Ekonomisk tillväxt på kommunal nivå
Svar på skriftlig fråga 2020/21:122 besvarad av Statsrådet Lena Micko (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fi2020/03868
Finansdepartementet
Civilministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2020/21:122 av Margareta Cederfelt (M)
Ekonomisk tillväxt på kommunal nivå
Margareta Cederfelt har frågat finansministern om hon på något sätt avser förändra de ekonomiska transfereringarna som i vissa avseenden kan vara negativa för tillväxten, det vill säga den kommunala inkomstutjämningen.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner att tillhandahålla sina invånare likvärdig service, oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Den största delen av utjämningen i systemet sker inom inkomstutjämningen, som i huvudsak finansieras med statliga medel.
Riksrevisionen konstaterade i sin granskning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet, som redovisades i granskningsrapporten Det kommunala utjämningssystemet – behov av mer utjämning och bättre förvaltning (RiR 2019:29) att inkomstutjämningen har stor betydelse för kommunernas möjlighet att ge invånarna likvärdig service utan större skillnader i skattesatser. Riksrevisionen bedömde att inkomstutjämningen fungerar som avsett. Utjämningen inom systemet är långtgående men inte fullständig, i enlighet med lagstiftningens förarbeten. Regeringen instämde i denna slutsats (skr. 2019/20:77).
Riksrevisionen har även granskat huruvida det finns tillväxthämmande incitament i systemet för inkomstutjämning mellan kommuner (RiR 2020:11). Riksrevisionen drog då slutsatsen att det saknas evidens för huruvida graden av utjämning i inkomstutjämningen påverkar tillväxten i skattekraft negativt. Regeringen ska senast den 21 oktober överlämna en skrivelse till riksdagen med anledning av granskningsrapporten.
Stockholm den 7 oktober 2020
Lena Micko
Skriftlig fråga 2020/21:122 av Margareta Cederfelt (M) (Besvarad 2020-09-28)
Fråga 2020/21:122 Ekonomisk tillväxt på kommunal nivå
av Margareta Cederfelt (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Sverige tillämpar kommunalt självstyre, och det råder kommunal beskattningsrätt. Trots detta finns det ett system för den kommunala inkomstutjämningen. Huruvida den kommunala inkomstutjämningen genererar positiva effekter eller ej är svårmätt. Det finns enligt Riksrevisionen inga kvantitativa metoder för att mäta kommunernas tillväxtincitament och därmed inga tillförlitliga underlag för huruvida inkomstutjämningen genererar positiva effekter. Tvärtom finns det forskning som visar att oron för inkomstutjämningen påverkar kommunernas incitament för tillväxt negativt.
Vidare bedömer Riksrevisionen utifrån sin granskning av den kommunala inkomstutjämningen att det finns ett fortsatt behov av välunderbyggda underlag för att utforma en effektiv inkomstutjämning.
En skatt som kan eventuellt kan vara kontraproduktiv för tillväxten och där det saknas tillförlitliga underlag för att studera dess effekt för tillväxten kan vara direkt skadlig för den ekonomiska tillväxten. Inte minst under coronapandemin och tiden efter epidemin är det angeläget att incitamenten för ekonomisk tillväxt utgår från väl underbyggda metoder, att de politiskt beslutade ekonomiska fördelningsmetoder som tillämpas inte ställer till mer skada än vad de tillför nytta och att metoderna är evidensbaserade och tillförlitliga. Så är inte fallet vad gäller den kommunala inkomstutjämningen; tvärtom finns det studier som visar på att situationen kan vara den motsatta.
Jag vill därför fråga finansminister Magdalena Andersson:
Avser ministern att på något sätt förändra de ekonomiska transfereringar som i vissa avseenden kan vara negativa för tillväxten, det vill säga den kommunala inkomstutjämningen?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.