion, förpackning, distribution och marknadsfö-
ring av alkoholhaltiga drycker. Genom De Danske
Spritfabrikker ingår även tillverkning av våt-, torr-
och vinjäst. V&S försäljning sker både nationellt och
internationellt.
Marknad
Alkoholindustrin karaktäriseras av sammanslagningar
och utförsäljningar. Den största händelsen var utförsälj-
ningen av Seagrams Sprit and Wine. Internationellt är
konsumtionen av sprit i stort sett oförändrad, men för-
skjutningen mot vit sprit fortsätter.
Den internationella vinkonsumtionen har inte
genomgått några större förändringar, men rött vin har
ökat på bekostnad av vita viner. 1 Sverige fortsätter
omstrukturingen av alkoholbranschen.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Försäljningsvolymen för Absolut Vodka ökade under
2000 med 9 procent. I februari 2000 förvärvades premi-
um varumärket Plymouth Gin. V&S verksamhet i
Falkenberg avvecklades den 1 juli 2000, på grund av det
minskade intresset för härtappade produkter och den
ökade konkurrensen. Resterande 49 procent av De Dan-
ske Spritfabrikker förvärvades i september 2000.
Under början av år 2001 ingicks ett avtal om att V&S
förvärvar Marli Group Oy.
V&S träffade i början av 2001 en överenskommelse med
det amerikanska alkoholdryckesföretaget Jim Beam Brands
och det europeiska distributionsföretaget Maxxium för den
globala distributionen av V&S produkter. Överenskommel-
sen innebär att V&S tillsammans med Jim Beam Brands bil-
dar ett gemensamt ägt distributionsbolag för den amerikan-
ska marknaden, att V&S går in som delägare i distributions-
bolaget Maxxium för övriga marknader samt att V&S för-
värvar 10 procent av aktierna i Jim Beam Brands.
Genom detta säkras värdekedjan och V&S får större
inflytande över den fortsatta internationella distributio-
nen av bolagets produkter. Affären, som uppgår till
drygt 7 miljarder kr finansieras främst genom upplåning.
Miljöarbete
Utifrån en fastställd miljöpolicy arbetar V&S med
handlingsplaner för att aktivt bidra till en utveckling
Nettoomsättning Kostnader Jämförelsestörande poster Intressebolagsandelar |
5 816 -4 413 46 |
4 072 -3 011 -143 |
3 479 -2 757 287 |
Rörelseresultat |
1 449 |
918 |
1 009 |
Finansiella intäkter |
99 |
54 |
62 |
Finansiella kostnader |
-115 |
-8 |
-11 |
Resultat före skatt |
1 433 |
964 |
1 060 |
Minoritetsandelar |
-62 |
-1 | |
Skatt |
-437 |
-274 |
-197 |
Årets resultat |
934 |
690 |
862 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
-102 |
808 |
750 |
Kassaflöde från investeringar |
-998 |
-685 |
371 |
Kassaflöde från finansiering |
-1 465 |
801 |
-419 |
Bruttoinvesteringar |
1 093 |
688 |
118 |
Av- och nedskrivningar |
235 |
86 |
131 |
Lämnad utdelning |
455 |
230 |
840 |
Genomsnittligt antal årsanställda |
1 375 |
771 |
698 |
- varav kvinnor |
523 |
270 |
209 |
Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar |
3 535 2 177 |
2 738 4 494 |
917 3 000 |
Totala tillgångar |
5 712 |
7 232 |
3 917 |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital |
2 934 |
2 163 |
2 313 |
Minoritetens andel av eget kapital |
11 |
115 |
1 |
Avsättningar |
517 |
705 |
550 |
Långfristiga skulder | |||
-räntebärande |
836 |
1 644 |
2 |
-icke räntebärande | |||
Kortfristiga skulder | |||
-räntebärande |
279 | ||
-icke räntebärande |
1 414 |
2 326 |
1 051 |
Totala skulder och eget kapital |
5 712 |
7 232 |
3 917 |
Sysselsatt kapital |
3 818 |
4 347 |
2 500 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
36,6 |
30,8 |
26,5 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 37,9 |
28.4 |
42.8 | |
Nettoskuldsättning |
682 |
-684 |
-1 643 |
Soliditet, % |
51,6 |
31,5 |
59,1 |
127
121
V&S VIN OCH SPRIT AB
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
som främjar ett hållbart nyttjande av våra gemensam-
ma resurser. Under 2000 har flera mål konkretiserats
och arbetet med att utveckla arbetssätt fortsatt.
Koncernen bedriver i Sverige två anmälningspliktiga
samt två tillståndspliktiga verksamheter enligt miliö-
balken i moderbolaget och en tillståndspliktig verk-
samhet i ett dotterbolag.
Mångfald och jämställdhet
Rekryteringar till V&S olika enheter görs utan fokus på
kön och vid internrekrytering uppmuntras byte mellan
typiskt manliga och kvinnliga arbetsuppgifter. Kvinnor
och män erbjuds lika möjligheter. I ledningsgruppen
ingår 2 kvinnor och 11 män.
Prognos för 2001
Internationellt är alkoholmarknaden mogen och utan
egentlig tillväxt. Det sker dock förskjutningar mellan
olika kategorier av sprit samt mellan prissegment. 1
Sverige räknar V&S med fortsatt nedgång.
Utvärdering
V&S-koncernens nettovinst var för år 2000 934 mkr
och V&S har under 2000 uppfyllt ägarens krav. Bolaget
har genom förvärv och partnerskap stärkt sin ställning
på den internationella alkoholdryckesmarknaden.
Styrelse
Claes Dahlbäck, ordförande
Anders Björck, ordinarie
Egon Jacobsson, ordinarie
Anita Johansson, ordinarie
Peter Lagerblad, ordinarie
Christina Liffner, ordinarie
Ebbe M. Loiborg, ordinarie
Curt Malmborg, ordinarie
Arne Mårtensson, ordinarie
Jan Lundin, arbetstagarrepresentant
Kurt Nilsson, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Peter Lagerblad
122
128
VOKSENÅSEN A/S
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Voksenåsen gg Oslo
Syfte
Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige. Verk-
samheten har till syfte att stärka samhörigheten mellan
svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunska-
pen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.
Strategi
Målet är att Voksenåsen skall vara en självklar mötesplats och
ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällslivet i
Norge och Sverige. Voksenåsen strävar efter att bygga upp
ett omfattande kontaktnät av myndigheter och organisatio-
ner i de båda länderna. Voksenåsen vill ge verksamheten en
ung profil med fokus på frågor om demokrati och öppenhet
mot omvärlden. Voksenåsen satsar därför bland annat på tvär-
facklig kursverksamhet som till exempel Sommar Akademi
Voksenåsen. Torgny Segertstedt-priset delas ut vartannat år till
en person som gjort en betydande insats för demokratin och
yttrandefriheten. Voksenåsen far ett visst bidrag från svenska
staten för programverksamhet och lokalkostnader. I övrigt
skall verksamheten vara ekonomiskt självbärande.
Viktiga händelser 2000 och 2001
Voksenåsen har inlett samarbete med Norges 2000 A/S,
som är program ansvarig inför 100-årsminnet av unions-
upplösningen år 1905. Under perioden 2000-2005 pla-
neras en rad evenemang på Voksenåsen med anknyt-
ning till den gemensamma svensk-norska historien. I
oktober 2000 Firades Voksenåsens 40-årsjubileum. En
konferens kring temat Nynazismens frammarsch i nor-
ska och svenska ungdomsmiljöer hölls i anslutning till
utdelningen av årets Torgny Segerstedt-pris.
Miljöarbete
Miljöarbetet är huvudsakligen inriktat på att utveckla
en god arbetsmiljö.
Mångfald och jämställdhet
Frågor om det mångkulturella samhällets problem och
möjligheter ägnas stor uppmärksamhet i Voksenåsens
ideella programverksamhet.
Prognos för 2001
Den ökande konkurrensen inom området hotell och
konferens gör de ekonomiska prognoserna osäkra. Vok-
senåsen räknar med samma resultat som 2000.
Utvärdering
Graden av måluppfyllelse under år 2000 bedöms som
tillfredsställande. Detta gäller både hotelldriften och
den ideellt inriktade programverksamheten.
Styrelse
Görel Bohlin, ordförande
Per Kleppe, vice ordförande
Johan Buttedahl, ordinarie
Bjarne Mörk Eidem, ordinarie
Pia En och sson, ordinarie
Arne Ruth, ordinarie
Ragnar Sohlman, ordinarie
Christina Stendahl, ordinarie
Verkställande direktör
Karl Einar Ellingsen
1 ResoWrlknm Mkr |
ajoo |
h-Ä ?.K>c | |
Nettoomsättning Kostnader |
45 -44 |
31 |
Rörelseresultat |
1 |
1 |
Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt |
1 |
1 |
Minoritetsandelar
Skatt
Årets resultat 1 1
Balansräkni^ Mkr • 2000 1*989 ■
Tillgångar
Anläggningstillgångar 4 5
Omsättningstillgångar 9 8
Totala tillgångar 13 13
Eget kapital, avsattningar och skulder
Eget kapital 8 7
Minoritetens andel av eget kapital
Avsattningar
Långfristiga skulder
-räntebärande
-icke räntebärande
Kortfristiga skulder
-räntebärande
-Icke räntebärande 5 6
Kassaflöde frän löpande verksamhet
Kassaflöde från investeringar.
Kassaflöde från finansiering
Bruttoinvesteringar |
1 |
0 |
Av- och nedskrivningar |
1 |
2 |
Lämnad utdelning |
0 | |
Genomsnittligt antal årsanställda |
57 |
65 |
- varav kvinnor |
27 |
27 |
Totala skulder och eget kapital |
13 |
13 |
Sysselsatt kapital |
8 |
7 |
Räntabilitet på eget kapital, % |
6,8 |
5,8 |
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % |
9,6 |
8.7 |
Nettoskuldsättning |
0 |
0 |
Soliditet, % |
60,7 |
55,2 |
129
5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120
123
AWECKLINGSBOLAG
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
\/Trängesbergs
\2Jruvor AB
Riksdagen beslutade hösten 1987 att godkänna ett
överlåtelseavtal mellan SSAB och staten innebärande
att samtliga aktier i SSAB Gruvor AB per den 31
december 1987 överläts till staten samt att staten över-
tog SSAB:s personalansvar i Grängesberg med anställ-
ningsskydd till och med utgången av år 1991. Gruvbo-
lagets namn ändrades samtidigt till Grängesbergs Gru-
vor AB (GGAB). Hösten 1987 etablerades dotterbola-
get Utvecklings AB Laven med uppgift att stimulera
etablerandet av nya företag i Grängesberg.
I enighet mellan ägare, bolag, kommun och fackliga
organisationer beslutades våren 1989 att gruvdriften
skulle upphöra vid årsskiftet 1989/90, det vill säga två
år tidigare än beräknat. Sedan nedläggningen har
GGAB:s verksamhet huvudsakligen bestått av personal-
avveckling, etablering av nya företag samt återställande
av gruvområdet.
Genom avtal förvärvade Ludvika kommun i juni
1995 från GGAB samtliga aktier i Utvecklings AB
Laven. Genom optionsavtal till detta köpeavtal ägde
Ludvika kommun rätt men inte skyldighet att Irån sven-
ska staten förvärva samtliga aktier i GGAB för en krona.
Köparen skulle senast den 31 december 2000 skriftligen
hos staten påkalla inlösen av aktierna. Linder hösten
1999 beslutade Ludvika kommun att utnyttja optionsav-
talet och begärde att få förvärva samtliga aktier i GGAB.
I december 2CX)0 undertecknades ett aktieöverlåtel-
seavtal mellan staten och Ludvika kommun avseende
samtliga aktier i GGAB. Avtalet förutsatte riksdagens
godkännande. Riksdagen beslutade senare samma
månad att bemyndiga regeringen att sälja statens samt-
liga aktier i GGAB till Ludvika kommun. Genom
beslut av regeringen överlämnades i januari 2001 samt-
liga aktier i GGAB till Ludvika kommun.
Styrelse 2000
Gunnar Engman, ordförande
Christer Berggren, ordinarie
Fritz Mitteregger, ordinarie
Verkställande direktör
Per Aronsson
SKD företagen AB
SKD företagen AB har bedrivit verksamhet med kon-
sulttjänster. År 1991 beslutade riksdagen att bolaget
skulle avvecklas och säljas.
Privatiseringen av SKD företagen AB påbörjades år
1993 och har inneburit att samtliga dotterbolag och dess
verksamhet har avyttrats.
Bolaget har inga anställda.
SKD företagen AB skall likvideras.
Sveriges Geologiska AB
År 1982 beslöt riksdagen att dela Sveriges Geologiska
Undersökning (SGU) i en myndighetsdel och en affärs-
drivandc del. Den senare skulle drivas i aktiebolagsform
och fick namnet Sveriges Geologiska AB, SGAB. Verk-
samheten utgjordes av den uppdragsverksamhet som
SGU tidigare hade bedrivit.
År 1991 beslutades att SGAB skulle avvecklas och
1995 togs beslutet att likvidera bolaget.
Avvecklingen av bolaget har fortsatt under 2000.
Bolaget har under hela året varit i likvidation. Likvida-
torn räknar med att verksamheten skall vara helt
avvecklad år 2001.
124
130
AWECKLINGSBOLAG
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
ZENIT SHIPPING AB
Zenit Shipping AB bildades under 1930-talet som ett
dotterbolag till det då privata AB Götaverken i syfte att
stå som beställare av fartyg som byggdes för varvets egen
räkning. 1 samband med förstatligandet av AB Götaver-
ken vid bildandet av Svenska Varv7 AB år 1977 fick Zenit
Shipping AB en aktivare roll. I samband med sjöfartskri-
sen överläts kundfordringar för vilka beställarna inte
kunde fullgöra sina betalningar till Zenit Shipping AB.
Riksdagen beslöt våren 1983 att rekonstruera Sven-
ska varv AB varvid Zenit Shipping AB blev ett instru-
ment. Alla nödlidande engagemang överfördes till Zenit
Shipping AB med resultat att Svenska Varv AB:s
balansräkning kunde saneras. Zenit Shipping AB tillför-
des 3 000 mkr.
Under år 1985 träffades en uppgörelse med Riks-
gäldskontoret innebärande ett åtagande att genom vill-
korade medelstillskott successivt täcka förlusterna vid
avvecklande av fartyg inom en ram av 1 700 mkr.
Till och med år 1989 hade bolaget tillgodoräknat sig
1 181 mkr. Under åren 1990-1995 har detta belopp till
fullo återbetalats. Av övrigt tillskott på 1093 mkr har
hittills återbetalats 107 mkr. Som mest har Zenit
Shipping AB kontrollerat 6 400 000 dwt fördelat på
cirka 40 fartyg. Enligt riksdagsbeslut har samtliga fartyg
avyttrats.
Zenit Shipping AB har i uppdrag att med bästa möj-
liga resultat avveckla bolaget. Bolaget har under år
2000 fortsatt avvecklingen av kvarvarande engagemang
från tidigare ägda fartyg. Influtna medel används för
återbetalning till Riksgäldskontoret för tidigare villkora-
de tillskott. Zenit Shipping AB:s verksamhet beräknas
fortgå något år till.
Styrelse 2000
Leif Lewin, ordförande
Christer Berggren, ordinarie
Göran Camhagen, ordinarie
Harald Molander, ordinarie
Verkställande direktör
Harald Molander
125
131
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
HISTORISKA TILLBAKABLICKAR
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Nedan följer en historisk tillbakablick på utvecklingen av de statligt ägda företa-
gen. Historien beskrivs i summarisk form genom både intressanta och viktiga
händelser, små som stora. Syftet är inte att beskriva historien exakt och heltäck-
ande utan att ge en relief till dagens aktiva ägande inom Regeringskansliet.
Staten inleder samarbete inom kärnkraftområdet
och bildar tillsammans med ASEA det hälftenägda
ASEA-ATOM.
Industridepartementet bildas dit flertalet av de
statliga företagen förs.
Statsföretag bildas för att samordna de stora
aktiebolagen inom gruv-, stål-, skogs-, och petro-
kemiska branscherna med flera. Apoteksbolaget
bildas.
Värdepapperscentralen (VPC) bildas som ett
centralt serviceorgan i samband med lagen om
förenklad aktiehantering. Apoteksbolaget övertar
ensamrätten i Sverige på detaljhandel med läke-
medel.
KabiVitrum bildas.
PK-banken bildas genom att Postbanken och Sve-
riges Kreditbank går ihop.
Svenska Varv bildas i samband med att staten
övertar Salen-Invcsts aktier i Götaverken. I kon-
cernen ingår också Arendal, Cityvarvet, Finnboda
Varf, Karlskronavarvet, Uddevallavarvet och Öre-
sundsvarvet. En omfattande omstrukturering
påbörjas.
SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bil-
das i en rekonstruktion av Sveriges tre största han-
delsstålverk. Staten och Statsföretag äger 75 pro-
cent och Gränges 25 procent av SSAB.
Kockums införlivas i Svenska Varv.
SSAB och Statsföretag svarar tillsammans för 20
procent av landets industriinvesteringar. Tobaks-
bolaget är grunden till att Procordia bildas som en
helägd dottcrkonccrn till Statsföretag med inrikt-
ning på konsumentvaror.
Skrivelsen ”Redogörelse för företag med statligt
ägande” presenteras och lämnas över till riksdagen
för första gången. Staten överlåter sin hälftenan-
del i ASEA Atom till ASEA. Industrigruppen JAS
bildas där staten är delägare genom Förenade
Fabriksverken (FFV).
Posten marknadsför telefax, så kallad "fjärrkopie-
ring". Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen
av storvarven fortsätter.
1983 Svenska folket beställer sammanlagt 607 900 tele-
foner av Televerket.
1984 Nokia köper 70 procent av TV-tillverkaren Luxor.
1985 Televerkets monopol på telefonapparater upphör.
Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia
omstruktureras genom försäljning och köp av
företag.
1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum (SP) och
Oljekonsumentemas förbund (OK) går ihop och
bildar OK Petroleum med statliga finska Neste
som delägare. Första delprivatiseringen av SSAB
sker genom att Gränges andel köps in och en tre-
djedel av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institu-
tioner.
1987 Procordia börsnoteras i samband med en ny-
emission. Luftfartsverket lägger fast ett nytt
investeringsprogram som bland annat innebär en
ny inrikesterminal och en tredje bana på Arlanda.
Sjöfartsverket blir affärsverk och får använda sina
avskrivningsmedel för finansiering av investering-
ar. Staten övertar Grängesbergs Gruvor från
SSAB.
1988 Statens Järnvägar (SJ) delas. Banverket får ansvar
för bannätet och SJ för tågtrafiken.
1989 100-årsjubiléum för Rikstelefonnätet. Gränges-
bergs Gruvor upphör med driften. LKAB tar i
drift en ny huvudnivå i Malmberget. Procordia,
Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor
går samman och bildar den nya Procordia-koncer-
nen med Volvo och staten som största ägare med
vardera 42,5 procent av rösterna. SSAB-aktierna
noteras på Stockholms Fondbörs A-lista.
1990 PK-banken köper Nordbanken. Förvaltnings-
aktiebolagct Fortia bildas. SJ säljer ett stort fastig-
hetsbestånd för 1 800 mkr, majoritetsägda ASG
börsintroduceras och snabbtåget X2000 introdu-
ceras mellan Stockholm och Göteborg. Koncer-
nen Luftfartsverket bildas med en tydlig uppdel-
ning av den affärsmässiga verksamheten och myn-
dighctsdelcn.
1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera
35 holag och att avveckla Förvaltningsaktiehola-
get Fortia. Posten får konkurrens på brevbefor-
dran när CityMail startar sin verksamhet. Affärs-
verket FFV ombildas till aktiebolag.
133
127
HISTORISKA TILLBAKABLICKAR
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
OK Petroleum
bildas av SP,
Staten och
ASEA bildar
Asea-Atom.
Nokia köper
majoritet i
Luxor.
OK och linska
Neste. SSAB
delprivaliseras.
1968
1969
Industrideparte-
mentet skapas
Svenska Varv
bildas.
Kockums
införlivas i
Svenska Varv.
Statsföretag
bildas.
KabiVilrum
bildas.
Asea köper
statens del i
Asea-Atom.
1970 1971 |
ii 1972 ii|i 1974 |
1977 1978 |
1979 1980 |
1981 1983 |
Apoteksbolaget |
Postbanken |
SSAB bildas |
Procordia blir |
Svenska Varv |
1984
1985
1986
1987
Televerkets
monopol på
telefoner upp
hör. Statsföre-
tag namn-
ändrar till
Procordia.
Procordia börs-
noteras. Luft-
fartsverket sal
sar i ny termi-
nal och tredje
landningbana
vid Arlanda.
