Akademisk frihet och etikprövning
Svar på skriftlig fråga 2021/22:341 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:341 av Mats Persson (L)
Akademisk frihet och etikprövning
Mats Persson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att utvärdera lagen om etikprövning.
Den akademiska friheten och forskningens frihet ska värnas och stärkas, det är en viktig del i det demokratiska samhället. Samtidigt måste den enskilde som deltar i forskningen skyddas.
Regeringen har föreslagit och riksdagen har beslutat en bestämmelse i högskolelagen (1992:1434) om att det som en allmän princip i högskolornas verksamhet ska gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas. Trots att en allmän princip om akademisk frihet har införts i högskolelagen innebär det inte att högskolan eller de verksamma vid högskolan står fria från ändamålsenlig styrning eller reglering. Det fria kunskapssökandet och den fria kunskapsspridningen ska alltid utövas inom de rättsliga ramar som finns. Här kan lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen), samt lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning nämnas.
Syftet med etikprövningslagen är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Forskning som omfattas av lagen är bl.a. forskning som innebär fysiska ingrepp på människor, inbegriper biologiskt material från människor eller innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott m.m. Sådan forskning får inte utföras utan ett godkännande av Etikprövningsmyndigheten. Vid myndighetens prövning ska bl.a. mänskliga rättigheter och grundläggande friheter beaktas. Vidare framgår det att sådan forskning bara får utföras på en person som har samtyckt till den forskning som avser honom eller henne. Ett samtycke ska alltid vara frivilligt, uttryckligt och preciserat till viss forskning. Det ska också ha föregåtts av viss specifik information.
Den 1 januari 2020 trädde ändringar ikraft som skärpte etikprövningslagen på flera sätt. Bl.a. infördes en bestämmelse om att forskningshuvudmannen ska vidta förebyggande åtgärder så att forskning inte utförs i strid med etikprövningslagen. Dessutom förtydligades vilket tillsynsansvar Överklagandenämnden för etikprövning har.
Överklagandenämndens tillsyn omfattar dels forskning som har fått godkännande vid etikprövning, dels forskning som bedrivs där tillstånd saknas. Enligt etikprövningslagen är nämnden skyldig att göra en åtalsanmälan om det finns skälig misstanke om ett brott som avses i lagens straffbestämmelser.
Jag kan alltså konstatera att regelverket innebär att frågor om etikprövning prövas av flera olika instanser och jag följer noga utvecklingen på området.
Stockholm den 10 november 2021
Matilda Ernkrans
Skriftlig fråga 2021/22:341 av Mats Persson (L) (Besvarad 2021-11-03)
Fråga 2021/22:341 Akademisk frihet och etikprövning
av Mats Persson (L)
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Den akademiska friheten är en grundbult i den svenska demokratin. Genom att forskare är fria att studera olika vetenskapliga frågeställningar, utan politisk påtryckning, säkerställs oberoende men också nydanande och nyfikenhetsbaserad forskning.
I enlighet med lagen om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460) ska det ske en etikprövning när forskning hanterar känsliga personuppgifter eller involverar försökspersoner. Syftet med lagen är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning.
Nyligen anmälde statliga Överklagandenämnden för etiktillstånd (Önep) några forskare på Lunds Universitet till domstol för att de saknar ett giltigt tillstånd för etikprövning. Detta trots att forskarna har ett godkännande av etikprövning från den lokala etikprövningsnämnden i Lund. Annorlunda uttryckt, forskarna har utfört studier med vetskapen om ett giltigt tillstånd men riskerar att nu straffas i efterhand.
Många inom forskarsamhället har uttryckt stor oro över vad detta får för konsekvenser för den akademiska friheten. Kritik har också framförts kring att detta är ett led i en juridifiering av samhället, där tilliten till forskarsamhället ifrågasätts.
Detta väcker ett antal principiella och allmängiltiga frågeställningar om den akademiska friheten. Vidare aktualiseras den generella frågan om dagens lagstiftning är rimlig och proportionerlig, det vill säga om lagstiftningen är ändamålsenlig och om det föreligger behov av översyn av lagstiftningen.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Matilda Ernkrans:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att utvärdera lagen om etikprövning?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.