Åtgärder mot organisationer som bidrar till extremistiska och våldsbejakande budskap
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1402 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1402 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Åtgärder mot organisationer som bidrar till extremistiska och våldsbejakande budskap
Marléne Lund Kopparklint har frågat inrikesministern hur han ämnar verka så att skattefinansierade bidrag till organisationer som bidrar till extremistiska och våldsbejakande budskap stoppas.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Låt mig slå fast att statsbidrag inte ska gå till några organisationer som agerar i strid mot samhällets grundläggande värderingar, så som de uttrycks i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Det handlar inte bara om att dessa organisationer inte ska få statsbidrag utan även att sådan bidragsgivning riskerar att urholka trovärdigheten för hela stödsystemet.
Precis som Marléne Lund Kopparklint skriver i frågan så pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att ta fram ett tydligt, enhetligt och rättssäkert demokrativillkor i de förordningar som styr den statliga bidragsgivningen. Som jag redogjort för tidigare så har detta arbete blivit försenat.
Under beredningen av betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) har ett behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället konstaterats. Vidare har Säkerhetspolisen lyft fram att det bör inrättas ett kunskapscentrum med kompetens om aktörer, våldsbejakande extremism och antidemokratiska miljöer som kan bistå myndigheter med att göra fördjupade granskningar. Därför har regeringen även beslutat om direktiv till en utredning som bland annat ska analysera och ta ställning till inrättande av en stödfunktion som ska kunna bistå vid en fördjupad granskning av en bidragssökande organisation eller annan offentligt finansierad verksamhet.
Regeringen har genomfört flera olika insatser parallellt med processen för ett nytt demokrativillkor. Bland annat har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fr.o.m. 2020 fått ökade medel till sitt förvaltningsanslag i syfte att stärka bidragshanteringen. Detta har underlättat för myndigheten att tillämpa befintligt demokrativillkor.
Regeringen har vidare tydliggjort i bland annat regleringsbrevet för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor att myndigheten ska redovisa hur den säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna.
Frågan om enhetliga och tydliga demokrativillkor är viktig för regeringen och det är prioriterat att få en ny reglering på plats under mandatperioden. Min ambition är fortsatt att vi ska att ha det, trots de nya behov som uppstått under processen.
Stockholm den 3 februari 2021
Amanda Lind
Skriftlig fråga 2020/21:1402 av Marléne Lund Kopparklint (M) (Besvarad 2021-01-22)
Fråga 2020/21:1402 Åtgärder mot organisationer som bidrar till extremistiska och våldsbejakande budskap
av Marléne Lund Kopparklint (M)
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
På flera håll i Europa ser vi hur islamismen har slagit rot. Det handlar om extrema grupperingar som vill ha parallella samhällsstrukturer och egna informella rättsordningar, i strid med nationella lagar och regler. Islamismens mål är att religionen ska styra hela samhället, och ett medel för att nå det är politik.
Detta hot finns i Sverige. Enligt Säpo har antalet våldsbejakande islamister på tio år tiofaldigats från några hundra till uppskattningsvis 2 000 personer. Muslimska ledare i vårt land rapporterar återkommande om radikala imamer och utländsk islamistisk påverkan.
Europa har upprepade gånger skakats av islamistiska terrordåd. De hänsynslösa dåden är förfärliga brott mot enskilda människor men också allvarliga hot mot vår liberala demokrati. Terrorister statuerar exempel som sedan sprids via olika kanaler som når människor. Detta sker i syfte att skapa rädsla som skapar olika effekter, exempelvis osäkerhet och passivitet. Vissa kanske drar sig för att göra saker medan andra kanske jagar upp sig ännu mer och börjar tänka och agera irrationellt. Precis dessa beteenden vill terrorister skapa genom sina dåd, att rädsla och oro frodas hos allmänheten.
För att motverka den våldsbejakande extremistiska terrorn måste man sätta sig in i de radikala grenarna av världsreligionen islam. Dessa utgör en liten del av de 1,6 miljarder muslimer (23 procent av världsbefolkningen) som finns i världen. Alla grenar härstammar från islam, men det som gör dem radikala och fanatiska handlar om hur de tolkar islam och om det finns gamla kulturer som de anammar.
I islamism är politik och religion intimt inflätade i varandra, vilket gör det svårt för muslimer som försöker liberalisera religionen. Samtidigt blir det lättare för islamister att argumentera utifrån ett religiöst perspektiv, vilket i sig gör det mycket svårt att argumentera mot, när vi i vårt svenska samhälle tydligt skiljer på politik och religion. Islamismen har stort inflytande (och utbrett stöd) i flera länder i Mellanöstern, framförallt i gulfstaterna och i vissa nordafrikanska länder.
I förhållande till det stora antalet muslimer är det en minimal del som är islamister, det vill säga troende som tolkar islam radikalt. Ur denna ”förgrening” av islam finner man också de som vill ta ytterligare ett steg. Det är de som inte bara vill bilda ett kalifat utan även kriga och dö för att få det – jihadism.
Vi vet att det i dag sker en islamistisk spridning i Europa och Sverige. Varningsklockorna ska börja ringa när man ser tecken på islamism, salafistisk predikan: när man vill att sharialagar ska vara överordnade våra svenska lagar och regler, mänskliga rättigheter och den jämställdhet som vi har byggt upp. När ”shariapoliser” dyker upp i våra bostadsområden och fall av hedersrelaterat våld och förtryck ökar.
Islamisterna hotar allas religionsfrihet och det är ofta andra muslimer i Sverige som drabbas av islamisternas framfart. Vi måste konsekvent och rakryggat stå upp för det öppna samhället och värna demokratin. Det ska inte finnas något utrymme för islamism i Sverige. Den måste stoppas och motverkas på flera olika sätt.
Redan för fem år sedan beslutade riksdagen att stoppa alla offentliga medel till våldsbejakande budskap. Men trots att två utredningar sedan dess har lagt fram färdiga förslag har regeringen inte gjort någonting på tre år. Det är en ansvarslös långsamhet.
Moderaterna kräver tydligare och stramare regler för ekonomiskt stöd till olika organisationer. Tillsynen måste skärpas. Ett bra sätt att öka kontrollen och få tydligare demokrativillkor är att samla alla myndigheters utbetalningar av bidrag till olika föreningar under ett och samma paraply.
Med hänvisning till detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Mikael Damberg:
Hur ämnar statsrådet verka så att skattefinansierade bidrag till organisationer som bidrar till extremistiska och våldsbejakande budskap stoppas?
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.