Artskyddsregler
Svar på skriftlig fråga 2023/24:951 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:951 Artskyddsregler
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2023/24:951 av Helena Lindahl (C)
Artskyddsregler
Helena Lindahl har frågat mig om den regeringsinterna utredningen om nationell fridlysning samt ersättningsfrågor kopplade till artskyddet i skogen är tillsatt, och i så fall vilka direktiv som utredningen har fått, och när utredningen förväntas att presenteras.
Som regeringen har meddelat vid flera tillfällen bereds artskyddet för närvarande inom Regeringskansliet och regeringen kommer att ta ställning till behovet av att se över tillämpliga bestämmelser i miljöbalken. Artskyddsutredningens betänkande (SOU 2021:51) ligger till grund för det arbetet.
Regeringen har i beredningen av Artskyddsutredningens förslag identifierat att det finns behov av ytterligare utredning av dels frågan om nationell fridlysning, dels frågan om ersättning kopplat till artskyddet. Som jag tidigare har meddelat avser regeringen att låta utreda dessa frågor inom Regeringskansliet. Mer information om detta arbete kommer presenteras framöver.
Det pågår ett intensivt arbete i Regeringskansliet när det gäller artskyddet.
Regeringen delar bilden att det finns problem med dagens utformning och tillämpning av artskyddsreglerna och menar att det är viktigt med ett regelverk som är tydligt för markägare och andra berörda och som samtidigt ger ett effektivt artskydd.
Stockholm den 5 juni 2024
Romina Pourmokhtari
Skriftlig fråga 2023/24:951 av Helena Lindahl (C) (Besvarad 2024-05-30)
Fråga 2023/24:951 Artskyddsregler
av Helena Lindahl (C)
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Två större skogsindustriföretag har gemensamt utrett förutsättningarna för ett gemensamt och större sågverk i västerbottniska Rundvik i Nordmalings kommun. Det hade inneburit en miljardinvestering i svensk landsbygd, stärkt konkurrenskraft på en tuff global marknad och därmed säkrat värdet på norrländska skogar.
Dessvärre har projektet nu avslutats – utan någon investering.
Vid sidan av en osäker omvärld förklaras det av osäkerhet i råvaruförsörjningen. Trots att Sverige har enorma mängder skog och under mycket lång tid haft nettotillväxt, alltså att tillväxten i skogarna är större än avverkningarna, vet inte bolagen om ett nytt sågverk kan försörjas med råvara. Detta till följd av politisk osäkerhet, ett dysfunktionellt artskydd och stora volymer av överklagade avverkningar. Samtidigt som detta sker kan det konstateras att ny statistik från SLU visar att registreringar av knärot ökat med 1 200 procent jämfört med innan år 2020, sedan det stod klart att växten kan stoppa föryngringsavverkningar.
Registreringar av den nationellt fridlysta orkidén knärot är ett starkt bidragande skäl till att avverkningar stoppas i det aktuella området. Utvecklingen i Västerbotten, där Rundvik ligger, visar att inrapporteringen av knärot ökat närmast explosionsartat, från 93 stycken 2019 till över 4 000 år 2022.
Trots att ytterst små arealer av den svenska skogen årligen inventeras har totalt över 338 000 exemplar av knärot rapporterats in enbart under 2023. Det är på inget sätt en ovanlig art, och redan i dag har omfattande arealer skogsmark avsatts, både formellt och frivilligt, av hänsyn till bland annat knäroten.
Trots att arten finns i mycket stora bestånd kan den nyttjas för att obstruera näringsverksamhet, detta då den är en orkidé och därför omfattas av samma fridlysning och skydd som orkidéer som finns i väldigt små populationer.
Knäroten är dessutom inte den enda arten som är behäftad med problem för det svenska skogsbruket. I sin förlängning innebär det dysfunktionella artskyddet att aktivistiskt sinnade organisationer i praktiken tillåts agera myndighet, specifikt inrikta sina inventeringar mot avverkningsanmälda trakter och leta efter vanligt förekommande arter som är funktionella för att obstruera skogsbruk. Detta kan inte vara artskyddets syfte.
Med tanke på att ett dysfunktionellt artskydd sätter stopp för en miljardinvestering på landsbygden i Västerbotten och tusentals skogsägare nekas avverkning, många gånger utan någonsin som helst ersättning från staten, vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
Är den regeringsinterna utredningen om nationell fridlysning samt ersättningsfrågor kopplade till artskyddet i skogen, som ligger på statsrådets bord och som skyndsamt skulle genomföras, tillsatt – och vilka är i så fall direktiven, och när förväntas utredningen presenteras?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.