Den svenska integrationspolitiken

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3621 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)

A2021/01710/IAS Arbetsmarknadsdepartementet Jämställdhets- och bostadsminister med ansvar för stadsutveckling och arbetet mot segregation och diskriminering Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3621 av Ludvig Aspling (SD)
Den svenska integrationspolitiken

Ludvig Aspling har frågat mig på vilket sätt svensk politik har skapat integrationsproblemen, och vem som är ansvarig för att politiken ser ut som den gör.

Det samhälle som vi har idag har formats av politik som har bedrivits under lång tid, och det finns fortfarande stora utmaningar med integration. Det riksdagsbundna målet för integrationspolitiken om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, är långt ifrån uppnått. Det finns stora skillnader över tid i livsvillkor mellan utomeuropeiskt födda och befolkningen i övrigt, inte minst vad gäller arbetslöshet, inkomster och förutsättningar inom skola och utbildning. Det förekommer även att personer utsätts för rasism och diskriminering utifrån etnisk tillhörighet eller andra faktorer.

Det är också viktigt att lyfta fram den positiva utvecklingen. Under det senaste decenniet har det gått allt snabbare för nyanlända att komma i arbete. Av de som mottogs 2015 var 52 procent etablerade på arbetsmarknaden efter fyra år, vilket kan jämföras med 27 procent för de som mottogs 2010 (Källa: SCB, RAKS). Den positiva utvecklingen skedde samtidigt som Sverige tog emot ett stort antal skyddsbehövande på flykt undan krig och förföljelse.

Målet för integrationspolitiken uppnås i första hand genom generella åtgärder för hela samhället och ansvaret ligger därför på alla politikområden. Det innefattar åtgärder bl.a. inom områden som arbetsmarknad, utbildning, hälsa och sjukvård och bostäder. Ett jämställdhetsperspektiv är centralt i genomförandet av integrationspolitiken. För att nå målet behöver de generella åtgärderna kompletteras med riktade åtgärder. Under denna och föregående mandatperiod har regeringen genomfört flera strukturellt viktiga åtgärder för att påskynda nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Migrationsverket har fått i uppdrag att införa obligatorisk samhällsintroduktion från och med den 1 oktober 2021. Från och med den 15 april 2021 kan nyanlända kvinnor och män inom etableringsprogrammet delta i ett så kallat intensivår med syftet att deltagarna ska komma i arbete inom ett år. Regeringen arbetar också för att införa etableringsjobb, i enlighet med parternas förslag.

Regeringens politik syftar till att förbättra och snabba på nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Genom vidtagna och planerade åtgärder skapar vi förutsättningar för en bättre integration.

Stockholm den 15 september 2021

Märta Stenevi