Åtgärder mot minskad sexlust
Svar på skriftlig fråga 2023/24:319 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:319 av Lars Mejern Larsson (S)
Åtgärder mot minskad sexlust
Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att se till att kvinnor mitt i livet lättare ska kunna få den hjälp de behöver mot minskad sexlust och därmed minskad livskvalitet.
Det övergripande målet för den nationella strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen. Det är angeläget att hälso- och sjukvård för tillstånd och sjukdomar som främst drabbar flickor och kvinnor förbättras för att säkerställa en jämlik vård. Det ska finnas tydliga vårdkedjor och remissvägar för olika prioriterade tillstånd och sjukdomar. Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskaper om diagnostisering, vård och behandling av dessa tillstånd och sjukdomar ska öka. Kunskap och forskning om kvinnors sjukdomar och tillstånd ska utvecklas och stärkas.
Under 2023 har regeringen avsatt 1,8 miljarder kronor för området förlossningsvård och kvinnors hälsa och för 2024 avsätter regeringen 1,6 miljarder kronor för ändamålet. Inom ramen för satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa har staten ingått överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner som bl.a. innebär att regionerna ska genomföra insatser för att utveckla och anpassa vården för flickors och kvinnors behov.
Regeringen har i mars 2023 gett Socialstyrelsen ett uppdrag att genomföra insatser för en jämlik hälso- och sjukvård med fokus på sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor. Socialstyrelsen bör följa upp och utvärdera hälso- och sjukvården ur ett jämställdhetsperspektiv och att ta fram relevanta kunskapsstöd, och informationsinsatser till hälso- och sjukvården i nära samarbete med berörda professionsorganisationer. I detta ingår att överväga behovet av att utarbeta nationella riktlinjer för fler sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor och flickor. Det gäller bl.a. sjukdomar och tillstånd som har samband med kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa samt andra vanligt förekommande sjukdomar och tillstånd som t.ex. klimakteriebesvär. Målet är att nå en stärkt och jämlik hälso- och sjukvård över hela landet. Uppdraget ska delredovisas den 15 maj 2024 och slutredovisas senast den 31 mars 2026. Vidare har Folkhälsomyndigheten fått ett uppdrag att genomföra fördjupade kunskapsstudier om kvinnors hälsa. Uppdraget ska delredovisas den 1 juni 2024 och slutredovisas senast den 1 juni 2026.
Statens beredning för medicinsk och socialutvärdering har fått ett uppdrag att ta fram kunskapsunderlag inom området kvinnohälsa. Uppdraget ska delredovisas senast den 30 april 2024 och slutredovisas senast den 1 december 2025.
Regeringen har även gett ett uppdrag till Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd att, i samarbete med Vetenskapsrådet, göra en analys av forskningsbehovet inom området kvinnors hälsa och sjukdomar. Uppdraget slutredovisades den 1 november 2023 och jag hoppas att det kommer att kunna utgöra ett viktigt underlag för den fortsatta forskningen på området.
Stockholm den 6 december 2023
Acko Ankarberg Johansson
Skriftlig fråga 2023/24:319 av Lars Mejern Larsson (S) (Besvarad 2023-11-30)
Fråga 2023/24:319 Åtgärder mot minskad sexlust
av Lars Mejern Larsson (S)
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Klimakteriet är ett vitt begrepp och kanske ganska vagt för många. Vallningar är något de flesta kan pressa fram om man frågar vad de kan och vet om klimakteriet. Men okunskapen är stor generellt. Det har inte pratats och informerats så mycket om klimakteriet i stort. Det behöver bli en ändring på det.
Många lever nog fortfarande i tron att kvinnor i klimakteriet är i 60–70-årsåldern, vilket ju förvisso kan stämma. Men sanningen är att den omställning som klimakteriet innebär påbörjas långt tidigare än så; redan vid 40 år är inte ovanligt. Man är då mitt i livet, och många kvinnor drabbas av ganska jobbiga besvär. Vanliga besvär utöver vallningar/svettningar är bland annat ledvärk, muskelvärk, sömnbesvär, oro, ångest, psykiska besvär, humörsvängningar, minnesproblem, torra slemhinnor och inte minst nedsättning eller avsaknad av sexlust.
Perioden för hela omställningen kan pågå i upp till tio år. Att drabbas av nedsatt sexlust mitt i livet mellan kanske 40 och 50, eller i värsta fall resten av livet, är att bli berövad en del av livskvaliteten. Torra slemhinnor finns det hjälp mot. Men minskad lust är svårare att få hjälp med som kvinna i Sverige i dag.
Testosteron är inte bara viktigt för män. Även kvinnor har testestoron naturligt, men inte alls i lika stor mängd. I Sverige används testosteronbehandlingar främst för kvinnor med sexuell dysfunktion där man kunnat konstatera låga testosteronnivåer. Men ännu vet vi inte så mycket om hur kvinnor påverkas av testosteronbehandling. Det är därför omtvistat om det ska användas på besvär utöver sexuell dysfunktion, detta trots att det finns utländska studier som visar att testosteron inte bara kan hjälpa kvinnor med minskad sexlust utan även mot besvär på andra områden som kan uppstå under klimakteriet, såsom fysiskt och psykiskt välbefinnande, bentäthet och vävnadssammansättning.
De testosteronpreparat som finns att tillgå i Sverige är endast utformade för män; inget är anpassat efter kvinnor. Man får testa sig fram genom att skriva ned doserna som finns anpassade för män.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att se till att kvinnor mitt i livet lättare ska kunna få den hjälp de behöver mot minskad sexlust och därmed minskad livskvalitet?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.