EBO-lagen
Svar på skriftlig fråga 2022/23:263 besvarad av Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2022/23:263 av Frida Tånghag (V)
EBO-lagen
Frida Tånghag har frågat mig på vilka fakta jag har baserat mitt påstående att EBO leder till boendesegregation, sämre skolresultat, sämre möjligheter att försörja sig och större risker att hamna i kriminalitet.
Systemet med eget boende har utvärderats vid flera tillfällen och varit föremål för omfattande kritik. I delbetänkandet En ny ordning för asylsökandes boende (SOU 2022:64), som överlämnades till regeringen i november förra året, beskriver utredningen ett flertal nackdelar med eget boende för asylsökande. I betänkandet hänvisas också till tidigare utredningar som tittat på denna fråga, och kommit fram till att den gällande ordningen med eget boende har lett till problem, se bland annat i SOU 1996:55, SOU 2003:75, SOU 2009:19 och SOU 2018:22. Sammantaget framhålls bland annat att eget boende ofta leder till trångboddhet och frekventa flyttar, vilket framförallt påverkar barn och barnfamiljer negativt, men också bidrar till att värdfamiljernas integration försenas samt att eget boende bidrar till utanförskap och segregation.
Vidare har Boverket lämnat rapporterna Asylsökandes eget boende, EBO – en kartläggning (2008) och Boendesituationen för nyanlända, slutrapport (2015). Boverkets övergripande slutsats är att de boendesociala konsekvenser som framkommer i studierna är så pass allvarliga att det behövs förändringar, bland annat när det gäller rätten till eget boende under asyltiden.
Det är också en stor andel asylsökande som väljer att flytta till eget boende i områden med socioekonomiska utmaningar. En övervägande del av de asylsökande som bor i eget boende, bor kvar i samma område efter att de har fått uppehållstillstånd (SCB, Så flyttar nyanlända flyktingar under de första åren i Sverige, 2020).
Segregation är en bidragande faktor till samhällsproblem såsom utanförskap, arbetslöshet och kriminalitet. Forskning visar att det finns samband mellan ett områdes socioekonomiska förutsättningar och arbetslöshet, skolresultat, utbildningsnivå och hälsa. När någon bor i ett område med socioekonomiska utmaningar minskar sannolikheten för att denne ska läsa klart gymnasiet, påbörja en högskoleutbildning eller få ett arbete. Risken för längre perioder av arbetslöshet och bidragsberoende ökar. Om området har en hög andel utrikes födda kan det också bli svårare att lära sig svenska. Dessutom kan segregation och utanförskap skapa grogrund för kriminalitet. Särskilt stor betydelse får segregationen när det gäller barn och ungas chanser i livet.
Stockholm den 1 februari 2023
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2022/23:263 av Frida Tånghag (V) (Besvarad 2023-01-24)
Fråga 2022/23:263 EBO-lagen
av Frida Tånghag (V)
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
I en intervju med Göteborgsposten (publicerad den 16 januari 2023) säger statsrådet Maria Malmer Stenergard att ”Ebo leder till boendesegregation, sämre skolresultat, sämre möjligheter att försörja sig, större risker att hamna i kriminalitet”. I artikeln saknas dock belägg för statsrådets uttalande.
I Mottagandeutredningens betänkande Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande (SOU 2018:22) konstateras i stället följande: ”Eget ordnat boende under asyltiden har för- och nackdelar. Till fördelarna hör möjligheten att komma närmare det svenska samhället och arbetsmarknaden samt känslan av normalitet och självbestämmande.” Vidare slår betänkandet fast följande: ”Av en studie från Malmö högskola framgår dock att skillnaderna mellan asylsökande som bott i eget boende och asylsökande som bott i anläggningsboende är mycket små när det gäller sysselsättningsgrad och inkomstnivå på längre sikt.”
Linna Martén vid Stockholms universitet intervjuades av tidningen ETC (den 24 januari 2022) om EBO och integration. Hon menar, tillsammans med sina kollegor från Stanforduniversitetet, ETH i Zürich och London School of Economics, ”att de som hamnar i områden där det bor många andra med samma ursprung har större chanser att etablera sig på arbetsmarknaden än de som placeras ut i områden där det inte finns så många andra personer med samma etnicitet”.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard:
På vilka fakta har statsrådet baserat sitt påstående att EBO leder till boendesegregation, sämre skolresultat, sämre möjligheter att försörja sig och större risker att hamna i kriminalitet?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.