Brist på torv
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1450 besvarad av Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:1450 av Lotta Olsson (M)
Brist på torv
Lotta Olsson har frågat näringsministern på vilket sätt han tänker verka för att additiv till förbränningsprocesser som är nödvändiga samt torv till våra trädgårds- och grönsaksodlingar ska säkras då den svenska torven inte kommer att finnas i tillräcklig volym.
Frågan har överlämnats till mig.
Torv bryts i Sverige i dag på cirka 10 000 hektar. Uttag av torv sker i dag i princip endast på mark som redan är utdikad och torrlagd.
Stora arealer torvbärande våtmarker har dikats ut för jord- och skogsbruk i Sverige. På utdikade torvmarker bryts torven ner och växthusgaser frigörs. De samlade utsläppen beräknas uppgå till mer än 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen. Återvätning av torvmarker kan bidra till minskad avgång av växthusgaser men också till positiva effekter för biologisk mångfald, minskad övergödning och till minskade risker för såväl översvämning som torka. Det är därför mycket positivt att regeringen genom budgetpropositionen för 2022 genomför en stor satsning på återvätning av våtmarker.
Prövningen av torvtäkter involverade tidigare ett koncessionsförfarande enligt dåvarande lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter men från och med 1 januari 2017 sker tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Moderna och effektiva tillståndsprocesser är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har därför tillsatt en utredning för att se över det nuvarande systemet för prövning enligt miljöbalken och föreslå åtgärder för att uppnå en modernare och mer effektiv prövning med bibehållet miljöskydd. Effektiva tillståndsprocesser kräver att myndigheterna har förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. För att korta handläggningstiderna och förstärka arbetet med prövning har regeringen genom budgetpropositionen för 2022 förstärkt förvaltningsanslagen för länsstyrelserna och Naturvårdsverket.
Goda förutsättningar för att hållbart odla och utveckla produkter inom de areella näringarna är viktigt för regeringen. Det gäller i hela kedjan från primärproduktion, till konsument och export, och inkluderar såväl tillgång till insatsmedel, nya tekniker och kunskaper som goda förutsättningar för en hållbar utveckling av företag och konkurrenskraft. Det handlar bland annat om att öka lönsamheten och miljö- och klimatnyttan genom forskning och innovation, nya produkter och att höja förädlingsvärdet för en hållbar produktion i alla dess dimensioner.
Vad gäller frågan om additiv har inte regeringen fått någon signal om att det finns någon brist på additiv för samförbränning med biobränslen.
Inom EU:s handel med utsläppsrätter (EU ETS) klassas torv som frågeställaren framför inte som ett additiv och ger därför upphov till skyldighet att överlämna utsläppsrätter. Denna klassificering regleras i genomförandeförordning 2018/2066 och ligger i linje med IPCC:s riktlinjer.
Regeringen undersöker om denna ordning är möjlig att ändra.
Stockholm den 27 april 2022
Khashayar Farmanbar
Skriftlig fråga 2021/22:1450 av Lotta Olsson (M) (Besvarad 2022-04-12)
Fråga 2021/22:1450 Brist på torv
av Lotta Olsson (M)
till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Att skapa förbränningsprocesser helt utan koldioxidutsläpp är omöjligt. Vid all förbränning avges koldioxid. Vid sämre förbränning får vi även en del andra negativa effekter, som bildandet av kolmonoxid, kväveoxider och sintring.
Med biobränsle i pannan ökar risken för sintring jämfört med vid användandet av kol. För att höja verkningsgraden, få renare rökgaser och få mindre sintring behövs additiv. Ett exempel på ett sådant är svavel. Svavel kan produceras genom brytning i gruvor eller genom frackning. Fracnking innebär att extremt upphettat vatten med kemikalier sprutas ned i berget och svavel frigörs som gas och samlas upp, det mesta av svavlet i varje fall. Att kemikalier och andra gaser blir en biprodukt som kan nå såväl atmosfären som grundvattnet glöms ofta bort.
Ett alternativ till svavel är torv. Torv är ett välfungerande svenskt bränsle som nu fasas ut då den inte är att betrakta som ett additiv. I stället klassas torven som ett semiförnybart bränsle och omfattas av utsläppsrätter, vilket gör det dyrt att och använda. Svavel, som däremot inte är förnybart, anses inte vara ett bränsle utan ett additiv, varför det slipper omfattas av både skatt och utsläppsrätter.
Konsekvensen för det svenska torvbruket är tydlig. Energitorven, som i århundranden fungerat utmärkt som bränsle både enskilt och i sameldning med andra biobränslen, fasas nu ut. Det innebär färre inhemska jobb i glesbygd, och det innebär att en gren av jord- och skogsbruket går mot sitt slut. Det innebär att den svenska regeringen prioriterar fracknings- och gruvjobb utomlands framför dessa, förhållandevis enkla, jobb i Sverige. Detta sker dessutom i det fördolda så att konsumenten i princip aldrig förstår att det händer. Det är synd och skam.
Torvbruket kan ifrågasättas, självklart, samtidigt som det skapar nya våtmarker med hög biologisk mångfald. Dessutom är torvbruket en klimatresurs eftersom läckaget av växthusgaser från de dränerade torvmarkerna upphör när den efter avslutad skörd efterbehandlas.
Torvbranschen håller landsbygden levande och ser till att Sverige vid en kris har ett inhemskt bränsle att tillgå. Torven skulle kunna klassas som ett effektivt additiv och vara en naturlig del av bioenergin även i framtiden. Dessutom är torv en stor och viktig beståndsdel i jord för handelsträdgård, grönsaksodling och trädgårdsodling. Här exporterar också Sverige till trädgårdslandet Nederländerna, bland annat.
Nu har frågan om torven varit uppe i energidebatten i riksdagen, och värnandet om torvbrytning fick avslag från regeringspartiet. Om inte inhemsk torvskörd finns är de alternativ som finns import från Belarus eller Ukraina, vilket i dagsläget inte kan ses som stabilt.
Min fråga till näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson lyder:
På vilket sätt tänker näringsministern verka för att additiv till förbränningsprocesser som är nödvändiga samt torv till våra trädgårds- och grönsaksodlingar ska säkras då den svenska torven inte kommer att finnas i tillräcklig volym?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.