1992 Domänverket blir Domän AB. Vattenfall blir
Vattenfall AB och i samband därmed avskiljs
stomkraftnätet och utlandsförbindelser i ett nytt
affärsverk - Affärsverket svenska kraftnät. Statens
ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbjudan-
de i form av köprätter i kombination med en stats-
obligation. Ett nytt bostadslånesystem införs och
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB blir
helt konkurrensutsatt. SAS förvärvar 50 procent
av Linjeflyg och bildar ett helt integrerat inrikes-
flyg. Atle och Bure bildas med delar av de tidiga-
re löntagarfondernas medel och de företag som
betalat in vinstdelningsskatt blir delägare. Trygg-
Hansa köper Gota. Gota går i konkurs och staten
förvärvar Gota i december. Securum bildas för att
ta hand om de problcmkrediter som uppstått i
Nordbanken till följd av finanskrisen.
1993 Statens fastighetsförvaltning förändras när Bygg-
nadsstyrelsen upphör och myndigheter och verk
kan agera fritt på fastighetsmarknaden. Vasakro-
nan övertar statens kommersiella fastigheter till
ett värde av 17,7 miljarder kr. Procordia växer
genom förvärv av bland annat italienska Erba-
mont. Volvo och staten kommer överens om att
verka för en uppdelning av Procordia i två delar.
Genom aktiebyte med Volvo blir staten huvud-
ägare i det ena, Pharmacia AB, inriktat på läkeme-
del, och Volvo blir huvudägare i AB Procordia
som verkar inom branscherna för livsmedel, tobak
med mera. Postverket ombildas till Posten AB.
Postens monopol pä brevbefordran upphör. Rege-
ringen säljer 75 procent av statens aktier i för-
svarskoncernen Celsius och aktien noteras på
Stockholms Fondbörs A-lista. Assi AB och Domän
AB slås samman till AssiDomän AB, som lägger
bud på NCB. Fortia likvideras. Securum skjuter
till 10 miljarder kr för att rädda Nordbanken.
1994 Vid årsskiftet 93/94 bildas A-Banan projekt AB för
att bygga Arlandabanan. Det är det första infra-
strukturella projektet i Sverige som samfinansieras
av staten och näringslivet. Posten blir aktiebolag.
Under året säljs det resterande innehavet i SSAB,
OKP, samt delar av AssiDomän AB och Pharmacia.
1995 En ny alkohollag träder i kraft och V&S Vin &
Sprits monopol upphör. Pharmacia och det ameri-
kanska läkemedelsbolaget Up.lohn går ihop.
AmuGruppens situation blir kritisk under hösten
och staten skjuter till 600 mkr för att rädda före-
taget från konkurs. Första året med full konkur-
rens på elmarknaden. Avvecklingen av Securums
tillgångar som en följd av pantrealisationer är i det
närmaste slutförd.
1997 SBL Vaccin säljs till Active i Malmö. Svenska Pen-
ninglotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter
namn till AB Svenska Spel. Ett utslag i EG-dom-
stolen ger beskedet att Systembolagets detaljhan- . .
delsmonopol kan bestå. Merita och Nordbanken
1996
128
HISTORISKA TILLBAKABLICKAR
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Domänverket
och Vattenfall
blir AB. Stom-
Nya Procordia
bildas med
Pharmacia och
Provendor, sta-
ten och Volvo
äger 42,5 %
var. SSAB börs-
noteras.
PK-banken
köper Nordban-
ken. ASG note-
ras.
kraftnätet blir
Affärsverket
svenska kraft-
nät. Staten säl-
jer ut SSAB.
SBAB konkur-
rensutsätts.
SAS köper Lin-
jeflyg. Securum
bildas.
AssiDomän AB
och Pharmacia
säljs ut på bör-
sen. A-Banan
projekt AB bil-
das för sam-
finansiering av
Arlandabanan.
Full konkurrens
införs på
elmarknaden.
Näringsdepar-
tementet bildas
med en särskild
enhet för ägar-
frågor. Svea-
skog AB skiljs
ut ur AssiDo-
män. Staten
säljer SAQ Kon-
troll och VPC.
SJ delas upp
i SJ Resor AB,
Green Cargo AB,
Euromaint AB.
1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
Statens Järn-
vägar delas
i Banverket
och SJ.
Privatisering av
35 bolag be-
slutas i Riks-
dagen.
Affärsverket
FFV blir AB.
Vasakronan tar
över statens
kommersiella
fastigheter.
Staten blir
huvudägare i
Pharmacia och
släpper livs-
medel och
tobak till Volvo.
Postverket blir
Posten AB,
monopol på
brevbefordran
upphör. Celsius
noteras.
AssiDomän AB
bildas.
V&S
Vin & Sprits
monopol
upphör.
Pharmacia går
samman med
Upjohn.
Penninglotteriet
och Tipstjänst
blir AB
Svenska Spel.
MeritaNord-
banken bildas.
Telia och Tele-
nor beslutar
att gå samman.
Samarbetet
bryts under
hösten.
Telia börsnote-
ras. Celsius
säljs, öre-
sundsbron
invigs. Vatten-
fall växer i
Tyskland och
Polen. Merita-
Nordbanken
blir Nordea AB.
offentliggör sin avsikt att gå samman och bilda
MeritaNordbanken.
1998 Arbetsmarknads-, Kommunikations-, Närings-
och Handelsdepartementen slås samman till
Näringsdepartementet. Det sektorpolitiska ansva-
ret och ägarfrågorna åtskiljs i ökad utsträckning.
1999 Resterande aktieinnehav i Pharmacia & Upjohn
säljs. Samgåendet mellan Telia och norska Telenor
godkänns under våren men parterna kommer i
slutet av december överens om att avsluta samar-
betet och Telia och Telenor fortsätter som enskil-
da bolag. Sveaskog AB bildas genom överföring av
skogstillgångar från AssiDomän. Staten säljer sina
aktier i SAQ Kontroll och VPC.
2000 En omstrukturering av både svensk och internatio-
nell försvarsindustri sker genom att aktieinnehavet
i Celsius, motsvarande 25 procent av kapitalet och
62 procent av rösterna, säljs till Saab. Telia börsin-
troduceras i juni och blir Sveriges största folkaktie.
Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn
invigs 1 juli och Affärsverket svenska kraftnät får i
uppdrag att bygga bredhand till alla kommuner.
Vattenfall blir ett av Nordeuropas största ener-
gibolag genom förvärven av de östtyska energibo-
lagen Veag och Lauhag för 14 miljarder kr. Affärs-
verket SJ ombildas till aktiebolag. Ett index för att
mäta e-mognaden hos statliga bolag tas fram av
Näringsdepartementet.
Nordea AB blir en nordisk bank efter samgåenden
med UniDanmark och norska Kreditkassen. Den
svenska statens ägarandel sjunker till 18,2 procent.
Vasakronan AB får pris för Bästa årsredovisning
2000.
2001 SJ omstruktureras vid årsskiftet till sex rörelsedri-
vande bolag: SJ AB, SJ Green Cargo och AB Swed-
carrier med dotterbolagen Unigrid, Euro-maint,
TraffiCare och Jemhusen.
V&S Vin & Sprit inleder ett samarbete med Jim
Beam Brands och distributionsbolaget Maxxium
för koncernens internationella produkter.
135
129
Skr. 2000/01:120
Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet
för bolag med statligt ägande
Regeringskansliets växel 08-405 10 00, www.regeringen.se
Namri
Biörn Rosengren
Tel. OH-4O5 10 00
Lars Rekke
Tel. 08-405 31 29
Näringsminister
Statssekreterare Näringsdepartementet
Curt Malmborg
Tel. 08-405 16 47
Statssekreterare Finansdepartementet
Näringsdepartementets enhet för statligt ägande,
www.naring.regeringen.se/fragor/statligajoretag
(E-post fömamn.efternamn@industry. ministry.se)
Dag Detter Tel. 08-405 20 46 |
Departementsråd, | |
Viktora Aastrup Tel. 08-405 36 92 |
Energi |
Affärsverket svenska kraftnät, Förvaltningsaktiebolaget Stattum, SP Sveriges Provnings- och Forsknings- |
Christer Berggren Tel. 08-405 22 70 |
Gruvor |
AB Göta kanalbolag, IRECO Holding AB, LKAB, |
Lars Johan Cederlund Tel. 08-405 22 00 |
Skog, papper |
Svenska rymdaktiebolaget, Sveaskog AB, AB Svensk |
Michael Fredlund Tel. 08-405 21 17 |
Energi |
Vattenfall AB, SOS Alarm Sverige AB |
Eva Halvarsson Tel. 08-405 36 18 |
Transporter |
SAS Gruppen, SJ AB, Green Cargo AB, |
Jonas 1 versen Tel. 08-405 22 44 |
Logistik |
Lernia AB, Posten AB, Samhall AB |
Vakant |
Telekommunikation |
Telia AB |
Vakant |
Finansiell analys, | |
Peter Lindell Tel. 08-405 29 31 |
Finansiell analys, | |
Leigh Neil Tel. 08-405 28 93 |
Informationsteknologi | |
Ulrika Malmström Tel. 08-405 22 79 |
Chefsassistent | |
Stina Johannesson Tel. 08-405 29 63 |
Enhetsassistent |
136
130
Skr. 2000/01:120
ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FOR BOLAG MED STAtBW^iJaN DE
Personer inom Näringsdepartementet med bolagsansvar
(E-post förnamn.efternamn@industry.ministry.se)
Ann-Charlotte Bernhard Tel. 08-405 21 50 |
Sveriges Rese- och Turistråd AB |
Bertil Carlstedt Tel. 08-405 22 19 |
Norrland Center AB |
Ulrika Rosenberg Tel. 08-405 37 38 |
A-Banan projekt AB, Statens Väg- och Baninvest AB, SweRoad AB |
Tomas Brolin Tel. 08-405 13 79 |
Svensk-Danska Broförbindelsen AB |
Mattias Moberg Tel. 08-405 43 03 |
ALMI Företagspartner AB |
Anneli Mannertorn Tel. 08-405 22 66 |
Luftfartsverket, Sjöfartsverket |
Finansdepartementets bolags- och fastighetsenhet
(E-post förnamn.efternam n@finance.ministry.se)
Namn
Christina Ragsten Pettersson
Tel. 08-405 12 03
Per Balazsi
Tel. 08-405 14 06
Marianne Förander
Tel. 08-405 16 06
Monica Lundberg
Tel. 08-405 16 36
Michael Thorén
Tel. 08-405 21 01
Kristina Ekengren
Tel. 08-405 15 23
Enhetschef |
Departementsråd, enhetschef |
Fastigheter |
Civitas Holding AB, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, |
Alkoholdrycker, |
Akademiska Hus AB, V&S Vin & Sprit AB, |
Statliga fastighets- |
Kasernen Fastighets AB, A/O Dom Shvetsii, |
Spel |
AB Svenska Spel, Svenska Lagerhusaktiebolaget |
Finans |
Analytiker |
Personer inom Finansdepartementet med bolagsansvar
(E-post förnamn.efternamn@finance.ministry.se)
Namn __________________Företa gsansvar
Anders Lönnberg AB Bostadsgaranti
Tel. 08-405 35 06
Johanna Orth OM Gruppen AB
Tel. 08-405 19 63
137
131
Skr. 2000/01:120
ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FÖR BOLAG MED S T AtPtcA8% <1A N D E
Socialdepartementet
(E-post förnamn.eflernamn^social.minislry.se)
NdttlH,., 1 1 FöretagsartsVär
Birgitta Bratthall Tel. 08-405 33 07 |
Handläggare läkemedelsfrågor och Apoteket AB |
Gert Knutsson |
Handläggare alkoholpolitiska frågor, Systembolaget AB och alkoholinspektionen |
Tel. 08-405 33 27
Leif Lundquist Tel. 08-405 34 32 |
Intern och extern samordning av bolagsfrågor m.m. |
Ingvar Löfstrand Tel. 08-405 33 34 |
Intern och extern samordning av bolagsfrågor m.m. |
Justitiedepartementet
(E-post fömamn.efternamn@justice.ministry.se
Na r - ■ i: i ■ ■; T.: ■ Företagsansvar
Ulrika Dackeby |
SIS Miljömärkning AB |
Tel. 08-405 22 85
Kulturdepartementet
(E-post forriamn.efternamn@culture.ministry.se
Namn Företa gsansvar
Brita Lundh Tel.08-405 19 31 |
Kungliga Dramatiska Teatern AB, Kungliga Operan AB, Voksenåsen /VS |
Jerker Stattin Tel.08-405 19 99 |
Teracom AB |
Miljödepartementet
(E-post fOrnamn.efternamn@environment.ministry.se)
Charlotta Andersson |
Sydkraft SAKAB |
Tel.08-405 19 76
Helen Ågren Tel. 08-405 37 74 |
AB Svenska Miljöstyrningsrådet |
Staffan Johnson Tel. 08-405 39 08 |
Swedesurvey AB |
Utbildningsdepartementet
(E-post fOrnamn.efternamn@education.ministry.se
Namn c F6retagsar>svar
Mats Johnsson |
Imego AB |
Tel.08-405 18 40
Utrikesdepartementet
(E post fflrnamn.efternamn@forelgn.ministry.se
Företagsansvar
I Namn |
Företagsans var |
Stefan Isaksson |
Swedfund International AB |
Tel. 08-405 58 04
Christian de Filippi Tel 08-405 56 97 |
AB Svensk Exportkredit, SEK 138 |
132
Skr. 2000/01:120
ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FÖR BOLAG MED STAtÉViJ^UaN D E
Bolag med statligt ägande
A-Banan projekt AB Akademiska Hus AB |
Ulrika Rosenberg | |
ALMI Företagspartner AB |
Mattias Moberg | |
Apoteket AB |
»gitta Bralthali |
v::1»»" |
AssiDomän AB |
Lars Johan Cederlund | |
Bo5ladSBa>an»i. AB |
•_.«>' Anders Lönnberg | |
Civitas Holding AB |
Per Balazi | |
Dom Shvetsii. A/O |
Monica Lundberg |
nHSMHSHBiRt |
Förvaltningsaktiebolaget STAT TUM |
Viktoria Aastrup | |
GreertCargoAB >• _ . <- |
_= Eva Halvarsson |
aunan,.:auna°nDQDr.Oan3°a BuBoBol:ot:n%3nBdBr:°nnnl*u3no 0H:'n%0n'’n',n0n%’nnnD.,0~BA0n%,,nBn0n0n0i,nn',n0l,"n“n"»"n |
Göta kanalbolag. AB |
Christer Berggren | |
IrWAB |
Mats Johnsson | |
IRECO Holding AB |
Chnster Berggren | |
Kasernen Fastighets AB |
Mrwa lundberg |
äR3RSRi5!!S«BRiRnRuHHRHRiiRuRuH£HHRUR”RÖRUH>iRuRÖfiSR!iRSHSiH |
Kungliga Dramatiska Teatern AB |
Brita Lundh | |
Kungtiga Operan AB |
%nC->=:=: Brita Lundh |
;.n |
Lernia AB |
Jonas I versen | |
Lufttortsverket |
Anneft Mannedom | |
Luossavaara Kiirunavaara. LKAB |
Chnster Berggren | |
Nordea AB |
PerBata: | |
Norrland Center AB |
Bertil Carlstedt | |
OM Gruppen AB |
<< Johanna Ortii |
.: n : r : i: u :i : n,j- |
Posten AB |
Jonas Iversen | |
Samhall AB //J " |
, " ;»;» Jonas Iversen |
W“"»hbXb>>Z">2<““""‘>>>“"Z |
SAS Sverge AB |
Eva Halvarsson | |
Staters Bostalslinareienngsaktleboiag. SBAB |
Per Batosi | |
SIS Miljömärkning AB |
Ulrika Dackeby | |
Statens Järnvågar AB |
"' Eva Halvarsson | |
Sjöfartsverket |
Anneli Mannertorn | |
SOS Alarm Sverigs AB X" |
Michaet T redlund | |
Specialfastigheter Sverige AB |
Momca Lundberg | |
Statens Väg- octr Baninvest AB |
Ulrika Rosenberg | |
Sveaskog AB |
Lars Johan Cederlund | |
Svensk Bilpmvning. A3 |
Lars Johan Cederlund | |
Svensk Exportkred-l AB. SEK |
Christian de Filippi | |
Atfarsverkel svenska kraftnät |
Viktona Aaslrup | |
Svenska Lagerhusaktiebolag |
Michael Thorén | |
Svenska Miijrstyiningsrättet. AB |
Heten Ågren |
Bå“u“>LBåBX<B”B"<%<Bu%Bå%Bu^B?n%"uB>hB=Bn |
Svenska rymda ktiebolaget |
lars Johan Cederlund | |
Svenska Skeppshypateksnassan |
Chnster Berggren | |
Svenska Skogsplantor AB |
Chnster Berggren | |
Svenska Spef, AB |
Mfcbael Thorén |
3u3o“aBnBo“a“a°a.“a°n“o |
Svensk-Danska Broförbindelsen AB. SVEDAB |
Tomas Brohn | |
SP Sveriges Provnings od> Forskningsinstitut AB |
Viktoria Aastrup |
’ '■ ISSBES |
Sveriges Rese- och Turistråd AB |
Anr-Charlotte Bernhard | |
Swedcarrler, A8 |
Eva Halvarsson | |
Swedesurvey AB |
Staffan Johnson | |
Swedfund International AB |
Stefan Isaksson | |
Swedish National Road Consulting AB |
Ulrika Rosenberg | |
Sydkraft, SAKAB |
Cherlotta Andersson | |
Systembolaget AB |
Gert Knutsson | |
Ma AB |
Vakänt |
.>Bo30B0,’nBaBe0a''ttBoBdBhBonoBDB0B1.BDBoB0"riBoBdänBn,,u3.iB |
Teracom AB |
Jerker Staltm | |
V&S Vin & Sprit AB |
Mananne Föiander | |
Vasakronan AB * |
Per Balazsi | |
Vasallen A8 4 |
Perfialazs | |
Vattenfall AB |
Miclwel Fredlund | |
Venantius AB |
Per Baiazsr | |
Voksenåsen A/S |
Brita Lundh | |
Zenll Shippmg AB |
Christer Bergg-en |
Dotterbolag till Civitas Holding AB
139
133
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
PERSONREGISTER 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Abjömer, Lena
Teracom AB, ordinarie
Adelsohn, Ulf
Luftfartsverket, ordförande
Ah Iberg, Ann
SVEDAB, suppleant
Ahlström, Göran
SVEDAB, ordinarie
Ahlqvist, Birgitta
Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie
Ahlqvist, Johnny
Statens Järnvågar, ordinarie
Alkärr, Kjell
AB Svensk Bilprovning, vice ordförande
Alm, Eric
Kungliga Operan AB, arbetstagarrepresentant
Almgren, Richard
AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie
Alvemo, Anders
SweRoad AB, ordinarie
Alvemur, Christer
A/O Dom Shvetsii, ordinarie
Kasernen Fastighets AB, ordförande
Ameln, Carl
VD, LKAB
LKAB, ordinarie
Andersson, Axel
Swedesurvey AB. ordinarie
Andersson, Benny
Kungliga Operan AB. ordinarie
Andersson, Björn
Kasernen Fastighets AB, ordinarie
Andersson, Dan
Nordea AB, ordinarie
Andersson, Edward
Nordea AB. ordinarie
Andersson, Elving
AB Göta kanalbolag, ordinarie
Andersson, Lars
Luftfartsverket, arbetstagarrepresentant
Andersson, Peter
Norrland Center AB. ordinarie
André, Christer
Telia AB. arbetstagarrepresentant, suppleant
Andrée, Inger
AB Svenska Spel, arbetstagarrepresentant
Anneli, Elisabet
Luftfartsverket, ordinarie
Arefalk, Olle
VD. Swedfund International AB
Aronsson, Per
VD, Grängesbergs Gruvor AB
Asplund, Erik
AB Svenska Miljöstyrningsrådet, adjungerad
Avdeev, Kirill V
A/O Dom Shvetsii, ordinarie
Axelsson, Charlotte
Akademiska Hus AB, ordinarie
Balazsi, Per
Specialfastigheter Sverige AB. ordinarie
Bankvall, Claes
VD, SP Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
ordinarie
Bauducco, Roberto G.
