Till innehåll på sidan

Demokrati och jämställdhet inom religiösa samfund i Sverige

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2335 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Svar på fråga 2020/21:2335 av Marléne Lund Kopparklint (M) Demokrati och jämställdhet inom religiösa samfund i Sverige

Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar verka för att islamistisk separatism inte ska utgöra en fara för demokrati, jämställdhet och alla människors lika värde i Sverige.

Låt mig börja med att slå fast att i Sverige gäller svenska lagar för alla och envar. Vid brott mot dessa lagar är det upp till våra rättsliga myndigheter att vidta åtgärder. Säkerhetspolisen har, som exempel, utvecklat sitt samarbete med såväl Polismyndigheten som andra myndigheter under senare år, bland annat i syfte att försöka begränsa att radikala och våldsbejakande tolkningar av islam sprids i samhället.

När det gäller omfattningen och utvecklingen av salafism och salafistisk jihadism i Sverige i relation till informationspåverkan, sociala risker och extremism har Försvarshögskolan, Lunds universitet, Malmö universitet och Stockholms universitet erhållit medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att genomföra fördjupade studier. Studierna kommer att redovisas under 2021 och 2022.

Precis som Marléne Lund Kopparklint beskriver behöver vi alla konsekvent och rakryggat stå upp för det öppna samhälle vi har i Sverige och värna demokratin och demokratiska värderingar. Regeringens strategi för demokratipolitiken Strategi för en stark demokrati – främja, förankra och försvara, visar att demokratin i Sverige står på en stark grund men att det samtidigt finns ett antal utmaningar som hela samhället behöver hjälpas åt att bemöta. Vi behöver arbeta främjande för att fler ska vara delaktiga i demokratin, förankra demokratin i befolkningen genom ökad kunskap om demokratins processer och principer, och stärka motståndskraften i befolkningen mot antidemokratiska aktörer.

Det demokratiska utanförskapet är en av de allvarligaste utmaningarna. Undersökningar visar att uppemot en femtedel av befolkningen själva anser att de saknar nödvändiga kunskaper och förmågor för att vara delaktiga. Utan en bred förankring i befolkningen kommer demokratin ständigt att vara sårbar för aktörer som vill underminera den. Demokratin är aldrig starkare än det stöd den har hos sina medborgare.

I år firar den svenska demokratin 100 år. Regeringen genomför därför en nationell satsning för att uppmärksamma detta och bygga en starkare demokrati för framtiden. Regeringen har inom ramen för satsningen gett 14 myndigheter i uppdrag att stärka sitt demokratiarbete genom folkbildande och kunskapshöjande insatser som riktas till olika målgrupper. Bland annat har Myndigheten för stöd till trossamfund fått i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser för trossamfundsledare och andra personer med uppdrag inom trossamfund i syfte att stärka samfundens arbete med demokrati och de mänskliga rättigheterna och för att samfunden ska kunna säkerställa att verksamheten utövas i enlighet med samhällets grundläggande värderingar såsom de uttrycks i grundlagen.

Arbetet med att värna demokratin och bygga den stark både idag och för framtiden är högt prioriterat och jag och regeringen kommer att fortsätta arbetet med dessa frågor.

Stockholm den 7 april 2021

Amanda Lind

Skriftlig fråga 2020/21:2335 av Marléne Lund Kopparklint (M) (Besvarad 2021-03-25)

Fråga 2020/21:2335 Demokrati och jämställdhet inom religiösa samfund i Sverige

av Marléne Lund Kopparklint (M)

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

Vi måste konsekvent och rakryggat stå upp för det öppna samhället och värna demokratin. Det ska inte finnas något utrymme för islamism i Sverige. Den måste stoppas och motverkas på flera sätt än vad som görs i dag. I Sverige och andra EU-länder får moskéer ofta pengar från utlandet. I flera fall har det handlat om finansiärer som sprider religiös propaganda som är oförenlig med den liberala demokratin. EU borde ha gemensamma regler som förbjuder sådana bidrag.

Sverige måste också se till att inte fler extremistiska religiösa trossamfund tillåts etablera sig här och att de som finns här står upp för våra demokratiska värderingar. Den kände terrorforskaren Magnus Ranstorp har nyligen uttalat sig om det danska donationsförbudet till moskéer som han anser att Sverige behöver ta efter. Ranstorp berättar även om det hot han ser från islamistiska krafter som försöker få och har fått fotfäste i Sverige genom bland annat moskéer.

I Sverige hör Wakfmoskén i Malmö till de som har varit öppna med att man har fått pengar från Qatar. Drygt 30 miljoner kronor fick man av landets regering inför öppningen 2017. Ytterligare 8 miljoner kom från privata aktörer i Kuwait.

Enligt  flera experter handlar problemen, som kopplas till Gulfstaternas inflytande på moskéerna, om att man gynnar extrema, bokstavstrogna tolkningar av religionen och att man avskärmar sig från majoritetssamhället.

Detta är i allra högsta grad frågor som man måste tala om i vårt svenska demokratiska och jämställda samhälle, eftersom det blir en krock. Vi måste värna om vår demokrati, om jämställdhet och om alla människors lika värde och försvara dem mot den islamistiska separatismen.

På flera håll i Europa ser vi hur islamismen har etablerat sig på allvar. Det handlar som sagt om extrema grupperingar som vill ha parallella samhällsstrukturer och egna informella rättsordningar, i strid med nationella lagar och regler. Detta är inget som vi kan hoppas på försvinner av sig självt. Ingen människa ska behöva möta förtryck i Sverige, och särskilt allvarligt är det om man har flytt från ett annat land bara för att mötas av detsamma i Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:

 

Hur ämnar ministern verka för att islamistisk separatism inte ska utgöra en fara för demokrati, jämställdhet och alla människors lika värde i Sverige?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.