Till innehåll på sidan

Biståndet till Myanmar

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2689 besvarad av Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
UD2021/ 06369 Utrikesdepartementet Statsrådet Olsson Fridh Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2689 av Yasmine Posio (V)
Biståndet till Myanmar

Yasmine Posio har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att försäkra att det svenska biståndet, såväl det bilaterala som multilaterala, inte når Myanmars militär eller dess affärsverksamheter.

Ändringen av strategin för utvecklingssamarbetet med Myanmar 2018–2022 gör tydligt att utgångspunkten för all verksamhet i landet är att den vare sig ska kunna resurssätta eller legitimera militärens maktövertagande. Såväl Sida som FBA har sett över sina portföljer utifrån denna utgångspunkt och gjort nödvändiga justeringar. Även EU-biståndet har setts över utifrån samma utgångspunkt varefter ett antal justeringar har gjorts. Jag vill samtidigt påpeka att det humanitära biståndet baseras på humanitära behovsbedömningar och utgår från de humanitära principerna.

Sverige agerar även i multilaterala organisationer i linje med nämnda utgångspunkt för att åstadkomma de förändringar som krävs. Såväl de internationella finansiella institutionerna som FN-systemet har agerat i enlighet med denna linje.

Militärjuntans ekonomiska intressen är vitt förgrenade och ofta svåra att upptäcka. I de fall det uppstår misstanke om att svenskt bistånd på något sätt resurssätter Myanmars militär följs detta nogsamt upp. Detta har exempelvis gjorts med Asiatiska utvecklingsbanken, ADB, som Yasmine Posio omnämner. Frågan om ADB:s verksamhet i Myanmar kommer för övrigt även att följas upp vid ett möte med bankens president i anslutning till ADB:s årsmöte.

Stockholm den 5 maj 2021

Per Olsson Fridh

Skriftlig fråga 2020/21:2689 av Yasmine Posio (V) (Besvarad 2021-04-28)

Fråga 2020/21:2689 Biståndet till Myanmar

av Yasmine Posio (V)

till Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

 

Sedan militärjuntan i Myanmar genomförde en statskupp den 1 februari 2021 har omkring 750 människor dödats av säkerhetsstyrkor i landet. Över 3 000 har blivit arresterade för att ha protesterat mot militär och polis, i hopp om att Myanmar ska återvända till demokrati.

Regeringen valde att strypa bilaterala biståndspengar till statliga institutioner i landet strax efter militärkuppen, vilket Vänsterpartiet anser är nödvändigt. Regeringen meddelade också den 22 april 2021 en ändring av strategin för utvecklingssamarbetet med Myanmar för perioden 2018–2022. Inom en sådan strategi är det avgörande att stöd inte på något sätt når statliga institutioner som nu kontrolleras av militären, varken från bilateralt eller multilateralt bistånd.

Militären i Myanmar, Tatmadaw, är djupt integrerad inom näringslivet genom en rad olika verksamheter – inte enbart inom landet utan även i andra delar av Sydostasien. I Sveriges Radios utrikesmagasin Konflikt från den 17 april 2021 beskrivs hur till och med svenska företag investerar i affärsverksamheter och företag som kontrolleras av Tatmadaw.

Förutom det bilaterala går även Sveriges bistånd till Myanmar genom multilaterala institutioner. En viktig sådan är Asiatiska utvecklingsbanken (ADB) som i mars 2021 meddelade att de avbryter sitt stöd till staten i Myanmar. Däremot fortsätter ADB att stötta projekt i Myanmar som stora delar av civilsamhället varnar för fortfarande går till företag som militären kontrollerar. Sverige har ett stort ansvar att försäkra sig om att svenskt bistånd inte på något sätt finansierar en militär som förgriper sig på sin egen befolkning, bryter mot mänskliga rättigheter och försöker inrätta en militärdiktatur.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Olsson Fridh:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att försäkra att det svenska biståndet, såväl det bilaterala som multilaterala, inte når Myanmars militär eller dess affärsverksamheter?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.