VD, SweRoad AB
SweRoad AB, ordinarie
Begler, Ann-Marie
Systembolaget AB, vice ordförande
Bengtson, Sture
VD, Norrland Center AB
Bennet, Carl
Telia AB. ordinarie
Berg, Bengt Åke
AB Svenska Spel, ordförande
Berg, Hjördis
SOS Alarm Sverige AB, ordinarie
Berg, Ingolf
SIS Miljömärkning AB, ordinarie
Bergfalk, Lars
SweRoad AB, vice ordförande
Berggren, Bo
SAS Gruppen, ordförande
Berggren, Christer
Grängesbergs Gruvor AB, ordinarie
AB Göta kanalbolag, vice ordförande
IRECO Holding AB, ordinarie
Affärsverket svenska kraftnät, ordinarie
Svenska Skeppshypotekskassan. ordinarie
Zenit Shipping AB. ordinarie
Bergman, Johan
A/O Dom Shvetsii, ordinarie
Bergqvist, Jan
Apoteket AB, ordförande
Bergqvist, Sven-Runo
VD, SOS Alarm Sverige AB
Bemhardsson. Göte
Posten AB, ordförande
Bemhardsson, Johnny
Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant
Bjerkne, Claes
Sveriges Rese- och Turistråd AB, ordinarie
Bjälkefors, Ulf
Swedesurvey AB. arbetstagarrepresentant
Björck, Anders
V&S Vin & Sprit AB, ordinarie
Björk, Gunnar
Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie
Bjömsson, Björn
AssiDomän AB, ordinarie
Blecher, Lennart
AB Svensk Exportkredit, vice ordförande
Blix, Kerstin
SIS Miljömärkning AB, ordinarie
Blomberg, Jan
AB Svenska Spel, ordinarie
AssiDomän AB. ordinarie
Blomgren, Ulf
AB Svensk Bilprovning, ordinarie
Blomkvist, John-Olof
Teracom AB. arbetstagarrepresentant
Blomquist, Bo-Gunnar
Lernia AB. arbetstagarrepresentant,
suppleant
Bogren. Bengt
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
arbetstagarrepresentant, suppleant
Bohlin, Görel
Voksenåsen A/S, ordförande
Boman, Anders
Telia AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant
Bonde. Ingrid
Statens Järnvägar, ordinarie
Bondestam, Anitha
SVEDAB, ordinarie
Teracom AB. ordinarie
Bonnier, Eva
Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordinarie
Borg, Claes-Göran
VD, Svenska rymdaktiebolaget
Borgcrantz, Anders
Statens Järnvägar, ordinarie
Brandbom, Jan
SVEDAB, ordinarie
Brandin, Claes-Göran
Sjöfartsverket, ordinarie
Brand inger. Rune
Nordea AB, ordinarie
Brink, Stig
AB Bostadsgaranti, ordförande
Brodin Rampe, Anette
Posten AB, ordinarie
Brox, Bill
VD, Imego AB
Bryngelson, Håkan
VD. Vasakronan AB och Civitas Holding AB
Civitas Holding AB. ordinarie
Vasakronan AB. ordinarie
Vasallen AB, ordinarie
Brändström, Dan
Akademiska Hus AB, ordinarie
Brögger Golteus, Lise
SOS Alarm Sverige AB. ordinarie
Buttedahl, Johan
Voksenåsen A/S, ordinarie
Bylund, Bo
SVEDAB, ordinarie
Bylund, Curt
VD. Specialfastigheter Sverige AB
Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie
Bårström, Sven
A-Banan projekt AB, ordförande
Bäckström, Håkan
LKAB, arbetstagarrepresentant
Caesar, Madeleine
IRECO Holding AB, ordinarie
Carendi, Jan R.
OM Gruppen AB. ordinarie
Carlsson, Boel
Samhall AB, ordinarie
Swedfund International AB, ordinarie
141
135
PERSONREGISTER 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Carlberg, Lars
Vattenfall AB, arbelstagarrepresenlanl
Carlsson, Barbro
Samhall AB. ordinarie
Carlsson, Hans
AssiDomän AB. ordinarie
Carlsson, Ingvar
Telia AB, ordinarie
Carlsson, Lars
Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant
Carlsson, Nils
Sveriges Rese och Turistråd AB. ordinarie
Carlsson, Stefan
VD. Apoteket AB
Carlsson, Peter
AB Svensk Exportkredit, ordinarie
Carmén, Lars
Sveriges Rese- och Turistråd AB. ordförande
Carnhagen, Göran
Zenit Shipping AB, ordinarie
Carrlck, Peter
VD. Lernia AB
Cedergren, Jan
Swedfund International AB. ordförande
Cederlund, Lars Johan
Sveaskog AB, ordinarie
AB Svensk Bilprovning, ordinarie
AB Svensk Exportkredit, ordinarie
Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie
Christiansson, Annika
Swedesurvey AB, ordinarie
Cllng, Thord
Specialfastigheter Sverige AB.
arbetstagarrepresentant
Dahl, Robin
Systembolaget AB. suppleant
Dahlbäck, Claes
VÄS Vin & Sprit AB, ordförande
Dahlberg, Ingrid
VD, Kungliga Dramatiska Teatern AB
Kungliga Dramatiska Teatern AB. ordinarie
Dalborg, Hans
Kungliga Operan AB, ordförande
Nordea AB. vice ordförande
AB Svenska Spel, ordinarie
Damberg, Jan
Kungliga Dramatiska Teatern AB, arbetslagar-
representant, suppleant
Danell, Georg
Vasakronan AB. ordinarie
Danielsson, Jan
A Banan projekt AB, ordinarie
Danielsson, Jan
VD. Teracom AB
Teracom AB. ordinarie
Danielsson. Sven Olof
Systembolaget AB.
ar betstagarrepresentanl
Detter, Dag
VD, Förvaltningsaktiebolaget Stattum
Förvaltningsaktiebolaget Stattum. ordinarie
Posten AB, ordinarie
Dlllén, Mats
Venantius AB, ordinarie
Dockered, Bo
Lernia AB, ordförande
Sveaskog AB, ordförande
Dittmer, Ulf
Luftfartsverket, arbetstagarrepresentant.
suppleant
Domelj, Åsa
Sveaskog AB, ordinarie
Drugge, Gun
AB Bostadsgaranti, suppleant
Dufva, Björn
SAKAB. ordinarie
Duveblad, Gunnel
AssiDomän AB. ordinarie
Eberstein, Susanne
Apoteket AB. ordinarie
Efralmson, Inger
Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordinarie
Ehrenstråhle, Magnus
VD, AB Svensk Bilprovning
Eidem, Björn
SAS Gruppen, ordinarie
Ekström, Solweig
Svenska Skogsplantor AB. ordinarie
Ekwall, Ronny
Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant
Eldrup, Anders
SAS Gruppen, ordinarie
Ellingsen, Karl Einar
VD, Voksenåsen A/S
Eliasson, Ingemar
SBAB, ordförande
Elväng, Katja
ALMI Företagspartner AB, ordinarie
AB Svensk Bilprovning, ordinarie
Engdahl, Horace
Kungliga Operan AB, ordinarie
Enger, Ole
LKAB, ordinarie
Engman, Gerd
Civitas Holding AB, ordinarie
Statens Väg- och Baninvest AB. ordinarie
Vasakronan AB, ordinarie
Engman, Gunnar
Grängesbergs Gruvor AB. ordförande
Engström, Anna-Llsa
Svenska Skeppshypotekskassan, ordinarie
Engström, Gunvor
ALMI Företagspartner AB, ordinarie
Engström Laurent, Anna
Apoteket AB, ordinarie
Ennerfelt, Göran
Samhall AB, ordinarie
Enochsson, Pia
Voksenåsen A/S, ordinarie
Ericsson, Barbara
Venantius AB, ordinarie
Ericsson, Thomas
Statens Väg- och Baninvest AB, ordinarie
Eriksson, Kåre
VD, AB Bostadsgaranti
Eriksson. Lars-Olov
Svenska Skogsplantor AB, arbetstagar-
representant. suppleant
Eriksson, Lennart
AB Bostadsgaranti, ordinarie
Eriksson, Olle
Lernia AB, arljetstagarrepresentant,
suppleant
Eriksson, Per-Olof
Affärsverket svenska kraftnät, ordförande
Förvaltningsaktiebolaget Stattum. ordinarie
Erlandsson, Johan
SAKAB. ordinarie
Ersson, Örjan
Statens Järnvägar, arbetstagarrepresentant
Falk, Krister
Lullfaltsverket, arbetstagarrepresentant
Falkman, Eva
Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie
Finskas, Bertel
Nordea AB. arbetstagarrepresentant
Flodén, Jan
Lernia AB, arbetstagarrepresentant
Florin Gunnar
Svenska rymdakllebolagel, arbetstagar-
representant. suppleant
Forsberg, Berth
Samhall AB. arbetstagarrepresentant, suppleant
Forssén, Göran
AB Svensk Bilprovning, ordinarie
Forssman, Peter
Sveriges Rese- och Turisträd AB, suppleant
Fossum, Lillan
Vattenfall AB, ordinarie
Francke, Ulrika
A Baran projekt AB. ordinarie
Franzén, Thomas
OM Gruppen AB, ordinarie
Frebran, Rose-Marle
AB Svenska Spel, ordinarie
Fredga, Kerstin
Svenska rymdaktlebolaget AB, ordinarie
Fredlund, Mlchael
SOS Alarm Sverige AB, ordinarie
Svenska Skogsplantor AB, ordinarie
Frejhagen, Birgitta
AB Svensk Bilprovning, ordinarie
Frldeborger, Bengt
Samhall AB. arbetstagarrepresentant
Furberg, Inga-LIII
Apoteket AB, arbetstagarrepresentant
142
136
PERSONREGISTER 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Färm, Gunnel
SweRoad AB, ordförande
Sjöfartsverket, ordförande
Gardelin, Olle
Samhall AB, arbetstagarrepresentant, suppleant
Grabe, Lennart
Pesten AB, ordinarie
Granström, Per Erik
SBAB, ordinarie
Grönlund, Jan
Vattenfall AB, suppleant
Gunnarsson, Carl-Johan
A/0 Dom Shvetsii, ordinarie
Gunnarsson, Göran
VD och koncernchef,
Samhall AB
Gunnarsson, Gösta
Statens Vag- och Baninvest AB. ordförande
Teracom AB, ordförande
Gunnarsson, Ulf
AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie
Gustafsson, Eva-Britt
VD, Venantius AB
Specialfastigheter Sverige AB. ordförande
Statens Våg- och Baninvest AB. ordinarie
Venantius AB, ordinarie
Gustafsson, Karl Erik
Teracom AB, ordinarie
Gustafsson, Marianne
Civitas Holding AB, arbetstagarrepresentant
Vasakronan AB, arbetstagarrepresentant
Gustavsson, Henry
AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie
Gustafsson, Yvonne
Affärsverket svenska kraftnät, ordinarie
Gustavsson Åke
Teracom AB, ordinarie
Gyllenhammar, Pehr G
Svenska Skeppshypotekskassan, ordförande
Göranzon, Marie
Kungliga Dramatiska Teatern AB. arbetstagar-
representant
Hagberg, Michael
AB Bostadsgaranti, ordinarie
Hagelberg Eva
Systembolaget AB,
arbetstagarrepresentant. suppleant
Haglind, Ingrid
AB Svenska Miljöstyrningsrådet. ordinarie
Hall, Bengt
VD, Kungliga Operan AB
Halvarsson, Eva
Statens Järnvägar, ordinarie
Hansén, Mårten
AB Bostadsgaranti, ordinarie
Hansson, Hans
Specialfastigheter Sverige AB.
arbetstagarrepresentant
Haulrik, Lena
Nordea AB, arbetstagarrepresentan
Hedberg, Gerd
AB Svenska Spel, arbetstagarrepresentant,
suppleant
Hedengran, Petra
AB Svensk Exportkredit, suppleant
Hedin, Anders
Swedesurvey AB. arbetstagarrepresentant
Helgesson, Lars-Åke
LKAB, ordinarie
Hellberg, Björn
ALMI Företagspartner AB, arbetstagar-
representant
Hentzel, Mats
Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie
Hjalmarsson, Lennart
Lernia AB, ordinarie
Hjorth, Lars
Vattenfall AB, ordinarie
Hoffrén, Tapani
Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant,
suppleant
Holm, Carina
Posten AB, arbetstagarrepresentant. suppleant
Holm, Lars-Erik
SAKAB, ordinarie
Holmgren, Gunnar
Statens Väg- och Baninvest AB, ordinarie
Holmgren, Lars-Göran
Svenska Skeppshypotekskassan. suppleant
Holmström-Lindgren, Inger
Sveriges Rese- och Turistråd AB, ordinarie
Holmqvist, Karl-Gunnar
Statens Järnvägar, ordförande
Hovberg, Magnus
Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant. suppleant
Howe, Peter
Teracom AB, arbetstagarrepresentant
Häggtund, Jan-Ove
Sveaskog AB. arbetstagarrepresentant, suppleant
Höglund, Karin
Systembolaget AB,
a r betstagarre presenta nt
Idermark, Thomas
Svenska Skogsplantor AB, ordinarie
Igel, Anders
Telia AB. ordinarie
Ihre, Claes
VD, ALMI Företagspartner AB
Irstad, Lars
OM Gruppen AB. ordinarie
Isaksson, Elof
Telia AB. arbetstagarrepresentant
Israelsson, Mats
Civitas Holding AB, ordinarie
Iversen, Jonas
Lernia AB, ordinarie
Samhall AB, ordinarie
Jacobsen, Helmuth
SAS Gruppen, arbetstagarrepresentant
Jacobsson, Egon
V&S Vin & Sprit AB, ordinarie
Vasakronan AB, ordförande
Civitas Holding AB, ordförande
Jakobsson, Rolf
AB Svensk Bilprovning, arbetstagarrepresentant.
suppleant,
Janérus, Kaj
AB Göta kanalbolag, ordförande
Jansson, Ingrid
ALMI Företagspartner AB. ordinarie
Jansson, Urban
SAS Gruppen, ordinarie
J ed ing, Lars
Swedesurvey, ordinarie
Jensen, Hans
Akademiska Hus AB, arbetstagarrepresentant
Johannesson, Daniel
Generaldirektör och koncernchef.
Statens Järnvägar
Statens Järnvägar, ordinarie
Johannesson, Rolf
Sjöfartsverket, ordinarie
Johansson, Anita
V&S Vin & Sprit AB, ordinarie
Johansson, Arne
ALMI Företagspartner AB, ordförande
Johansson, Billy
AB Göta kanalbolag, arbetstagarrepresentant,
suppleant
Johansson, Bo
VD, Statens Våg- och Baninvest AB
Johansson, Göran
Vattenfall AB, ordinarie
Johansson, Hasse
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
ordinarie
Johansson, Klas
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
arbetstagarrepresentant
Johansson, Lena
Teracom AB, arbetstagarrepresentant, suppleant
Johansson, Lena
Sveaskog AB, ordinarie
Johansson, Lennart
AB Svenska Spel, ordinarie
Johansson, Lennart
Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant, suppleant
Johansson, Magnus
Akademiska Hus AB, arbetstagar-
representant
Johansson, Olof
AB Svensk Bilprovning, ordförande
Johansson, Per-Egon
VD, AB Svensk Bilprovning till april 2000
Johanson, Roland A
AssiDomän AB, arbetstagarrepresentant
Johansson, Roland N
AssiDomän AB, arbetstagarrepresentant
Johansson, Sonny
AB Svensk Bilprovning, arbetstagarrepresentant
Johansson, Ulrika
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
arbetstagarrepresentant, suppleant
143
137
PERSONREGISTER 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Johansson-Hedberg, Birgitta
Telia AB, ordinarie
Johnsson-Wester, Margareta
Samhall AB. ordinarie
Johnsson, Hans-Yngve
Svenska Skeppshypotekskassan, suppleant
Johnson, Staffan
Swedesurvey AB, ordinarie
Jonsson, Jan
Luftfartsverket, ordinarie
Jonsson, Jan-Peter
VD, Vasallen AB
Vasallen AB, ordinarie
Josefsson, Lars G
VD. Vattenfall AB
Josefsson. Sören
Samhall AB, arbetstagarrepresentant
Jönsson, Benny
SOS Alarm Sverige AB. vice ordförande
Jönsson, Lena
Kasernen Fastighets AB, ordinarie
Kantola, Birgitta
Akademiska Hus AB, ordinarie
Vasakronan AB. ordinarie
Kark, Jan-Ake
Telia AB, ordinarie
Karlberg, Tofte
Sveaskog AB, arbetstagarrepresentant
Karlsson, Göte
Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant
Karlsson, Leif
Al Ml Företagspartner AB.
arbetstagarrepresentant
Karlstam, Christina
AB Svensk Exportkredit, suppleant
Kastman Heuman, Asa
Svenska Skeppshypotekskassan, ordinarie
Klhlberg, Ake
Posten AB. arbetstagarrepresentant
Klndert, Leif
SAS Gruppen, arbetstagarrepresentant
Kjellander, Claes
Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie
Venantius AB, ordinarie
K|ailbrlng, Rolf
Vasakronan AB, arbetstagarrepresentant,
Civitas Holding AB. arbetstagarrepresentant
Kjellström, Anders
AB Svensk Exportkredit, suppleant
Kjellström, Hans
Systembolaget AB. arlietstagarrepresentant,
suppleant
Kjömsberg, Solveig
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB.
ordinarie
Klaesson, Bengt
Sveriges Rese och Turistråd AB. ordinarie
Kleppe, Per
Voksenåsen A/S. vice ordförande
Kluge,Jan
SAKAB, ordförande
Knutsson, Pernilla
SIS Miljömärkning AB, ordinarie
KoppelI, Risto
VD, A/O Dom Shvetsii
Krarup, Thorleif
VD, Nordea AB
Nordea AB. suppleant
Krlstiansen, Thormod
Swedesurvey AB. ordinarie
Krlstensson, Roger
Statens Järnvägar AB. arbetstagar-
representant
Kronstam, Karin
ALMI Töretagspartner AB, ordinarie
Lernia AB, ordinarie
Kruuse, Thomas
AB Bostadsgaranti, suppleant
Kull, Jan-lnge
Vasallen AB. arbetstagarrepresentant
Kvart, Sussl
Affärsverket svenska kraftnät, ordinarie
Kylberg, Lars V
Civitas Holding AB, vice ordförande
Vasakronan AB, vice ordförande
Käck, Ronny
Telia AB. arbetstagarrepresentant
Källsson, Jan
Svenska Skeppshypotekskassan.
vice ordförande
Kärre, Malin
SweRoad AB. ordinarie
Lagerblad, Peter
VD. V&S Vin & Sprit AB
V&S Vin & Sprit AB, ordinarie
Larsson, Bengt
Lernia AB, arbetstagarrepresentant
Larsson, Gerhard
Vattenfall AB, ordförande
Larsson, Gunnar
Systemlxjlaget AB, ordförande
Larsson, Hans
LKAB, arbetstagarrepresentant
Larsson, Per E
VD, OM Gruppen AB
Larsson, Sven
AB Bostadsgaranti, ordinarie
Lennersand, Håkan
Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie
Lennerwald, Ingrid
SOS Alarm Sverige AB, ordinarie
Leppännleml, Sven Olof
Samhall AB. arbetstagarrepresentant, suppleant
Lewln, Leif
Zenit Shipping AB. ordförande
Lewln, Margareta
Lernia AB, ordinarie
Lewln, Thomas
Imego AB, ordinarie
Lidefelt, Anders
AB Sven3k Exportkredit, suppleant
Lldén, Sverker
VD, Svenska Skogsplantor AB
Llffner, Christina
Sveaskog AB, ordinarie
V&S Vin och Sprit AB, ordinarie
Lilja, Maria
Vasakronan AR, ordinarie
Llljesson, Lars
Swedfund International AB,
ordinarie
Lllletun, Ingvar
SAS Gruppen, arbetstagarrepresentant
Lind, Lars-Äke
Svenska Lagerhusaktiebolaget, arbetstagar-
representant
Lindberg, Eva
Svenska Skogsplantor AB, arbetstagar-
representant. suppleant
Lindberg Göransson, Kerstin
A Barran projekt AB. ordinarie
Lindberg, Lars
Kungliga Dramatiska Teatern AB, arbetstagar-
representant, suppleant
Lindberg, Leif
ALMI Företagspartner AB. ordinarie
Lindberg, Stig
Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant
Lindell, Lars-Olof
SOS Alarm Sverige AB, vice ordförande
Llnder-Aronsson, Lars
SBAB. ordinarie
Lindholm. Evert
Systembolaget AB, suppleant
Lindholm, Per Olof
VD, SAKAB
Lindqulst, Rolf
SweRoad AB. ordinarie
Lindstedt, Monica
Systembolaget AB, ordinarie
Lindström, Anders
Svenska Skeppshypotekskassan. ordinarie
Lindström, Björn
Vasallen AB. ordinarie
Lindström. Eva
AB Svenska Spol, ordinarie
Litzell, Per-Olof
Samhall AB. arbetstagarrepresentant
Ljungh, Claes
Civitas Holding AB. ordinarie
Vasakronan AB. ordinarie
Lolborg, Ebbe M
V&S Vin & Sprit AB, ordinarie
Lorentzon, Arne
VD, Kasernen Fastighets AB
Kasernen Fastighets AB, ordinarie
LObeck, Lennart
IRECO Holding AB. ordinarie
Svenska rymdaktiebolaget, ordförande
144
138
PERSONREGISTER 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Lundberg, Gunnar
A/O Dam Shvetsii, ordförande
Lundberg. Monica
Kasernen Fastighets AB, ordinarie
Lundén, Gun-Maj
Kungliga Operan AB, arbetstagarrepresentant.
