Amorteringskravet och ojämställd bostadsmarknad

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3636 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Fi2021/02997 Finansdepartementet Finansmarknadsminister och biträdande finansminister Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3636 av Roger Hedlund (SD) Amorteringskravet och ojämställd bostadsmarknad

Roger Hedlund har frågat statsrådet Märta Stenevi om hon avser att se över reglerna för amortering för att undvika en icke jämställd bostadsmarknad.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Regeringen anser att amorteringskraven har fungerat väl, i bemärkelsen att de har bidragit till att de hushåll som påverkas av åtgärderna lånar lite mindre och köper något billigare bostäder samt amorterar mer än om amorteringskraven inte hade varit på plats. Sammantaget har detta minskat riskerna som är förknippade med hushållens skuldsättning, både i enskilda hushåll och i samhällsekonomin i stort. Även nationella och internationella myndigheter och organ, såsom Internationella valutafonden, OECD och
EU-kommissionen, har bedömt att amorteringskraven stärkt hushållens motståndskraft och lett till lägre skuldsättning.

Den huvudsakliga anledningen till att vissa hushåll har svårt att köpa en bostad är prisutvecklingen på bostäder, inte amorteringskraven. För hushåll med lägre inkomster och mindre sparande kan den långvariga prisuppgången göra det svårare att etablera sig på bostadsmarknaden, exempelvis för kvinnor vars arbets- och kapitalinkomster i genomsnitt är lägre än mäns.

Jämställdhet på bostadsmarknaden är nära lierad med möjligheterna till jämställda inkomster. Regeringen tillsatte i mars 2020 en kommission för jämställda livsinkomster och som ska lämna förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män.

För att öka både byggandet och rörligheten samt sänka trösklarna in på bostadsmarknaden har regeringen genomfört en rad åtgärder. Regeringen tillsatte i december 2020 en utredning som ska utreda och ge förslag på åtgärder som ska underlätta för förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. Utredaren ska bland annat föreslå hur ett statligt startlån som riktar sig till förstagångsköpare bör utformas. Regeringen har också tillsatt en utredning med syftet att skapa förutsättningar för en socialt hållbar bostadsförsörjning som underlättar situationen för hushåll som har svårt att skaffa en bostad på marknadens villkor. Båda utredningarna ska redovisa sina förslag senast den 31 mars 2022.

Sedan har det investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande som infördes i slutet av 2016 bidragit till ett stort antal nya bostäder med en hyra som är lägre än i andra hyresbostäder. Fram till och med den sista juli i år har statligt investeringsstöd beviljats för nästan 49 000 bostäder. Därutöver har regeringen sett till att det skett flera förändringar i plan- och bygglagen för att möjliggöra snabbare planprocesser. För att öka rörligheten på bostadsmarknaden har också regeringen gjort det möjligt att skjuta upp en större del av beskattningen av en kapitalvinst vid en försäljning av en bostad samt avskaffat räntan på uppskov.

Stockholm den 22 september 2021

Åsa Lindhagen