Åtgärder mot betygsinflation

Svar på skriftlig fråga 2021/22:609 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

U2021/04861 Utbildningsdepartementet Skolministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:609 av Roger Haddad (L)
Åtgärder mot betygsinflation

Roger Haddad har frågat mig hur jag och regeringen konkret vill agera för att komma åt problemet med betygsinflation.

Jag vill börja med att understryka att jag tar frågan om betygsinflation på stort allvar och anser att det är mycket viktigt att arbeta för att motverka betygsinflation och öka likvärdigheten i betygssättningen. Det är av stor vikt att det finns en tillit till betygssystemet bland elever, lärare och föräldrar men även i samhället i stort. Betygen ska på ett rättvisande sätt spegla elevers kunskaper, inte vilken skola eleverna går på. Det är viktigt inte minst för att de betyg som sätts används för tillträde till utbildning på nästa nivå i utbildningssystemet.

Huvuduppdragen för Betygsutredningen som tillsattes i april 2018 rörde ämnesbetyg, kompensatoriska inslag i betygssystemet och hur elevers kunskaper ska synliggöras och dokumenteras när kunskapsnivån inte motsvarar ett godkänt betyg (dir 2018:32). I samtliga dessa delar skulle nödvändiga författningsförslag lämnas. I tilläggsdirektiv fick utredningen av regeringen i september 2019 ett utvidgat uppdrag där utredaren skulle beakta att de förslag som läggs inte ska leda till betygsinflation och analysera behovet av ytterligare insatser för att undvika betygsinflation (dir. 2019:66). Parallellt med utredningen pågick också Statens skolverks egeninitierade arbete med att utreda nya modeller för mer likvärdiga betyg och meritvärden.

Betygsutredningen pekar i sitt betänkande (SOU 2020:43) på problemen med en olikvärdig betygssättning och går igenom möjliga insatser, bl.a. central rättning, som nu förbereds inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag om digitalisering av de nationella proven men också andra insatser som behöver utredas vidare, såsom s.k. ankring av elevers betyg i nationella prov. I rapporten Likvärdiga betyg och meritvärden presenterar Skolverket flera modeller för hur systemet kan förändras genom att provresultat på olika sätt ges en större betydelse för betygens värde (rapport 2020:7). Jag har tagit del av såväl Betygsutredningens bedömningar som Skolverkets rapport med stort intresse, men innan det går att ta ställning till sådana större systemförändringar krävs ytterligare analys.

För att betygssättningen ska blir mer rättvis och likvärdig har regeringen initierat flera åtgärder på området. Utöver lagändringen om att nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättning har regeringen gett Skolverket i uppdrag att utveckla digitaliserade nationella prov och gemensamma ramverk för konstruktionen av de nationella proven. Proven ska enligt uppdraget i så hög utsträckning som möjligt automaträttas för att öka objektiviteten i bedömningen och Skolverket ska, som tidigare nämnts, lämna förslag på hur central rättning kan införas. Det kan bidra till en högre grad av likvärdighet i bedömningen av proven, vilket i sin tur kan bidra till mer likvärdig betygssättning.

Det är av stor betydelse att huvudmän och rektorer aktivt arbetar med området likvärdig bedömning och betygssättning. Skolverket har ett stödmaterial på området som rektor och huvudman kan använda i det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolinspektionen har vidare efter förslag i budgetpropositionen för 2021 fått ökade resurser för att bl.a. kunna genomföra fler inspektioner i skolor med stor avvikelse mellan betyg och resultat på nationella prov. I regleringsbrevet för 2022 får Skolinspektionen nu ett uppdrag på området likvärdig bedömning och betygssättning. Myndigheten ska uppmärksamma hur huvudmän och skolor arbetar för att betyg ska sättas i enlighet med gällande bestämmelser och hur de arbetar med att främja och följa upp likvärdigheten i bedömning och betygssättning, bl.a. med utgångspunkt i betygsstatistik för de egna skolorna i relation till nationell statistik.

Ovan beskrivna insatser tillsammans med Skolverkets allmänna råd och stöd för bedömning och betygssättning, översynen av kurs- och ämnesplaner med tillhörande kunskapskrav och de förändringar i betygssystemet som nu föreslås i propositionen Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper (2021/22:36) är alla viktiga komponenter för att uppnå en mer rättvis och likvärdig betygssättning.

Sammanfattningsvis pågår arbetet med att förbättra betygssystemet på flera håll. Detta arbete behöver dock följas noga och jag utesluter inte att det kan komma att krävas ytterligare insatser.

Stockholm den 22 december 2021

Lina Axelsson Kihlblom