Drivmedel och reduktionsplikten
Svar på skriftlig fråga 2023/24:161 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:161 av Monica Haider (S)
Drivmedel och reduktionsplikten
Monica Haider har frågat mig varför drivmedel behandlas olika i lagen även om egenskaperna är desamma, och om jag avser att ta initiativ till en förändring av lagstiftningen.
Jag tolkar Monica Haiders fråga som att hon med ultrarena dieselbränslen menar syntetisk diesel och att hon undrar varför syntetisk diesel måste uppfylla kraven enligt reduktionsplikten till skillnad mot alkylatbensin.
Syntetisk diesel framställs bland annat genom förgasning av kolinnehållande material, till exempel naturgas. Syntetisk diesel kan användas rent eller blandas i konventionell diesel och användas i vanliga dieselbilar.
Fossilbaserad syntetisk diesel ger upphov till utsläpp av koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Det är skälet till att även den fossilbaserade syntetiska dieseln omfattas av reduktionsplikten. Den syntetiska dieseln som framställs från biomassa hanteras däremot på samma sätt som andra förnybara drivmedel inom ramen för reduktionsplikten.
Till skillnad mot syntetisk diesel har alkylatbensinen en för låg densitet för att uppfylla bränslestandarden. Energiinnehållet per volymenhet i alkylatbensinen är därmed för lågt för att den ska fungera som ett drivmedel för konventionella bilar. Det är skälet till att alkylatbensinen inte omfattas av reduktionsplikten.
Jag är av dessa skäl inte beredd att ta initiativ till att förändra lagstiftningen.
Den som har reduktionsplikt men som inte vill blanda in biodrivmedel i bensin eller diesel, till exempel på grund av att det förändrar drivmedlets egenskaper eller utsläppen vid förbränning, kan uppfylla reduktionsplikten genom att köpa utsläppsminskningar från andra företag med reduktionsplikt. År 2022 uppgick värdet av handeln med sådana utsläppsminskningar till motsvarande mer än en miljard kronor.
Stockholm den 1 november 2023
Romina Pourmokhtari
Skriftlig fråga 2023/24:161 av Monica Haider (S) (Besvarad 2023-10-26)
Fråga 2023/24:161 Drivmedel och reduktionsplikten
av Monica Haider (S)
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Målsättningen med reduktionsplikten är att minska utsläppen av växthusgaser genom en högre inblandning av förnybara bränslen. Men det finns exempel där den slår fel.
Alkylatbensin är i dag undantagen från lagen om reduktionsplikt på grund av positiva egenskaper för närmiljön. Ett liknande alternativ för dieselmotorer är ultrarena dieselbränslen som har samma egenskaper för närmiljön som alkylatbensin, men skillnaden är att detta drivmedel måste uppfylla reduktionsplikten. Precis som i fallet med alkylatbensin blir avgaserna med ultrarena dieseldrivmedel smutsigare om ett biodrivmedel måste blandas in. De båda drivmedlen har alltså samma egenskaper, med enda skillnaden att det ena används i bensinmotor och det andra i en dieselmotor. Men trots detta har drivmedlen olika lagar. Ultrarena dieseldrivmedel finns på marknaden för att åstadkomma rena avgaser när andra möjligheter för att åstadkomma det saknas. Detsamma gäller alkylatbensin.
Med anledning av ovanstående är min fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari därför:
Varför behandlas drivmedlen olika i lagen även om egenskaperna är desamma, och avser statsrådet att ta initiativ till en förändring av lagstiftningen?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.