suppleant
Lundholm, Anders
Svenska Skogsplantor AB, arbetstagar-
representant
Lundin, Jan
V&S Vin & Sprit AB, arbetstagarrepresentant
Lundin, Svante
SIS Miljömärkning AB, ordinarie
Lundin, Ulf
Statens Väg- och Baninvest AB. ordinarie
Lundius, Annika
Akademiska Hus AB, ordinarie
Lundkvist, Gun
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB.
ordinarie
Lyndsjö, Gert
SAKAB, ordinarie
Låftman, Lennart
Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordinarie
Löfstrand, Ingvar
System bolaget AB, suppleant
Löfström, Britt-Marie
AB Göta kanalbolag, arbetstagarrepresentant
Lönnberg, Anders
AB Bostadsgaranti, ordinarie
Lööv, Per-Ove
Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant
Madsen H0eg, Claes
Nordea AB. ordinarie
Magnusson, Bernt
AssiDomän AB, ordförande
Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordinarie
Nordea AB, ordinarie
Magnusson, Jan
Generaldirektör, Svenska Kraftnät
Svenska Kraftnät, ordinarie
Malm, Christer
VD, SBAB
SBAB, ordinarie
Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie
Marking, Bo
Vattenfall AB, ordinarie
SBAB, ordinarie
Markström, Elisebeth
Systembolaget AB, ordinarie
Malmborg, Curt
V&S Vin & Sprit AB, ordinarie
Mattsson, Annaa
AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie
SIS Miljömärkning AB, ordinarie
Mellström, Alf
Posten AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant
Melin, Ulf
Systembolaget AB, ordinarie
Michels, Georg
SAKAB, ordinarie
Mitteregger, Fritz
Grängesbergs Gruvor AB, ordinarie
Modin, Anita
AB Göta kanalbolag, ordinarie
Mohlin, Per-Erik
Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie
Molander, Harald
VD, Zenit Shipping AB
Zenit Shipping AB. ordinarie
Mårtensson, Arne
V&S Vin & Sprit AB, ordinarie
Mölleby, Gösta
Telia AB, arbetstagarrepresentant, suppleant
Mörtberg, Carl-Ivar
Svenska rymdaktiebolaget, arbetstagar-
representant
Netz, Bo
Vasallen AB. ordinarie
Netzler, Göran
Imego AB, ordinarie
Nilssen, Roal
Luftfa rtsverket. a rbetstaga rrepresenta nt,
suppleant
Nilsson, Aina
Imego AB, ordinarie
Nilsson, Elisabeth
Sjöfartsverket, ordinarie
Nilsson, Jan S
Akademiska Hus AB, ordinarie
Nilsson, Karin
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
a r betstagarrepresenta nt
Nilsson, Kurt
V&S Vin & Sprit AB, arbetstagarrepresentant
Nilsson, Lennart
Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordinarie
Nilsson, Lennart
Akademiska Hus AB, ordförande
Nilsson, Magnus
Sveriges Rese- och Turistråd AB, ordinarie
Nilsson, Pia
Affärsverket svenska kraftnät, ordinarie
Nivert, Marianne
VD, Telia AB
AB Svensk Exportkredit, ordinarie
Nordbeck, Gunnar
Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordförande
Nordin, Ake
SOS Alarm Sverige AB. personalrepresentant
Nordmark-Nilsson, Anna-Stina
Lernia AB, ordinarie
Nordström, Kjell
AB Svenska Spel, ordinarie
Norvik, Harald
SAS Gruppen, förste vice ordförande
Nuder, Pär
Vasallen AB. ordförande
Nyblaeus, Nils-Fredrik
OM Gruppen AB, ordinarie
Nygren, Jan
Svenska Lagerhusaktiebolaget, vice ordförande-
Nylander, Göran
Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie
VD. Svenska Lagerhusaktiebolaget
Nyman, Sven
OM Gruppen AB, vice ordförande
Nyström, Björn
Posten AB. arbetstagarrepresentant,
Nyström, Elizabeth
Sjöfartsverket, ordinarie
Näsman, Janaxel
Norrland Center AB, ordförande
Ohlson, Göran
AB Svensk Bilprovning, ordinarie
Ollén, Joakim
Swedesurvey AB, ordförande
Olofsson, Sören
Systembolaget AB, ordinarie
Olofsson, Ulla
Svenska Skeppshypotekskassan, ordinarie
Olson, Hans Christer
LKAB, ordinarie
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
ordinarie
Olsson, Eva
Imego AB. ordinarie
Olsson, Karin
Sjöfartsverket, ordinarie
Olsson, Kent
Sjöfartsverket, ordinarie
Ohlsson, Lars-Bertil
Posten AB, ordinarie
Omling, Pär
Imego AB, ordinarie
Onne, Madeleine
Kungliga Operan AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant
Orrenius, Jan
Luftfartsverket, ordinarie
Othberg, Marie
AB Svenska Spel, arbetstagarrepresentant,
suppleant
Palme, Gunnar
VD. AssiDomän AB
AssiDomän AB, ordinarie
Pedersen Heeg, Jörgen
Nordea AB, ordinarie
Pehrsson, Ulf
AB Svensk Exportkredit, ordinarie
Peltola, Timo
Nordea AB, ordinarie
Persson, Agata
Affärsverket svenska kraftnät,
a r betstagarreprese nta nt
Persson, Bertil
AB Svensk Bilprovning, ordinarie
145
139
PERSONREGISTER 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Persson, Curt
Venantius AR, ordförande
SOS Alarm Sverige AB. ordförande
Persson-Göransson, Ewa
Samhall AB, ordinarie
Persson, Jan-Crlster
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB.
ordförande
Persson, Margareta
Apoteket AB. arbetstagarrepresentant
Petersson, Lars-Erlc
Telia AB, ordförande
Petersson, Sven-Olof
Systembolaget AB. suppleant
Pettersson, Birgitta
Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant
Pettersson, Lars-Olof
AssiDomän AR, arbetstagarrepresentant
Pettersson, Leif
AB Göta kanalbolag, arbetstagarrepresentant.
suppleant
Pettersson, Sture
VD. Swedesurvey AB
Pettersson, Åke
Statens Järnvågar, ordinarie
Pin, Domlnlque
SAKAB, ordinarie
Plogéu», Eva
Luftfartsverket. ordinarie
Pilsäter, Karin
Systembolaget AB. suppleant
Pälsson, Uno
Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant
Queckfeldt. Ewa
AB Bostadsgaranti, suppleant
Ragsten Pettersson, Christina
Posten AB. ordinarie
SBAB. ordinarie
Relnlus, Ulla
Kungliga Ofieran AB. ordinarie
Rekke. Lars
Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordförande
Rentzhog, Sten
Sveriges Rese- och Turistråd AB. ordinarie
Reutersklöld, Marianne
Sveriges Rese- och Turistråd AB. ordinarie
Ringdahl, Thomas
AB Bostadsgaranti, suppleant
Ringström. Anita
Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie
Rodosl, Agneta
Svenska Skeppshypotekskassan, suppleant
Rogestam, Christina
VD. Akademiska Hus AB
Akademiska Hus AB, ordinarie
Rooth, Lena
Swedfund International AB, ordinarie
Ros, Carl Wilhelm
AssiDomän AB, ordinarie
LKAB, ordinarie
Rossignol, Fabrlce
SAKAB, ordinarie
Roukala.Hyväinen, Kalja
Nordea AB. arbetstagarrepresentant
Rudh, Karl-Erlk
Sveaskog AB. arbetstagarrepresentant
Rung, Sören
SBAB, vice ordförande
Ruth, Arne
Voksenåsen A/S, ordinarie
Rydén, Bengt
OM Gruppen AB. ordinarie
Ryding, Sven-Olof
VD, AB Svenska Miljöstyrningsrådet
AB Svenska Miljöstyrningsrådet. ordinarie
Rålln, Berit
SOS Alarm Sverige AB,
personalrepresentant
Rönnberg, Mats
Venantius AB, ordinarie
Sahlin, Maurltz
Imego AB, ordförande
Salomonson, Christina
SOS Alarm Sverige AB, ordinarie
Salzmann, Tomas
IRECO Holding AB, ordinarie
Sandberg. Mona-Llsa
ALMI Företagspartner AB, ordinarie
Sandberg. Peter
Posten AB. ordinarie
Sandström, Bertil
AB Svenska Spel, arbetstagarrepresentant
Saxvold, Bror
Statens Järnvägar AB. arbetstagarrepresentant
Saxton, Ulla-Brltt
SVEDAB, suppleant
Schönnlng, Eje
AB Bostadsgaranti, suppleant
Selén, Jan-Olof
Tf Generaldirektör, Sjöfartsverket
Severed, Bo
Svenska Skeppshypotekskassan. suppleant
Sllfverstrand, Bengt
Systembolaget AB, ordinarie
Sjölander, Lars
Sveriges Rese- och Turistråd AB,ordinarie
Skarell, Gunnar
Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie
Skoglösa. Brltt-Marle
Apoteket AB, ordinarie
Skogö, Ingemar
Generaldirektör, Luftfartsverket
A-Banan projekt AB, ordinarie
Svedab. ordförande
Sköld, Lars
VD, Sveaskog AB
Sköldefors, Walter
SIS Miljömärkning AB, ordinarie
Smith, Eva
AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie
Sohlman, Ragnar
Voksenåsen A/S, ordinarie
Sprängare, Björn
LKAB, ordförande
Stalens Järnvägar, vice ordförande
Förvaltningsaktiebolaget Slättum, ordinarie
Spång, Ulf
Pesten AB, ordinarie
Staffas, Fritz
Akademiska Hus AB. ordinarie
Stark, Annelle
ALMI Företagspartner AB, ordinarie
Starkerud, Lars
Sjöfartsverket, ordinarie
Starrln, Karin
Kungliga Operan AB. ordinarie
Steen, Anitra
VD, Systembolaget AB
Steincke, Glinter
AB Svensk Bilprovning, arbetstagarrepresentant.
ordinarie
Stenberg, Jan
VD, SAS Gruppen
Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordinarie
Kungliga Operan AB. ordinarie
Stendahl, Christina
Voksenåsen A/S. ordinarie
Stenhammar, Olof
OM Gruppen AB. ordförande
Strand, Karl-Erik
VD, Sveriges Rese och Turistråd AB
Strandberg. Kenth
AssiDomän AB. arbetstagarrepresentant,
suppleant
Strlby, Christina
Vattenfall AB, ordinarie
Strömberg. Karin
Posten AB, ordinarie
Sundberg, Kjell
VD, A-Banan projekt AB
Sundgren, Jan-Erlc
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
ordinarie
Swartz, Göran
Kungliga Operan AB. arbetstagarrepresentant
Svedberg, Gunnar
IRECO Holding AB, ordförande
Svenhelm, Lars-Olof
AB Göta kanalbolag. ordinarie
Söderberg, Lena
Sveaskog AB. ordinarie
Svenska Skogsplantor AB, ordinarie
Söderblom, Anna
AB Svenska Spel, ordinarie
Söderhjelm, Margaretha
Apoteket AB, arbetstagarrepresentant.
suppleant
Söderlund, Thord
AB Göta kanalbolag, ordinarie
Söderström, Bengt
Affärsverket svenska kraftnät, vice ordförande
146
140
PERSONREGISTER 2000
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Söderström, Lars-Olov
Norrland Center AB, ordinarie
Sörensen, Erik
SAS Gruppen, andre vice ordförande
Tegnér, Per
Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie
AssiDomän AB. ordinarie
Tengelin, Ursula
LKAB, ordinarie
Tham, Carl
Kungliga Operan AB. ordinarie
Thapper, Inger
Luftfartsverket, ordinarie
Thelin, Hugo
Swedfund International AB, vice ordförande
Th iberg, Sven
SIS Miljömärkning AB, ordförande
Thor, Anders J
AB Bostadsgaranti, suppleant
Thorell, Lars
Sveaskog AB, arbetstagarrepresentant, suppleant
Thoméus, Torsten
LKAB, arbetstagarrepresentant, suppleant
Tidlund, Håkan
Samhall AB, ordförande
Tingsgård, Tove
Lernia AB, ordinarie
Tiusanen, Bertil
Apoteket AB, ordinarie
Tivéus, Meg
VD, AB Svenska Spel
AB Svenska Spel, ordinarie
Kungliga Operan AB. ordinarie
Statens Järnvägar, ordinarie
Tivéus, Hans
VD, AB Svensk Bilprovning
Torell, Lena
Imego AB, ordinarie
Torstensson, Lennart
Svenska Skogsplantor AB, arbetstagar-
representant
Tuvegarn, Ingela
Posten AB, ordinarie
Ullenlus, Christina
IRECO Holding AB, ordinarie
Unge, Ragnar
VD, SIS Miljömärkning AB
Utterström, Anna Karin
Apoteket AB, arbetstagarrepresentant, suppleant
Utterström, Brittmarie
SweRoad AB, ordinarie
Utterström, Gösta
AssiDomän AB. arbetstagarrepresentant, supple-
ant
Uustalu, Ann
Swedfund International AB, ordinarie
Va inio, Vesa
Nordea AB. ordförande
Wahlström, Victor
Samhall AB. suppleant
Waldner, Lars
AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie
Wall, Carin
Swedfund International AB, ordinarie
Wallin, Sven
Svenska rymdaktiebolaget, arbetstagar-
representant
Weichbrodt, Björn
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
ordinarie
Wemming, Mats
VD, SVEDAB
Wenblad, Axel
AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordförande
Westling, Rickard
Vasallen AB, arbetstagarrepresentant
Westman, Berith
Telia AB. arbetstagarrepresentant
Wickenberg Karlsson, Birgitta
VD, Svenska Skeppshypotekskassan
Wide, Anna Maria
AB Svenska Miljöstyrningsrådet. ordinarie
Widmark, Håkan
VD, IRECO Holding AB
Wikström, Jan-Erik
Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordförande
Wikström, Karl
LKAB, arbetstagarrepresentant
Viktorsson, Elisabeth
Teracom AB, arbetstagarrepresentant, suppleant
Wilhelm Ros, Carl
LKAB, ordinarie
Wolrath, Björn
AB Svensk Exportkredit, ordförande
Samhall AB, ordinarie
Wärn, Ragnhild
AB Göta kanalbolag, ordinarie
Wästberg, Per
Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordinarie
Wästlund, Holger
Vasallen AB, ordinarie
Yngvesson, Nils
SVEDAB. ordinarie
Yngwe, Peter
VD, AB Svensk Exportkredit
Zander, Jens
Teracom AB, ordinarie
Ziegler, Ingemar
Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie
Åbyhammar, Marianne
AB Bostadsgaranti, ordinarie
Ahfeldt, Per-Olof
AB Göta k3naIbolag, arbetstagarrepresentant
Ahnstrand, Claes
Systembolaget AB, ordinarie
Ähult, Henrik
LKAB, arbetstagarrepresentant, suppleant
Åkerblom, Kjlll
Kungliga Dramatiska Teatern AB, arbetstagar-
representant
Åkesson Bonde, Ingrid
Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie
Ögren, Kent
Vattenfall AB, suppleant
öhman, Hans
A-Banan projekt AB, ordinarie
öjefors, Lars
Swedfund International AB, ordinarie
öhrn, Ingemar
Svenska Skogsplantor AB, ordförande
örnfjäder, Krister
Luftfartsverket, ordinarie
örtengren, Bengt
Affärsverket svenska kraftnät, arbetstagarrepre-
sentant
Örtendahl, Claes
Apoteket AB. ordinarie
Österlund, Claes-Göran
VD. AB Göta kanalbolag
Östholm, Lars
LKAB, ordinarie
147
141
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
48
ADRESSREGISTER
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
A-Banan projekt AB
Gamla Brogatan 27
111 27 Stockholm
Telefon: 08-797 98 50
Telefax: 08-797 98 51
a-banan@swipnet.se
Akademiska Hus AB
Box 483
401 27 Göteborg
Telefon: 031-63 24 00
Telefax: 031-63 24 01
inf c@a kadern iska hus.se
www.akademiskahus.se
ALMI Företagspartner AB
Box 47631
117 94 Stockholm
Telefon: 08-709 89 00
Telefax: 08406 03 00
info@almi.se
www.almi.se
Apoteket AB
Fraikörvägen 4
131 88 Stockholm
08-466 10 00
08-466 15 15
www.apoteket.se
AssiDomän AB
Pipersgatan 2
105 22 Stockholm
Telefon: 08-655 90 00
Telefax.- 08-655 94 01
mailbox@asdo.se
www.asdo.se
AB Bostadsgaranti
Box 26029
10041 Stockholm
Telefon: 08-545 047 00
Telefax: 08-545 047 17
abo@bostadsgaranti.se
www.bostadsgaranti.se
Civitas Holding AB
Box 24234
104 51 Stockholm
Telefon: 08-783 21 00
Telefax: 08-783 21 01
A/0 Dom Shvetsii
190 031 Kazanskaya
44 St Petersburg, Ryssland
Grängesberg Gruvor AB
Box 26
772 21 Grängesberg
Telefon: 0240-21400
Telefax: 0240-203 73
AB Göta kanalbolag
Box 3
591 21 Motala
Telefon: 0141-20 20 50
Telefax: 0141-21 55 50
mfo@gotakanal.se
www.gotakanal.se
Imego AB
Aschebergsgatan 46
Byggnad 11
411 33 Göteborg
Telefon: 031-750 18 00
Telefax: 031-750 18 01
info@imego.com
www.imego.com
IRECO Holding AB
Klara Norra Kyrkogata 33
111 22 Stockholm
Telefon: 08-411 18 90
Telefax: 08-411 18 93
info@ireco.se
www.ireco.se
Kasernen Fastighets AB
Gustav Adolfs gata 49
541 45 Skövde
Telefon: 0500-41 08 05
Telefax: 0500-48 68 36
Kungliga Dramatiska Teatern AB
Box 5037
102 41 Stockholm
Telefon: 08-665 61 00
Telefax: 08-663 88 16
info@dramaten.se
www.dramaten.se
Kungliga Operan AB
Box 16094
103 22 Stockholm
Telefon: 08-791 43 00
Telefax: 08-791 44 44
info@operan.se
www.operan.se
AB Kurortsverksamhet
c/o Riksförsäkringsverkets sjukhus
573 81 Tranås
Telefon: 0140-461 00
Telefax: 0140-461 80
jan-eric.nilsson@kuran.se
Lernia AB
Box 1181
111 91 Stockholm
Telefon: 08-701 65 00
Telefax: 08-411 00 93
info@lernia.se
www.lernia.se
Luftfartsverket
601 79 Norrköping
Telefon: 011-19 20 00
Telefax: 011-19 25 75
luftfartsverket@lfv.se
www.lfv.se
Luossavaara-Kiirunavaara, LKAB
Box 952
971 28 Luleå
Telefon: 0920-380 00
Telefax: 0920-195 05
info@lkab.com
www.lkab.se
AB Svenska Miljöstyrningsrådet
Box 70396
107 24 Stockholm
Telefon: 08-50 63 62 54
Telefax-, 08-5063 62 59
e-post: info@miljostyrning.se
webbadress: www.miljostyrning.se
Nordea AB
Hamngatan 10
105 71 Stockholm
Telefon: 08-614 78 00
Telefax: 08-10 50 69
Norrland Center AB
Box 200
101 23 Stockholm
Telefon: 08-545 185 80
Telefax: 08-545 185 89
info@norrla ndcenter.se
www.norrlandcenter.se
OM Gruppen AB
Telefon: 08-405 60 00
Telefax: 08-405 60 01
info@omgroup.se
www.omgroup.se
Posten AB
105 00 Stockholm
Telefon: 08-781 10 00
kundtjanst@posten.se
www.posten.se
Samhall AB
Box 44
146 21 Tullinge
Telefon: 08-607 10 00
Telefax-, 08-607 10 99
samhall. info@samhall.se
www.samhall.se
SAS Sverige AB
195 87 Stockholm
Telefon: 08-797 12 93
SIS Miljömärkning AB
Box 6455
113 82 Stockholm
Telefon: 08-610 30 40
Telefax: 08-34 20 10
svanen@sis.se
blomman@sis.se
www.svanen.nuwww.blomman.nu
Sjöfartsverket
601 78 Norrköping
Telefon: 011-19 13 79
Telefax: 011-10 20 30
hk@sjofartsverket.se
www.sjofartsverket.se
SOS Alarm Sverige AB
Box 5776
114 87 Stockholm
Telefon: 08-407 30 00
Telefax: 08-611 63 36
info@sosalarm.se
www.sosalarm.se
Specialfastigheter Sverige AB
Borggården
582 28 Linköping
Telefon: 013-24 92 00
Telefax-, 013-10 01 33
hk@specialfastigheter.se
www.specialfastigheter.se
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
Box 27308
102 54 Stockholm
Telefon: 08-614 43 00
Telefax: 08-611 46 00
149
143
ADRESSREGISTER
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Statens Järnvägar AB, SJ AB
Box 1153
118 81 Stockholm
Telefon: 08 762 20 00
Telefax: 08 411 40 20
sjinfoWstab.sJ.se
www.s|.se
Statens Väg* och Baninvest AB
781 87 Borlänge
Telefon: 0243-754 00
Telefax: 0243-756 11
Förvaltningsaktiebolaget Stattum
c/o Näringsdepartementet
103 33 Stockholm
