Digitala nationella prov

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1034 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

U2022/00661 Utbildningsdepartementet Skolministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1034 av Lars Hjälmered (M)
Digitala nationella prov

Lars Hjälmered har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att hitta en lösning som påskyndar införandet av de nationella proven.

Skolverket har sedan september 2017 i uppdrag att utveckla och tillhanda-hålla digitaliserade nationella prov och bedömningsstöd i grundskolan och på gymnasial nivå (U2017/03739). Digitaliseringen av nationella prov är ett av de största förändrings- och utvecklingsarbeten som genomförts i det svenska skolväsendet. Utöver utvecklingen av en provplattform måste alla skolor i hela landet ha de tekniska förutsättningarna på plats för att kunna genomföra proven. För att ge både Skolverket, skolor samt kommuner och enskilda huvudmän den förberedelsetid som behövs för att kunna genomföra nationella prov digitalt senarelades införandet från 2022 till 2023 vilket Skolverket gick ut med i början av 2020.

Efter det, vilket framgår av Lars Hjälmereds fråga, innebär en dom i EU-domstolen sommaren 2020 ett helt nytt rättsläge när det gäller möjligheterna till överföring av personuppgifter till registerförare i tredje land. I den så kallade Schrems II-domen underkände EU-domstolen det amerikanska s.k. Privacy Schield-avtalet som tidigare ansetts uppfylla dataskyddsförordningens krav (GDPR) när det gäller skydd av personuppgifter vid överföring till tredje land. Skolverket upphandlade redan 2018 en utomeuropeisk leverantör av plattform för digitaliserade prov som i sin tur tillhandahåller drift och lagring av personuppgifter genom en molntjänst som ägs av ett amerikanskt bolag. Domen innebar nya, och icke förutsebara, förutsättningar för Skolverket att genomföra uppdraget. I grunden ligger att säkerställa att de personuppgifter som kommer att behandlas i provsystemet kan skyddas, inte minst då uppgifter om omyndiga elever är integritetskänsliga. Skolverket har därför vidtagit åtgärder som innebär att det digitala provsystemet kommer att uppfylla dataskyddsförordningens krav. De ändrade förutsättningarna har dock inneburit att tidplanen justerats, så att ett stegvist införande av digitala nationella bedömningsstöd och digitala nationella prov inleds 2024.

Det är olyckligt att arbetet med att digitalisera proven blir försenat. Samtidigt måste det säkerställas att personuppgifter kan skyddas. Känsliga uppgifter om eleverna ska inte kunna spridas.

Jag vill också framhålla att Skolverkets uppdrag har utvidgats. Ett viktigt syfte med att digitalisera de nationella proven är att öka rättssäkerheten och likvärdigheten i betygssättningen och, som Lars Hjälmered anger, minska lärares administrativa börda kring de nationella proven. Regeringen har för att ytterligare säkerställa att så sker gett Skolverket i uppdrag att i sitt arbete med att utveckla de nationella proven sträva efter att en så stor andel av proven som möjligt ska automaträttas av provsystemet (U2019/03788). Vidare har Skolverket fått i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas. I arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ska hänsyn tas till att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346).

Jag och Regeringskansliet följer noga Skolverkets arbete med att digitalisera proven för att säkerställa att arbetet genomförs i enlighet med planeringen. I dagarna redovisar Skolverket sin årliga rapport om vidtagna åtgärder och hur arbetet utvecklas, och i samband med det ska Skolverket också lämna sina förslag om hur central rättning kan införas. Jag ser fram mot att ta del av Skolverkets rapporter.

Stockholm den 16 februari 2022

Lina Axelsson Kihlblom