Allvarliga brister inom privat vård

Svar på skriftlig fråga 2022/23:547 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Svar på fråga 2022/23:547 av Karin Rågsjö (V) Allvarliga brister inom privat vård

Karin Rågsjö har frågat om jag avser att vidta åtgärder för att förhindra allvarliga brister inom privat vård.

Jag vill inleda med att understryka att det är mycket beklagligt att det förekommer undvikbara patientsäkerhetsrisker och välkomnar att det görs granskningar utförda av huvudmännen och tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att lära av misstagen. För mig som sjukvårdsminister är patientsäkerheten en grundbult och en förutsättning för en fungerande hälso- och sjukvård och jag ser mycket allvarligt på sådana här händelser. Vårdgivarna ska kunna garantera patientsäkerheten, oavsett om hälso- och sjukvården bedrivs i offentlig eller privat regi.

Regeringen har från tillträdet vidtagit en rad åtgärder för att förbättra patientsäkerheten. Regeringen har bl.a. gett Socialstyrelsen utökade medel under 2023 för sitt uppdrag att under 2020–2024 samordna insatser för genomförandet av den framtagna nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet som publicerades i januari 2020. Det nationella patientsäkerhetsarbetet går framåt och statens insatser och stöd har bidragit till att de flesta regioner har tagit fram en handlingsplan för patientsäkerhet eller beslutat om att ta fram en handlingsplan. Detta är ett viktigt arbete som syftar till att bidra till en hälso- och sjukvård av god kvalitet.

IVO:s uppdrag är att svara för tillsyn, pröva klagomål och bedriva tillståndsprövning. Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Tillsynen är ett av regeringens viktigaste verktyg för att granska och säkerställa att människor får vård som är säker, av god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och föreskrifter.

Vårdgivare i både offentlig och privat sektor är ansvariga för att kraven på en god vård uppfylls. Av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) (HSL) framgår att där hälso- och sjukvård bedrivs ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för god vård ska kunna ges. HSL ställer också krav på att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Av patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår bl.a. vidare att vårdgivarna ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Dessa bestämmelser gäller samtliga vårdgivare, oavsett om den är offentlig eller privat.

Regeringen anser att det statliga ansvaret behöver utredas. Regeringen avser därför att tillsätta en utredning med uppdrag att analysera och belysa för- och nackdelar samt lämna förslag beträffande möjligheten att långsiktigt införa ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap. Syftet är att hälso- och sjukvården ska ha bättre förutsättningar att erbjuda en god och jämlik vård som utgår från behovsprincipen.

Personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs och grunden som hälso- och sjukvården vilar på. Regeringen anser att det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen behöver stärkas och har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Planen ska bland annat visa vilka insatser som behövs, både för befintlig och ny vårdpersonal, för att förbättra kompetensförsörjningen.

Regeringen följer frågan noggrant och det är av största vikt att patientsäkerheten och kvalitén på vården upprätthålls i enlighet med lagar och föreskrifter, oavsett om vården bedrivs i offentlig eller privat regi. Avslutningsvis vill jag även tacka för Karin Rågsjös visade engagemang gällande arbetet för en god patientsäkerhet.

Stockholm den 19 april 2023

Acko Ankarberg Johansson