Telefon: 08-405 36 92
Telefax: 08 21 57 99
vlktoria.aastrupWmdustry.minlstry.se
Sveaskog AB
Box 315
952 23 Kalix
Telefon: 0923 787 00
Telefax: 0923 787 01
www.sveaskog.se
Sydkraft SAKAB
Norrtorp
692 85 Kiinila
Telefon: 019 30 51 00
Telefax: 019-57 70 27
www.sakab.se
AB Svensk Bilprovning
Box 508
162 15 Vällingby
Telefon: 08-759 21 00
Telefax: 08-759 54 24
lnfoWbilprovningen.se
www.bilprovnlngen.se
AB Svensk Exportkredit, SEK
Box 16368
103 27 Stockholm
Telefon: 08-613 83 00
Telefax: 08 20 38 94
lnfoWsek.se
Affärsverket svenska kraftnät
Box 526
162 15 Vällingby
Telefon: 08-739 78 00
Telefax: 08 3 7 84 05
lnfoWsvk.se
Svenska Lagerhusaktiebolaget
Box 30143
104 25 Stockholm
Telefon: 08 657 44 00
Telefax: 08-737 01 16
lnfoWlagerhii5.se
www.lagerhus.se
Svenska rymdaktiebolaget
Box 4207
171 04 Solna
lelefon: 08 627 62 00
Telefax: 08 98 70 69
lnfoWssc.se
Svenska Skeppshypotekskassan
Box 11010
404 21 Göteborg
Telefon: 031-80 61 60
Telefax: 031-15 80 85
loanWskeppshypotek.o.se
Svenska Skogsplantor AB
Box 33
551 12 Jönköping
Telefon: 036-30 56 00
Telefax: 036-19 07 40
skogWskogsplanlor.se
www.skogsplantor.se
AB Svenska Spel
621 80 Visby
Telefon: 0498-26 35 00
Telefax: 0498-26 36 30
kundtJanstWsvenskaspel.se
www.svenskaspel.se
118 92 Stockholm
Telefon: 08-555 420 00
Telefax: 08-555 420 88
infoWteracom.se
www.teracom.se
Svensk-Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB
Box 4044
203 11 Malmö
Telefon: 040-660 98 80
Telefax: 040-660 98 89
infoWsvedab.se
Sveriges Geologiska AB, SGAB
EY Law/Tlsell Advokatbyrå
Box 3143
103 62 Stockholm
Telefon: 08-506 440 00
Telefax: 08-506 441 00
SP Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB
Box 857
501 15 Borås
Telefon: 033-16 50 00
Telefax: 033-16 50 10
inloWsp.se
www.sp.se
Sveriges Rese- och Turistråd AB
Box 3030
103 61 Stockholm
Telefon: 08-725 55 00
Telefax: 08-725 55 31
infoWswetourlsm.se
www.swetcurlsm.se
Swedesurvey AB
801 82 Gävle
Telefon: 026-63 33 00
Telefax: 026 65 18 19
infoWswedesurvey.se
www.swedesurvey.se
Swedfund International AB
Box 3286
103 65 Stockholm
Telefon: 08-725 94 00
Telefax: 08-20 30 93
infoWswedfund.se
www.swetlfund.se
SweRoad
Box 4021
171 04 Solna
Telefon: 08-799 79 80
Telefax: 08 24 46 89
sweroad Wsweroa d .se
www.sweroad.se
Systembolaget AB
103 84 Stockholm
Telefon: 08-789 35 00
Telefax: 08 789 35 25
infoWsystembolagel.se
www.syslembolaget.se
Telia AB
123 86 Farsta
Telefon: 08-713 10 00
Telefax: 08-713 33 33
teliaWtella.se
www.telia.se
Teracom AB
Box 17666
V&S Vin & Sprit AB
Förmansvägen 19
117 97 Stockholm
Telefon: 08 744 70 00
Telefax: 08-744 74 44
lnfoWvinsprit.se
www.vinsprlt.se
Vasakronan AB
Box 24234
104 51 Stockholm
Telefon: 08-783 21 00
Telefax: 08-783 21 01
i nfoWvasa kr ona n.se
www.vasakronan.se
Vasallen AB
Trädgårdsgatan 14
702 12 Örebro
Telefon: 019-17 50 70
Telefax: 019-17 50 90
infomasterWvasallen.se
www.vasallen.se
Vattenfall AB
162 87 Stockholm
Telefon: 08-739 50 00
Telefax: 08-37 01 70
infoWvattenfall.se
www.vattenfall.se
Venantius AB
Box 16184
103 24 Stockholm
Telefon: 08 440 81 00
Telefax: 08-440 81 10
infoWvenantius.se
www.venantius.se
Voksenåsen A/S
Ullveien 4
NO 0791 Oslo, Norge
Telefon: 0047-22 14 30 90
Telefax: 0047-22 49 93 33
vokproWonline.no
Zenit Shipping AB
Vingalandsgatan 8
417 63 Gölelxxg
Telefon: 031-22 25 42
Telefax: 031-51 10 90
150
144
Skr. 2000/01:120
VD OCH ORDFÖRANDEFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅR 2000 Biläga 1
Förändringar under år 2000
Verkställande direktör och generaldirektör
SJ Green Cargo AB |
Jan Sundling | |
Sydkraft SAKAB |
Per-Olof Lindholm |
Anders Lärkert |
SJ AB |
Kjell Nilsson | |
Sjöfartsverket |
Jan-Olof Selén |
Anders Lindström |
Specialfastigheter Sverige AB |
Curt Bylund |
Holger Wästlund |
Sveaskog AB |
Lars Sköld |
Björn Skogh |
SVEDAB |
Mats Wemming |
Karl-Otto Sicking |
Swedcarrier, AB |
Arne Berggren | |
Svensk Bilprovning, AB |
Hans Tivéus |
Per Egon Johansson |
Sveriges Rese- och Turistråd AB |
Karl-Erik Strand |
Anders Wallgren |
Telia AB |
Jan-Äke Kark | |
Marianne Nivert |
Jan-Ake Kark | |
Vattenfall AB |
Bertil Tiusanen |
Carl-Erik Nyquist |
Lars G. Josefsson |
Bertil Tiusanen | |
V&S Vin & Sprit AB |
Peter Lagerblad |
Egon Jacobsson |
Förändringar under år 2000:
styrelseordförande
A-Banan projekt AB |
Sven Bårström |
Ingemar Skogö. |
Civitas AB + Vasakronan AB |
Egon Jacobsson |
Rune Brandinger. |
SJ Green Cargo AB |
Karl Gunnar Holmqvist | |
Kasernen Fastighets AB |
Christer Alvemur |
Bengt A W Johansson |
Nordea AB |
Vesa Va i nio |
Jacob Palmstierna |
Sydkraft SAKAB |
Jan Kluge |
Jan Ekman |
SJ AB |
Daniel Johannesson | |
Swedcarrier, AB |
Ingrid Bonde | |
Svensk Bilprovning, AB |
Olof Johansson |
Stig Malm |
Telia AB |
Lars-Eric Peterson |
Jan Stenberg |
Vasakronan AB |
Egon Jacobsson |
Rune Brandinger |
Vasallen AB |
Pär Nuder |
Håkan Bryngelson. |
Vattenfall AB |
Gerhard Larsson |
Jörgen Andersson |
151
145
SISTA SIDAN
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
Bolagiseringen av SJ
Beslutet
Regeringen föreslog i en proposition till riksda-
gen den 16 mars 2000 att verksamheten vid
Statens Järnvägar (SJ) skulle överföras till ett
eller flera aktiebolag. Där sades också att staten
skulle äga alla aktier i det eller de bolag där SJ:s
kärnverksamhet bedrevs.
Bakgrund
Staten har sedan andra hälften av 1800-talet
bedrivit järnvägsverksamhet genom Statens
Järnvägar (SJ). Sedan är 1911, dä affärsverks-
forrnen skapades, har verksamheten bedrivits i
form av ett affärsverk.
1988 skildes bland annat ansvaret för inves-
Varför bolagisering ?
Regeringen ansåg det som viktigt att SJ kunde
ges möjlighet att pä bästa sätt tillgodose kunder-
nas krav på service, kvalitet och tillgänglighet.
För att SJ skall kunna delta I denna utveckling
och kunna ta tillvara nya affärsmöjligheter såväl i
Sverige som utomlands krävdes en verksamhets-
form som möjliggjorde deltagande i olika former
av samverkan, till exempel gemensamma
utvecklingsbolag.
Regeringen ansåg därför att SJ borde ombil-
das till aktiebolag med syfte att skapa
enheter/verksamheter som genom att verka
under samma förutsättningar som övriga kon-
kurrenter på marknaden bättre kunde tillgodose
kundernas krav på service.
Vad innebär
en bolagisering
En bolagisering ger en
enhetlig juridisk struktur för
alla verksamheter i koncernen
och underlättar bland annat effekti-
visering och rationalisering av SJ:s verk-
samhet. Strukturen ger också en tydlig
transparens, som omöjliggör alla former av
korssubventioner och felaktig prissättning.
Bolagiseringen innebär vidare en anpassning
till den fortgående internationaliseringen
inom transportmarknaden.
Nuvarande struktur
SJ har sedan den 1 januari 2000 bedrivit sin
verksamhet i sex väldefinierade och affärsmäs-
sigt avgränsade sektorer: SJ Resor, SJ Cargo
Group, SJ Fastigheter, SJ Teknik, SJ Terminal-
produktion och SJ Data. Dessa sektorer ombil-
dades 1 samband med bolagiseringen till sex
självständiga koncerner. SJ Resor och SJ Cargo
Group, som omfattar SJ:s kärnverksamhet, dri-
ver sedan 1 januari 2001 verksamhet i SJ AB
respektive Green Cargo AB. Dessa bolag är
direktägda av staten medan övriga bolag ägs av
staten genom holdingbolaget AB Swedcarrier. SJ
Fastigheter driver verksamhet i Jernhusen AB,
SJ Teknik i Euromaint AB, SJ Terminalproduk-
tion i TraffiCare AB samt SJ Data i Unigrid AB.
hotell städservice
. persontransporter
färjor rest® i Inger
fastighet*
■ aataservice
godstransporter
godstransporter
Green CargöAB
persontransporter
AB Swedcarrier
järnväRsanknuten
serviceverksamhet
teringar i och underhåll av bannätet från
trafikverksamheten för att järnvägen skulle
ges förutsättningar att spela en viktig roll
som ett konkurrenskraftigt transportme-
del. Banverket övertog i samband med
detta ansvaret för infrastrukturen.
Marknaden
för person-
transporter har
successivt
avreglerats och
godstrafiken på järn-
väg har helt avregle-
rats, vilket fått till följd
att kunderna ställer
högre kvalitets- och servicekrav.
Därför har riksdagen successivt
beslutat om en transportpolitik
som innebär ökad konkurrens mellan och inom
varje transportslag.
Med avregleringen följde ökad konkurrens från
både svenska och utländska företag. Från år 2000
svarade SJ för mindre än 40 procent av antalet
tågresor I Sverige. SJ:s andel av antalet personki-
lorneter beräknades då uppgå till cirka 70 pro-
cent. Arlanda Express, pendeltågstrafiken i Stock-
holm och nattågen till övre Norrland är exempel
på järnvägstrafik som utfördes av andra tågtrafik-
utövare. SJ mötte också en allt större konkurrens
från andra trafikslag såsom flyg och busstrafik,
verksamheter som nästan undantagslöst bedrivs i
aktiebolagsform.
152
146
Skr. 2000/01:120
Bilaga 1
153
Kompletteringar och riktlinjer
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
Hel- och delägda företag
2.1 A-Banan projekt AB
Riktlinjer
A-Banans aktier förvaltas till lika delar av Luftfartsverket och Banverket.
Bolagets verksamhet finansieras genom löpande fakturering av dess
kostnader till de båda ägarna. Därutöver erhåller A-Banan vissa intäkter
genom en särskild kontroll- och övervakningsersättning från A-Train
AB, det bolag som det privata näringslivet bildat för att på uppdrag av A-
Banan genomfora projektet.
Arlandabanan är det första infrastrukturprojektet i landet som
samfinansicras av staten och det privata näringslivet. Är 1993 fick den
s.k. Delegationen for infrastrukturinvesteringar (K 1991:04) i uppdrag av
regeringen att genomföra upphandlingen av projektet. A-Banan Projekt
AB bildades för att dels administrera den fortsatta upphandlingen, dels
samla statens rättigheter och skyldigheter i projektet (prop. 1993/94:39).
Bolaget har vidare till uppgift att som ägare till Arlandabanan och part i
Arlandabanan Project Agrccment följa utvecklingen av verksamheten
samt återbetalningen av det statliga vilikorslånet.
Arlandabanan öppnades för flygpendeltrafik, Arlanda Express, den 25
november 1999. Den 10 januari 2000 öppnades även anläggningen för
den regionala och nationella tågtrafiken.
Styrelse år 2001
Bårström, Sven, ordförande
Danielsson, Jan
Danielson, Jan
Francke, Ulrika
Lindberg Göransson, Kerstin
Averstad, Kjell-Åke
Lundin, Ulf, suppleant
Sundberg, Kjell, suppleant
Verkställande direktör
Kjell Sundberg
154
2.2
AB Swedcarrier
Styrelse 2001
Bonde, Ingrid, ordförande
Kvarnström, Jan, vice ordförande
Apler, Lena
Detter, Dag
Elväng, Katja
Persson, Bertil
Bemdtsson, Mats, arbetstagarrepresentant
Ersson, Örjan, arbetstagarrepresentant
Hallén, Bertil, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Berggren, Arne
2.3 ALMI Företagspartner AB
Riktlinjer
Riksdagen beslutade den 14 december 1993 att staten i samverkan med
vissa näringslivsorganisationer skulle bilda ett centralt aktiebolag med
uppgift att dels verka för företagsutveckling och dels äga aktier i ett antal
regionala bolag, vars verksamhet skall vara att bedriva rådgivning och
finansiering (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11 rskr. 1993/94:80). De
övergripande målen för verksamheten är att främja tillväxt och förnyelse
i svenskt näringsliv genom att via rådgivning, finansiering och kontakt-
skapande insatser bidra till att nya företag startas och att de små företa-
gen får en lönsam tillväxt. ALMI:s kunder är företag med mindre än 250
anställda och då särskilt företag med mindre än 50 anställda.
Styrelse 2001
Eriksson, Per-Ola, ordförande
Amelid, Håkan
Bolin Ottoson, Gertrud
Carlsson, Bibbi
Engström, Gunvor
Holm, Pelle
Nilsson, Thomas
Hellberg, Björn, arbetstagarrepresentant
Karlsson, Leif, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Lundwall, Göran
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
155
2.4
Akademiska Hus AB
Riktlinjer
Efter riksdagens beslut 1992 ombildades Byggnadsstyrelsen varav bl.a.
Akademiska hus bildades (prop. 1992/93:37, bet. 1991/92:FiU8, rskr.
1992/93:123). Akademiska hus skall långsiktigt upprätthålla värdet i
statens innehav av högskolefastigheter och garantera att fastighets- och
förmögenhetsförvaltningen genomförs på ett kompetent sätt.
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
Styrelse 2001
Nilsson, Lennart, ordförande
Axelsson, Charlotte
Kantola, Birgitta
I.undius, Annika
Nilsson, Jan S
Rundqvist, Veronica
Staffas, Fritz
Rogestam, Christina
Jcnsen, Ilans, arbetstagarrepresentant
Seradji, Parzin, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Rogestam, Christina
Verkställande direktör
Rogestam, Christina
2.5 Apoteket AB
Riktlinjer
Regeringen har, efter riksdagens bemyndigande, träffat avtal med Apote-
ket AB om bolagets verksamhet i enlighet med lagen (1996:1152) om
handel med läkemedel m.m. (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr.
1996/97:58 och prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:SoUl, rskr. 1998/99:104).
Riktlinjerna för Apoteket AB:s verksamhet lades fast i samband med
bolagets bildande 1970 (prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234).
Därefter har riktlinjerna ändrats 1985 (prop. 1984/85:170, bet.
1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) och 1996 (prop. 1996/97:27, bet.
1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58).
Mot bakgrund av förslagen i Läkcmedelsdistributionsutredningens hu-
vudbetänkande Läkemedel i vård och handel (SOU 1998:28) om att kon-
kurrensutsätta detaljhandel med läkemedel har regeringen i prop.
1998/99:106 Vissa ändringar i läkemedelsförmånen m.m. redovisat som
156
sin bedömning att det för närvarande inte är aktuellt att förändra ensam- Skr. 2000/01:120
rätten för Apoteket AB att bedriva detaljhandel med läkemedel. I sam- Bilaga 2
band med riksdagsbehandlingen av propositionen avslog riksdagen mo-
tioner om avveckling av apoteksmonopolet (bet. 1998/99:SoU14,
rskr. 1998/99:209).
Styrelse 2001
Bergquist, Jan, ordförande
Carlsson, Barbro
Eberstein, Susanne
Engström Laurent, Anna
Eriksson, Eva
Sjöberg, Mikael
Furberg, Inga-Lill, arbetstagarrepresentant
Skoglösa, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant
Söderhjelm, Margareta, arbetstagarrepresentant, suppleant
Utterström, Anna Karin, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Carlsson, Stefan
2.6 AssiDomän AB
Riktlinjer
Domänverket ombildades 1912 till affärsverk med uppgift att förvalta
statens skogs- och jordbruksmark. Dess myndighetsuppgifter övergick
till andra myndigheter och sedan 1960-talet har verksamheten varit
kommersiell. Genom beslut i riksdagen (prop. 1990/91:87, bet.
1990/91 :NU38, rskr. 1990/91:318) överfördes Domänverkets verksamhet
till ett statligt ägt aktiebolag, AssiDomän. Detta bolag som även inklude-
rar de tidigare statliga skogsbolagen, NCB och ASSI, ålades marknads-
mässiga avkastningskrav. Knappt hälften av aktierna i AssiDomän såldes
på förslag från regeringen under 1994 till institutioner och allmänheten
(prop. 1991/92:69). Statens andel uppgår efter Sveaskogsaffären till
35,31 %.
Styrelse 2001
Magnusson, Bernt, ordförande
Palme, Gunnar
Bjömsson, Björn
Blomberg, Jan
Carlsson, Hans
Duveblad, Gunnel
Ros, Carl Wilhelm
157
Tegnér, Per
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
Verkställande direktör
Palme, Gunnar
2.7 Bostadsgaranti, AB
Riktlinjer
Bolaget bildades 1962 av dåvarande Svenska Byggnadsentreprenörföre-
ningen (numera Sveriges Byggindustrier). Verksamheten bestod ur-
sprungligen av att ställa garantier vid ny- och ombyggnad av bostads-
rättslägenheter. Under 1976 introducerades en tioårsgaranti för köpare av
nyproducerade småhus. Denna garanti gjordes 1984 till villkor tor stat-
liga lån (senare för räntesubventioner) till egnahem och småhus med bo-
stadsrätt. I samband därmed inträdde staten som hälftenägare i bolaget
(prop. 1983/84:41, bet. 1983/84BoU8, rskr. 1983/84:64. Riksdagen moti-
verade beslutet med att det mot bakgrund av bolagets starka ställning när
det gäller utfärdande av produktionsgarantier och ansvarsutfästelser var
rimligt att staten skaffade sig ett inflytande över verksamheten.
Strategin är att med en liten organisation upprätthålla en hög nivå när
det gäller granskning av byggföretag, projekt och handlingar för att
kunna teckna garantier som ger ett gott konsumentskydd för köpare av
nya bostadsrätter och egnahem.
Styrelse 2001
Brink, Stig, ordförande
Hagberg, Michael
Hansén, Mårten
Kruusc, Thomas
Larsson, Sven
Lönnberg, Anders
Abyhammar, Marianne
Verkställande direktör
Eriksson, Kåre
2.8 Civitas Holding AB, Vasakronan AB, Vasallen AB
Riktlinjer
Efter riksdagens beslut ombildades byggnadsstyrelsen med följd att bl.a.
