Barn i behov av stöd
Svar på skriftlig fråga 2022/23:610 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2022/23:610 av Anna Lasses (C) Barn i behov av stöd
Anna Lasses har frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att se till att fler unga får det stöd de är i behov av i rätt tid.
Alla elever som behöver stöd för att nå utbildningens mål ska få det. Av skollagen (2010:800) framgår att alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.
Från Skolverkets statistik vet vi att andelen elever som får särskilt stöd är högst i årskurs 9, vilket innebär att stödet ofta sätts in i slutet av grundskolan. Alltför många elever får inte tillgång till effektiva stödinsatser i rätt tid. För att vända denna trend krävs en förstärkning av de specialpedagogiska resurserna så att skolorna tidigt kan identifiera elevers behov av stöd och rikta det specialpedagogiska stödet mot tidiga insatser.
Därför föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr 16) att 600 miljoner kronor skulle avsättas för att öka tillgången till speciallärare för att bland annat stärka möjligheten för rektorer att inrätta särskilda undervisningsgrupper och förbättra tillgången till specialpedagogiska insatser i skolan. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2022/23:UbU1, rskr. 2022/23:108). I regeringens vårändringsbudget för 2023 (prop. 2022/23:99 utg.omr 16) föreslås att ytterligare medel ska avsättas för satsningar på bland annat mindre undervisningsgrupper och på att förbättra stödet till barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Med dessa förslag får rektorer ökade förutsättningar att inrätta särskilda undervisningsgrupper samtidigt som den specialpedagogiska kompetensen och kunskapen om hur utbildningen kan anpassas för barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar stärks.
Alla elever som behöver särskilt stöd i skolan ska få det och alla i samhället förlorar när skolgången inte fungerar för en elev. Därför måste skolan bli bättre på att möta elever med olika förutsättningar och stödbehov. För att det ska kunna ske behövs bland annat mer kunskap om situationen för barn och elever med funktionsnedsättning. Regeringen har nyligen beslutat om förlängd utredningstid för utredningen Mer kunskap om barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet (U 2022:02). Syftet med utredningen är att bättre kunna följa upp situationen i skolväsendet för barn och elever med funktionsnedsättning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2023.
Stockholm den 3 maj 2023
Lotta Edholm
Skriftlig fråga 2022/23:610 av Anna Lasses (C) (Besvarad 2023-04-27)
Fråga 2022/23:610 Barn i behov av stöd
av Anna Lasses (C)
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Jag frågade min prao som går i åttonde klass vilken fråga hon skulle ställa till skolministern om hon fick möjlighet. Efter att ha gjort lite efterforskningar kom hon med följande mycket relevanta frågeställning:
Det är uppenbart att den svenska skolmodellen har stora brister när 15 procent av svenska elever går ut grundskolan utan fullständiga betyg. Men bristerna tydliggörs ytterligare när detta påverkar de barn som är i behov av särskilt stöd på grund av olika förutsättningar. Bland dessa barn är andelen som går ut grundskolan med fullständiga betyg betydligt lägre. Ny statistik från Skolverket för läsåret 2022/23 visar att andelen elever som får särskilt stöd är högst i årskurs 9, vilket innebär att stödet vanligtvis sätts in i slutet av grundskolan. Det är väsentligt att barn och ungdomar får det stöd de behöver. Men för att det ska få effekt krävs det att de får rätt stöd så tidigt som möjligt, annars uppstår risken att stödet kommer för sent för att ha ett positivt inflytande. Enligt en forskningsstudie från Karolinska institutet slås näst intill hälften av alla autistiska elever ut redan i grundskolan. Att de dessutom inte har möjligheten att få det stöd de har rätt till i god tid borde anses vara oacceptabelt. Det är en självklar rättighet att elever som är i behov av särskilt stöd ska få det så fort behovet upptäcks, men tyvärr ser det inte ut så i dag.
Med anledning av denna oroväckande utveckling vill jag ställa följande fråga till statsrådet Lotta Edholm:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att se till att fler unga får det stöd de är i behov av i rätt tid?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.