Till innehåll på sidan

Arbetslösheten i Sverige

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3404 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Svar på fråga 2020/21:3404 av Björn Söder (SD) Arbetslösheten i Sverige

Björn Söder har frågat mig om jag och regeringen över huvud taget har några åtgärder för att komma till rätta med den höga arbetslösheten, i synnerhet hos de utrikes födda.

Regeringen har under pandemin gjort historiskt stora satsningar för att fler arbetslösa ska komma i jobb och utbildning. Budgetsatsningarna inom arbetsmarknadspolitiken uppgår till över nio miljarder kronor 2021. Över två miljarder kronor satsas för att öka antalet deltagare i arbetsmarknads-utbildning, upphandlade matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb. I regeringens vårändringsbudget för 2021 avsattes ytterligare 448 miljoner kronor för att fler arbetslösa ska få ta del av en matchningstjänst, extratjänst eller introduktionsjobb.

Arbete lägger grunden för vårt gemensamma välstånd och vår gemensamma välfärd. Ett arbete innebär även möjlighet till egenförsörjning, tillhörighet, gemenskap, och makt att forma sitt liv och sin framtid.

Det har skett en successiv förbättring av nyanländas inträde på arbetsmarknaden. Tidigare har det tagit åtta till nio år innan minst varannan nyanländ hade arbete. Den tiden halverades för de som togs emot 2014. Etableringen av nyanlända har gått snabbare, samtidigt som Sverige har tagit emot ett stort antal skyddsbehövande på flykt undan krig och förföljelse.

Alla ska både mötas av krav och ges det stöd de behöver för att lära sig svenska och komma in på arbetsmarknaden. Regeringen har tagit krafttag för att det ska gå snabbare för nyanlända att lära sig svenska och komma in på arbetsmarknaden, och har genomfört en lång rad åtgärder. Men mer krävs och nu höjs ambitionsnivån ytterligare, även för de insatser som erbjuds redan under asyltiden. Utöver satsningar på bland annat svenska från dag ett har Migrationsverket fått i uppdrag att införa obligatorisk samhällsintroduktion från och med den 1 oktober 2021. Samhällsinformationen för asylsökande m.fl. har stärkts, samhällsorienteringen för nyanlända har utökats från minst 60 till minst 100 timmar och satsningar har gjorts för att ytterligare förbättra innehållet och stärka kvaliteten.

Från och med den 15 april 2021 kan nyanlända kvinnor och män inom etableringsprogrammet delta i ett så kallat intensivår med syftet är att deltagarna ska komma i arbete inom ett år.

Regeringen arbetar för att införa etableringsjobb, i enlighet med parternas förslag. Genom etableringsjobben kommer staten stimulera att anställningar för nyanlända och långtidsarbetslösa kommer till stånd för att öka deras chanser till jobb och varaktig etablering på arbetsmarknaden.

Regeringen tillsatte i juli 2018 en utredning vars uppdrag bl.a. var att analysera kvaliteten i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi), En sfi och vuxenutbildning av högre kvalitet, (2018:06). För närvarande pågår beredning av de förslag som utredningen KLIVA lämnat i sitt betänkande Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk (SOU 2020:66).

Regeringen har även nyligen infört språkplikt som krav för rätt till försörjningsstöd, och för att särskilt stärka kvinnors möjlighet till etablering pågår satsningar för att utrikes födda kvinnor ska fortsätta utveckla sina kunskaper i svenska under sin föräldraledighet.

Den tillfälliga möjligheten att förlänga den maximala stödtiden för extratjänster, introduktionsjobb och nystartsjobb som regeringen införde under 2020 gäller även under 2021.

Många arbetslösa saknar den kompetens som behövs för att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen har vidtagit åtgärder för att fler arbetslösa med utbildningsbehov ska studera. I november 2020 vidgade regeringen möjligheten för arbetslösa att studera med bibehållet aktivitetsstöd. Regeringen har även beslutat att studiestartsstöd under 2021 ska kunna lämnas till den som är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, oavsett hur länge personen har varit arbetslös. I juni 2021 utökades också möjligheten att deltidsstudera parallellt med deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin.

Genom dessa åtgärder ger vi en bättre och mer intensiv start på etableringen, vilket ger ett kvalitetslyft som samtidigt ställer högre krav på individen. Jag vill särskilt betona att integrationen ska vara jämställd, kvinnor och män ska mötas av samma höga förväntningar, krav och stöd.

Svensk ekonomi har återhämtat sig starkare än väntat, vilket bland annat regeringens åtgärder bidragit till. Arbetsmarknadsläget har förbättrats och sysselsättningen har ökat under det första halvåret. Framöver bedöms sysselsättningen fortsätta att öka och arbetslösheten minska.

Regeringen kommer fortsatt att noga följa utvecklingen på arbetsmarknaden.

Stockholm den 18 augusti 2021

Eva Nordmark

Skriftlig fråga 2020/21:3404 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2021-08-04)

Fråga 2020/21:3404 Arbetslösheten i Sverige

av Björn Söder (SD)

till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

 

I veckan publicerade Statistiska centralbyrån, SCB, de senaste siffrorna över arbetslösheten i Sverige. Siffrorna gäller juni månad och delar av statistiken för andra kvartalet. En som tittat närmare på siffrorna är Lars Lindgren, som studerat vid Handelshögskolan i Göteborg och vars redovisning journalisten Thomas Gür uppmärksammar.

Den totala arbetslösheten är 10 procent. Bland inrikes födda är det 6 procent och bland utrikes födda hela 21 procent. Tittar man på arbetslösheten per region där utrikes födda kommer ifrån är det hela 30 procent från Asien och 43 procent från Afrika som är arbetslösa. Det är alltså nästan varannan från Afrika som är arbetslös.

Bland ungdomar är den totala arbetslösheten 28 procent. Av inrikes födda är 24 procent arbetslösa, men bland utrikes födda är det hela 43 procent.

Lars Lindgren slår fast att ”andelen arbetslösa för de från Afrika och Asien (de snabbast växande befolkningsgrupperna under 2000-talet) kan inte beskrivas på annat sätt än förskräckande”. Han skriver vidare ”men eftersom semantik är viktigare än fakta i den inrikes debatten kommer siffrorna även den här gången med all sannolikhet att lämnas okommenterade från de till vänster om den extremt tunna mittlinjen. Om något skrivs gissar jag att politiker, journalister och andra opinionsbildare tänkt till både en och två gånger innan de hittat rätt synonym till ’belastning’. Det allt överskuggande är att relativiseringen och godhetsposeringen kan fortsätta. I förhållande till de arbetslösa en cynism deluxe.”

Inför valet 2014 lovade statsminister Stefan Löfven att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. År 2014 låg Sverige på plats 12 bland EU:s länder när det gällde lägst arbetslöshet. Vid utgången av 2020 – alltså då Sverige skulle ha lägst arbetslöshet, enligt Löfven – låg Sverige i stället på plats 22 av 28 länder. Detta trots att åren 2014–2019 kännetecknats av en mycket stark högkonjunktur.

Sett till årsbasis var fjärdeplatsen från botten i EU den sämsta placeringen för arbetslöshet som Sverige haft sedan medlemskapets första år, 1995.

I april i år hade, enligt Eurostat, Sverige klättrat upp en placering till den femte högsta arbetslösheten i EU, men det kan inte annat än konstateras vara ett extremt misslyckande för regeringen, som i så mycket annat.

Av denna anledning vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:

 

Har ministern och regeringen över huvud taget några åtgärder för att komma till rätta med den höga arbetslösheten, i synnerhet hos de utrikes födda?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.