Akademiska hus och Vasakronan Holding AB bildades 1992 (prop.
1992/93:37, bet. 1997/92:FiU8, rskr. 1991/92:107). Vasakronans upp-
158
drag är att som fastighetsföretag långsiktigt uppnå högsta möjliga totala Skr. 2000/01:120
avkastning på det egna kapitalet. Bolaget ägs till 100 % av Civitas Bilaga 2
Holding AB (f.d. Vasakronan Holding AB) som är ett av staten helägt
bolag. Civitas Holding har ingen operativ verksamhet. Civitas Holding
AB har i dag två dotterbolag: Vasallen och Vasakronan AB.
2.8.1 Civitas Holding AB
Styrelse 2001
Bryngelson, Håkan
Engman, Gerd
Israelsson, Mats
Kantola, Birgitta
Kylberg, Lars
Ljungh, Claes
Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant
Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Bryngelson, Håkan
2.8.2 Vasallen AB
Styrelse 2001
Nuder, Pär, ordförande
Hedlund, Lena
Jonsson, Jan-Peter
Jonsson, Lars
Rodosi, Agneta
Netz, Bo
Wästlund, Holger
Verkställande direktör
Jonsson, Jan-Peter
2.8.3 Vasakronan AB
Styrelse 2001
Jacobsson, Egon, ordförande
Kylberg, Lars V, vice ordförande
Bryngelson, Håkan
Danell, Georg
Engman, Gerd
159
Kantola, Birgitta
Lilja, Maria
Ljungh, Claes
Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant
Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Bryngelson, Ilåkan
2.9 A/O Dom Shvetsii
Styrelse 2001
Lundberg, Gunnar, ordförande
Alvemur, Christer
Avdeev, Kirill V
Bergman, Johan
Gunnarsson, Carl-Johan
Verkställande direktör
Koppeli, Risto
2.10 Stattum, Förvaltningsaktiebolaget
Riktlinjer
I samband med det tidigare statliga förvaltningsaktiebolaget Fortias lik-
vidation 1993 överfördes vissa innehav till staten och vissa aktier, främst
i delägda bolaget, till Förvaltningsaktiebolaget Stattum. Förvaltningen av
bolaget har skötts i samarbete med Näringsdepartementet. Några sär-
skilda mål för verksamheten har inte givits.
Styrelse 2001
Rekke, Lars, ordförande
Eriksson, Per Olof
Magnusson, Bernt
Nilsson, Lennart
Sprängare, Björn
Stenberg, Jan
Verkställande direktör
Detter, Dag
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
160
2.11
Green Cargo AB
Styrelse 2001
Holmqvist, Karl Gunnar, ordförande
Bådholm, Christer
Halvarsson, Eva
Johannesson, Daniel
Rennerstedt, Kristina
Sandberg, Peter
Strömberg, Birgitta
Östlund, Viggo
Bieder, Stefan, arbetstagarrepresentant
Lundmark, Peter, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Sundling, Jan
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
2.12 Göta Kanalbolag, AB
Riktlinjer
AB Göta kanalbolag bildades 1810 i samband med påbörjandet av byg-
gandet av kanalen. Bygget av Göta kanal var klart 1832 när kanalen in-
vigdes. Fram till 1978 var kanalen i privat ägo då bolaget övertogs av
staten. Den senaste privata ägaren utgjordes av intressen inom Wallen-
bergsfaren. År 1984 blev AB Göta kanalbolag ett dotterbolag till dåva-
rande Domänverket. I samband med riksdagens beslut våren 1992 om
riktlinjer för att föra över verksamheter vid Domänverket till aktiebolags-
form behandlades även det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag
(prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351). Riksdagen
ansåg att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal i
framtiden rustas upp och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt
byggnadsverk och ett attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Staten skall
även i fortsättningen äga AB Göta kanalbolag där kanalbolaget och
kanalfastigheten även i fortsättningen skall vara en sammanhållen enhet.
Finansieringen av kanalens upprustning skall tillförsäkras genom stats-
maktens försorg.
Styrelse 2001
Janérus, Kaj, ordförande
Berggren, Christer, vice ordförande
Andersson, Elving
Modin, Anita
Svenheim, Lars-Olof
Söderlund, Thord
Wäm, Ragnhild
161
6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120
Löfströrn, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant
Åhfeldt Per-Olof, arbetstagarrepresentant
Johansson, Billy, arbetstagarrepresentant, suppleant
Pettersson Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Österlund, Claes-Göran
2.13 Imego AB
Riktlinjer
På Förslag av utredningen om ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg
(SOU 1997:37) bildades 1998 bolaget Imego AB med inriktning mot
mikroelektronikbaserade system efter riksdagsbeslut (prop. 1997/98:1,
prop. 1997/98:114, bet. 1997/98UbU17, rskr. 1997/98:271). Enligt den
grundprincip som lades fast genom propositionen och riksdagsbeslutet
skulle institutet erhålla viss statlig basfinansiering för driften men dess
huvudsakliga finansiering efter uppbyggnadsskedet skulle utgöras av
uppdragsforskning med medel från näringslivet. I samband med budget-
propositionen 2000 beslöts om driftsbidrag för 2001 om 20 miljoner
kronor (prop. 2000/01:1).
Styrelse 2001
Sahlin, Mauritz, ordförande
Lewin, Thomas
Netzler, Göran
Nilsson, Aina
Olsson, Eva
Omling, Pär
Torell, Lena
Verkställande direktör
Brox, Bill
2.14 IRECO Institute for Research and Competence
Holding AB
Riktlinjer
I enlighet med riksdagens beslut bildades hösten 1997 holdingbolaget
IRECO Institute for Research and Competence Holding AB. Bolaget ägs
till 55 % av staten och till 45 % av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompe-
tensutveckling (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97 :FiU20, rskr.
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
162
1996/97:284). Syftet med verksamheten är bl.a. att äga och förvalta ak- Skr. 2000/01:120
tier eller andelar i bolag som bedriver industrinära forskning, att främja Bilaga 2
industriforskningsinstitutens långsiktiga kompetensutveckling att främja
samverkan mellan industriforskningsinstitut, universitet, högskolor och
svenskt näringsliv samt att främja en ändamålsenlig struktur inom indust-
riforskningssystemet.
Styrelse 2001
Svedberg, Gunnar, ordförande
Berggren, Christer
Caesar, Madeleine
Lubeck, Lennart
Salzmann, Tomas
Torell, Lena
Verkställande direktör
Widmark, Håkan
2.15 Kasernen Fastighets AB
Riktlinjer
Kasernen bildades 1990 med Diös fastigheter AB som majoritetsägare
och med staten som delägare. Under december 1991 förvärvade staten
alla aktier i som en följd av den statliga reformen inom lokalförsörj-
ningen bolaget (prop.l991/92:44, bct.l991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107).
Bolaget har till uppgift att tillhandahålla främst korttidsbostäder åt För-
svarsmakten.
Styrelse 2001
Alvemur, Christer, ordförande
Andersson, Björn
Jönsson, Lena
Lorentzon, Arne
Lundberg, Monica
Verkställande direktör
Lorentzon, Arne
163
2.16 Kungliga Dramatiska Teatern AB Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
Riktlinjer
Dramaten är nationalscen för talteater. Nationalscensuppdraget definie-
rades senast i Kulturpolitik prop. 1996/97:3. Det innebär att Dramaten
skall vara den i Sverige ledande institutionen inom sitt konstområde, vara
ett föredöme för andra scener, vårda och främja det svenska språket och
det nationella kulturarvet inom sitt konstområde, nå en stor och bred pu-
blik, ha en bred repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de
främsta scenerna utomlands.
Styrelse 2001
Wikström, Jan-Erik, ordförande
Bonnier, Eva
Dahlberg, Ingrid
Efraimsson, Inger
Låftman, Lennart
Wästberg, Per
Göranzon, Marie, arbetstagarrepresentant
Åkerblom, Kjäll, arbetstagarrepresentant
Wilkner, Pierre, arbetstagarrepresentant, suppleant
Dam berg, Jan, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Dahlberg, Ingrid
2.17 Kungliga Operan AB
Riktlinjer
Operan är nationalscen för opera och balett. Nationalscensuppdraget de-
finierades senast i Kulturpolitik prop. 1996/97:3. Det innebär att Operan
skall vara den i Sverige ledande institutionen inom sina konstområden,
vara ett föredöme för andra scener, vårda och främja det nationella kul-
turarvet inom sina konstområden, nå en stor och bred publik, ha en bred
repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de främsta scenerna
utomlands.
Styrelse 2001
Dalborg, Hans, ordförande
Andersson, Benny
Engdahl, Ilorace
Reinius, Ulla
Starrin, Karin
164
Stenberg, Jan
Tham, Carl
Tivéus, Meg
Gleisner, Per-Åke, arbetstagarrepresentant
Onne, Madeleine, arbetstagarrepresentant
Lundén, Gun-Maj, arbetstagarrepresentant, suppleant
Bergström, Peter, arbetsstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Hall, Bengt
2.18 Lernia AB
Riktlinjer
Riktlinjerna för Lemia AB, f.d. AmuGruppen AB, lades fast i samband
med bolagiseringen av AMU-gruppen 1993 (prop. 1992/93:152, bet.
1992/93:AU6, rskr. 1992/93:75). Överlåtelsen av verksamheten regleras i
ett avtal mellan staten och AmuGruppen AB. Med anledning av propo-
sitionen Kapitaltillskott m.m. till AmuGruppen AB (prop. 1996/97:55,
bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) tillfördes bolaget som ett ägartill-
skott 600 miljoner kronor. Därefter har under 1997 förändringar av-
seende inriktning och organisation genomförts (skr. 1996/97:95 bet.
1996/97:AU6, rskr. 1996/97:189). Vid ordinarie bolagsstämma 1997 an-
togs ett ägardirektiv för överlämnande till styrelsen. Ägardirektivet syftar
till att tydliggöra ägarens syn på verksamhetens inriktning samt ägarens
förväntningar och krav på bolaget.
Styrelse 2001
Dockered, Bo, ordförande
Blomquist, Bo-Gunnar
Eriksson, Olle
Hjalmarson, Lennart
Iversen, Jonas
Kronstam, Karin
Lewin, Margareta
Normark-Nilsson, Ann-Stina
Tingsråd, Tone
Larsson, Bengt
Johansson, Jan, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Carrick, Peter
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
165
7 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120
2.19 Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB
Styrelse 2001
Sprängare, Björn, ordförande
Ameln, Carl
I Ielgesson, Lars-Åke
Olson, lians Christer
Ros, Carl Wilhelm
Tengelin, Ursula
Ullebo, Egil
Östholm, Lars
Berggren, Christer, suppleant
Bäckström, Håkan, arbetstagarrepresentant
Larsson, Hans, arbetstagarrepresentant
Wikström, Karl, arbetstagarrepresentant
Kohkoinen, Thomas, arbetstagarrepresentant, suppleant
Thoméus, Torsten, arbetstagarrepresentant, suppleant
Åhult, Henrik, arbetstagarrepresentant, suppleant
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
Verkställande direktör
Ameln, Carl
2.20 Luftfartsverket
Riktlinjer
Luftfartsverket bildades 1947 efter ombildande av lufifartsfonden till en
affärsverksfond och av luftfartsstyrelsen till ett affärsdrivande verk (prop.
1947:194). Det affärsdrivande verket fick benämningen Luftfartsverket.
Som skäl angavs bl.a. att verksamheten skulle fa bättre affärsmässiga
förutsättningar och kunna drivas effektivare. Luftfartsverket har i
uppdrag att skapa förutsättningar för ett säkert, effektivt och miljöan-
passat flyg som kan tillgodose människors och näringslivets behov av
resor och godstransporter, bl.a. genom att tillhandahålla, driva och ut-
veckla statens flygplatser och flygtrafiktjänster. Luftfartsverkets huvud-
uppgifter är att främja utvecklingen av den civila luftfarten, att ansvara
för statens flygplatser för civil luftfart, att utöva tillsyn över flygsäker-
heten för den civila luftfarten, att svara för skyddet av miljön mot förore-
ningar från den civila luftfarten, att ansvara för flygtrafiktjänst i fred för
civil och militär luftfart, att ombesörja beredskapsplanläggning för civila
flygtransporter.
Luftfartsverket ansvarar för delfunktionen Flygtransporter inom funk-
tionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret.
Styrelse 2001
Adelsohn, Ulf, ordförande
166
Anneli, Elisabet
Jonsson, Jan
Orrenius, Jan
Plogéus, Eva
Thapper, Inger
Örnfjäder, Krister
Andersson, Lars, arbetstagarrepresentant
Falk, Krister, arbetstagarrepresentant
Dittmer, Ulf, arbetstagarrepresentant, suppleant
Nilssen, Roal, arbetstagarrepresentant, suppleant
Generaldirektör
Skogö, Ingemar
Lars Rekke ff.o.m. 1 augusti 2001
2.21 Nordea AB
Riktlinjer
Som ett led i statens åtgärder för att stärka det finansiella systemet köpte
staten in samtliga utestående aktier i Nordbanken (1991/92: 153, bet.
1991/92:NU36, rskr. 352). I enlighet med tidigare beslut tog staten det
första steget i oktober 1995 i en utförsäljning av statens aktier genom att
sälja 34,5 %.
Styrelse 2001
Vainio, Vesa, ordförande
Dalborg, Hans
Andersson, Dan
Andersson, Edward
Brandinger, Rune
Madsen Hoeg, Claus
Magnusson, Bernt
Pedersen Hoeg, Jörgen
Peltola, Timo
Krarup, Thorleif, suppleant
Haulrik, Lene, arbetstagarrepresentant
Roukala-Huvärinen, Kaija, arbetstagarrepresentant
Finskas, Bertel, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Krarup, Thorleif
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
167
2.22 Norrland Center AB
Riktlinjer
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
Norrland Center AB bildades för att främja företagande i Norrland.
Verksamheten bygger på samarbete mellan staten, Norhold AB och stif-
telsen Norrlandsfonden.
Styrelse 2001
Näsman, Jan, ordförande
Andersson, Peter
Söderström, Lars-Olov
Verkställande direktör
Bengtsson, Sture
2.23 OM Gruppen AB
Styrelse 2001
Stcnhammar, Olof, ordförande
Broek, Gunnar
Franzén, Thomas
Larsson, Per E.
Nyman, Sven
Rydén, Bengt
Carendi, Jan
Nyblaeus, Nils-Fredrik
Verkställande direktör
Larsson, Per E.
2.24 Posten AB
Riktlinjer
Grundbeslut: Förändrad verksamhet för Postverket (prop. 1993/94:38,
bet. 1993/1994:TU9, bet. 1993/94:TU1, rskr. 1993/94:119).
Kompletterad med Postens finansiella tjänster (prop. 1995/96:3, bet.
1995/96:NU3, rskr. 1995/96:41).
168
Styrelse 2001
Bemhardsson, Göte ordförande
Brodin Rampe, Annette
Grabe, Lennart
Iversen, Jonas
Kvarnström, Jan
Litzén, Ulla
Lekberg, Sören
Malmborg, Curt
Strömberg, Karin
Spång, Ulf
Kihlberg, Åke, arbetstagarrepresentant
Mellström, Alf, arbetstagarrepresentant
Nyström, Björn, arbetstagarrepresentant, suppleant
Strömbäck, Kjell, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Grabe, Lennart
2.25 Samhall AB
Riktlinjer
Riksdagen beslutade 1992 att den dåvarande stiftelsen Samhall skulle bli
aktiebolag (prop. 1991/92:91, bet 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249).
Aktiebolaget består av ett moderbolag och dotterbolag. Moderbolaget
äger samtliga aktier i dotterbolagen. Omvandlingen skedde för att före-
tagsgruppen därigenom skulle fa bättre affärsmässiga förutsättningar för
sin verksamhet och verksamheten skulle bli effektivare. Vidare innebär
aktiebolagsformen en ansvars- och befogenhetsfördelning som är klar,
känd och beprövad av samarbetspartners och konkurrenter, nationellt och
internationellt.
Uppgiften för Samhall AB är att anordna, leda och samordna verksam-
het, som bedrivs inom koncernen för att ge utvecklande och meningsfullt
arbete åt arbetshandikappade där behoven finns. Koncernen skall upp-
fylla vissa resultatkrav i fråga om sysselsättningsvolym, effektivitetsför-
bättringar, rekrytering av vissa grupper arbetshandikappade samt ifråga
om andel anställda som under året lämnar Samhall för arbete på den re-
guljära arbetsmarknaden.
Styrelse 2001
Tidlund, Håkan, ordförande
Carlsson, Boel
Iversen, Jonas
Persson Göransson, Ewa
Persson, Margareta
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
169
Wolrath, Björn Skr. 2000/01:120
Johansson-Wester, Margaretha Bilaga 2
Frideborger, Bengt, arbetstagarrepresentant
Litzell, Per-Olof, arbetstagarrepresentant
Josefsson, Sören, arbetstagarrepresentant
Gardelin, Olle, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lcppäniemi, Sven-Olof, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Gunnarsson, Göran
2.26 SAS Gruppen
Riktlinjer
SAS-samarbetet etablerades i slutet av 1950 genom retroaktiv tillämp-
ning av ett konsortialavtal som slöts i början av 1951 mellan de dåva-
rande nationella moderbolagen i konsortiet. Konsortialavtalct godkändes
av de tre ländernas regeringar oeh följdes i slutet av 1951 av ett avtal
mellan de tre ländernas regeringar rörande samarbete på luftfartens om-
råde. Detta avtal gäller så länge samarbetet i SAS upprätthålls. Vidare
utfärdades under 1951 parallella koncessioner för moderbolagens flygtra-
fik. Tillsammans utgör dessa beslut grundvalen för det skandinaviska
luftfartssamarbetet. Nu gällande svenska koncession beslutades av rege-
ringen 1988 efter hörande av riksdagen. Regeringsavtalct förlängdes se-
nast genom regeringsbeslut 1989. Riksdagen godkände den 16 maj 1997
en föreslagen förlängning av SAS-samarbetet till den 30 september 2020
(prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232).
Styrelse 2001
Berggren, Bo, ordförande
Jansson, Urban, vice ordförande
Bclfrage, Erik
Linander, Nina
Verkställande direktör
Lindcgaard, Jörgen
170
2.27
SIS Miljömärkning AB
Riktlinjer
År 1989 beslutade Nordiska ministerrådet att infora en gemensam, offi-
ciell miljömärkning i Norden. Man valde Svanen som symbol, en variant
av Nordiska ministerrådets logotyp.
Regeringen gav SIS - Standardiseringen i Sverige - uppdraget att
sköta Svanmärkningen. Sedan 1994 har SIS Miljömärkning även hand
om den europeiska miljömärkningen EU-blomman.
År 1998 blev SIS Miljömärkning ett aktiebolag, ett dotterbolag till SIS
med staten som delägare (10%). SIS är en oberoende ideell förening med
en styrelse som representerar näringsliv och samhälle. Verksamheten
drivs utan vinstsyfte och finansieras genom licensavgifter och statsan-
slag.
SIS Miljömärkning AB är organiserad i två avdelningar: en för krite-
rieutveckling och en för licensfrågor, d.v.s. licensansökningar, företags-
kontakter och marknadsföring.
Styrelse 2001
Thiberg, Sven, ordförande
Berg, Ingolf
Flink, Lars
Knutsson, Pernilla
Mattsson, Anna
Sköldefors, Walter
Verkställande direktör
Unge, Ragnar
2.28 SJ AB
Styrelse 2001
Johannesson, Daniel, ordförande
Berg, Gunilla
Fallenius, Peter
Granlund, Marie
Halvarsson, Eva
Nilsson, Roland
Åhnberg, Bertil
Aldenmark, Lena, arbetstagarrepresentant
Nyholm, Nils-Gunnar, arbetstagarrepresentant
Saxvold, Bror, arbetstagarrepresentant
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
171
Verkställande direktör
Nilsson, Kjell
2.29 Sjöfartsverket
Riktlinjer
Sjöfartsverket blev affärsverk den 1 juli 1987 då riksdagen bl.a.
beslutade att Sjöfartsverket fick disponera sina avskrivningsmedel för
finansiering av investeringar (prop. 1986/87:100).
Sjöfartsverket har till uppgift att se till att sjöfart kan bedrivas året runt
i svenska farvatten och på samtliga svenska hamnar av betydelse under
säkra och effektiva former. Sjöfartsverket skall även verka för säkerheten
ombord på svenska fartyg, oberoende av farvatten. Vidare skall Sjöfarts-
verket arbeta för att sjöfarten miljöanpassas.
Sjöfartsverket ansvarar för delfunktionen Sjötransporter inom funktio-
nen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret.
