arbetsro i klassrummet

Svar på skriftlig fråga 2004/05:565 besvarad av

den 15 december

Svar på fråga 2004/05:565 om arbetsro i klassrummet

Statsrådet Ibrahim Baylan

Axel Darvik har frågat vilka åtgärder jag kommer att vidta för att förbättra arbetsmiljön i skolan så att skolk och störande av lektionerna kan minska.

Låt mig börja med att slå fast att det ska råda studiero i skolan, regler och normer måste tydliggöras. Vuxna får aldrig abdikera från sitt ansvar. En lugn och trygg miljö är en viktig förutsättning för att främja lärande och utveckling för alla barn och ungdomar i förskola och skola.

Darvik hänvisar till PISA-studien som nyligen presenterat sina resultat (Skolverket, rapport 254). Studien har fokus på matematik och problemlösning och visar att svenska elever i årskurs 9 är något bättre i matematik än genomsnittet. Att svenska elever inte har förbättrat sina kunskapsresultat jämfört med andra länder är givetvis oroande. Det mest allvarliga är dock att klyftorna mellan elever och mellan skolor i Sverige tenderar att öka.

PISA mäter även ett antal elev- och skolrelaterade faktorer för att uppskatta deras samband med elevernas prestationer. Sverige visar ett förhållandevis gott resultat för indikatorer som disciplin, lärares och elevers arbetsmoral samt elevernas attityder till skolan. Sverige har dock den högsta andelen elever som uppger att de kommer för sent. Klassrumsklimatet har förbättrats något jämfört med andra länder. Rektorerna anser emellertid att en större andel elever stör på lektionerna och att detta påverkar inlärningen negativt.

Studien visar däremot inte samband mellan ett lands disciplinnivå och totalresultat. Men på elevnivå finns ett samband som visar att elever som uppger en hög grad av oro och oväsen på lektionerna också visar sämre resultat. Faktorer som kön, etnisk bakgrund och socioekonomisk status är den största förklaringen till skillnaden i prestation mellan elever.

Min målsättning är både en förbättrad arbetsmiljö och ökade kunskapsresultat. Elevernas närvaro är naturligtvis en förutsättning för detta. Det är också nödvändigt att man i varje skola utvecklar tydliga normer och regler för vad som ska gälla på lektioner och på skolan i övrigt. Utgångspunkten bör vara samtal utifrån läroplanernas grundläggande värderingar gemensamt med elever och föräldrar.

Flera samverkande insatser krävs för att nå målet. Bland annat satsar regeringen resurser för att öka antalet lärare och andra specialister samt för att stärka insatserna i segregerade områden. Men mer resurser är inte tillräckligt. Vi måste också inrikta oss på stödet till varje enskild elev. Därför vill jag införa individuella utvecklingsplaner för alla elever. En ökad delaktighet och inflytande för eleverna är också en viktig faktor eftersom det finns samband mellan elevernas möjlighet till inflytande och hur nöjda de är med sin arbetsmiljö. Nya föreskrifter för elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet genom elevskyddsombud gäller från den 1 juli 2004 (SKOLFS 2004:13). Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet föreslagit bestämmelser om omhändertagande av föremål som är störande eller kan utgöra en fara för säkerheten i skolan. Jag avser att återkomma i denna fråga under 2005 i samband med propositionen med förslag till ny skollag.