Effekterna på näringslivet vid minskat riskkapital

Svar på skriftlig fråga 2023/24:347 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Svar på fråga 2023/24:347 av Tobias Andersson (SD)
Effekterna på näringslivet vid minskat riskkapital

Tobias Andersson har frågat mig hur jag och regeringen ser på det minskade flödet av riskkapital, och vilka åtgärder vidtas för att säkerställa goda förutsättningar för det svenska näringslivet att erhålla riskkapitalinvesteringar.

Staten har en tydlig roll för att säkerställa tillgången på riskvilligt kapital till växande bolag. Det gäller både att utveckla ramvillkoren för unga entreprenörsdrivna företag, och att effektivt nyttja direkta investeringsinsatser mot företag och utvecklingsfaser där det, trots goda utvecklingsmöjligheter, finns en konstaterad brist på privat kapital.

Exempel på sådana marknadsgap där staten deltar för att utveckla ekosystemet av investerare är unga företag i glesbefolkade områden, och företag som bygger sin affär på avancerad ny teknik, s k deeptech, och som tar lång tid och kräver mycket kapital för att bli stora och lönsamma.

Med den allt svagare ekonomiska utvecklingen under det senaste året har vikten av statens riskkapitalinsatser ökat. Att det finns statliga finanseringsaktörer, som med fokus på tidiga utvecklingsskeden och förmåga att agera även i oroliga tider, är avgörande för många företag när privata aktörers riskvilja dämpas som resultat av minskad ekonomisk aktivitet, ökad inflation och högre räntor.

Som exempel ökar nu Industrifonden väsentligt investeringstakten under 2023 när riskkapitalmarknaden som helhet halverar sina satsningar. På det sättet skapas en finansiell brygga för dessa företag till dess riskviljan ökar bland privata investerare.

Det är i sammanhanget också viktigt att påminna sig att Sverige, givet sin storlek, fortsätter att vara ledande inom EU vad gäller tillgång på riskkapital. När investeringarna i privat riskkapital i år halveras i Sverige så sker samma sak i hela vår omvärld. Trots vår litenhet innebär det att det i Sverige under 2023 genomförts fler börsnoteringar värderade över 10 miljarder kronor än i Frankrike. Och att beloppet investerat kapital är nästan dubbelt så högt som i Italien. Detta speglar ett i grunden välfungerande ekosystem av privat kapital, börser och kompetens.

Vad gäller generella villkor som strukturellt kommer att öka utbudet av riskkapital på sikt fokuserar regeringen nu på ett antal nyckelområden. I höstens budgetproposition föreslår regeringen ett flertal satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven. Bolag som söker riskkapital är även beroende av att kunna attrahera och behålla den internationella nyckelkompetens som behövs för att de ska kunna utvecklas och växa i Sverige. Förslaget om förlängd expertskatt och utredningen om FoU-avdrag och expertskattereglerna och inte minst nya 3:12-regler för personaloptioner är viktiga och efterfrågade i detta sammanhang.

Stockholm den 13 december 2023

Ebba Busch