Styrelse 2001
Färm, Gunnel, ordförande
Brandin, Claes-Göran
Johannesson, Rolf
Nyström, Elizabeth
Nilsson, Elisabeth
Olsson, Karin
Olsson, Kent
Starkerud, Lars
Karlsson, Göte, arbetstagarrepresentant
Pettersson, Birgitta, arbetstagarrepresentant
Pålsson, Uno, arbetstagarrepresentant
Andersson, Daniel, arbetstagarrepresentant, suppleant
Hoffrén, Tapani, arbetstagarrepresentant, suppleant
Johansson, Lennart, arbetstagarrepresentant, suppleant
Generaldirektör
Selen, Jan Olof
2.30 SOS Alarm Sverige AB
Riktlinjer
SOS Alarm ägs av Svenska Staten (50 %), Landstingsförbundet (25 %)
och Förenade Kommunföretag (25 %). På deras uppdrag ansvarar
bolaget för SOS-tjänsten i Sverige, genom att ta emot och förmedla larm
på nödnumret 112. För kommunernas räkning alarmeras
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
172
räddningstjänsten och för landstingen alarmeras och dirigeras Skr. 2000/01:120
ambulanstrafiken. På uppdrag av landstingen ansvarar SOS Alarm även Bilaga 2
för sjukvårdsupplysningen.
Styrelse 2001
Persson, Curt, ordförande
Jönsson, Benny, vice ordförande
Lindell, Lars-Olof, vice ordförande
Berg, Hjördis
Brögger, Lise
Fredlund, Michael
Lennerwald, Ingrid
Salomonson, Christina
Nordin, Åke, arbetstagarrepresentant
Rålin, Berit, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Bergqvist, Sven Rune
2.31 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, AB
Riktlinjer
Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB är ett av staten helägt bo-
lag för teknisk utvärdering, mätteknik, provning, forskning och utveck-
ling samt certifiering av produkter och kvalitetssystem. Verksamheten
startade 1920 under namnet Statens Provningsanstalt. SP Sveriges Prov-
nings- och forskningsinstitut AB bildades 1993 sedan riksdagen i juni
1993 beslutat överföra verksamheten i Statens provningsanstalt till det
nybildade bolaget (prop. 1992/93:239, bet. 1992/93:NU32, rskr.
1992/93:384). De ekonomiska målen är formulerade i den nämnda pro-
positionen som föregick bolagiseringen. Verksamheten skall generera de
överskott som erfordras för investeringar och utveckling hos ett teknik-
och FoU-institut på en europeisk nivå. Avkastningskraven skall ställas
utifrån normala kommersiella bedömningar med beaktande av verksam-
hetens förutsättningar.
Styrelse 2001
Persson, Jan-Crister, ordförande
Bankvall, Claes
Johansson, Hasse
Kjömsberg, Solveig
Lundkvist, Gun
Olson, Hans Christer
Sundgren, Jan-Eric
173
Weichbrodt, Björn
Johansson, Klas, arbetstagarrepresentant
Nilsson, Karin, arbetstagarrepresentant
Bogren, Bengt, arbetstagarrepresentant, suppleant
Johansson, Ulrika, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Bankvall, Claes
2.32 Specialfastigheter Sverige AB
Riktlinjer
I en strävan att renodla Vasakronan AB till ett rent kommersiellt fastig-
hetsbolag bildades Specialfastigheter Sverige AB som den 1 juli 1998
delades ut till staten (prop. 1997/98:137). I propositionen står bl.a. föl-
jande:
Gemensamt för statliga ändamålsfastigheter är att de är starkt för-
bundna med en viss statlig verksamhet och att de inte kan förvaltas på
renodlat kommersiella grunder. Ett motiv för ett långsiktigt statligt
ägande av ändamålsfastigheter är att kunna erbjuda statlig verksamhet
långsiktiga och stabila förutsättningar.
Inriktningen på en fastighctsrörclse av ändamålskaraktär bör vara att
stödja den myndighet som brukar ändamålslokalerna i sin verksamhet.
Ett självklart mål bör vara att optimera kundnyttan, dvs. att till en given
hyresnivå erbjuda maximal nytta i form av t.ex. funktionella lokaler, hög
standard och god service.
Regeringen anser att bolag och verk som äger ändamålsfastigheter
skall bedriva verksamheten på ett kostnadseffekti vt sätt. Avkastningskra-
ven skall bestämmas utifrån affärsmässiga principer med beaktande av
risktagande.
Styrelse 2001
Gustafsson, Eva-Britt, ordförande
Balazsi, Per
Bylund, Curt
Falkman, Eva
Kjellander, Claes
Lcnnersand, Håkan
Ziegler, Ingemar
Cling, Thord, arbetstagarrepresentant, SIF
Hansson, Hans, arbetstagarrepresentant, SEKO
Verkställande direktör
Bylund, Curt
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
174
2.33
Statens Väg- och Baninvest AB
Riktlinjer
Vägverkets Investeringsaktiebolag Väginvest (AB Väginvest) etablera-
des vid årsskiftet 1990/91 i syfte att hantera sådana hel- och delägda bo-
lag som bildas i anslutning till avgifts- och lånefinansierade väg- och
broprojekt (projektfinansieringsbolag). AB Väginvest är ett av staten hel-
ägt bolag som konsolideras i Vägverkets balansräkning. Bolaget förvaltas
enligt beslut av regeringen sedan den 24 april 1995 av Kommunika-
tionsdepartementet.
AB Väginvest äger och förvaltar aktier i Stockholmsleder AB (SLAB)
100 %, Göteborgs Trafikleder AB (GTLAB) 100 % och Botniabanan AB
(91 %).
Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansie-
ring av inffastrukturanläggningar, att äga och förvalta aktier, andelar och
andra rättigheter i bolag och skall bedrivas inom vägsektom och banhåll-
ningsområdet (prop. 1997/98:150).
Styrelse
Gunnarsson, Gösta, ordförande
Lundin, Ulf
Engman, Gerd
Gustafsson, Eva-Britt
Holmgren, Gunnar
Ericsson, Thomas
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
Verkställande direktör
Johansson, Bo
2.34 Sveaskog AB
Styrelse 2001
Dockered, Bo, ordförande
Cederlund, Lars Johan
Domeij, Åsa
Johansson, Lena
Liffner, Christina
Söderberg, Lena
Karlberg, Tofte, arbetstagarrepresentant
Rud, Karl-Erik, arbetstagarrepresentant
Hägglund, Jan-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant
Thorell, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant
175
Verkställande direktör
Sköld, Lars
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
2.35 Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB
Riktlinjer
Bolaget svarar för att omhänderta, behandla och destruera farligt avfall åt
kommuner och företag. Huvudägarens, WM Sellbergs AB, engagemang i
Sakab regleras i ett aktieägaravtal. Bland annat skall engagemanget vara
långsiktigt och verksamheten bedrivas på ett miljöanpassat och
kommersiellt sätt.
Riksdagen beslutade den 18 december 1991 att bemyndiga regeringen
att sälja aktier i Sakab (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr.
1991/92:92). 1 regeringens proposition anges bl.a. att i syfte att uppnå
industriellt riktiga lösningar kan vissa företag behöva säljas direkt till ett
annat företag. Vidare anges det att det i vissa särskilda fall kan vara mo-
tiverat att staten behåller ett minoritetsintresse för att i någon mån kunna
påverka företagets verksamhet.
1 augusti 1992 sålde staten 90,1 % av sina aktier till WM Sellbergs
AB. Vid försäljningen fick staten en option att sälja ytterligare poster
inom tre år. Denna option utnyttjades under hösten 1995, då resterande
aktier, med undantag av en, såldes till WM Sellbergs. Denna enda aktie,
"The Golden Share", tillförsäkrar staten fortsatt insyn i företaget, bl.a.
genom representation i styrelsen.
SAKAB:s tidigare huvudägare WM Sellbergs ingick från den 20
november 2000 i det nya företaget SITA Sverige AB. SITA har,
tillsammans med Sydkraft, förvärvat WM Sellbcrgs/SAKAB. Sydkraft
kommer att ha ansvaret för SAKAB och namnet kommer att ändras till
Sydkraft SAKAB Aktiebolag.
Under 2001 kommer SAKAB:s tidigare verksamhet att införlivas i
Sydkrafts övriga verksamhet samtidigt som ett samarbete kommer att
påbörjas kring utvecklingen av energiåtervinning ur avfall i Sverige
tillsammans med SITA/miljöservice.
Styrelse 2001
Ccrvin, Tommy
Dennery, Xavier
Holm, Lars-Erik
Kluge, Jan
Lyngsjö, Gert
Mattsson, Eva
Samuelsson, Jan-Äke
Vestergren, Lennart
Dufva, Björn, suppleant
Erhagen, Conny, suppleant
Erlandsson, Johan, suppleant
176
Hjalmarsson, Bo, suppleant
Hjort, Per-Anders, suppleant
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
Verkställande direktör
Svantemark, Lars Krister
2.36 Svensk Bilprovning, AB
Riktlinjer
Organisationen av den periodiska fordonskontrollen och verksamheten
inom AB Svensk Bilprovning behandlades senast i riksdagen med anled-
ning av budgetpropositionen 1997 utg.omr. 22, sid. 92 ff (prop.
1996/97:1, utg.omr. 22, bet 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115). Då beslöt
riksdagen om en fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att göra
nationella typbesiktningar, registreringsbesiktningar, kontrollbesiktningar
m.m. Vidare beslöts att den fortsatta besiktningsverksamheten vid AB
Svensk Bilprovning skall möta minst samma kravnivå som gäller för öv-
riga aktörer på provnings- och kontrollmarknaden. En klar avgränsning
skall göras för verksamheter som bedrivs i konkurrens. I det senare
avseendet fastslogs att inkomster från monopolverksamheten inte får
användas inom den konkurrensutsatta verksamheten.
Styrelse 2001
Johansson, Olof, ordförande
Alkärr, Kjell, vice ordförande
Cederlund, Lars Johan
Elväng, Katja
Forssén, Göran
Frejhagen, Birgitta
von Oelreich, Jan
Ohlson, Göran
Persson, Bertil
Johansson, Sonny, arbetstagarrepresentant
Jakobsson, Rolf, arbetstagarrepresentant
Johansson, Bo, arbetstagarrepresentant, suppleant
Nyström, Tommy, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Ehrenstråle, Magnus
177
2.37 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
Riktlinjer
Till och med budgetåret 1984/85 finansierades statliga bostadslån över
statsbudgeten. Från och med den 1 juli 1985 övertogs denna uppgift av
SBAB. Bolaget finansierade lån som beslutades av bostadsstyrelsen och
länsbostadsnämnderna. 1 samband med bolagets ombildande (prop.
1993/94:228) befästes bolagets nuvarande roll att med utgångspunkt i
sedvanlig företagsekonomisk målsättning bidra till mångfalden och kon-
kurrensen på marknaden.
Styrelse 2001
Eliasson, Ingemar, ordförande
Berg, Jan
Rung, Sören
Granström, Per Erik
Linder-Aronsson, Lars
Malm, Christer
Ragsten Pettersson, Christina
Marking, Bo
Verkställande direktör
Malm, Christer
2.38 Svensk-Danska broförbindelsen AB, SVEDAB
Styrelse 2001
Skogö, Ingemar, ordförande
Ahlström, Göran
Bondestam, Anitha
Brandborn, Jan
Bylund, Bo
Yngvesson, Nils
Ahlberg, Ann, suppleant
Saxton, Ulla-Brita, suppleant
Verkställande direktör
Wemming, Mats
178
2.39
Svenska kraftnät, Affärsverket
Riktlinjer
Riksdagen beslutade våren 1991 att verksamheten med storkraftnätet
inom statens vattenfallsverk skulle föras över till en separat organisation,
när huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk ff.o.m. 1992
skulle övergå till att drivas i aktiebolagsform (prop. 1990/91:97,
1990/91 :NU38, rskr. 1990/91:318). Affärsverket svenska kraftnät
(Svenska kraftnät) inrättades genom regeringsbeslut hösten 1991.
Svenska kraftnät driver och förvaltar det svenska storkraftnätet, dvs.
kraftledningar med en spänning om 220 kV och däröver, samt de statligt
ägda utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät är enligt förordningen
(1994:1806) om systemansvaret för elektrisk ström sedan den 1 januari
1995 systemansvarig myndighet enligt ellagen (1997:857). Svenska
kraftnät skall enligt riksdagens riktlinjer ansvara för driften av stamnätet,
den löpande momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets över-
gripande driftsäkerhet.
Svenska kraftnät ansvarar också för delfunktionen Elförsörjning inom
funktionen Energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret
(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöUl, rskr. 1996/97:112). Svenska kraft-
nät är sedan den 1 juli 1997 elberedskapsmyndighet enligt elbered-
skapslagen (1997:288) (prop. 1996/97:86, bet. 1996/97:FöU6, rskr.
1996/97:204). Svenska kraftnät har vidare sedan 1998 det centrala myn-
dighetsansvaret för dammsäkerheten
Styrelse 2001
Eriksson, Per-Olof, ordförande
Söderström, Bengt, vice ordförande
Berggren, Christer
Gustavsson, Yvonne
Kvart, Sussi
Magnusson, Jan
Nilsson, Pia
Persson, Agata, arbetstagarrepresentant
Örtegren, Bengt, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Magnusson, Jan
2.40 Svensk Exportkredit, AB
Riktlinjer
AB Svensk Exportkredit bildades 1962 gemensamt av staten och de
svenska affärsbankerna. Den främsta orsaken till att SEK bildades var
kapitalmarknadens bristande institutionella förutsättningar att lämna av
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
179
exportindustrins kunder efterfrågade långa och bundna exportkrediter. Skr. 2000/01:120
Hälften av aktierna (A-aktier) ägs av staten och hälften (B-aktier) av Bilaga 2
bankerna. Det av riksdagen beslutade huvudsyftet med SEK är att stödja
den svenska exportindustrin genom att ställa krediter till förfogande vid
export av varor och tjänster. Verksamheten skall drivas så att den ger en
tillfredsställande avkastning på satsat kapital. I mars 1996 (prop.
1995/96:105, bet. 1995/96:NU18, rskr. 1995/96:197) godkände
riksdagen en ändring i bolagsordningen och gav därmed SEK ett utökat
arbetsområde. Uppgiften innefattar därefter också att kunna erbjuda
långfristig finansiering for utbyggnad av infrastrukturen i Sverige och
utvecklingsprojekt inom exportindustrin for att stärka den svenska
industrins internationella konkurrenskraft. SEK hanterar också statens
system för u-krediter.
Styrelse 2001
Wolrath, Björn, ordförande
Blecher, Lennart, vice ordförande
Carlsson, Peter
Cederlund, Lars Johan
Johansson, Bengt
Nivert, Marianne
Hedenström, Anders, suppleant
Ifedengran, Petra, suppleant
Lidefelt, Anders, suppleant
Östcnsson, Per, suppleant
Verkställande direktör
Yngwe, Peter
2.41 Svenska Lagerhusaktiebolaget
Riktlinjer
Redan 1954 års riksdag fastställde att Svenska Lagerhus AB skulle för-
valta de statliga lagerhusen, handha lagring av spannmål, frö, fodermedel
och andra varor ävensom bedriva handel och annan verksamhet som är
förenlig med lagerrörelsen. Svenska Lagerhus AB skulle vidare i sin
verksamhet vara beredd att åta sig de särskilda uppgifter som avtalades
med statsmakterna.
Den 1 januari 1992 överlät Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB),
efter godkännande av staten, samtliga anläggningstillgångar och viss per-
sonal som ingick i ÖCB:s förrådssektion till Svenska Lagerhus AB.
Samma år överläts bolagets samtliga aktier från statliga Procordia till
staten.
180
Styrelse 2001
Geijer, Reinhold, ordförande
Hentzel, Mats
Malm, Christer
Nyländer, Göran
Ringström, Anita
Sedolin, Maria
Skareil,Gunnar
Lind, Lars-Åke, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Nyländer, Göran
2.42 AB Svenska Miljöstyrningsrådet
Riktlinjer
Regeringen beslutade den 2 mars 1995 med stöd av 2 § lagen
(1994:1596) om frivillig miljöstyrning och miljörevision att ett nybildat
bolag, Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet, skulle ansvara för re-
gistrering av anläggningar och offentliggörande av förteckningen över
registrerade anläggningar, i enlighet med vad som anförs i artikel 8 och 9
i rådets förordning (EEG) nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om frivilligt
deltagande för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljö-
revisionsordning. Genom regeringsbeslut den 17 juni 1998 utvidgades
antalet sektorer som kan delta i verksamheten. Bolaget ägs gemensamt av
staten, Svenska Kommunförbundet och Sveriges Industriförbund.
Enligt regeringens beslut den 13 november 1997 utvidgades bolagets
verksamhet till att även omfatta att förvalta system för certifierade miljö-
varudeklarationer, registrering av miljövarudeklarationer, att informera
om systemets uppbyggnad samt om miljövarudeklarerade varor, produk-
ter och tjänster m.m. och om den principiella skillnaden gentemot den
positiva miljömärkningen.
Styrelse 2001
Wenblad, Axel, ordförande
Smith, Eva, vice ordförande
Almgren, Richard
Gunnarsson, Ulf
Gustafsson, Henry
Haglind, Ingrid
Mattsson, Annaa
Ryding, Sven-Olof
Waldner, Lars
Wide, Anna-Maria
Asplund, Erik, adjungerad
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
181
Verkställande direktör
Ryding, Sven-Olof
2.43 Svenska rymdaktiebolaget
Riktlinjer
Sedan 1962 har Sverige deltagit i internationellt rymdsamarbete och un-
der sextiotalet inleddes verksamheten, målen utreddes i bl.a. SOU
1963:61. Svenska rymdbolagets verksamhet syftar dels till att, uppfylla
de åtaganden som följer av Sveriges deltagande i ESA (prop.
1985/86:127, bet. 1985/86:NU21), för att stärka svenskt näringslivs kon-
kurrenskraft på området samt att utnyttja de synergier som rymdforsk-
ningen ger (prop. 1992/93:170). Därutöver finns regionalpolitiska motiv
till verksamheten (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21).
Styrelse 2001
Ltlbeck, Lennart, ordförande
Ahlqvist, Birgitta
Björk, Gunnar
Cederlund, Lars Johan
Fredga, Kerstin
Mohlin, Pcr-Erik
Tegnér, Per
Åkesson Bonde. Ingrid
Jordung, Åsa, arbetstagarrepresentant
Mörtberg, Carl-Ivar, arbetstagarrepresentant
Wallin, Sven, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Borg, Claes-Göran
2.44 Svenska skeppshypotekskassan
Riktlinjer
För verksamheten i Svenska Skeppshypotekskassan gäller lagen
(1980: 1097) om Svenska Skeppshypotekskassan. Detta innebär att
kassan inte är något aktiebolag utan en egen associationsform med
offentligrättslig prägel. Regeringen utser styrelsen och beviljar styrelsen
ansvarsfrihet. Staten har ställt en garantifond till förfogande för kassan
och låntagaren har ett ansvar vid en eventuell likvidation av kassan.
Enligt lagen, som ändrades senast våren 1998, är ändamålet med kas-
san att medverka vid finansiering av rederiverksamhet som bedrivs av
svenskt rederi eller av utländsk juridisk person där svenska fysiska eller
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
182
juridiska personer har ett betydande inflytande eller intresse. Vidare finns Skr. 2000/01:120
i lagen regler om säkerhet för lån, värdering av panter m. m. Kassan har Bilaga 2
redovisat en kreditförlust sedan starten 1929.
Styrelse 2001
Gyllenhammar, Pehr G., ordförande
Källson, Jan, vice ordförande
Berggren, Christer
Kastman Heuman, Åsa
Olofsson, Ulla
Patriksson, Foke
Engström, Anna-Lisa
Lindström, Anders, suppleant
Johansson, Morgan, suppleant
Axelsson, Ture, suppleant
Rodosi, Agneta, suppleant
Holmgren, Lars-Göran
Holmgren, Lars-Göran, suppleant
Johnsson, Hans-Yngve, suppleant
Severed, Bo, suppleant
Verkställande direktör
Wickenberg Karlsson, Birgitta
2.45 Svenska Skogsplantor AB
Styrelse 2001
Söderberg, Lena, ordförande
Fredlund, Michael
Idermark, Thomas
Leonardsson, Lars
Sennerby Forsse, Lisa
Lundholm, Anders, arbetstagarrepresentant
Torstensson, Lennart, arbetstagarrepresentant
Waem, Monika, arbetstagarrepresentant, suppleant
Karlsson, Anders, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Lidén, Sverker
183
2.46
Svenska Spel, AB
Riktlinjer
AB Svenska Spel bildades 1996 då Svenska Penninglotteriet AB och AB
Tipstjänst slogs samman. Den verksamhet som AB Svenska Spel skall
bedriva, samt utgångspunkterna for regeringens förslag om sammanslag-
ning, framgår av propositionen Sammanslagning av Svenska Penning-
lotteriet AB och AB Tipstjänst m.m. (prop. 1995/96:169, bet.
