Demokrati och mänskliga rättigheter i Latinamerika
Svar på skriftlig fråga 2022/23:123 besvarad av Statsrådet Johan Forssell (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2022/23:123 av Tomas Eneroth (S)
Demokrati och mänskliga rättigheter i Latinamerika
Tomas Eneroth har frågat mig om jag och regeringen avser att försämra stödet för demokrati och mänskliga rättigheter i Latinamerika.
Regeringens biståndspolitik är generös. Biståndsramen beräknas under de tre närmsta åren 2023 – 2025 att vara 56 miljarder kronor per år. Den nivån befäster Sveriges position som en generös biståndsgivare. Regeringens uttalade ambition – som framgår i både regeringsförklaringen och Tidöavtalet – är att öka såväl kvaliteten som effektiviteten i biståndet. Resultaten kommer vara överordnade utbetalningsmål. Andelen bistånd som kanaliseras via kärnstöd till multilaterala organisationer ska begränsas och andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället ska öka på platser där civilsamhället effektivt genomför prioriterad verksamhet. Utöver ökat stöd till Ukraina görs tematiska prioriteringar med fokus på humanitärt stöd, fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de allra mest utsatta; demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar; utökat och effektiviserat klimatbistånd samt kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter.
På längre sikt är det handel och ekonomisk utveckling som är vägen från fattigdom till välstånd. Den nya biståndspolitiken kommer därför att på ett helt annat sätt än tidigare stärka kopplingen mellan handel och bistånd. I förlängningen skapar detta goda förutsättningar för människor att resa krav på demokratiska reformer och mänskliga fri- och rättigheter.
Det faktum att vi nu har ett krig i Europa förväntas under överskådlig tid att få en inverkan på hur och vart det svenska biståndet riktas. Samtidigt kommer vi att ta tillvara och utveckla Sveriges viktiga ledarroll i utvecklingsfrågor i andra regioner, där människor lever i fattigdom och förtryck. Detta inbegriper ett fortsatt starkt engagemang för demokrati och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna globalt, så även i Latinamerika.
Stockholm den 14 december 2022
Johan Forssell
Skriftlig fråga 2022/23:123 av Tomas Eneroth (S) (Besvarad 2022-12-07)
Fråga 2022/23:123 Demokrati och mänskliga rättigheter i Latinamerika
av Tomas Eneroth (S)
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Sverige och svenskt bistånd har betydelse för utvecklingen i Latinamerika. Detta tack vare att Sverige under lång tid har gett stöd till freds- och demokratiprocesser, till stärkande av rättsstatens principer, till människorättsförsvarare och till arbetet för jämställdhet.
Låt mig ta två exempel:
När jag nyligen träffade jurister från Guatemala kunde de berätta om hur åklagare och domare med svenskt stöd kunnat bekämpa korruption och utkräva ansvar för människorättsbrott genom Internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala – en framgångsrik process som lett till hundratals fällande domar. Arbetet för att hävda rättsstatens principer fortsätter, men utmaningarna är många – korruptionen är omfattande, så även den organiserade brottsligheten – och internationellt bistånd fyller därför en viktig funktion genom att stödja demokrati och mänskliga rättigheter, såväl bilateralt som genom FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter.
I Colombia går fredsprocessen framåt, och även här har svenskt bistånd en mycket viktig roll – inte minst för att säkra att civilsamhället också får en plats i fredsprocessen och får vara en del i samhällsförändringen. Men det är viktigt också för att stödja miljö- och människorättsförsvarare. I ett av världens farligaste länder är exempelvis svenska ambassadens, Diakonia, Act Svenska Kyrkans och många andras arbete en viktig del i att värna mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Inte minst genom att dela ut nationellt pris för mänskliga rättigheter – ett pris som både ger skydd och erkännande och har bidragit till att pristagare nu återfinns såväl i Sanningskommissionen som i landets regering.
Sveriges insatser i regionen är viktiga, inte bara i Latinamerika utan också som en viktig del i ett globalt arbete med att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Och mer kan göras – tillsammans med EU och USA kan Sverige fortsatt agera för att motverka tillbakagången av demokrati i Latinamerika. Men då krävs också besked från regeringen om den framtida inriktningen av biståndet.
I budgetpropositionen anger regeringen att Sverige ska ge stöd till demokrati- och människorättsförsvarare liksom stöd till organisationer som arbetar för att värna mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Det är bra om regeringen står bakom de viktiga principer som varit vägledande i många år, men avsaknaden av besked om biståndet till exempelvis Latinamerika skapar både frågor och oro. Om en förändring planeras bör det redovisas, både för att kunna debatteras i riksdagen och för att en eventuell förändring i mottagarlandet måste kunna ske på ett transparent sätt, inom en rimlig tidsram och i en seriös process. Löftet om stöd till människorätts- och demokratiförsvarare måste hållas.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Johan Forssell:
Avser statsrådet och regeringen att försämra stödet för demokrati och mänskliga rättigheter i Latinamerika?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.