1995/96:FiU 14, rskr. 1995/96:248). Statens ambition är att verka för att
spelmarknaden långsiktigt utvecklas på ett positivt sätt för att möjliggöra
höga inkomster till staten och föreningslivet. Detta skall dock ske inom
ramen för ett socialt ansvarstagande, en väl utbyggd service och utan risk
för att säkerheten i hanteringen eftersätts. AB Svenska Spel har senast
den 22 december 1999 fatt regeringens tillstånd att anordna lotterier,
nummerspel och vadhållning på idrottstävlingar samt anordnar spel på
värdeautomater.
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
Styrelse 2001
Berg, Bengt Åke, ordförande
Blomberg, Jan
Dalborg, Hans
Frebran, Rose-Marie
Lagrell, Lars-Åke
Lindström, Eva
Nordström, Kjell
Söderblom, Anna
Tivéus, Meg
Iledberg, Gerd, arbetstagarrepresentant
Sandström, Bertil, arbetstagarrepresentant
Othberg, Maria, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Tivéus, Meg
2.47 Sveriges Rese- och Turistråd AB
Riktlinjer
Riksdagen beslutade våren 1995 om inriktningen och utformningen av
turistpolitiken (prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet.
1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395). Det övergripande målet för turist-
politiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och
en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Den 1 juli 1995 bildades
det av staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget, Sveriges Rese-
och Turistråd AB, med uppgift att svara för övergripande marknadsfö-
ring och information utomlands av Sverige som turistland. Turismen har
184
stor betydelse för sysselsättningen, särskilt i vissa regionalpolitiskt prio- Skr. 2000/01:120
riterade områden. För att öka turismen i och till Sverige samt för att ut- Bilaga 2
veckla branschen krävs en rad olika åtgärder. Huvudansvaret för att ut-
veckla näringen måste åvila företagen. Staten kan emellertid spela en
strategisk roll framförallt när det gäller marknadsföringen av Sverige
som turistland i utlandet. Regeringens bedömning är att den övergripande
internationella marknadsföringen bäst främjas om den sker i samverkan
mellan staten och turistbranschens foretag och organisationer.
Styrelse 2001
Carmén, Lars, ordförande
Bjerkne, Claes
Carlsson, Nils
Creydt, Martin
Holmström, Inger
Klaesson, Bengt
Rentzhog, Sten
Reuterskiöld, Marianne
Forssman, Peter, suppleant
Nilsson, Magnus, suppleant
Verkställande direktör
Strand, Karl-Erik
2.48 Swedesurvey AB
Riktlinjer
Bolaget bildades den 23 juni 1993 genom en bolagisering av den tjänste-
exporterande delen av uppdragsverksamheten inom Statens lantmäteri-
verk och Centralnämnden för fastighetsdata (prop. 1992/93:100 bilaga
15, bet. 1992/93:BoU 14, rskr. 1992/93:217). Bolaget skall i första hand
utnyttja resurser från det numera omstrukturerade statliga lantmäteriet.
Syftet med verksamheten är att bedriva verksamhet utomlands inom fas-
tighetsområdet, mätnings- och kartläggningsområdet samt därmed fören-
lig verksamhet.
Bolagets vision är att inom dessa områden vara ett ledande kunskaps-
företag som utvecklar och ökar svensk tjänsteexport inom prioriterade
marknader.
Styrelse 2001
Ollén, Joakim, ordförande
Andersson, Axel
Christiansson, Annika
Jeding, Lars
185
Johnson, Staffan
Kristiansen, Thormod
Bjälkefors, Ulf, arbetstagarrepresentant
Lundqvist, Sören, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Pettersson, Sture
2.49 Swedfund International AB
Riktlinjer
Swedfund bildades 1978 i form av en stiftelse men omvandlades 1991
efter riksdagsbeslut till aktiebolag (prop. 1991/92:100). Bolaget har i
uppdrag att förena utvecklingsmål med affärsmässighet. Huvudmotivet
för bolagiseringen var att kombinera verksamheten med affärsmässighet.
Målet var att nå så hög grad av kostnadstäckning som möjligt. I början av
1991 beslöt regeringen att utvidga bolagets verksamhetsområde till att
även omfatta länder i Central- och Östeuropa.
Styrelse 2001
Cedergren, Jan, ordförande
Thelin, Hugo, vice ordförande
Carlsson, Boel
Liljeson, Lars
Rooth, Lena
Uustalo, Ann
Wall, Carin
Öjefors, Lars
Verkställande direktör
Aarefalk, Olle
2.50 Swedish National Road Consulting AB
(SweRoad AB)
Styrelse 2001
Färm, Gunnel, ordförande
Bergfalk, Lars, vice ordförande
Kärre, Malin
Mannerstråle, Gunnar
Utterström, Brittmarie
Lindquist, Rolf, arbetstagarrepresentant
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
186
Jörud, Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Bauducco, Roberto G
2.51 Systembolaget AB
Riktlinjer
Systembolaget AB är det särskilda bolag, ägt av staten, som enligt alko-
hollagen (1994:1738) ensamt skall svara for detaljhandel med sprit-
drycker, vin och starköl (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr.
1994/95:106). Systembolagets verksamhet regleras förutom i alkoholla-
gen i ett avtal mellan bolaget och staten. Ett nytt sådant avtal har träffats
den 15 maj 2000, tillkännagivande (2000:383) av avtal mellan System-
bolaget Aktiebolag och staten, vilket ersätter ett tidigare avtal från 1994.
Riktlinjerna för Systembolaget lades fast i samband med att riksdagen
1977 godkände grunderna för den nuvarande svenska alkoholpolitiken
(prop. 1976/77:108, bet. SkU 1976/77:40, rskr. 1976/77:231). Dessa
grunder gäller i huvudsak fortfarande. Som en följd av EES-avtalet god-
kände riksdagen 1994 riktlinjer för ett nytt tillståndssystem för import,
export, tillverkning och partihandel med alkoholdrycker (prop.
1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249). Riksdagen har
vidare godkänt riktlinjer för Systembolagets öppethållande (prop.
1998/99:134, bet. 1999/2000:SoU 14 rskr. 1999/2000:42). Regeringen har
i proposition till riksdagen i mars 2001 lämnat förslag om lördagsöppet
(prop. 2000/01:97).
I målet C-185/95 slog EG-domstolen fast att ett statligt detaljhandels-
monopol för alkoholdrycker utformat och anpassat såsom det svenska
Systembolaget inte stred mot EG-fördragets artikel 37 om anpassningen
av statliga handelsmonopol.
Styrelse 2001
Larsson, Gunnar, ordförande
Begler, Ann-Marie, vice ordförande
Markström, Elisebeht
Melin, Ulf
Olofsson, Sören
Lindstedt, Monica
Silfverstrand, Bengt
Ånstand, Claes
Andersson, Margareta, suppleant
Dahl, Robin, suppleant
Lindholm, Evert, suppleant
Löfstrand, Ingvar, suppleant
Pilsäter, Karin, suppleant
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
187
Danielsson, Sven-Olof, arbetstagarrepresentant
Höglund, Karin, arbetstagarrepresentant
Hagelberg, Eva, arbetstagarrepresentant, suppleant
Kjellström, Hans, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Steen, Anitra
2.52 Telia AB
Riktlinjer
Telia bildades 1993 genom en bolagisering av dåvarande Televerket
(prop. 1992/93:200, bet. TU 11992/93:30, rskr. 1992/93:443). Bolagets
huvudinriktning blev att arbeta inom telekommunikationer i törsta hand i
Sverige och med tillfredsställande avkastning. Telia kunde driva annan
verksamhet än denna under förutsättning att den kompletterade huvudin-
riktningen och att det skedde med ett rimligt risktagande. Riksdagen be-
slöt våren 1998 om nya riktlinjer för Telia (prop. 1997/98:121, bet.
1997/98NU:14, rskr. 1992/93:308). Huvudinriktningen blir att i Norden
och Östersjöområdet erbjuda telekommunikationer i vid bemärkelse samt
bedriva internationell verksamhet som behövs for dessa tjänster. Telia
skall erbjuda telekombascrade informationstjänster där Telias roll är att
paketera information till tjänster som görs tillgängliga på Telias olika nät.
Annan verksamhet kan bedrivas om den kompletterar huvudinriktningen
men högre avkastningskrav skall gälla i de fall risktagandet är högre.
Svenska och norska regeringen träffade den 29 mars 1999 ett avtal att slå
samman Telia AB och Telenor AB till ett bolag. Riksdagen har därefter
godkänt avtalet (prop. 1998/99:99, bet. NU 1998/99:14, rskr. 260). I
december 1999 avbröts fusionen.
Styrelse 2001
Petersson, Lars-Eric, ordförande
Augustsson, Peter
Bennet, Carl
Carlsson, Ingvar
Igel, Anders
Johansson-IIedberg, Birgitta
Nivert, Marianne
Olofsson, Lars
Sundewall, Caroline
Isaksson, Elof, arbetstagarrepresentant
Käck, Ronny, arbetstagarrepresentant
Westman, Berith, arbetstagarrepresentant
André Christer, arbetstagarrepresentant, suppleant
Boman, Anders, arbetstagarrepresentant, suppleant
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
188
Mölleby, Gösta, arbetstagarrepresentant, suppleant
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
Verkställande direktör
Nivert, Marianne
2.53 Teracom AB
Riktlinjer
Teracom AB bildades den 1 juli 1992 efter beslut i riksdagen den 2 juni
1992 (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329).
Regering och riksdag ansåg att rundradionätet som en del av
samhällets grundläggande infrastruktur samt av bl.a. beredskapsskäl
borde behållas i helt statlig ägo. Det statliga ägandet skulle också ses som
en garanti för konkurrensneutralitet inom rundradioverksamheten, och
for att priserna i den del av verksamheten som inte är konkurrensutsatt,
dvs. Utsändningstjänstema for TV via marknätet, inte blir oskäligt höga.
Enligt bolagsordningen skall bolaget bedriva utsändning och överfö-
ring av radio- och TV-program. Bolaget skall vidare utveckla, marknads-
föra och utföra andra tjänster med stöd av de resurser som har byggts upp
för radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenliga med
verksamheten inom radio- och TV-området.
Teracom har ett avtal med staten om verksamheten under höjd bered-
skap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Finansieringen av
Teracoms beredskapsåtgärder tas ut via avgifter av de programvaruföre-
tag som använder sig av Teracoms distributionstjänster.
Styrelse 2001
Eriksson, Per-Ola, ordförande
Aktharzand, Minoo
Dyrssen, Helena
Gustafsson, Karl Erik
Gustavsson, Åke
Ilshammar, Lars
Blomkvist, John-Olof, arbetstagarrepresentant
Howe, Peter, arbetstagarrepresentant
Johansson, Lena, arbetstagarrepresentant, suppleant
Viktorsson, Elisabeth, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Danielsson, Jan
189
2.54
Vattenfall
Riktlinjer
Vattenfall AB bildades 1992 sedan riksdagen i juni 1991 beslutat att
överföra huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk till det
nybildade bolaget (prop. 1990/91:87, bet. 1991/92:NU38, rskr.
1991/92:318). Huvudmotivet for bolagiseringen var att effektivisera för-
valtningen av statens kapital. Genom bolagiseringen skulle bl.a. effekti-
visering och rationalisering av Vattenfalls verksamhet underlättas, lik-
som anpassningen till internationaliseringen av elmarknaden. Bolagsfor-
men skulle även ge Vattenfall ökade möjligheter att ta tillvara affärsmöj-
ligheter i Sverige och utomlands samt att konkurrera på lika villkor med
övriga företag på elmarknaden. En långsiktigt god lönsamhet och avkast-
ningsförmåga ansågs nödvändig för att Vattenfall skulle kunna fylla sin
uppgift att svara för en väl fungerande energiförsörjning (prop.
1991/92:49). Vattenfall har också uppgifter inom den beslutade käm-
kraftsavvecklingcn (Ds 1997:14).
Styrelse 2001
Klackenberg, Dag, ordförande
Brodin Rampe, Annette
Fallcnius, Peter
Hjorth, Lars
Johansson, Göran
Marking, Bo
Grönlund, Jan, suppleant
Ögren, Kent, suppleant
Bemhardsson, Johnny, arbetstagarrepresentant
Carlberg, Lars, arbetstagarrepresentant
Ekwall, Ronny, arbetstagarrepresentant
Carlsson, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lööv, Per-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lindberg, Stig, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Josefsson, Lars
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
2.55 Venantius AB
Riktlinjer
Bolaget har som huvudsakliga uppgifter att förvalta och finansiera myn-
dighetsbeslutade bostadslån (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95 :BoU20).
Inriktningen för verksamheten skall vara att på ett för staten som helhet
förmånligt sätt sköta förvaltningen av dessa lån under resterande avtals-
period.
190
Styrelse 2001
Persson, Curt, ordförande
Dillén, Mats
Ericsson, Barbara
Gustafsson, Eva-Britt
Kjellander, Claes
Rönnberg, Mats
Verkställande direktör
Gustafsson, Eva-Britt
2.56 V&S Vin & Sprit AB
Riktlinjer
V&S Vin & Sprit AB (V&S) hade till och med 1994 monopol på import,
export, tillverkning och partihandel av alkoholdrycker. V&S verksamhet
reglerades av lagen (1977:293) om handel med drycker och lagen
(1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. samt ett avtal mellan staten
och bolaget.
I samband med att marknaden för import, partihandel, tillverkning och
export av alkoholhaltiga drycker avmonopoliserades fastslog riksdagen
att V&S skulle vara ett av flera konkurrerande företag på marknaden för
dessa delar av alkoholhanteringen (prop. 1993/94:136, bet.
1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249).
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
Styrelse 2001
Dahlbäck, Claes, ordförande
Björck, Anders
Jacobsson, Egon
Johansson, Anita
Lagerblad, Peter
Liflher, Christina
Loiborg, Ebbe M
Mårtensson, Arne
Nuder, Per
Lundin, Jan, arbetstagarrepresentant
Nilsson, Kurt, arbetstagarrepresentant
Möller, Roger, arbetstagarrepresentant, suppleant
Peterson, Kenneth, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Lagerblad, Peter
191
2.57
Voksenåsen A/S
Riktlinjer
Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2001 angivit särskilda
verksamhetsmål för bolaget. Voksenåsens programverksamhet har som
mål att göra Voksenåsen till en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat
debattforum för kultur- och samhällslivet i Sverige och Norge. Bolaget
skall i detta syfte öka andelen arrangemang i samverkan med myndighe-
ter och organisationer i både Sverige och Norge samt öka antalet pro-
graminslag riktade till ungdomar. Målet för hotellverksamheten är att
erbjuda Voksenåsens gäster en boendemiljö som hävdar sig väl i konkur-
rens med liknande anläggningar i Osloområdct samt att uppnå god lön-
samhet med bibehållen respekt för Voksenåsens grundläggande syfte.
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
Styrelse 2001
Bohlin, Görel, ordförande
Bruzelius, Karin
Buttedahl, Johan
Enochsson, Pia
Martinsson, Martin
Rudeng, Erik
Ruth, Arne
Sohlman, Ragnar
Veierod, Tove
Verkställande direktör
Ellingsen, Karl Einar
19
Awecklingsbolag
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
Grängesbergs Gruvor AB
SKD företagen AB
3.1
3.2
3.3
3.4
Sveriges Geologiska AB, SGAB (i likvidation)
■» s
Zenit Shipping AB
B Riktlinjer
■ Zenit Shipping AB bildades under 1930-talet som ett dotterbolag till det
V då privata AB Götaverken, för att så som beställare för fartyg som bygg-
S des för varvets egen räkning. I samband med förstatligandet av Götaver-
ken vid bildandet av Svenska Varv koncernen 1977 fick Zenit Shipping
en aktivare roll. I samband med sjöfartskrisen överläts kundfordringar för
vilka beställarna inte kunde fullgöra sina betalningar till Zenit Shipping.
Riksdagen beslöt våren 1983 att rekonstruera Svenska Varv AB varvid
Zenit Shipping blev ett instrument här för. Alla nödlidande engagemang
överfördes till Zenit Shipping varvid Svenska Varv AB:s balansräkning
kunde saneras. Zenit Shipping tillfördes 3 000 miljoner kronor. Under
1985 träffades en uppgörelse med Riksgäldskontoret innebärande åta-
gande av medelst villkorade medel tillskott successivt täcka förlusterna
vid avvecklande av fartyg inom en ram av 1 700 miljoner kronor. Till
och med 1989 hade bolaget tillgodoräknat sig 1 181 miljoner kronor av
dessa medel. Under åren 1990-1995 har detta belopp till fullo återbeta-
lats. Av övrigt tillskott på 1 093 miljoner kronor har hittills återbetalats
193 miljoner kronor. Som mest har Zenit Shipping kontrollerat
6 400 000 dwt. fördelat på ca 40 fartyg. Enligt riksdagsbeslut har
samtliga enheter avyttrats. Zenit Shippings nuvarande verksamhet är
avveckling av kvarvarande engagemang från tidigare ägda fartyg.
Styrelse 2001
Lewin, Leif, ordförande
Berggren, Christer
Camhagen, Göran
Molander, Harald
193
Verkställande direktör
Molander, Harald
Skr. 2000/01:120
Bilaga 2
4 Avvecklade bolag
4.1 AB Kurorts verksamhet
4.2 Statens Premiefond AB
Tabell över föreslagna och definitiva utdelningar
våren 2001
Skr. 2000/01:120
Bilaga 3
ÅR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE
UTDELNING I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE, Mkr
Nordea AB* (18.2%) |
Utdelning 2000 |
Statens andel |
Utdelning 1999 |
Statens andel | |
Svenska Soel. AB:‘ |
3871 |
3561 |
3 739 |
3563 |
Telia AB* (70.6 %) |
1 501 |
1 060 |
1 470 |
1 470 |
Vattenfall AB ig" „ •, ■■ |
1 500 |
1 500 |
1 500 i |
I 500 |
AssiDomän AB*?' (35,5 %) |
619 |
200 |
710 |
230 |
SAS Gruppen*’(21,4 %) |
770 |
IM |
g»;.;- |
141 |
Svenska kraftnät. Affärsverket |
496 |
496 |
814 |
814 |
vin & Sprit AS. VÄS |
455 |
455 |
230 |
230 |
OM Gruppen AB (9.42 %>*•* |
504 |
48 |
419 |
32 |
Svensk Exportkredit. AB (64.7%) |
w |
259 |
1729*’ |
225 |
Luossavaara-Kiirunavaara AB. LKAB |
231 |
231 |
231 |
231 |
Akademiska Hus AB |
: |
200 |
600 |
600 |
Civitas Holding AB |
173* |
173* |
164 |
164 |
Speoalbsligheter Sverige AB |
116 |
60 |
60 | |
Statens Bostadsfinansiermgsaktiebolag, SBAB |
103 |
103 |
89 |
89 |
Apoteket AB |
: ? W. |
100 |
100 |
■M ioo |
Systembolaget AB |
80 |
80 |
50 |
50 |
Sjöfartsverket |
8 |
8 |
0 |
0 |
SOS Alarm Sverige AB (50 %) |
8 |
4 |
7 |
3 |
Kaserner» Fastighets AB |
:;x |
3 |
2 |
2 |
Svenska Skogsplantor AB |
1 |
1 |
3 |
3 |
Station. TörvattnrngsittieMaget |
T ' - -jQy |
i3oo :si |
II 400 |
11400 |
Svenska rymdaktiebolaget |
0 |
0 |
9 |
9 |
Svenska lagerhusaknebolagel |
0 |
0 |
7 |
7 |
Totalt |
17 405 |
10 140 |
27 646 |
21 872 |
22 företag gav utdelning 2000. mot 23 året före.
* Börsnoterat företag
' Svenska Spels resultat delas ut i sin helhet, dds en mindre del som bidrag till Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen och resten till staten.
8 Statens andel i AssiDomän ägs till 8,9 procent genom Förvaltningsaktiebolaget Stattum. 24 resp 22 mkr ingår därför ej i summa utdelning.
” SAS Gruppens utdelning via SAS Sverige AB.
’ Utdelningen avseende år 1999 var 1500 mkr lör B-aklieägama, dvs bankerna. För slalens 50 |>r(x:enl var uldelnirigen 225 mkr.
Vasallen AB har härutöver föreslagits delas ut till aktieägarna år 2001. till ett värde av 2,3 miljarder kr.
3 Statens ägarandel är beräknad på antal utestående aktier i OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier.
195
Näringsdepartementet
Skr. 2000/01:120
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 maj 2001
Närvarande: statsrådet lljelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,
Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Östros, Engqvist,
Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm
föredragande: Björn Rosengren
Regeringen beslutar Regeringens skrivelse 2000/01:120
2001 års redogörelse för foretag med statligt ägande 2001
Eländers Gotab 61267, Stockholm 2001
196